Systemkrav Infrasystem Väg Kontroll och provning. Innehåll 1 (15)

1 (15) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Lars Jonsson UHniö Fastställt av Dokumentdatum Version Leif Lindmark UHae 2013-03-01 1.0 Dokumenttitel Systemkrav Infrasystem Väg Kontroll och provning Innehåll 1 Inledning... 3 2 Tillämplighet... 3 3 Medgällande dokument... 3 3.1 Standarder etc.... 3 3.2 Referenser mot andra delar i förfrågningsunderlag... 3 4 Definitioner... 4 6 Introduktion... 6 6.1 Egenprovning och Acceptansprovning... 6 6.2 Acceptansprovning... 6 6.2.1 FAbriksprovning (FAT)... 6 6.2.2 Platsprovning (SAT)... 7 6.2.3 Driftprovning (OAT)... 7 6.2.4 Garantiprovning (GAT)... 7 6.2.5 Kompletterande steg... 7 6.3 Provningsperiod... 7 7 Allmänna krav på kontroll och provning... 7 7.1 Omfattning... 7 7.2 Kontrollplan... 8 7.3 Intyg från genomfört provningssteg... 8 7.4 Mätinstrument... 8 8 Krav på Entreprenörens egenkontroll och egenprovning... 8 8.1 Anvisningar... 8 8.2 Kompetens... 8 8.3 Egenkontroll före idrifttagning... 8 8.3.1 Montagekontroll... 9 8.3.2 Kontroll enligt SS 436 40 00... 9 8.3.3 Protokoll... 9 8.4 Egenprovning före acceptansprovning... 9 8.5 Egenprovning mot överordnat system... 9 8.6 Deltagande... 9 9 Krav på Acceptansprovning... 9 9.1 Allmänt... 9

2 (15) 9.2 Deltagande... 10 9.3 Kallelser... 10 9.4 Möten... 10 9.5 Villkor för påbörjande provning... 10 9.6 Dokumentation... 10 9.6.1 Granskning och Godtagande av dokumentation... 10 9.6.2 Provningsspecifikation... 10 9.6.3 Provningsprotokoll... 11 9.6.4 Händelselogg... 12 9.7 Händelser... 13 9.7.1 Ansvar... 13 9.7.2 Klassificering av händelse... 13 9.7.3 Stängning av händelse... 13 9.8 Godtagande... 13 9.8.1 Godtagande av ett provningsresultat... 13 9.8.2 Godtagande av provning och provningsprotokoll... 14 9.8.3 Godtagande av ett dokument... 14 9.8.4 Godtagande av ett objekt... 14 9.9 Omprovning... 14 9.10 Förlängning eller avbrytande av provningsperiod... 14 9.11 Modifieringar... 14 9.12 Fel i provningsspecifikation... 14 9.13 Komplettering av provningsspecifikation... 15

3 (15) 1 Inledning Detta dokument definierar Trafikverket Infrasystems systemkrav (SIV) avseende kontroll och provning av installationer vid väg. Systemkrav är riktade mot entreprenör, och avsedda att åberopa i förfrågningsunderlag avseende entreprenad. I bilaga 1 till detta dokument finns exempel på acceptansprovningens omfattning, något som måste definieras specifik för varje projekt. Förbättringsförslag som berör detta dokument ska ställas till enheten för elkraftsystem via elkraft@trafikverket.se. Fotnoter är råd/instruktioner till den som använder dokumentet för kravställande. 2 Tillämplighet Detta dokument är tillämpligt för installationer vid väg. Komplexa anläggningar såsom tunnlar och rörliga broar innefattande flera entreprenader kan kräva anpassning av kraven. Likaså enklare system såsom hastighetspåminnare, trafikflödeskameror etc. Krav är anpassade för totalentreprenader. 3 Medgällande dokument Följande dokument i angiven version åberopas/hänvisas till i detta dokument: 3.1 Standarder etc. Beteckning Version Namn SS 43 64 000 Elinstallationer för lågspänning - Utförande av elinstallationer för lågspänning 3.2 Referenser mot andra delar i förfrågningsunderlag 1 Beteckning {Tidsplan} Namn I dokumentet refereras till dokumentet Tidsplan. Tillse att dessa sakfrågor hanteras i tidsplan. {Acceptansprovningens omfattning} I dokumentet refereras till dokumentet Acceptansprovningens omfattning. Tillse att sådant dokument upprättas. Baseras på bilaga 1. 1 Dessa dokument måste upprättas i projektet för att referenser ska vara giltiga.

