Utvärdering av informationsbrev om hiv/sti till vårdnadshavare

Utvärdering av informationsbrev om hiv/sti till vårdnadshavare ett pilotprojekt i Gävleborgs län

Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Nätverket bildades år 2008 och är ett av totalt sex kunskapsnätverk i Sverige. Syftet med Kunskapsnätverket är att finna möjliga samordningsvinster, ge STI-frågorna större tyngd, finna gemensamma utvecklings- och forskningsområden samt ge möjlighet till kunskapsöverföring mellan de deltagande länen. Målsättningen är att minska antalet hiv/sti-fall, främja psykisk och sexuell hälsa samt minska antalet oönskade graviditeter. Kunskapsnätverkets organisation består av en styrgrupp med smittskyddsläkare/bitr. smittskyddsläkare, samt en arbetsgrupp kallad kärngrupp som utgörs av länens hiv/sti-samordnare. Kunskapsnätverket finansieras av statliga medel via Smittskyddsinstitutet.

Utvärdering av informationsbrev om hiv/sti till vårdnadshavare ett pilotprojekt i Gävleborgs län Elin Gottfridsson 2012-08-24 Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige främjar regional kunskapsuppbyggnad och ett framgångsrikt hiv/sti-preventivt arbete

Sammanfattning På initiativ av Ledningsgruppen mot hiv/sti och oönskade graviditeter i Landstinget Gävleborg startades ett pilotprojekt gällande utskick av ett informationsbrev om hiv/sti till vårdnadshavare i Gävleborgs län. Eftersom förekomsten av sexuellt överförbara infektioner (STI) ökar var tanken med brevet att lyfta frågorna och skapa en dialog kring ämnet mellan vårdnadshavare och ungdom. Projektet har finansierats av Kunskapsnätverket (statliga medel). Utvärderingen är tänkt att utgöra en grund för beslut om eventuellt fortsatt arbete med liknande utskick inom nätverkets län. Syftet med utvärderingen var att studera hur vårdnadshavare till ungdomar födda år 1996 upplever att ha fått informationsbrevet om hiv/sti samt deras åsikter om brevets innehåll. Ett obundet slumpmässigt urval gjordes bland vårdnadshavarna, och totalt 500 enkäter och informationsbrev skickades ut. Svarsfrekvensen var 45,4 procent och resultatet visar att drygt 81 procent av vårdnadshavarna var positivt inställda till att ha fått brevet om könssjukdomar. Knappt 92 procent ansåg att brevets information var bra och drygt hälften uppgav att de kommer att ha nytta av brevets innehåll i deras roll som vårdnadshavare. Majoriteten beskrev att de skulle använda brevet i samtal med sin ungdom samt att de skulle få ta del av brevet. Vårdnadshavarna rekommenderade att brevet skickas till samtliga vårdnadshavare efter det att bland annat layouten och texten bearbetats. Idén med brevutskicket är god och förutsättningarna finns för att det kan bli ett riktigt bra projekt i större skala. Sett till studiens resultat behöver dock brevet omarbetas och närmare undersökas vilken information som verkligen ska distribueras i kuvertet. 4

Innehåll Sammanfattning 4 1. Bakgrund 7 1.1. Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige 7 1.2. Hiv/STI-förebyggande arbete till ungdomar och unga vuxna 8 1.3. Brevutskick till vårdnadshavare i Gävleborgs län 9 1.3.1. Brevutskick till ungdomar i Finland 9 2. Syfte 10 3. Metod och material 11 3.1. Kvantitativ metod enkätkonstruktion 11 3.2. Genomförande av enkätundersökningen 11 3.3. Svarsfrekvenser 12 4. Resultat 13 4.1. Upplevelse av att ha fått brevet om könssjukdomar 13 4.2. Brevets information 13 4.3. Information i brevet som kunde ha varit tydligare 14 4.4. Nytta av brevets information i rollen som vårdnadshavare 14 4.5. Rekommendation att skicka brevet till samtliga vårdnadshavare 15 4.6. Övriga synpunkter och kommentarer 16 5. Diskussion 18 5.1. Metoddiskussion 18 5.1.1. Bortfallsanalys 19 5.2. Resultatdiskussion 19 5.2.1. SWOT-analys över brevutskicket 21 6. Slutsats 22 Referenser 23 Bilaga 1, Brev till vårdnadshavare 25 5

