Korsholms pensionärsförening r.f. Årgång 4

Nr 1 Maj 2010 Korsholms pensionärsförening r.f. Årgång 4 Har du minnen? I det här numret bland annat: Årsmöte 2010 2 På en sida inne i tidningen är vi lite nostalgiska och publicerar några skolbilder från förr. En av dem ser du i beskuren form här ovanför. I texten som kompletterar bilderna berättas bl.a. om hur det kunde gå till när man förr tävlade i löpning och andra idrottsgrenar. Ibland hände det att pojkarna på grund av blygsel för flickorna drog på sig träningsbyxorna ovanpå de finbyxor man var klädd i för den stora skolsamlingen. För kommande nummer av tidningen efterlyser redaktionen olika minnen från förr, som du bästa läsare på ett eller annat sätt vill berätta om. Det kan ske med bilder, skrivna texter eller muntlig redogörelse. Redaktionen hjälper till om det behövs. Ta alltså kontakt! Man tar ton Det tas ton på många håll runtom i kommunen, både via stämgaffel som på den här. bilden och sedan genom - struparna i olika stämmor. De som stämmer upp är medlemmarna i både större körer och mindre grupper. Det gemensamma är att deltagarna funnit glädje i sången och gemenskap i samvaron under övningarna och framträdandena. Fyra av de sjungande grupperna presenteras i ord och bild på insidor i den här tidningen. Bläddra fram dit och läs närmare om hur grupperna kom till, hur de lagt upp sitt arbete och hur de resonerar om sin hobby i nutid och framtid. Föreningens kommande verksamhet 4 Nostalgihörnan 5 Martharörelsen 110 år 6-7 Sångkörerna 8-11 Bildcollage 13-15 Kommande evenemang bland annat:! Föreningen ordnar; "#$# % Månadsträff i Kajane 16.6 & Bussresa ' till Pajala 8-11.7 Friskvårdsmässa ( i Botniahallen 4.10 Distriktet & ordnar; " Sommarfest i Pedersöre 4.8 ) Bussresa!* till Riga 21-27.8 +& Höstutfärd,- till Härmä 12.10

Ordförandens spalt Årsmöte 2010 Så är det dags för vår förenings årsmöte, som kommer att hållas måndagen den 17 maj kl. 14.00 vid Seniorpunkten i Smedsby. Under många år har det varit synnerligen klent med deltagande medlemmar. Oftast har det endast varit styrelsens medlemmar plus ett par andra som vågat sig ut. Man måste ställa sig frågan vad detta kan bero på. Vi är ju ändå lite mer än 750 medlemmar, och väldigt många kommer på våra månadsträffar och resor, för att inte tala om vår traditionella julfest den 13 december på Bernys vid Replotbron. Detta intresse för vår verksamhet gör att det är roligt att jobba för föreningen. Jag tror att det något lama intresset för att komma till ett årsmöte delvis kan bero på, att man är rädd för att bli vald till något uppdrag i föreningen. Fenomenet är detsamma i de allra flesta föreningar. Jag kan lova att det är väldigt liten risk. Personer för alla uppdrag i styrelse, fest- och aktivitetskommittén och de tre pensionärshemsdirektione rna är redan vidtalade av valberedningsgruppen, och alla vidtalade har accepterat uppdraget, om de blir valda. Nu gäller det bara att fatta beslut om medlemmarna tycker att valberedningsgruppen har vaskat fram de mest dugliga för de olika uppdragen. Men det är klart att om mötet tycker att någon inte är lämplig och finner någon som accepterar uppdraget och mötet beslutar att inte följa valberedningens förslag, så då kan det ju bli förändringar, allt i god demokratisk ordning. Men observera att ingen kan tvingas till att ta emot ett uppdrag utan att själv ha accepterat kandidaturen. Vid detta årsmöte har vi en viktig fråga att ta ställning till, förutom årsberättelse, bokslut, revisionsberättelse och ansvarsfrihet samt verksamhetsplan nämligen medlemsavgiften. Vårt förbund har höjt sitt uttag av medlemsavgift från 7 till 10 euro per medlem. Vi har under ganska många år haft en medlemsavgift om 12 euro, vi har alltså fått behålla 5 euro för vår verksamhet. Att vi måste höja medlemsavgiften är nog ett faktum. Frågan blir om endast en höjning med de 3 euro som pensionärsförbundet vill ha skall räcka, eller om vi redan i detta skede för att täcka ökande kostnader borde höja till 17 euro. Jag nämnde att allt skall hanteras i god demokratisk ordning, till detta hör även att den som inte deltar i ett enligt stadgarna lagligen sammankallat och beslutfört möte bör finna sig i de beslut mötet fattat. Kom och var med om att besluta om vår gemensamma framtid. Stig Landing Ordförande Korsholmssenioren Redaktionsgruppen för utgivningen av Korsholmssenioren består av: Stig Landing, ordförande och ansvarig utgivare Rimalvägen 320, 65520 Helsingby Tfn 050 557 5199, e-post stig@landing.se Henrik Svarfvar, ordf. för aktivitetskommittén Mottatået 59, 65460 Tölby Tfn 050 69341, e-post henrik.svarfvar@agrolink.fi Börje Paro, sammankallare Tölby-Vikbyvägen 22, 65480 Vikby Tfn 050 339 3016, e-post borje.paro@netikka.fi Sören Lundberg, layout, ombrytning Gålörsvägen 46, 66240 Petalax Tfn 0500 286 257, e-post sorenlundberg1@hotmail.com Tryck: Arkmedia Ab, Vasa Håkan Wikberg, medlem i redaktionsgruppen Auroravägen 20, 65610 Korsholm Tfn 050 313 8158, e-post hawikberg@hotmail.com Roger Lind, textredigering Hovrättssesplanaden 7C 48, 65100 Vasa Tfn 050 348 7880, e-post roger.lind@netikka.fi Fredrik Björk, webbmaster Brobackvägen 53, 65520 Helsingby Tfn 0500 225 907, e-post bjork.fredrik@netikka.fi Nästa nummer av Korsholmssenioren är planerat att utkomma i månadsskiftet sept-okt 2010. Text- och bildbidrag från föreningens medlemmar och stödpersoner välkomnas. De bör vara inlämnade senast 1 sept till Stig Landing eller någon annan i gruppen. www.korsholm.spfpension.fi 2