4 (15) 4 Definitioner Anläggning Installationen Installationer I obestämd form samlingsbeteckning för fasta konstruktioner i mark, till exempel vägar, gator etc. I bestämd form ( en anläggning, anläggningen ) används begreppet inom Trafikverket för att beteckna en identifierbar väg inklusive anslutningar, installationer med mera. I denna betydelse omfattar begreppet såväl BSAB-systemets infrastrukturell enhet som byggnadsverk. Exempel: väg E4, Södra Länken, Norrortsleden, Götatunneln eller Korsningen Rv40/Rv26 Det (kontrakts-)arbete som skall utföras av Entreprenören. Motsvarar "Entreprenaden" enligt AB/ABT Avser de delar av anläggningen som tillhör fackområdet Installation Exempel Anläggningens installationer Alternativt Plural av installationen System Utrustning Objekt Prov, Provning Integrationsprovning Kontroll Kontrollplan Acceptansprovning Den produkt vilken entreprenaden avser realisera. Består av utrustningar som samverkar och realiserar den funktion som systemet syftar till. Fysiskt objekt, apparater, PLC:er, fläktar, givare, ställdon etc. ingående i systemet. Föremålet för kontroll eller provning, kan exempelvis utgöras av anläggning, installation, system, delsystem, funktion eller utrustning. Prov i syfte att verifiera att objekt uppfyller de krav som anges i kontraktet eller som är därutöver skriftligt överenskomna. Prov kan även innefatta undersökning i form av inspektion i syfte att verifiera att objektet uppfyller gällande föreskrifter samt att dessa utförts enligt de krav som anges i kontraktet eller därutöver skriftligt överenskomna krav. (Prov avser ej Kontroll) Prov i syfte att verifiera integration mellan system. Undersökning för att fastslå om ett objekt, beträffande en eller flera egenskaper uppfyller givna krav. (Kontroll avser ej Prov) Dokument som redovisar planeringen av samtliga kontroller och provningar inom entreprenaden. Provning som görs för att demonstrera för Beställaren att installationen uppfyller kontraktets krav.

5 (15) NTS Provningsperiod (PP) Provningsspecifikation Provningsprotokoll Provningsmoment Provningsresultat Provtillfälle Provningssteg Händelse Händelselogg Fabriksprovning (FAT) Platsprovning (SAT) Nationellt Trafikledningsstöd system/operatörsstöd för vägtrafikledning och väganläggningsövervakning. Begränsad tidsperiod under vilken provning utförs enligt en provningsspecifikation. Dokument som definierar de prov och kontroller som ska göras. Dokument som redovisar resultatet av utförda prov och kontroller. Delmoment i en provning. Varje provningsmoment beskrivs i en provningsspecifikation Resultatet av ett provningsmoment. Resultatet kan vara OK eller referens till händelse i händelselogg. Specifik avgränsad tidsperiod under en provningsperiod Del i Acceptansprovning, exempelvis FAT1, FAT2, SAT2, o.s.v. Icke förväntade utfall av provning och kontroll. Kan även vara synpunkter och störningar som uppstått i samband med provning och kontroll. Logg över händelser. Provning av objekt på annan plats än anläggningsplats, dvs i fabrik, provningslokal eller liknande. (FAT=Factory Acceptance Test) Provning av slutgiltigt installerat objekt på anläggningsplats. (SAT=Site Acceptance Test) Driftprovning (OAT) Garantiprovning (GAT) Provningsansvarig Provning av objektet efter installation och driftsättning. (OAT=Operation Acceptance Test) Provning av objektet under garantitid. (GAT=Guarantee Acceptance Test) Ansvarig för provet hos Entreprenör respektive Beställare.