1. Bakgrund STI är en förkortning av Sexually Transmitted Infections (sexuellt överförbara infektioner) och vanligen räknas hiv, klamydia, hepatit A och B, syfilis, gonorré, herpes och kondylom som STI. Klamydia är i särklass den vanligast rapporterade sexuellt överförda infektionen i Sverige och trenden för antalet klamydiafall är ökande. Antalet klamydiafall i landet under år 2011 var 37 289, jämfört med 36 804 år 2010. Av de 37 289 klamydiafallen år 2011 var knappt 87 procent i åldersgruppen 15 29 år. 1 I Sverige är det främst den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar som ligger till grund för det hiv/sti-förebyggande arbetet. Det övergripande målet i den nationella strategin är att begränsa spridningen av hiv-infektion och andra sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar samt att begränsa konsekvenserna av dessa infektioner för samhället och för den enskilde individen. Den nationella strategin omfattar hela den svenska befolkningen, men ungdomar och unga vuxna (15 29 år) är en av de prioriterade grupperna (Regeringens proposition 2005). Utifrån den natio nella strategin har en handlingsplan gällande klamydiaprevention tagits fram med fokus på ung domar och unga vuxna. Syftet med handlingsplanen är att förstärka det förebyggande arbetet genom åtgärder och insatser som påverkar kunskap, attityder och beteende. Huvudmålen är att kondomanvändningen ska öka, liksom självinsikten och förståelsen för konsekvenser av oskyddat sex och vikten av att testa sig för klamydia. Viktiga arenor för detta arbete är skolan, hälso- och sjukvården samt fritidsarenan (Smittskyddsinstitutet 2010a). Som ett komplement till den nationella strategin har en kommunikationsstrategi tagits fram. Den beskriver hur olika aktörer kan genomföra kommunikationsinsatser för att uppnå den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (Smittskyddsinstitutet 2010b). Även den folkhälsopolitiska propositionen med huvudmålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen omfattar hiv/sti-förebyggande arbete i Sverige. Främst är det genom de två målområden skydd mot smittspridning och sexualitet och reproduktiv hälsa (Regeringens proposition 2007). 1.1. Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Nätverket bildades år 2008 och är ett av totalt sex kunskapsnätverk i Sverige som finansieras av statliga medel via Smittskyddsinstitutet. Syftet med Kunskapsnätverket är att finna möjliga samordningsvinster, ge STI-frågorna större tyngd, finna gemensamma utvecklings- och forskningsområden samt ge möjlighet till kunskapsöverföring mellan de deltagande länen. Målsättningen är att minska antalet hiv/sti-fall, främja psykisk och sexuell hälsa samt minska antalet oönskade graviditeter. Kunskapsnätverkets organisation består av en arbetsgrupp kallad kärngrupp där länens hiv/sti-samordnare ingår samt en styrgrupp med smittskyddsläkare/bitr. smittskyddsläkare. Kärngruppen har arbetsmöten två dagar i månaden och styrgruppen sammanträder fyra gånger per år (Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige 2011a). 1 www.smi.se, 2012-03-26. 7