Varför blev Ekenäs min pensionärsort? Många av oss äldre minns Georg Lång som höjdhoppare. Den här bilden är tagen vid en klubbkamp i Sverige år 1951. I Korsholm och Martois är mina rötter djupt begravna. Hur kom det sig att Ekenäs blev den ort där tiden efter pensioneringen tillbringas? Som så många Österbottningar sökte mina föräldrar efter bra jord att odla och flyttade till Sjundeå i Nyland 1927. En bidragande orsak för flytten till södra Finland torde ha varit att August Smeds med familj i Solv hade köpt Munks stora lägenhet i Sjundeå. Tyvärr blev nog början väldigt tuff för mor och far, korna tålde inte de nyländska insekterna utan måste till största delen avlivas. I slutet av tjugotalet blev ju tiderna sämre och den ekonomiska krisen fortsatte in på trettiotalet med höga räntor och dålig åtgång av jordbruksprodukter som följd. Med österbottnisk envishet och arbetsamhet klarades krisen. Att byn Hästböle i Sjundeå saknade elektricitet kan ju ha bidragit till att jag kom till världen i augusti 1932. Komplikationer vid födelsen förorsakade sådana problem för min mor att jag blev född i Helsingfors, fel svängd och över fem kilo var ju en dålig början. Då mamma var riktigt arg på sin påhittiga son kunde hon säga att jag varit ett problem redan före födseln. Återflyttning I slutet av 1937 flyttade familjen till Martois och far tog över hemmanet då farfar blev för gammal för att fortsätta. I Martois var idrottsintresset stort och i rätt unga år blev Skatila IK och IF Femman de föreningar som satte sin prägel på ungdomslivet och idrotten. De ledaruppdrag som jag där hamnade in i har nog varit till stor hjälp i arbetslivet. Dessutom var det kanske naturligt att man senare hamnade in i föreningskarusellen i de olika pensionärsuppdrag som jag hamnat in i. Arbete i Vasa, sedan i Helsingfors Hur kom det sig att jag i dag bor i Ekenäs eller kanske vi borde säga Raseborg. Raseborg uppstod 1.1. 2009 då Ekenäs, Karis och Pojo bildade staden Raseborg. Som så många österbottningar avtjänade jag värnplikten i Dragsvik 1953-54. Efter tjänstgöringen där var det naturligt att söka arbete i Vasa, bilda familj och starta kampen efter knäckebrödet. Oy Shell Ab blev min arbetsplats över 18 år. Efter sju år i Vasa blev jag erbjuden skolning på Shells huvudkontor i Helsingfors. I stället för planerade två år blev det elva år i Helsingfors av vilka de sju sista åren som avdelningschef för lageravdelningen. Här glider Georg Lång över ribban på Skatila gamla idrottsplan. Österbotten på nytt och sedan Ekenäs Efter några år hos Nyholmbolagen i Vasa sattes kosan 1977 till Borgå som VD för frystransportbolaget Albert Norrgård, som pälsdjursorganisationer- na övertagit. Detta ledde till att jag 1985 fick ansvaret även för strömmings- och fryslagerbolaget Söder Is. År 1987 fortsatte resan tillbaka till Österbotten som VVD för KWH-koncernen. Som 60-åring flyttade jag sedan 1992 som pensionär från Maxmo till Ekenäs. Flera faktorer har väl avgjort valet av boningsort. Av en händelse träffade jag i början på 80-talet en bekant från Dragsviktiden som nu är min sambo sedan många år. Mina söners familjer är bosatta i Nyland och dessutom är ju Ekenäs en vacker ort med en fantastisk skärgård. Trots detta saknar jag nog den österbottniska skärgården. Över 80 % av Ekenäs invånare är ju svenskspråkiga, vilket också känns skönt. Efter en par blodproppar i högra benet och gubbsjukan prostatacancer är hälsan nu utmärkt. Tobaken och andra ohälsosamma levnadsvanor lämnades för 10 år sedan. Båtliv och motion på sommaren, men isynnerhet slalomåkning, har bidragit till att jag nu är i mycket bättre kondis än för 10 år sedan. Som så många andra saker i livet har ju engagemanget i pensionärs- och föreningslivet egentligen tillkommit av en slump. Under en promenad i Ekenäs centrum 2003 såg jag en stor mängd människor söka sig till den s.k. Uncan. Det var Ekenäs pensionärer rf:s tisdagsmöte jag hamnade in på. Detta fatala misstag resulterade i att jag blev ordförande i föreningen 2006, vilket betydde att ordförandeskapet i Ekenäs äldreråd och senare i Raseborgs äldreråd föll sig naturligt. Ekenäs pensionärer r.f. har under de senaste fem åren ökat medlemsantalet från 394 till 641. Engagemanget i Svenska pensionärsförbundet r.f:s styrelse och andra organ har på senare år betytt en hel del talkojobb. Inom förbundet har jag deltagit i bl.a. organisationskommitténs arbete och aktivt medverkat till att SPF Västnyland som en del av förbundet nu är bildat. Våra 13 pensionärsföreningar med 2 600 medlemmar har nu en styrelse som startat olika verksamheter med god fart. Sist men inte minst kan nämnas att vi österbottningar i Västnyland bildat föreningen Österbottningar i Västnyland rf. där jag sen några år är ordförande. Vi har en livlig verksamhet, där det österbottniska pidrospelet blivit oerhört viktigt. Sociala samvaron och österbottniska dialekter är kanske viktigare än segrarna i pidrospelet, som försiggår veckovis i Karis och Ekenäs med närmare 40 deltagare. Många varma hälsningar till Korsholm från förskingringen! Ekenäs 9 mars 2010 Georg Lång 3