6 (15) 6 Introduktion Detta dokument beskriver de kontroller och den provning som ska genomföras i entreprenaden. Dokumentet anger dessutom förutsättningar och krav för Beställarens godtagande av provning. Med provning avses främst de acceptansprovningar i form av fabriksprovningar och platsprovningar som ska göras för att verifiera för Beställaren att objektet (föremålet för provningen) uppfyller kontraktets krav. Dokumentet beskriver även den egenkontroll och egenprovning som Entreprenören har att genomföra. Beställarens besiktningar beskrivs ej i denna handling. 6.1 Egenprovning och Acceptansprovning Merparten av de provningar som krävs för ett fungerande och verifierat objekt utförs inom ramen för Entreprenörens egenprovning. Det är inom ramen för egenprovning som objektet ska verifieras, och eventuella avvikelser hittas. Acceptansprovningar syftar till att för Beställaren demonstrera att systemet uppfyller de krav som ställs i kontraktet. Acceptansprov ska således avse fullt färdig och egenprovat objekt, och händelser ska i princip ej förekomma. Genomförandet av Egenprovning kan ske i enlighet med Entreprenörens verksamhetssystem eller enligt i detta dokument beskrivna regler för Acceptansprovning. 6.2 Acceptansprovning Nedanstående är en allmän definition av provningssteg ingående i acceptansprovning. Vilka steg som tillämpas i aktuellt objekt definieras specifikt för respektive objekt i {Acceptansprovningens omfattning}. 6.2.1 FABRIKSPROVNING (FAT) FAT avser acceptansprov på fabrik, dvs. innan det att objektet levererats och installerats på anläggningsplatsen. För enkla anläggningar (anläggning omfattande ett system) indelas acceptansprovning i fyra steg enligt följande: FAT 1 FAT 2 FAT 3 FAT 4 Fabriksprovning av enskilda utrustningar eller funktioner. För standardkomponenter kan detta provningssteg i vissa fall utgöras av granskning av typtestintyg, datablad etc. Fabriksprovning av objektets funktion i sin helhet. Fabriksprovning av objektets funktion mot överordnat system exkl. NTS. Fabriksprovning av objektets funktion mot överordnat system inkl. NTS. För komplexa anläggningar (anläggningar omfattande flera system), exempelvis tunnlar och rörliga broar, indelas acceptansprovning i fyra steg enligt följande: FAT 1 FAT 2 FAT 3 FAT 4 Fabriksprovning av enskilda utrustningar eller funktioner. För standardkomponenter kan detta provningssteg i vissa fall utgöras av granskning av typtestintyg, datablad etc. Fabriksprovning av respektive (del)systems funktion i sin helhet, inkl. funktionalitet mot ASÖ. Fabriksprovning av objektets funktion i sin helhet exkl. NTS. Fabriksprovning av objektets funktion i sin helhet inkl. NTS.

7 (15) 6.2.2 PLATSPROVNING (SAT) SAT avser acceptansprov på anläggningsplatsen (platsprovning). För enkla anläggningar (anläggning omfattande ett system) indelas acceptansprovning i fyra steg enligt följande: SAT 1 SAT 2 SAT 3 SAT 4 Platsprovning av enskilda utrustningar och funktioner samt inspektion av montage Platsprovning av anläggningens funktion som helhet. Platsprovning av anläggningens funktion mot överordnat system exkl. NTS. Platsprovning av anläggningens funktion mot överordnat system inkl. NTS. För komplexa anläggningar (anläggningar omfattande flera system), exempelvis tunnlar, indelas acceptansprovning i fyra steg enligt följande: SAT 1 SAT 2 SAT 3 SAT 4 Platsprovning av enskilda utrustningar och funktioner samt inspektion av montage Platsprovning av respektive (del)systems funktion i sin helhet, inkl. funktionalitet mot ASÖ. Platsprovning av anläggningens funktion i sin helhet exkl. NTS. Platsprovning av anläggningens funktion i sin helhet inkl. NTS. 6.2.3 DRIFTPROVNING (OAT) OAT omfattar driftsäkerhetsverifiering i form av provdrift under en period. OAT 1 OAT 2 Provdrift före trafiköppning. Provdrift efter trafiköppning. För anläggningsplatser där trafiköppning ej är relevant, exempelvis vägsidesanläggningar vid befintliga vägar, benämns steget endast OAT. Anläggningen är under driftprovningen i skarp drift om Beställaren så beslutar. 6.2.4 GARANTIPROVNING (GAT) GAT avser driftsäkerhetsverifiering samt eventuella provningar under garantitiden. Utfallet av GAT utgör indata till garantibesiktning. 6.2.5 KOMPLETTERANDE STEG Vid behov kan provningssteg delas upp i flera delprovningar då benämnda SAT/FAT/OAT X-Y, alternativt kan ytterligare steg läggas till. 6.3 Provningsperiod En provningsperiod (PP) är en begränsad tidsperiod under vilken provning utförs. Under perioden allokeras för ändamålet nödvändiga resurser, och tillgång till objektet ordnas. Normalt utgör varje provningssteg i acceptansprovning (FAT 1, SAT 2) etc. en egen provningsperiod. Flera provningssteg kan samordnas inom en och samma provningsperiod. 7 Allmänna krav på kontroll och provning 7.1 Omfattning Objektet ska genomgå kontroll och provning i den omfattning som krävs för att verifiera att samtliga i kontraktet och därutöver skriftligt överenskomna krav uppfylls.