Kunskapsnätverkets arbete har sin utgångspunkt i de nationella styrdokument som presenteras ovan. Nätverksarbetet ger möjlighet till att gemensamt bedriva utbildningsinsatser regionalt samt skapa mötesplatser och nätverk för andra professioner i de fem länen som deltar i utbildningar och workshops. Exempelvis sprids STI över länsgränserna och därför behövs ett samordnat arbete mellan dessa län i Mellansverige som kan bidra till att minska smittspridningen (Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige 2011b). 1.2. Hiv/STI-förebyggande arbete till ungdomar och unga vuxna Det hiv/sti-förebyggande arbetet gentemot ungdomar och unga vuxna bör inkludera att: förmedla kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa, sexualitet och samlevnad förmedla kunskap om hiv och andra sexuellt överförda sjukdomar och hur man skyddar sig utifrån kunskap påverka den unges attityd till att skydda sig själv och sin partner mot såväl oönskad graviditet som hiv och STI utifrån den unges kunskap i samtal motivera till ett säkrare sexuellt beteende genom hög tillgänglighet ge möjlighet till ungdomar och unga vuxna att testa sig för hiv och STI smittspåra och i detta arbete arbeta utifrån ovanstående (Smittskyddsinstitutet & Socialstyrelsen 2011). Ett framgångsrikt hiv/sti-förebyggande arbete består av en kombination av insatser som riktar sig mot enskilda ungdomar samt mot specifika grupper av ungdomar. Insatser kan även med framgång riktas till aktörer som i sin tur möter ungdomar, exempelvis föräldrar, hälso- och sjukvårdspersonal, skolsköterskor, ungdomsmottagningspersonal med flera. Dessa kan förmedla budskap och påverka beteenden, normer, värderingar och kunskap (Smittskyddsinstitutet & Socialstyrelsen 2011). Ungdomar och unga vuxna har kunskap om könssjukdomen klamydia men kunskapen går inte hand i hand med attityderna till de risker de tar eller användningen av kondom. Vid insatser till målgruppen behövs därför budskap som bygger på respekt för ungdomars livssituation, samt analys kring vilka kommunikationskanaler som når målgruppen (Smittskyddsinstitutet 2010b). När det gäller attityd- och beteendeförändring av ett riskbeteende behöver flera aktörer kommunicera samma budskap för att arbetet ska bli framgångsrikt (Smittskyddsinstitutet & Socialstyrelsen 2011). Forskning gjord av Ekstrand, Tydén och Larsson (2011) visar att unga män inte verkar bekymra sig om riskerna med oskyddat sex. För att skydda unga män och kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa krävs insatser för att öka medvetenheten om konsekvenserna med oskyddat sex samt höja ansvarskänslan att använda preventivmedel. Begreppet stödjande miljö för hälsa utgår från ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv och en helhetssyn på människan som innefattar fysisk, psykisk och social hälsa. Även miljöer där människor bor, lever, leker och arbetar ingår i begreppet. För ett framgångsrikt arbete med stödjande miljöer krävs samarbete mellan olika aktörer (WHO 1991). De viktigaste aktörerna i det hiv/sti-förebyggande arbetet och stödjande miljöer för hälsa är hälso- och sjukvården, skolan, föräldrar/vårdnadshavare samt kompisar. Mediernas roll är också stor (Smittskyddsinstitutet & Socialstyrelsen 2011). Föräldrar/vårdnadshavare behöver stöd och verktyg samt uppmuntras till att samtala med sina barn om sexoch samlevnad. Detta kan vara ett effektivt sätt att främja kondomanvändning och därigenom minimera ungdomar och unga vuxnas risktagande. Föräldrar kan påverka ungdomars kunskap, attityder och beteende gällande sex och samlevnad genom att förmedla att sexualiteten är en naturlig utveckling mot vuxenlivet och ska vara något positivt och lustfyllt, men även frivilligt och ömsesidigt. Kunskaper om preventivmedel och 8