Föreningens kommande verksamhet Under våren, sommaren och hösten kan medlemmarna delta i en rad olika aktiviteter ordnade av föreningen, SPF Österbotten eller förbundet. Föreningen ordnar: 16.6 Sommarens månadsträff ordnas vid Kajane fritidsområde i Norra Pörtom. Vid Kajane, som är YA:s fritidsområde, finns grillplats, vandringsled och några mindre byggnader. Vi dricker kaffe som är kokad över öppen eld, grillar korv m.m. Värd för träffen är Björn Ljungqvist från YA. 8 11.7 Bussresa, tillsammans med VIPS och Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb, till Pajala marknad i Norrbotten. Pris för resan 300 med halvpension. 6.8, 9.8 Hemlig endagsresa för föreningens medlemmar. Om deltagarantalet fodrar ordnas två resor (första resan 6.8 och andra resan 9.8). Pris för resan ca 60. 4.10 Stor Friskvårdsmässa och motionsdag i Botniahallen med föredrag, utställare och motion. Föreningen är medarrangör tillsammans med pensionärsföreningarna och äldreråden i Korsholm och Vasa samt Botniahallen. Oktober Månadsträff på Seniorpunkten, Datum och program bestäms senare. SPF Österbotten 4.8 Sommarfest/Sommardag på Forsby paviljong i Pedersöre. Minister Astrid Thors håller festtalet. 21 27.8 Resa till Det okända Estland och Riga. Buss från Österbotten hemresa från Riga valbart buss eller flyg. Pris 620 med buss och 775 med flyg från Riga. 24 30.9 Resa till Ungern Österrike med Budapest, Balaton sjön och Kärrten. Pris för resan 1290. Väntelista. 12.10 Höstutfärd till Härmä SPF / Förbundets arrangemang 25.5-1.6 Resa till Provence i Frankrike 28.6-1.7 Hemlig resa med start i Tammerfors, passar också bra för Österbottningar. Pris 515. 19-21.10 Seniorkryssningen Helsingfors Stockholm 4

N O S TA L G I H Ö R N A N På skolavslutning i Gamla Vasa Under några år i slutet på 1940- och början av 1950-talet firade folkskolorna i Korsholm en gemensam skolavslutningsdag i Gamla Vasa. Färden till Gamla Vasa kan i dag tyckas äventyrlig, när den i brist på charterbussar i vissa fall företogs på ett öppet lastbilsflak, där man satt ut bänkar som sittplatser. Festen inleddes med en andakt i kyrkan, där antingen kyrkoherde Nils Näsman eller pastor Selim Mattson talade. Andakten avslutades alltid med psalmen Den blomstertid nu kommer. Sedan följde spännande idrottstävlingar i och kring kyrkoallén. Man tävlade i 60 m löpning, höjdhopp, kula och stafett. I träningsbyxor ovanpå finbyxor 60 m löptes i allén. På den tiden hade man inga startblock, utan man grävde sig startgropar i grusbeläggningen och höjdhopparna fick nöja I fall någon läsare har personliga minnen från skolavslutningsdagarna i Gamla Vasa, tar redaktionen gärna emot bidrag för att publiceras i ett kommande nummer av Korsholmssenioren. sig med att landa i en ditkörd sågspånshop. Det fanns ju naturligtvis inte heller några omklädningsutrymmen. Pojkarna var blyga inför flickorna, som stod och såg på. Därför hände det ofta, att pojkarna drog träningsbyxorna direkt utanpå finbyxorna. Börje Paro kommer ihåg, att han deltog i kultävlingen, som gick på Östra Staketgatan framför kyrkan. Per-Erik Sabel och Rurik Lund från Singsby minns, att de deltog i stafettlöpning, där etapperna var 60 m. Starten skedde vid porten och rutten gick upp längs allén mot kyrkan. Sedan svängde man av till vänster längs Östra Staketgatan och sedan till vänster ner längs Korholmsgatan. Man kunde höra, att det ännu harmade litet, att man förlorade mot det vältrimmade Iskmolaget, där flera flickor ingick. Körsång, musik och diktläsning Efter tävlingarna samlades man på Vallarna, där skoleleverna bjöd på programnummer i form av körsång, musik och diktläsning. Där kunde man också njuta av det som fanns inpackat i den medhavda matsäcken. Under något år kunde avslutningsdagen vara regnig och då höll man festen i ungdomslokalen nedanför Vallarna. Efter festen återvände man till sina skolor för betygsutdelning. Bilderna har hämtats från Vikby byaarkiv. På en av bilderna ser man ryggen av Karl-Fredrik Ljungberg, när han leder en stor kör. På en annan bild förekommer lärarna. Här fäster man sig speciellt vid att de kvinnliga lärarna är uppklädda i sina finast gåborthattar. Översiktsbilden visar att festen verkligen var välbesökt. Håkan Wikberg Vi i redaktionsgruppen har tänkt fortsätta att publicera bidrag under rubriken NOSTALGIHÖRNAN. Om du har några minnen från trevliga händelser för länge sen, kanske med bilder, så hör gärna av dej till redaktionsgruppen. 5

