Ekosystemansatsen exemplet Östersjön Anna Gårdmark Institutionen för Akvatiska Resurser
: akvatisk miljöanalys och forskning utvecklar kunskapen om de akvatiska ekosystemen och människans hållbara nyttjande av dessa.
: akvatisk miljöanalys och forskning utvecklar kunskapen om de akvatiska ekosystemen och människans hållbara nyttjande av dessa. Datainsamling Analys Rådgivning Arbetsgrupper, yttranden och remisser (ICES, EU, HaV, NV, LST, HELCOM, OSPAR) Forskning för kvalitet i alla steg Vetenskaplig publicering
: akvatisk miljöanalys och forskning utvecklar kunskapen om de akvatiska ekosystemen och människans hållbara nyttjande av dessa. Datainsamling Analys Rådgivning Arbetsgrupper, yttranden och remisser (ICES, EU, HaV, NV, LST, HELCOM, OSPAR) Forskning för kvalitet i alla steg Vetenskaplig publicering
: akvatisk miljöanalys och forskning utvecklar kunskapen om de akvatiska ekosystemen och människans hållbara nyttjande av dessa. Datainsamling Analys Rådgivning Arbetsgrupper, yttranden och remisser (ICES, EU, HaV, NV, LST, HELCOM, OSPAR) Forskning för kvalitet i alla steg Vetenskaplig publicering
: akvatisk miljöanalys och forskning utvecklar kunskapen om de akvatiska ekosystemen och människans hållbara nyttjande av dessa. Datainsamling Analys Rådgivning Arbetsgrupper, yttranden och remisser (ICES, EU, HaV, NV, LST, HELCOM, OSPAR) Forskning för kvalitet i alla steg Vetenskaplig publicering
FOMA från gen till ekosystem Foto: Ulf Bergström Foto: Maria Boström Foto: Fiskeriverket Foto: Karl Lundström Foto: Fiskeriverket Foto: Magnus Dahlberg Foto: Malin Hemmingsson Foto: TPÅ Foto: Lars Ohlson Foto: Ulf Bergström Foto: Yvette Heimbrand Foto: Yvette Heimbrand Foto: Jenny Palmkvist Foto: Martin Karlsson
Exemplet Östersjön rådgivning för ekosystembaserad förvaltning Foto: Martin Karlsson
Ekosystembaserad förvaltning? En förvaltning som har strategier för hela ekosystem tar hänsyn till ekosystemens dynamik, struktur och funktion har adaptiva strategier, som inkorporerar ny kunskap har strategier för samtidigt nyttjande (av alla former) av ekosystemen tar hänsyn till synergistiska och kumulativa effekter av nyttjande på ekosystemen
Ex 1: Hur förändras Östersjöns ekosystem? Miljöövervakning 1970tal-2009 12 utsjö- och kust-ekosystem 33 arter från växtplankton till säl, klimat, hydrologi, näring, fiske Regimskifte i 11 ekosystem = bestående förändringar i artsammansättning över flera trofinivåer, samtidigt i flera ekosystem (ICES/HELCOM WGIAB 2011, Diekmann & Möllmann 2008 ICES CRR)
Ex 1: Hur förändras Östersjöns ekosystem? Artsammansättning ändras 1980 2100 Knubbsäl Torsk Sandskädda Sjöstjärnor Centrop. Växtplankton 1980 2100 1980 2100 1980 2100 Torsk Skarpsill Acartia Pseudocal. Växtplankton 1980 2100 1980 2100 Gråsäl Strömming Acartia sp. Bosmina sp. pga klimat, fiske och näringsbelastning (ICES/HELCOM WGIAB 2011, Diekmann & Möllmann 2008 ICES CRR, Möllmann et al. 2009 Global Change Biology)