kondomanvändning kan behöva uppdateras hos föräldrarna eftersom utvecklingen går framåt (Smittskyddsinstitutet & Socialstyrelsen 2011). För att föräldrar ska kunna vara ett bra stöd för sina barn behöver de kunskap och metoder som exempelvis kan fås genom strukturerad föräldrautbildning (Smittskyddsinstitutet 2010a). För ungdomar är det viktigt att kunna prata med flera olika personer om sexualitet och de frågor och funderingar de har. Förutom kompisar påverkas ungdomarnas beteende av föräldrar, det är därför viktigt med en god kommunikation mellan föräldrar och ungdomar för att kunna prata om sexualitet under uppväxten. Forskning har även visat att ungdomar har lättare att prata med sina mammor om sexualitet än med sina pappor (DiIorio, Kelley & Hockenberry-Eaton 1999). 1.3. Brevutskick till vårdnadshavare i Gävleborgs län Under slutet av år 2010 började Ledningsgruppen mot hiv/sti och oönskade graviditeter i Landstinget Gävleborg fundera kring att skicka ut ett informationsbrev om hiv/sti till vårdnadshavare (ungdomar födda år 1996). Initiativet togs med bakgrund av den ökande förekomsten av STI, och därför behöver problematiken lyftas och en dialog skapas kring ämnet. Förhoppningen var att vårdnadshavarna tillsammans med sina ungdomar skulle prata om STI, kärlek, sex och relationer samt vilka risker oskyddat sex innebär. Att ge vårdnadshavarna uppdaterad kunskap och ett underlag (brevet) att använda i samtalet var också en av orsakerna till utskicket. I början av år 2011 inleddes diskussionen och samarbetet med Kunskapsnätverket, och det blev ett pilotprojekt i Gävleborg. Eftersom det blev ett pilotprojekt var det intressant att studera hur de vårdnadshavare som fick informationsbrevet uppfattade brevet och dess innehåll. Det var främst intressant att fånga upp deras reaktioner och reflektioner. Utvärderingen är tänkt att utgöra en grund inför beslut om eventuellt fortsatt arbete med liknande utskick inom nätverkets län. 1.3.1. Brevutskick till ungdomar i Finland I Finland har utskick med informationsmaterial om sex och samlevnad till ungdomar i 15 16 årsåldern gjorts sedan början av 1990-talet. Ungdomarna har fått en tidning med statistik om STI, information om olika sätt att se på sex, kärlek, media, att köpa och sälja sex, sexuell läggning, onani, att vara ihop med någon, sexdebuten, säkert sex, könssjukdomar samt kontaktuppgifter till hälsocentraler, skol- och studenthälsovården, ungdomsmottagningar med flera. Tillsammans med tidningen fanns även ett brev riktat till föräldrarna, som ungdomarna själva kunde bestämma om de skulle ge dem eller ej. Föräldrabrevet syftade till att informera om en positiv syn på sexualiteten samt en uppmuntran till att prata med sina ungdomar om sex och samlevnad (Social- och hälsovårdsministeriet & Institutionen för hälsovetenskap vid Jyväskylä universitet 2000). Utskicket är en del av insatserna i det handlingsprogram som syftar till att förebygga STI genom ökad kunskap och kondomanvändning i Finland (Social- och hälsovårdsministeriet 2007). Även i Nederländerna genomförs liknande informationsinsatser till tonårsföräldrar (Ketting & Visser 1994). Flertalet försök att få fram utvärderingar av utskicken i Finland har gjorts men utan framgång. 9

2. Syfte Syftet med utvärderingen var att studera hur vårdnadshavare till ungdomar födda år 1996 upplever att ha fått informationsbrevet om hiv/sti samt deras åsikter om brevets innehåll. 10