Martharörelsen 110 år År 1899 grundades i Helsingfors en organisation för hemmens kvinnor. Syftet var att bilda föreningar i hela landet för att befrämja hemmens bästa och väcka kvinnans ansvarskänsla för den enskilda människan, familjen och samhället. Organisationen var tvåspråkig och fick namnet Bildning i hemmen Sivistystä kodeille. Stadgarna till den nya föreningen godkändes emellertid inte av den ryska generalguvernören. Men kvinnorna gav inte upp. Man hittade ett nytt namn för organisationen, namnet Martha, hämtat från den bibliska Martagestalten. Namnet godkändes. Att sprida bildning och kultur ansågs farligt. Att förmedla praktisk hushållskunskap var däremot oskyldigt och ofarligt. Stadgarna stadfästes år 1900. Snabb tillväxt Redan från starten växte organisationen med ilfart. Initiativtagaren Lucina Hagman blev föreningen Marthas första ordförande. Hon hade hjälp av entusiastiska kvinnor som bildade ett nätverk över hela landet för att få informationen spridd. Att kvinnorna fick rösträtt 1905 gjorde att deras självförtroende växte och det påverkade positivt deras engagemang inom martharörelsen. För att nå alla kvinnor sändes cirkulär från Helsingfors till alla prästfruar och lärarinnor i kommunerna. Dessa skulle i sin tur samla ortens kvinnor för att informera dem om den nya rörelsen. Verksamheten gällde hälsolära, spädbarnsvård, barnuppfostran m.m. Språklig delning, gott samarbete Efterhand blev verksamheten mera omfattande och utbudet av kurser utökades. Marthorna samarbetade med sjukvårdsskolor, lantmannagillen och lantbrukssällskap på olika orter för att få föreläsare och kursledare. År 1924 delades den tvåspråkiga föreningen. Sedan dess har det varit Finlands svenska Marthaförbund och Marttaliitto. De två förbunden har haft ett gott samarbete. De har t. ex. tillsammans tagit initiativ till förbättringar som gällt hemvård, socialskydd och pensioner. Kontakter med nordiska och internationella kvinnoorganisationer har man också skött tillsammans. Den stora 100-årsfesten 1999 i Hartwall Arenan firades gemensamt. Martharörelsen i Vasabygden Vasa marthaförening grundades 1899, samma år som organisationen. I Korsholm var Höstves den första föreningen med start år 1901. Övriga marthaföreningar i Korsholm: Jungsund 1904, Björköby, Petsmo och Voitby 1905, Iskmo, Köklot, Smedsby och Västerhankmo 1906, Helsingby-Toby och Karperö 1907, Veikars 1908, Singsby 1909, Böle och Miekka-Staversby 1910, Replot 1912, Solf 1917, Vikby 1919. Åren 1921 1924 startades föreningar i Karkmo-Toby, Kvevlax, Norra Vallgrund, Tölby, Vallvik och Vassor. Koskö startade 1945 och Österhankmo 1955. Tyvärr har föreningarna i Jungsund, Höstves, Norra Vallgrund och Böle avslutat sin marthaverksamhet. Men det finns många aktiva föreningar kvar. Dessutom finns det marthagrupper med yngre medlemmar i Korsholm, t.ex. Kvevlaxsessona, Tölby Videkissona, Replot Skäribrudan och en grupp unga marthor i Singsby. Övriga nya grupper inom Vasa Marthadistrikt är Vasa Citymarthor, Kokkurser och sykurser var populära i de nybildade marthaföreningarna. Intresset för dylika kurser har hållit i sig genom åren. Den här bilden är från en kokkurs år 1910. Molpe Pinglor, Bertby Bondbrudar och Rågvipporna i Vörå samt en nybildad grupp i Västervik. Hjälp i krigstid, kurser, manglar, serviser... Marthakurser och föredrag som anordnats i våra byar har handlat om hemmets skötsel, barnavård, trädgårdsskötsel, hönsskötsel, madrasstillverkning, sykurser, vävkurser, matlagningskurser o.s.v. Under krigsåren gick marthaarbetet ut på att stöda och hjälpa dem som var ute i kriget och dem som skulle klara arbetsbördan på hemmafronten. Marthorna stickade tröjor, vantar, strumpor och halsskydd, sydde skjortor och kalsonger samt bakade rågbröd m.m. Allt för att sändas till de inkallade. Marthorna har alltid aktivt deltagit i all verksamhet som förekommit i den egna byn. Dessutom hade de egna projekt, t. ex. att skaffa en mangel och mangelhus till byn. Marthaservis både för kaffe- och matservering införskaffades för att användas vid marthafester, men också vid andra tillställningar i byn, såsom bröllop och begravningar. Än i dag kan man i många byar låna marthaservisen vid behov. Marthagårdar, auktioner, hjälpverksamhet... En del föreningar satsade på en egen marthagård medan andra föreningar deltog med talko- arbete och ekonomiska bidrag till byns samlingshus. Till exempel Karperö m.fl. hade auktioner flera år i följd till förmån för ungdomslokalen när den byggdes. Dessutom deltog marthorna i talkoarbetet under hela byggnadstiden. De fick också ett eget martharum i huset. Singsby m.fl. hade stort lotteri år 1910 för att samla pengar till barnskolan. Då huset inte längre behövdes som skola tillföll det marthaföreningen och är numera marthagård. För att klara av ekonomiska satsningar behövdes pengar. Marthornas främsta inkomstkälla var auktioner och lotterier samt eventuell hyra för mangeln och servisen. Marthornas auktion torde vara en årligen återkommande tillställning i de flesta byar under 1900-talet. De aktiva marthorna satsade oerhört mycket tid och material för att klara den storartade verksamhet de stod för. Det var inte heller ovanligt att martyrerna, marthornas äkta hälfter, hjälpte marthorna när de hade större projekt på gång i byn. Hjälpverksamheten inom martha har varit aktuell, både inom landet och internationellt. I våra nejder känner vi alla väl till Rumänienhjälpen, som Marianne Ivars så förtjänstfullt och helhjärtat jobbade med. Att värna om traditioner har också legat i marthornas intresse. Vasabygdens M-distrikt kan vara stolt över sina receptböcker Österbottnisk mat, Dietmat och Alla tiders mat. 6

Korsholmssenioren nr1/2010 Festmiddagen för föreningsfestivalen på Carpella 12.09.2009 förbereds av talkoarbetarna Caroline Holm, Benny Källström och Sune Glader i gott samarbete mellan marthaföreningen och ungdomsföreningen i Karperö Martha i dag Marthaförbundet har nu ca 10 000 medlemmar, varav 1 200 medlemmar från Vasabygden.. Förbundet har tre anställda i Österbotten projektkoordinator Petra Högnäs, verksamhetsledare Camilla Philgren och ekologirådgivare Tessa Turtonen. De finns på Marthas byrå på Sandögatan i Vasa. Vasabygdens Marthadistrikts byrå finns hemma hos ordförande Susanne Karlsson i Petsmo. Kontakten med marthorna sker per telefon eller via datorn. Marthorna har alltid följt sin tid. Vårt motto Martha kvinna i tiden har varit och är fortfarande aktuellt. Konsumentupplysning, miljö- och hälsofrågor har varit viktiga och nyttiga föreläsningar genom tiderna. Ekonomisk rådgivning, hälsosam mat och vikten av att motionera, samt kvinnor och kemikalier är också populära ämnen i nutid. Under 2000-talet har marknader och lopptorg ersatt auktionen. Modevisningar och vinprovning är populära teman och i många föreningar samlas man till stavgång. Mobiltelefonen och datorn har ersatt informationsbreven och man satsar på färggranna broschyrer i stora upplagor. Marthornas motto i dag är: Hållbar livsstil balans i vardagen. Diskussionsämnen är bl.a. Kvinnan i vardagen, Rätten till en sund barndom och Rätten till en trygg ålderdom. Gertrud Beijar Berit Karp och Lisen Jåfs i köket 12.09.2009 7