8 (15) 7.2 Kontrollplan Planeringen av samtliga kontroller och provningar inom entreprenaden (inkl. acceptansprovning och egenkontroll/egenprovning) ska redovisas i en kontrollplan. Kontrollplanen ska minst innehålla: Redovisning av vilka kontroller/provningar som ska utföras. Syfte och omfattning ska kortfattat beskrivas. Redovisning av vilken kontroll/provningsdokumentation och övrig dokumentation som ska ligga till grund för respektive kontroll/provning. Granskningsförfarande för kontroll/provningsdokumentation ska beskrivas. Redovisning av hur Entreprenören avser säkerställa att händelser som konstateras vid kontroll/provning blir omhändertagna, uppföljda och åtgärdade. En detaljerad Tidsplan för kontroller och provningar som anger tider för: o o o o Förberedelser (inkl. egenprovningar etc. inför acceptansprovningar) Genomförande av kontroll och provning Åtgärder av händelser Omprovningar Beställaren bidrar med underlag till kontrollplan avseende de delar av kontroll och provning som Beställaren ansvarar för. 7.3 Intyg från genomfört provningssteg Efter avslutat provningssteg ska Entreprenörens provningsansvarige utfärda intyg på genomfört provningssteg. 7.4 Mätinstrument Kontroll/provning ska utföras med kalibrerat instrument. Beställaren äger rätt att på begäran erhålla Kalibreringsintyg för mätinstrument. 8 Krav på Entreprenörens egenkontroll och egenprovning Innan egenkontroll/egenprovning utförs ska arbeten som kan påverka kontroll/provning vara slutförda. 8.1 Anvisningar Utrustningstillverkarens dokumenterade anvisningar ska följas vid egenkontroll/egenprovning. 8.2 Kompetens Person som genomför egenkontroll/egenprovning ska ha den kompetens och behörighet som krävs för genomförandet. 8.3 Egenkontroll före idrifttagning Egenkontroll före idrifttagning ska utföras på ett systematiskt och dokumenterat sätt, och omfatta samtliga utrustningar. Minst nedan angivna kontroll ska göras innan idrifttagning före provning:

9 (15) 8.3.1 MONTAGEKONTROLL Efter utfört montage ska entreprenören utföra erforderlig egenkontroll i syfte att verifiera att utrustningarna är korrekt monterade/utförda. 8.3.2 KONTROLL ENLIGT SS 436 40 00 Innan idrifttagning ska Entreprenören utfört erforderlig egenkontroll för att verifiera elsäkerhet och sådan funktion som kan påverka säkerheten. Kontroll ska göras enligt SS 436 40 00. 8.3.2.1 Funktionskontroll Anordningar som ställverk och kontrollutrustning, drivutrustning, styr- och förreglingsutrustning ska funktionsprovas för kontroll av att de är elsäkerhetsmässigt riktigt monterade och installerade enligt krav i SS 436 40 00. Reläskydd och liknande ska funktionsprovas för kontroll av att de är rätt installerade och inställda. Reläprovning ska genomföras på sådant sätt att hela funktionskedjan blir kontrollerad. 8.3.3 PROTOKOLL Underlag till protokoll för kontroller ska godkännas av Beställaren innan kontroller påbörjas. Protokoll från genomförda kontroller ska överlämnas till Beställaren. 8.4 Egenprovning före acceptansprovning Innan acceptansprovning ska Entreprenören ha utfört egenprovning som säkerställer att objektet uppfyller ställda krav och är fackmannamässigt utfört. Egenprovningen ska minst ha omfattning motsvarande acceptansprovning. Entreprenören ska protokollföra utförda egenprovningar. I {handling Tidsplan} angivet antal dagar före påbörjande av Acceptansprovning ska protokoll från egenprovningar presenteras för Beställaren. 8.5 Egenprovning mot överordnat system I egenprovningen av funktioner mot Beställarens överordnade system deltar Beställarens förvaltningsorganisation för överordnat system. 8.6 Deltagande Beställaren/Beställarens representant ska av Entreprenören beredas möjlighet att närvara vid samtliga egenkontroller/egenprovningar som utförs. 9 Krav på Acceptansprovning Med Provning avses i detta kapitel Acceptansprovning. 9.1 Allmänt Entreprenören ansvarar gentemot Beställaren för provningar som utförs av Entreprenören anlitade underentreprenörer och leverantörer. I Tidsplanering för provning ska utrymme finnas för Beställaren att utföra eget prov eller begära tillägg till ett prov. Funktionella krav får verifieras genom simulering och mätning på det kontrollerade objektet endast i de fall en provning genom funktionella prov inte är möjlig.