3. Metod och material 3.1. Kvantitativ metod enkätkonstruktion För att kunna besvara studiens syfte valdes en kvantitativ metod med en postenkät. Enkäten utarbetades av utvärderaren i samarbete med ordförande och sekreterare i Ledningsgruppen mot hiv/sti och oönskade graviditeter i Landstinget Gävleborg. Centralt i framtagandet av enkäten var att den skulle vara som längst 1 A4-sida samt bestå av få korta frågor, detta för att öka sannolikheten att respondenterna tog sig tid att besvara den. Att inte ha en flersidig enkät var även en strategi för att, om möjligt, undvika internt bortfall. Enkätfrågorna var: 1. Vilken är din upplevelse av att ha fått brevet om könssjukdomar? 2. Vad tycker du om brevets information? 3. Är det någon information i brevet som kunde ha varit tydligare? 4. Kommer du att ha nytta av brevets information i din roll som vårdnadshavare? 5. Skulle du rekommendera att detta brev skickas till samtliga vårdnadshavare? Frågorna 3, 4 och 5 hade följdfrågor på vissa svarsalternativ för att få en fördjupad förståelse för de markerade svaren. Fråga 3 hade följdfrågan ja vad?, fråga 4 ja på vilket sätt? respektive nej varför inte? samt fråga 5 ja varför? respektive nej varför inte?. Enkäten avslutades med utrymme för övriga synpunkter och kommentarer. Analysen av de svar som lämnades på följdfrågorna samt de övriga kommentarerna gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Eftersom liknande studier inte gjorts förut var det viktigt att ha utrymme i enkäten där respondenterna själva kunde lämna synpunkter, detta för att inte gå miste om viktiga synpunkter på grund av att respondenterna inte kunde föra fram dem genom att besvara enkätens frågor. 3.2. Genomförande av enkätundersökningen Informationsbrevet togs fram av ordförande och sekreterare i Ledningsgruppen mot hiv/sti och oönskade graviditeter i Landstinget Gävleborg samt antogs av samma ledningsgrupp. En mailadress skapades för att ta emot eventuella frågor, reflektioner med mera från vårdnadshavarna. Adressen fanns med längst ner på brevet. Det totala antalet ungdomar som var 15 år (födda år 1996) i Gävleborgs län var 3 010 2 och eftersom det inte var möjligt att undersöka hela populationen beslutades det att 500 vårdnadshavare till ungdomarna skulle utgöra målgruppen för pilotprojektet. Smittskyddsenheten i Landstinget Gävleborg ansökte via Skatteverket om att få göra ett utdrag ur SPAR (Statens personadressregister) gällande de 500 folkbokföringsadresserna (en vårdnadshavare per ungdom). Ansökan beviljades och urvalet gjordes med ett obundet slumpmässigt urval, vilket innebär att alla vårdnadshavare hade samma sannolikhet att komma med i studiens urval (Patel & Davidson 2003). Företaget Gävle Offset AB skötte hela proceduren kring utskrift av breven, adressering av kuverten samt adressering och numrering av returbreven. Returadressen var ställd till Ledningsgruppen mot hiv/sti på Smittskyddsenheten i Landstinget Gävleborg, där även en person ansvarade för att pricka av de inkomna 2 www.scb.se. Statistiken gäller för 2011-12-31. 11

breven från en lista med siffrorna 1 500. Siffrorna rapporterades till Gävle Offset AB inför att påminnelserna skulle skickas ut. Två påminnelser skickades ut med knappt 20 dagars mellanrum, och innehöll informationsbrev, enkät och returkuvert. Det första utskicket gjordes i början av oktober år 2011. Kuverten öppnades av utvärderaren efter det att insamlandet av enkäterna avslutats. För att säkerställa vårdnadshavarnas konfidentiella deltagande i enkätundersökningen har personen som prickade av enkäterna samt utvärderaren inte haft någon tillgång till adressuppgifterna och därigenom vilka personer som har skickat in enkäten. Utvärderaren matade in enkätsvaren i enkätkonstruktionsprogrammet Webropol, där även bearbetningen och analyserna gjordes. 3.3. Svarsfrekvenser Det första utskicket besvarades av 138 personer, påminnelse ett besvarades av 58 personer och slutligen besvarade 31 personer påminnelse två. Den totala svarsfrekvensen blev således 227 personer eller 45,4 procent. Svarsfrekvens per fråga Fråga Antal som besvarat frågan 1 225 2 225 3 223 4 225 5 225 12

4. Resultat 4.1. Upplevelse av att ha fått brevet om könssjukdomar Av de vårdnadshavare som besvarade enkäten var drygt 81 procent positivt inställda till att ha fått brevet om könssjukdomar, vilket motsvarar 183 personer. Vidare uppgav drygt 17 procent att deras upplevelse av brevet var varken positiv eller negativ (39 personer) och en procent (tre personer) att upplevelsen var negativ. Se diagram 1. 200 180 183 160 140 120 Antal 100 80 60 40 20 0 39 Positiv Varken positiv eller negativ Negativ 3 Svarsalternativ Diagram 1. Upplevelse av att ha fått brevet om könssjukdomar, n=225 4.2. Brevets information Knappt 92 procent ansåg att brevets information var bra (206 personer) och drygt åtta procent (19 personer) ansåg att den var varken bra eller dålig (19 personer). Ingen hade valt svarsalternativet dålig. Se diagram 2. 250 200 206 150 Antal 100 50 0 19 Bra Varken bra eller dålig Dålig 0 Svarsalternativ Diagram 2. Uppfattning om brevets information, n=225 13