Helsingbykören under ett av sina framträdanden. RYTMISKT OCH GLATT I Helsingbykören Helsingbykören, som är en blandad kör, bildades 1978. Körens första ledare var Else-Maj Lillhannus och man övade i Helsingby lågstadieskola. Under många år fungerade kören som en självständig kör, men i början på 90-talet blev kören en del av Korsholms vuxeninstitut. Kören har haft flera ledare. Efter Else-Maj började Noomi Elfving leda kören och gjorde det under många år. Sedan kom Karl-Gustav Sundman, Johan Sundqvist och Christina Martin. Just nu leds kören av Mariah Hortans. Antalet medlemmar har varierat under åren. Idag är det 20 korister som samlas varje torsdag kl 19.30 i Solf församlingshem, som är körens övningsställe sedan hösten 2009. Glädjas, utvecklas, umgås... Att sjunga i kör är en lisa för kropp och själ och idag är det vetenskapligt bevisat att den som sjunger i kör mår bättre både fysiskt och psykiskt. Helsingbykören sjunger för att vi vill ha roligt, utvecklas och umgås med andra likasinnade. Vår repertoar består av rytmisk glad musik. Mariah Hortans är en flitig arrangör av musik som plockar fram olika stilar och svårighetsgrader. Hon gör underverk med oss. När kören firade sitt 30-års jubileum hösten 2008 på Helsingby lågstadieskola, hade vi inbjudit Kvevlaxkören, Singsbykören, Karis UF:s kör, Solf stråkar och Sundom Spelmän att delta i programmet. Det är dessa grupper vi haft mest samarbete med under åren och kvällen var hellyckad med nöjda korister, spelmän och publik. Framträdanden hemma och borta Vi sjunger för alla som vill lyssna och vi ordnar egna konserter, sjunger i kyrkor och på vuxeninstitutets avslutningar. Vi har också konserterat utanför Finlands gränser, bl.a. i Sverige och Estland. Kören har också deltagit i Finlands svenska sång- och musikförbunds sångfester, som återkommer vart femte år. Senast hölls sångfesten i Vasa 2006 och då jobbade körmedlemmarna flitigt med praktiska saker kring festen. Kören har också alltid deltagit när Vasabygdens sång- och musikförbund har haft sina sångfester. Nu är det dags att börja se fram emot en ny sångfest i Åbo 2011. Kören kommer att ha eget samt gemensamt uppträdande under sångfesten. Doakör åt Berghagen Under de 31 år kören verkat har man hunnit med en hel del roliga och minnesvärda saker, bl.a. fungerat som doakör åt Lasse Berghagen i Botniahallen, sjungit vid Replotbrons öppnande och senaste höst sjöng vi på Svenska Teatern i Helsingfors inför pjäsen Så som i himmelen. Vi trivs jättebra tillsammans och körmedlemmarna idag kommer från Helsingby, Solf, Rimal, Tölby, Smedsby, Vasa, Sundom och Malax. Vi hoppas att nya sångare både gamla och unga har lust att bli en del av gemenskapen. I så fall är ni hjärtligt välkomna med. Kom till Solf församlingshem to kl 19.30! Lili-Ann Brolund Ordförande 8

KUNGJORD SÅNGSTART BLEV Kvevlax Sångkör Hösten 1976 hade Korsholms medborgarinstitut utlyst en start för körsång i Kvevlax. Till första övningen infann sig endast fyra personer. När man gjorde ett nytt försök i januari 1977 mötte en talrik skara upp. Inom kort hade man trettio intresserade personer och det räckte till en kör med röster i alla stämmor. Dirigenten, kantor Per-Erik Häggblom, hade ett styvt arbete att lära sångarna sjunga i kör och i olika stämmor. Kvevlax Sångkör bildades och etablerade sig som blandad kör i medborgarinstitutets regi i januari 1977. Stadigt medlemstal, bred repertoar Dirigenter har kommit och gått. Idag leds kören av Mariah Hortans. Medlemsantalet håller sig fortfarande kring trettio. I många år övade kören i Kvevlax lågstadium, men platsen var inte så lämplig som övningslokal, så när tillfälles gavs och vi kunde börja öva i Kvevlax församlingshem, blev kören mycket nöjd. Där har vi nu övat de senaste åren. Kvevlax Sångkör är en blandad kör som sjunger allt från kyrklig sakral till dansbandsmusik. Kören övar en gång i veckan under vår- och höstterminerna. Vi har även samövningar med andra körer och med regionala Vasabygdens sång- och musikförbund. Samarbete med andra Som målsättning har kören haft att på våren ge en egen vårkonsert tillsammans med Kvevlax Gille i någon av byarna i gamla Kvevlax kommun. Kören deltar också i De vackraste julsångerna i Kvevlax kyrka. Höjdpunkterna har varit många till exempel när vi våren 2008 tillsammans med Vasa Kammarkör uppförde verket Stabat Mater. Att få delta i sångstämmor och ha samarbete med andra körer hör också till det som ger utbyte för alla övningstimmar. Just nu sjunger vi Taube och kommer att ge en konsert tillsammans med Singsbykören i mars. Ett samarbete med Helsingbykören på våren är också aktuellt. Harriet Bergfors Sekreterare Kvevlax Sångkör i sin enhetliga klädsel under ett av sina framträdanden. 9