10 (15) 9.2 Deltagande Vid prov som utförs under Beställarens ledning ska Entreprenören deltaga samt utföra verifiering av funktion hos det objekt som Entreprenören levererat. 9.3 Kallelser Entreprenören ska i {handling Tidsplan} angivet antal dagar före möte eller provningstillfälle skriftligen kalla Beställaren till detta. 9.4 Möten Under varje provningsperiod skall, i god tid utlysta, provningsmöten hållas. De ämnen som ska behandlas är bl.a. planering av kommande prov, resultat av genomförda prov samt genomgång av händelser och klassificering av händelser. Provningsmöten ska planeras, ledas och dokumenteras av den part som leder provningen. Motparten ska kallas till provningsmöten. Varje provtillfälle under en provningsperiod ska inledas med att provningsledare informerar deltagarna om den förestående provningen. Varje provtillfälle under en provningsperiod ska avslutas med att provningsledare sammanfattar resultatet av provningen och uppkomna händelser gås igenom och klassificeras. 9.5 Villkor för påbörjande provning Innan provning får påbörjas ska av Entreprenören framtagen provningsspecifikation och provningsprotokoll för den aktuella provningsperioden vara godtaget av Beställaren. provförberedelser och övriga arbeten (inkl. injusteringar) som kan påverka provningen vara slutförda. Egenprovning inför acceptansprovning vara genomförd enligt {kapitel 8.4 Egenprovning före acceptansprovning} Händelser som kan ha en påverkan på provningen ska vara åtgärdade 9.6 Dokumentation Följande dokumentation ska upprättas och utgöra grunden för provning: Provningsspecifikation Provningsprotokoll Händelselogg 9.6.1 GRANSKNING OCH GODTAGANDE AV DOKUMENTATION För att provning ska få påbörjas ska provningsplan och den/de provningsspecifikationer och provningsprotokoll som definierar det aktuella provet vara granskade och godtagna av Beställaren. Förändringar i godtagna provningsdokument ska godtagas av Beställaren. Se även {kapitel 9.8 Godtagande} 9.6.2 PROVNINGSSPECIFIKATION Provningsspecifikation ska beskriva i detalj hur varje provning utförs, verifieras och dokumenteras.