4.3. Information i brevet som kunde ha varit tydligare På frågan om det var någon information som kunde ha varit tydligare i brevet hade drygt hälften kryssat för alternativet nej (56 procent). Drygt en tredjedel svarade vet ej och 11 procent ja. Se diagram 3. De som svarat ja på frågan fick även följdfrågan vad?, som 23 personer besvarade. Majoriteten efterfrågade grundläggande information om de vanligaste könssjukdomarna och inte enbart klamydia samt mer information om ungdomsmottagningarna i länet (öppettider, adress, telefonnummer och telefontider). Fyra personer efterfrågade specifik information om var det går att testa sig samt Internetadressen till beställning av hemtest. Flera personer ansåg att brevet kunde ha varit mer lättläst, och att de istället hade velat ha en broschyr som kan användas i samtal med sina ungdomar. Några personer önskade mer omfattande information medan andra ansåg att brevet kunde ha varit kortare. 140 120 124 100 Antal 80 60 74 40 20 25 0 Ja Nej Vet ej Svarsalternativ Diagram 3. Information i brevet som kunde ha varit tydligare, n=223 4.4. Nytta av brevets information i rollen som vårdnadshavare Drygt hälften av dem som besvarade frågan om de kommer att ha nytta av brevets innehåll i rollen som vårdnadshavare markerade svarsalternativet ja, (122 personer). Se diagram 4. Totalt 105 personer besvarade följdfrågan på vilket sätt?. De vanligaste kommentarerna var att brevet har gett vårdnadshavarna: ökad kunskap om klamydia och STI, smittrisker, skydd och provtagning en påminnelse och anledning att prata med ungdomar om sex vetskap om var de kan få mer information eller rådgivning vetskap om var de kan hänvisa sina ungdomar för mer information eller testning uppdaterad och/eller ny kunskap inom området argument till fördelarna med kondomanvändning och vad kondom skyddar mot kännedom om att ungdomar är riskgruppen för klamydia information att visa för sitt barn kännedom om beställning av klamydiatest via Internet Att få informationsbrevet från landstinget ger mer tyngd åt frågorna än om vårdnadshavarna skulle ta upp det spontant med sina ungdomar. Några vårdnadshavare visste inte heller att testning och behandling för en STI är gratis. Att få den informationen samt att kunna prata öppet om sexualitet och hälsa med sina ungdomar menade en vårdnadshavare är viktigt för att det ska bli naturligt för ungdomarna att skydda sig med kondom. 14

Svarsalternativet nej markerades av knappt 12 procent (26 personer). Se diagram 4. Tjugotre personer lämnade kommentarer, och majoriteten ansåg att de redan har all information de behöver inom området. Några ansåg att de inte behöver informationen men att det troligtvis finns andra vårdnadshavare som behöver den. Några vårdnadshavare har äldre barn och var därför insatta i frågorna sedan tidigare. Andra menade att ungdomarna får den information de behöver via skolan, medan ett fåtal menar att det ännu inte blivit aktuellt att prata om sexualitet. 140 120 122 Antal 100 80 60 77 40 20 26 0 Ja Nej Vet ej Svarsalternativ Diagram 4. Nytta av brevets innehåll i rollen som vårdnadshavare, n=225 4.5. Rekommendation att skicka brevet till samtliga vårdnadshavare Knappt 81 procent av vårdnadshavarna (181 personer) lämnade rekommendationen att skicka brevet till samtliga vårdnadshavare. Av de resterande som besvarade enkäten ansåg drygt fyra procent att brevet inte bör skickas till samtliga vårdnadshavare följt av 15 procent som svarat vet ej. Se diagram 5. 200 180 181 160 140 120 Antal 100 80 60 40 34 20 0 10 Ja Nej Vet ej Svarsalternativ Diagram 5. Rekommendation att skicka brevet till samtliga vårdnadshavare, n=225 Av dem som ansåg att brevet bör skickas till samtliga vårdnadshavare valde 136 personer att besvara följdfrågan varför?. Majoriteten av dessa (125 personer) menade att det aldrig går att få för mycket information och att de ansåg att den information de fått i brevet var bra. Några menade att det inte är aktuellt att ta upp 15