Singsby Sångkör en kör med anor Singsby Sångkör, som är en blandad kör, grundades 1925 och firar således 85 år i år. Men redan i början av 1900- talet fanns det en sångkör, som kallades Sångens Vänner. Efter att en ungdomsförening bildats 1923 var det några sångintresserade som föreslog att man skulle bilda en sångkör och under ledning av lärare Teodor Kuni från Gerby startades 1925 en blandad kör, som då, liksom nu, bestod av ett 30-tal aktiva sångare. Under årens lopp har det också funnits både dam- och manskör samt blandad kör i Singsby och dessutom samtidigt. Manskören gick under namnet Sång i Singsby. Under krig och ofärd har den aktiva körsången haft paus tidvis, men den nu verkande blandade kören torde ha fortsatt utan paus sedan tiden strax efter fortsättningskriget. Jenny Mendelin, som nu leder är kören är den sjätte dirigenten under körens 85-åriga historia. De som ryms mellan Teodor Kuni och Jenny är Hilding Wikberg, Georg Pellas körens mest långvariga ledare Astrid Wikman och Kerstin Weckström. Arbetar som insitutkurs - hälsar fler välkomna Kören är numera organiserad under vuxeninstitutet i Korsholm och övar varje vecka under höst- och vårterminerna i Kulturhuset i Smedsby, antingen i Spegelsalen eller i Auditoriet. Måndag kvällar är körens övningskvällar under de senaste åren, från att tidigare traditionellt ha varit tisdagskvällar. På våra övningskvällar avbryter vi övningen mitt i för att hålla kaffe-, te- och pratpaus. Det är viktigt för den sociala samhörigheten. Singsby Sångkör består i detta nu av 28 medlemmar inkluderande dirigenten. Medlemmarna kommer från Singsby, Karperö, Koskö, Smedsby, Södra Vallgrund, Helsingby och Vasa. Vår sammansättning är som det är för det mesta i blandade körer, dvs. sopranerna är flest till antalet och sedan är det rätt jämnt antal i resten av stämmorna. I början av varje termin önskar vi och hoppas att det kommer flera sångare till varje stämma och senaste höst fick vi förstärkning i varje stämma. Men det ryms fler, vår önskan står fast och vi välkomnar nya sångare med i vår kör. Sjunger gammalt och nytt Vi sjunger olika folkvisor, både finlandssvenska och rikssvenska. Men vi har också tagit oss an nyare sånger i repertoaren och t.o.m. några på andra språk. Medelåldern i kören är rätt hög och därmed finns det medlemmar, som inte har läst finska eller engelska och då är det rätt svårt att ta till sig sånger på dessa språk, men vi försöker då och då. För vårt besök i Korsholms vänort Varbla i Estland 2004 hade vi också lärt några sånger på estniska. Kören har också en repertoar med andliga sånger för uppträdande i kyrkor och vi har uppträtt i många körer under årens lopp. En speciell repertoar är Taube-repertoaren, som vi övade in för vår Taube konsert i Korsholms kulturhus i november 2009. Vår Taube konsert framfördes tillsammans med Kvevlaxkören och några spelmän under ledning av Stig Snickars inför fullsatt konsertsal. Konserten framfördes också den 12 mars 2010, som var Evert Taubes 120-års födelsedag. Då medverkade även Visans Vänner bland sångarna och konserten framförs i Arbetets Vänners lokal i Vasa. Med glädje framåt Man har frågat oss om vår målsättning med kören. Vi har inte skrivit ner den, med den är nog klar: vi skall hela tiden bli bättre att framföra våra sånger och vi skall göra det med glädje och förnöjsamhet och vi skall låta vår publik njuta av vår sång. Om man frågar de olika medlemmarna i kören om hur vi lyckats i vår målsättning, tror jag att svaren är enbart positiva. Under de senare åren har vi fokuserat mycket på röstövningar, stämövningar, samsång och vi har också övat med röstcoachar. En annan målsättning som varje körsångare bör ha är att man skall må bra och vara glad av att var körsångare. Den målsättningen uppfyller vi oavbrutet. Vår publik på konserter är väldigt mångfacetterad. Vi sjunger inför varierande ålderskategorier, allt från barn på Luciafester till åldringar på Solgård och bädden. Däremellan sjunger vi för publik på körfestivalen i Vasa, i kyrkor, på konserter utomlands mest i Sverige men även i andra länder. På 50-talet deltog medlemmar i Singsbykören i den gemensamma körresan till Korsholms vänorter i Norge, Danmark och Sverige. Singsbykören har för det mesta också deltagit både i Vasabygdens och Finlands svenska sång- och musikförbunds sångfester, samt andra gemensamma satsningar i Vasaregionen och i Österbotten. Bland annat deltog vi i den stora kören då Mozarts Trollflöjten framfördes i Kulturhuset på hösten 2003. Höjdpunkter Det har funnits många höjdpunkter under Singsbykörens långa verksamhetstid, men om man enbart tittat på de senaste åren, var den ovan nämnda Taube-konserten en höjdpunkt, liksom då vi sjöng på den finlandssvenska nationalscenen, Svenska Teatern hösten 2009, i samband med teaterstycket Så som i Himmelen. Också resorna till Oskarhamn 2008, Varbla 2004 och före det många resor till Sverige och då mest i Dalatrakten har varit höjdpunkter. Våra jubileumskonserter 2000 och 2005 var även de höjdpunkter med fullsatta hus. Flera av våra medlemmar har också sjungit i Runebergskören och varit med på deras konsertresor till USA. Även i Radio och TV har vår publik fått höra och se oss. Dels har vi deltagit i direktsända program med egna sånger och dels har vi verkat som t.ex. allsångskör. Men vi har också spelat in en egen skiva på vårt 75-års jubileum och bitar från den spelas ännu i radio då och då. Vi är också med på en gemensam körskiva som gjordes i Korsholm får något år sedan. Besök från Oskarshamn under körfestivalen Vi hade Saxdalens Manskör på besök 2002 och de sjöng musikspelet Helgdagskväll i timmerkojan i Oravais och på Stundars. Under Körfestivalen 2010 får vi besök av körerna Ladies Only och Crescendo från Oskarshamn och då sjunger vi med dem på Körfestivalen i Vasa och har en middagskonsert på Berny vid Replotbron 15 maj. När Singsby sångkör i år fyller jämt 85 år, kommer vi inte att framföra någon konsert, utan för omväxlings skull firar vi det inom kören och då skall vi göra det vi är bäst på, dvs. sjunga och vara glada med varandra. Och fortsatt hoppas vi att det finns mera människor, som läser detta, som vill komma med oss, sjunga och må bra! Bengt Beijar Ordförande i styrelsen för Singsby Sångkör. 10