11 (15) Provningsspecifikation ska tillsammans med provningsprotokollet innehålla all för provet erforderlig information. Provningsspecifikation ska innehålla tillräckligt med information för att förhållanden vid och genomförande av provning ska kunna återskapas, exempelvis i samband med fördjupad utredning kring händelser. Provningsspecifikation ska minst innehålla: Innehållsförteckning Provningssteg Namn på provningsansvarig samt förteckning över berörd personal hos Entreprenör och Beställare Dokumentation samt krav och uppgifter (inkl. kalibrering) avseende den testutrustning och andra hjälpmedel som används. (Detta gäller även den eventuella simuleringsutrustning som erfordras för kopplingar mot angränsande system/utrustningar.) En förteckning över de krav/kriterier som provningen syftar till att verifiera. En uppställning av de kriterier som Entreprenören ska undersöka för att bedöma om produkten är klar för provning. En beskrivning av provningsmiljö och provningsmetod med angivelse om standarder, riktlinjer eller liknande som tillämpas. Förteckning över eventuella referenser. Beskrivning av respektive provningsmoment inkl. förväntat utfall. Redovisningen ska innehålla en detaljerad beskrivning som steg för steg ger instruktion för genomförande av momentet och underlag för utvärdering av utfallet. Beskrivningen ska vara tillräckligt tydlig för att två olika personer vid två olika tillfällen, men samma förutsättningar, ska kunna genomföra provningen enligt beskrivningen och komma fram till samma resultat. 9.6.3 PROVNINGSPROTOKOLL Protokoll (resultatet) från provning benämns provningsprotokoll. Provningsprotokoll ska redovisa utfallet från den enligt för provet gällande provningsspecifikation. Provningsprotokoll kan ses som det formulär i vilket utfallet inkl. provningsresultat för respektive provningsmoment redovisas. Provningsprotokollet beskriver inte provningsmoment eller förväntat utfall, utan refererar istället till provningsspecifikation. På detta sätt förenklas omprovningar etc. då samma provningsspecifikation kan användas igen. Samma sak gäller om samma provning upprepas för flera enheter, Provningsprotokollet bör utformas på sådant sätt att samma protokoll kan användas för flera provningar (omprovningar). Händelser som uppstår under provningen tilldelas ett händelsenummer och dokumenteras i händelselogg, som är ett arbetsdokument gemensamt för alla provningar. Vid händelse görs i provningsprotokollet en referens till händelsenummer. Provningsprotokoll ska minst innefatta följande: Datum då provet genomförandes Version av den provningsspecifikation som användes Namn på de personer som närvarade

12 (15) De förutsättningar som gällde vid provningen, t ex vid upprepat prov, tidigare utförda provningar Speciella yttre förutsättningar eller annat som kan ha påverkat resultatet Förteckning av samtliga mjukvaruversioner som använts vid provtillfället. Förteckning över nyttjade instrument inklusive uppgifter om när dessa kalibrerades. Resultatet av varje provningsmoment i form av ifyllt formulär redovisande utfall samt provningsresultat (OK eller referens till händelse.) Övriga observationer i samband med provning. Provningsansvarigs signatur och datum avseende när provningsprotokollet färdigställts. Förteckning över eventuella bilagor och referenser. 9.6.4 HÄNDELSELOGG Händelser som uppstår i samband med provningar ska dokumenteras i händelselogg. Händelselogg utgör därmed en sammanställning av entreprenadens alla händelser från samtliga provningar. Händelseloggen ska minst innefatta följande: Händelsenummer Datum då händelsen uppstod Provningssteg Klassificering av händelse Referens till provningsspecifikation Beskrivning av händelsen Initialer för ansvarig provningsledare. Initialer för den som utses att ansvara för händelsen Datum för stängning Initialer för närvarande representanter för Entreprenör och Beställare vid stängning Beskrivningen av händelsen ska omfatta alla uppgifter som krävs för att tydligt klargöra vad som inte fungerade och under vilka omständigheter Beskrivningen ska ensamt visa vad som ska omprovas. Om beskrivningen av händelsen är komplicerad ska en separat händelserapport upprättas av Entreprenören. Händelseloggen ska föras digitalt på ett format som medger filtrering, sortering och sökning av händelseloggen. Händelseloggen ska distribueras elektroniskt efter varje provningstillfälle. Händelseloggen ska vara så utformad att det framgår vad som är ändrat sedan senaste distribution. Händelseloggen ska föras av den part som ansvarar för att utföra den aktuella provningen.