Ex 1: Hur förändras Östersjöns ekosystem? Andra dominerande arter pga klimat, fiske och näringsbelastning kunskap för en miljöanpassad fiskeriförvaltning kunskap för att sätta bevarande- och nyttjandemål (ICES/HELCOM WGIAB 2011, Diekmann & Möllmann 2008 ICES CRR, Möllmann et al. 2009 Global Change Biology)
Ex 2: Vad händer om torsken försvinner? Foto: Martin Karlsson (Casini et al. 2008 Proc Roy Soc Lond, Casini et al. 2009 PNAS)
Ex 2: Vad händer om torsken försvinner? 10 6 ton 1.2 10 6 ton 3.5 Djurplankton Skarpsills abundans Torsk Skarpsill mg/m 3 800 10 9 ind 450 Foto: Martin Karlsson mg/m 3 800 g/l 5 1975 1980 1985 1995 2005 Djurplankton Klorofyll a (Casini et al. 2008 Proc Roy Soc Lond, Casini et al. 2009 PNAS)
Ex 2: Vad händer om torsken försvinner? 10 6 ton 1.2 10 6 ton 3.5 Torsk mkt torsk lite skarpsill Skarpsill mg/m 3 800 10 9 ind 450 Foto: Martin Karlsson Djurplankton mkt djurplantkon lite skarpsill Skarpsills abundans mg/m 3 800 g/l 5 Djurplankton mkt djurplantkon lite klorofyll (växtpl) Klorofyll a 1975 1980 1985 1995 2005 (Casini et al. 2008 Proc Roy Soc Lond, Casini et al. 2009 PNAS)
Ex 2: Vad händer om torsken försvinner? 10 6 ton 1.2 10 6 ton 3.5 Torsk mkt skarpsill lite torsk Skarpsill Foto: Martin Karlsson Djurplankton mg/m 3 800 mkt skarpsill 10 9 ind 450 Skarpsills abundans lite djurplantkon mg/m 3 800 g/l 5 Djurplankton Klorofyll a mkt klorofyll (växtpl) lite djurplantkon 1975 1980 1985 1995 2005 (Casini et al. 2008 Proc Roy Soc Lond, Casini et al. 2009 PNAS)
Ex 2: Vad händer om torsken försvinner? 10 6 ton 1.2 10 6 ton 3.5 Torsk mkt skarpsill lite torsk Skarpsill mg/m 3 800 10 9 ind 450 Foto: Martin Karlsson kunskap för en flerarts-baserad fiskeriförvaltning förvaltning av fiske och näringsbelastning Djurplankton Djurplankton mg/m 3 800 mkt skarpsill Skarpsills abundans lite djurplantkon g/l 5 Klorofyll a mkt klorofyll (växtpl) lite djurplantkon 1975 1980 1985 1995 2005 (Casini et al. 2008 Proc Roy Soc Lond, Casini et al. 2009 PNAS)
Ex 3: Varför dör allt fler lax-smolt? Andel överlevande smolt 0.4 0.2 0 1987 1995 2005 Foto: Marcus Bryntesson (ICES WGBAST 2011, Mäntyniemi et al. subm.)
Ex 3: Varför dör allt fler lax-smolt? Andel överlevande smolt 0.4 0.2 0 Foto: Malin Hemmingsson 1987 1995 2005 Foto: Marcus Bryntesson Foto: Mikael Ovegård (ICES WGBAST 2011, Mäntyniemi et al. subm.)
Ex 3: Varför dör allt fler lax-smolt? Andel överlevande smolt 0.4 0.2 0 Foto: Malin Hemmingsson 1987 1995 2005 kunskap för ny laxplan förvaltning av fiske och bevarande av marina däggdjur Foto: Mikael Ovegård (ICES WGBAST 2011, Mäntyniemi et al. subm.)
FOMA för ekosystembaserad förvaltning
FOMA för ekosystembaserad förvaltning FOMA vid s forskning Ger kunskap för förvaltning för hållbart nyttjande av akvatiska ekosystem förvaltning av fiske med hänsyn till flerartseffekter samtidig förvaltning av flera typer av nyttjande (t ex havsplanering) förvaltning för ett hållbart nyttjande i framtida klimat
Foto: Olavi Kaljuste Tack! Institutionen för Akvatiska Resurser () Info: slu.se/fakulteter/akvatiska-resurser Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Kustlaboratoriet, Öregrund Havsfiskelaboratoriet, Lysekil Fiskeriförsöksstationen i Älvkarleby