Replåtarna VARIERAR FÄRG OCH TON De första initiativen till kören Replåtarna kom från Replot UF:s teatergäng, som tyckte det skulle vara roligt att kunna sjunga i stämmor. Men inget hände innan Stig Snickars tog på sig uppdraget och fick igång kören 1998. De som kom med var både teaterspelare och andra bybor. Repertoaren var redan då ganska annorlunda än andra körers, mycket vals och rock blandat med visor och pop. Dessutom ackompanjerade Snickars kören på dragspel. Den allra första körövningen hölls den 17 september 1998 i Replot skola. Kören startade i Korsholms vuxeninstituts regi och fungerar ännu inom institutet. Nu övas det i församlingshemmet i Replot. I dag är det Robert Granholm som dirigerar och ackompanjerar kören, för det mesta på piano. Kombinationen med den härliga akustiken och Granholms ackompanjemang gör till och med uppsjungningarna roliga. Växande men inte jättestor Det första året var 22 personer inskrivna. Kören har aldrig varit jättestor och antalet sångare har varierat. De senaste åren har ändå antalet stadigt ökat. Fortfarande är karlarna lite underrepresenterade, men det ser också ut att ljusna. Sångarna kommer numera också från hela Korsholm och inte bara från skärgården. Namnet kom till det andra året - med omröstning och allt - och det kanske förklarar sig själv? Replot och låtar, eller låtarna, blir Replåtarna. Enkelt och väldigt passande för kören. Variation i klädsel och repertoar Hela kören är en grupp med starka individer och så har det alltid varit. Första gången det skulle skaffas körskjortor blev det jeansskjortor i gult, blått eller lila. Ännu har kören ingen gemensam kördräkt, utan klädseln är nästan lika varierad som antalet individer. Och lika varierande är repertoaren. Det är mycket ny musik, pop och rock, svenska och engelska sånger. Kören tycker om svängiga, souliga låtar och smäktande rockballader. Vissa år har kören valt till exempel låtar från 60-talet och det har fått dominera repertoaren det året. För det mesta är det tre stämmor som gäller i arrangemangen. Ibland sjungs det unisont i någon vers, ibland broderas stämmorna ut till fler än tre. Sjunga, trivas och umgås Kören har uppträtt i olika sammanhang, allt ifrån i kyrkor till på krogen. Det flesta uppträdanden har varit i Kulturhuset i Korsholm, vuxeninstitutets hem. Där har det sjungits på vårfester, på institutets 40-årsjubileum och i andra sammanhang. Kören har också hållit några små egna konserter, till exempel en sjuttiotalskväll med repertoaren det året kören sjöng mycket 70-tals musik. I framtiden vill kören göra det som den gör bäst: sjunga och ha roligt. Samtidigt som alla får hålla stämbanden i skick är det mycket den sociala samvaron som lockar deltagarna att vara med år efter år. En större egen konsert, kanske med några solister och gästartister, kunde vara en trevlig utmaning i framtiden. Men att sjunga med Replåtarna är helt enkelt festligt - även en vanlig torsdag i mars. Vivian Erlands Här ser vi en del av Replåtarna under deras uppträdande på Korsholms vuxeninstituts vårfest 2009. 11

Mäktiga naturupplevelser vid Gardasjön och i Dolomiterna Korsholmsbordet vid middagen. Fr.v. Olle Fransholm, Per-Olof Ståhl, Agneta Fransholm, Karin och Alf Hjerpe samt Gunne Lax. Norra Italien bjöd på mäktiga naturupplevelser av varierande slag under SPF:s resa 14 20 september 2009. Vi resenärer kom från olika delar av Österbotten, men vi hade också glädjen att få lära känna några deltagare från Kimito, Pargas och Billnäs. Vårt första mål var Milano, där en buss från Oravais Trafik mötte med Göran Sundqvist vid ratten. I det skedet visste vi inte vilken pärla till chaufför vi hade fått, men för varje dag som gick framstod han som den borne reseledaren och gentlemannen. De första tre nätterna bodde vi i norra ändan av Lago di Garda, i staden Riva del Garda. Tisdagens bussutfärd runt den långsmala sjön gav oss en försmak av Dolomiternas imponerande mäktighet när vi betraktade bergen på båda sidor. Att det på en insjö också kan gå höga vågor fick vi erfara när vi korsade sjön med turistbåt. Vår norska guide berättade att hon aldrig tidigare upplevt en sådan ostadig färd på Lago di Garda. I staden Salo hälsade vi på Goethe-statyn och beundrade utsikten över Gardasjön med imponerande byggnader och anläggningar på stränderna. Venedig bjöd på regn,blixt och dunder Många hade emotsett besöket i Venedig med spänning. På morgonen regnade det, och regnet tilltog allt eftersom vi närmade oss målet. Väl framme vid båtarna som skulle föra oss in till staden, kämpade vi för att hålla oss upprätta i blåsten. Åskan mullrade och blixtarna kom tätt. Vi kom ändå välbehållna till Markusplatsen. Regnet övergick i skyfall och man vadade i vatten högt över vristerna. Att börja titta på sevärdheter var otänkbart, men vi hade tillfälle att inomhus beundra och inhandla Muranoglas. Sällan har väl finländska turister upplevt Venedig på det sätt som vi gjorde. Men alla tog det hela med jämnmod och från den humoristiska sidan. Det största bekymret var sedan att få kläderna torra, för allt hade blivit genomblött. Till och med eurosedlarna breddes ut på tork den följande natten. Och hårfönen på hotellet var utmärkt att torka skor med. Man får väl i framtiden göra ett nytt försök när det gäller Venedig Idylliska Canazei och olympiska Cortina På torsdagsmorgonen kunde vi besöka ett vinkooperativ och delta i vinprovning. Jättelik anläggning och goda viner. Färden fortsatte genom staden Bolzano och mot Canazei. På torget i Bolzano beundrade vi blomsterprakten och fruktstånden. Några besökte också snömannen i hans museum. Den lilla idylliska orten Canazei i området Vall di Fassa var vår övernattningsort de följande tre nätterna. Och här fick vi tillfälle att åka upp till höga höjder med liftarna. På över 2 200 meters höjd kunde man promenera kortare eller längre sträckor. Resans verkliga höjdpunkt både bildligt och bokstavligt var vår tur till Cortina d Ampezzo, orten där de olympiska spelen hölls år 1956. På slingrande serpentinvägar förde vår chaufför bussen uppför och nedför de mäktiga alperna. Utsikten var hänförande och man var stum inför den mäktiga naturen. Våra intryck kan svårligen beskrivas med ord. Man måste nog själv uppleva Dolomiterna för att förstå vidden av alpernas skönhet och storslagenhet. I Cortina kom vi i kontakt med det ladinska språket, ett av Europas minsta språk, som lever kvar främst i Sydtyrolen. I Cortina talar ca 40 % av befolkningen ladinska och här kan man läsa gatunamnen på tre språk: ladinska, tyska och italienska. Det finns ca 30 000 personer som har ladinska som modersmål och merparten av dessa ladiner kommer i åtnjutande av europeiskt minoritetsskydd. Musikfest i Innsbruck På söndagen lämnade vi Italien och körde vidare mot följande olympiska ort, Innsbruck i Österrike. I denna stad råkade vi rakt in i en musikfest av stora mått. Innerstadens gator var avspärrade, men genom bussfönstret kunde vi beundra parader med musikanter i färggranna folkdräkter, kvinnorna i sina Dirndl-dräkter och männen i Lederhosen. Som en verklig kontrast till Dolomiternas mäktighet framstod sedan de tyska motorvägarna när vi närmade oss München, varifrån vi skulle flyga hem. Trafiken segade sig fram i 5 km/h på vår sida av Autobahn, medan bilarna på den mötande sidan svischade förbi med svindlande hastighet. På Münchens flygplats tog vi avsked av vår färdledare Henrik Svarfvar och hans fru Carita. De skulle fortsätta till Slovenien för att ta emot nästa grupp från Österbotten och sedan resa i Slovenien och Kroatien. Henrik skötte sin uppgift som reseledare på ett föredömligt sätt. Han var väl förberedd och mycket påläst angående de orter och områden vi åkte igenom. Hans entusiasm spred sig också till deltagarna. Som förstagångens resenär med SPF upplevde jag en gemenskap som jag verkligen uppskattar. Allt fungerade till full belåtenhet. Marlene Ehnström 12