13 (15) 9.7 Händelser När resultatet av ett provningsmoment inte uppfyller definierade acceptanskriterier (exempelvis förväntat utfall) eller att annat oväntat förhållande uppstår som påverkar eller riskerar att påverka utfallet av provningen, ska detta hanteras såsom en händelse. 9.7.1 ANSVAR Entreprenören ansvarar för att händelser som uppstår i samband med provning dokumenteras och hanteras. Händelsen och dess klassificering dokumenteras av Entreprenören i händelseloggen. 9.7.2 KLASSIFICERING AV HÄNDELSE Varje händelse ska klassificeras enligt följande: S = Störning, innebär att provningsmomentet återupprepas efter åtgärd. A = Avvikelse, innebär att objektet inte uppfyller ställda krav. U = Utreds, innebär att händelsen ska utredas vidare. (beroende på utfallet av utredningen kan händelsen sedan omklassificeras) F= Fel i provningsspecifikationen M = Minnesanteckning (= ingen åtgärd) Vidare ska varje händelse utifrån sin påverkan på godtagandet av provningen klassificeras såsom Påverkande eller Ej påverkande. P = Provningen kan ej godtagas om händelsen ej är stängd. EP = Provningen kan godtagas trots att händelsen ej är stängd. Händelser klassificeras dessutom utifrån sin status såsom öppen eller stängd: Ö=Öppen, innebär att händelsen fortsatt är under hantering. S=Stängd, innebär att händelsen ej är under fortsatt hantering. Klassificering och omklassificering av händelser görs av Beställare och Entreprenör i samråd. Uppnås ej enighet om klassificering äger Beställaren rätt att besluta om klassificering samt omklassificering. 9.7.3 STÄNGNING AV HÄNDELSE Stängning av händelse, dvs att händelsens status ändras från Öppen till Stängd, ska göras när det fel eller förhållande som orsakade händelsen ej längre föreligger. Stängning av händelse ska godkännas av Beställaren. 9.8 Godtagande 9.8.1 GODTAGANDE AV ETT PROVNINGSRESULTAT När Beställaren godtar ett provningsresultat innebär det att Beställaren godtar resultatet i den miljö som provet utförts. Entreprenören har fortsatt fullt ansvar för att det provade objektet och att objektet uppfyller ställda krav.

14 (15) 9.8.2 GODTAGANDE AV PROVNING OCH PROVNINGSPROTOKOLL När Beställaren godtar en provning innebär det att Beställaren godtar att provet har utförts med rätt innehåll och kvalitet, i enlighet med en godtagen provningsspecifikation. Beställaren godtar en provning genom att godtaga verifikat från provningen i form av provningsprotokoll. Beställaren ska godtaga ett provningsprotokoll senast när samtliga provningsmoment enligt provningsspecifikationen är genomförda och eventuella händelser som är kopplade till provningen är stängda eller klassificerade såsom Ej påverkande. 9.8.3 GODTAGANDE AV ETT DOKUMENT När Beställaren godtar ett dokument, t.ex. en provningsspecifikation, innebär det att Beställaren godtar utformningen av och innehållet i det enskilda dokumentet. Entreprenören har fortsatt ansvar för provningen samt att dokumentet och dess innehåll är korrekt och av rätt kvalitet. 9.8.4 GODTAGANDE AV ETT OBJEKT När Beställaren godtar ett objekt innebär det att Beställaren godtar objektet i den miljö som den förevisats. Entreprenören har fortsatt fullt ansvar för att objektet uppfyller ställda krav. 9.9 Omprovning För det fall prov visar att ställda krav inte uppfylls ska Entreprenören vidta erforderliga åtgärder för att kraven ska uppfyllas. Omprovning ska därefter utföras tills dess ställda krav uppfylls och verifierats och händelsen därmed kan stängas. 9.10 Förlängning eller avbrytande av provningsperiod Såväl Beställare som Entreprenör ska i möjligaste mån följa överenskommen Tidsplan men har skyldighet att vid behov begära ändring i Tidsplan, förlängning eller avbrytande av provningsperiod. Sådan begäran ska utan dröjsmål göras för undvikande av onödig förbrukning av tid och resurser för båda parter. 9.11 Modifieringar Modifiering av programvara under pågående provningsperiod från och med FAT 3 får endast ske efter särskild överenskommelse mellan Beställaren och Entreprenören. Överenskommelsen ska dokumenteras skriftligen. Om modifieringar utförs, har Beställaren rätt att kräva upprepning av de tester som tidigare gjorts och vars resultat kan ha påverkats av modifieringen. 9.12 Fel i provningsspecifikation Vid fel i provningsspecifikation ska ny, korrigerad version upprättas. Provningsspecifikationen ska versionshanteras. Exakt vilka ändringar som gjorts mellan provningsspecifikationer ska tydligt framgå.

15 (15) 9.13 Komplettering av provningsspecifikation Beställaren äger rätt att begära kompletterande provningsmoment under pågående acceptansprovning. Vid komplettering ska ny, korrigerad version av provningsspecifikation upprättas (detta utförs av entreprenören). Provningsspecifikationen ska versionshanteras. Exakt vilka ändringar som gjorts mellan versioner av provningsspecifikationer ska tydligt framgå. Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 1.0 2013-03-01 Första fastställda versionen Joakim Frank UHaen