ämnet ännu med sitt barn men att det är bra att vara förberedd och påläst. De lyfte även vikten av lättillgängliga ungdomsmottagningar, vilket idag skiljer sig gällande spridning och öppettider i länet. Brevet pekade inte ut någon utan var en allmän information som gav samma information till alla vårdnadshavare vid samma tillfälle, något som upplevdes som positivt. Eftersom klamydiaförekomsten är hög behövs uppenbarligen någonting göras och detta kan vara ett sätt att uppmärksamma smittspridningen på genom att involvera vårdnadshavarna och informera ungdomarna den vägen, som ett komplement till skolan och ungdomsmottagningen. Dock behöver informationen vara tydligare och ha en mer tilltalande layout ansåg vårdnadshavarna. En nackdel kan dock vara att nå vissa grupper, exempelvis kan det vara svårt att ta till sig informationen om man inte behärskar det svenska språket, har en annan kultur eller har någon form av funktionsnedsättning. Tjugo vårdnadshavare ansåg även att det är bra att bli påmind om detta och att man ständigt behöver bli påmind. Brevet är en påminnelse som även gör det enklare att ta upp frågan med sin ungdom med brevet som stöd, eftersom vissa kan ha svårt att spontant prata om sex med sitt barn. Ett fåtal saknade information om övriga könssjukdomar, antibiotikaresistens och HPV-vaccination. Många vårdnadshavare kanske har svårt att spontant prata om sex med sina barn. Detta gör det enklare att beröra/komma in på ämnet tror jag. (Citat från enkäten). Svarsalternativet nej med följdfrågan varför inte? valde sju personer att besvara. Några menade att det behövs tydligare samt mer information för att det ska vara motiverat att göra ett utskick. En mer lättläst broschyr och ett tillhörande kort brev hade varit bättre. En person ansåg att det är slöseri med papper och porto eftersom ungdomarna får all den information de behöver i skolan. En annan person ansåg att brevet skulle skickas direkt till ungdomarna, med bakgrunden att alla vårdnadshavare inte pratar om sex och samlevnad med sina barn. Två personer trodde inte att någon läser brevet, en annan menade att det var fel årstid att skicka ut brevet och att det troligtvis hade varit bättre inför sommaren. 4.6. Övriga synpunkter och kommentarer Enkäten avslutades med utrymme för övriga synpunkter och kommentarer. Trettio personer lämnade kommentarer, och majoriteten framhävde att brevet var bra och hade gett ny eller uppdaterad kunskap om bland annat klamydia. Några saknade information om övriga könssjukdomar och inte enbart klamydia, exempelvis gonorré som ökar. Det var bra att brevet innehöll information om att det går att beställa hem ett test för klamydia men Internetadressen borde ha skrivits ut. Även kontaktuppgifter till ungdomsmottagningar och könsmottagningen kunde ha funnits med ansåg några. Det är ett brev som kan sparas och användas som underlag vid samtal mellan vårdnadshavare och ungdom samt som kunskapsskälla. Vårdnadshavarna menade att brevet bör vara lagom långt eftersom risken annars finns att det inte blir läst. Även layouten och strukturen behöver ses över för att göra brevet mer lättläst och tilltalande att ta del av, samt anpassas efter målgruppen. Kanske kan en broschyr användas istället som vänder sig till både vårdnadshavare och ungdom. Några vårdnadshavare efterfrågade tips på hur man tar upp frågan med ungdomar och vad som då är viktigt att tänka på. En åsikt var även att det är ett sådant känsligt ämne som ungdomarna inte vill diskutera med sina vårdnadshavare och att informationen istället bör förmedlas via media och tidningar som ungdomar läser. Sex handlar om känslor, kärlek, tillit, närhet, självförtroende och självkänsla och inte bara om STI, vilket borde ha förmedlats i brevet. 16

Ett närmare samarbete mellan skolan och ungdomsmottagningarna skulle behövas, liksom att någon från landstinget informerar på föräldramöten. Uppgiften om att landstinget sponsrar med ett begränsat antal gratis kondomer upplevdes som något otydlig i brevet. 17