Susanne Westerlund sjöng till Rainer Holmgårds ackompanjemang vid månadsträffen 10.02.2010 Gun-Britt Pörn läste en julbetraktelse vid julfesten 13.12.2009 Lotterivinster vid julfesten Lars Hjärpe bjöd på spelmansmusik vid månadsträffen 25.11.2009 Församlingen bjöd på kaffe vid månadsträffen 10.02.2010 i Gamla Vasa Publiken stämde in i allsången vid månadsträffen 28.10.2009 Kaja Grannas underhåller julfestpubliken 13

Håkan Wikberg tog oss med på pilgrimsvandring till Santiago de Compostela vid månadsträffen 10.02.2010 Ole Norrback höll festtalet vid julfesten 13.12.2009 Kaffet smakade gott vid månadsträffen 10.02.2010 Britt-Louise och Jan-Erik Granö tog oss med på en resa till Indien vid månadsmötet 25.11.2009 Per-Erik Örn berättade om församlingens historia vid månadsmötet 10.02.2010 14 Matias Båsk informerade om Byabussen vid månadsträffen 28.10.2009 Alice Lillas informerade om vuxeninstitutets kursutbud vid månadsträffen 28.10.2009 Ingmar Weckström kåserade om sitt liv som präst vid månadsmötet 25.11.2009

Kjell Herberts håller festtalet vid vårvinterfesten i Helsingby. Ulla-Maj Jern talar om sina erfarenheter från biståndsarbete i Tanzania vid månadsträffen 22 april 2010. Vuxeninstitutets rektor Rose Heir talar om sina erfarenheter som nytillträdd rektor och informerar om institutets kommande program vid månadsträffen 22 april 2010. En del av deltagarna i minikryssningen till Stockholm 22-23 mars2010 Festpubliken vid vårvinterfesten i Helsingby 21 april 2010. Korsholms pensionärsförening r.f. tackar varmt företag, organisationer och privatpersoner, som sponsrat vår verksamhet och bidragit till våra medlemmars trivsel under år 2009. Agrimarket Aktia Bank Helsingby Aktia Bank, Smedsby Apoteket i Smedsby Blomsterhandel Fant Blomsterhandel Florina Blossom Body Shop Ecce Re Ab, Vöråpojken Fredrikas Frisersalong Siv-Britt Westling Gros Bokhandel Gröna Linjen Hultholms Potatis Klipphörnan Klippo Knip Andreas Hembageri Kvevlax Sparbank K-Supermarket Piffi, Smedsby Marander Maskinservice Mias Design, Saluhallen Nancy Style Nigellas Blommor och Presenter Panorama Ab Paulas Hårservice Prisma, Vasa Radio och TV Östman Restaurang Söderfjärden Riitan Herkku Oy Sanstor Seniorpunktens Café Skönhetspunkten Solf Gräv & Schakt Ab Solf Gästgivargård Solf Lantbrukscentral Solf Rör Ab Solf Service Svenska Pensionärsförbundet UPC-Print Wallonia Vasabygden Lokalförsökring Vasa Teater Yrkesakademin/Restaurang Fyrklövern Ålandsbanken Österbottens Svenska Producentförbund Östra Korsholms Andelsbank Stig Landing Rakel och Rudolf Malm Siv Nordlund Gun-Britt Pörn Anna-Lisa och Kaj-Erik Pått Else-Maj och Per-Erik Sabel Mona och Ingmar Smeds Carita och Henrik Svarfvar Roshild Westerlund 15

!"#$%&'( $%&'(!)*)!"#$ $$# %&#'# % #'$$(#( $!( ' ($##( ('!#'("( (#('( )"#*