5. Diskussion 5.1. Metoddiskussion Metoden som användes var kvantitativ och en enkät skickades ut till deltagarna. Redan vid planeringsstadiet av studien diskuterades vilken utvärderingsmetod som lämpade sig bäst. Efter att ha vägt fördelar och nackdelar beslutades det att en kvantitativ metod skulle användas. Eftersom det inte fanns någon liknande studie att hämta kunskap och inspiration från och det inte gick att förutspå någon svarsfrekvens, bestämdes det att enkäten skulle vara kort och innehålla få frågor. Detta eftersom förhoppningen var att därigenom höja svarsfrekvensen och få ett mer tillförlitligt resultat. Sannolikt hade inte lika många besvarat enkäten om den varit mer omfattande och på flera sidor. Ambitionen var att enkätfrågorna skulle vara neutrala och inte utpekande för någon, flera möjligheter att lämna egna kommentarer skulle även finnas. Fördelen med frågor där respondenten själv får formulera sitt svar (enkätens följdfrågor) är att respondenten får chansen att föra fram sina synpunkter utan styrning och själva får uttrycka svaret. En nackdel kan vara att den som bearbetar materialet ska tolka svaren, något som inte upplevts som någon svårighet i denna studie. Många funderingar fanns på hur brevet skulle mottas och förhoppningen var att så många som möjligt skulle besvara enkäten för att därigenom ge svar på den frågan. En viktig aspekt var det konfidentiella deltagandet och att vårdnadshavarna skulle känna att de deltog utan att deras svar gick att spåras till dem. Ett obundet slumpmässigt urval gjordes av de vårdnadshavare som fanns i SPAR (Statens personadressregister). Urvalsmetoden valdes eftersom målet var att alla vårdnadshavare skulle ha lika stor chans att komma med i utvärderingen samt att det inte var möjligt att inkludera samtliga vårdnadshavare i länet. Utvärderaren har inte haft tillgång till några personuppgifter. Att brevutskicket skulle rikta sig till ungdomarnas vårdnadshavare var dels för att de spelar en stor roll när ungdomars beteenden och attityder formas, och dels för att det inte är möjligt att begära ut adressuppgifter till personer under 16 år. I och med det obundna slumpmässiga urvalet finns ingen kännedom om vem som besvarat enkäten, det vill säga andelen kvinnor och män, utbildningsnivå och så vidare. Det går inte heller att säkerställa att det verkligen är den som avsetts att få brevet som fått det. Kanske har dessa faktorer påverkat resultatet. Kanske utgör de med utländsk bakgrund en del som kanske inte förstått/kunnat ta innehållet till sig och därför inte svarat. I samband med att brevet och tillhörande enkät skickades ut skapade Ledningsgruppen en mailadress som fanns med som kontaktuppgift på brevet. Inga mail inkom. Eftersom utvärderingen gjordes vid ett tillfälle och utan kontrollgrupp är det inte möjligt att utläsa de långsiktiga effekterna av brevutskicket, det vill säga om brevet påverkar vårdnadshavarnas agerande och därigenom ungdomarnas beteende när det gäller sex, STI och kondomanvändning. Däremot ger studien en finger visning om denna typ av utskick och dess mottagande. 18

Objektiviteten har varit central i hela utvärderingsarbetet och så långt det bara är möjligt är personliga åsikter exkluderade i studiens resultat. 5.1.1. Bortfallsanalys Den totala svarsfrekvensen var 45,4 procent (227 personer). Det externa bortfallet är därmed stort, vilket innebär att resultatet måste tolkas med försiktighet och inte är generaliserbart till en större population. Trots detta besvarade fler enkäten än förväntat och resultatet ger en fingervisning om hur brevutskicket togs emot. Däremot är det interna bortfallet lågt, två personer skickade in ett icke ifyllt enkätformulär, ytterligare två personer valde att inte besvara fråga 3. Att ha en realistisk förväntan om svarsfrekvensen var svårt och därför bestämdes det tidigt att två påminnelser skulle skickas ut. Enligt Trost (2007) anses en svarsfrekvens på 50 75 procent som en acceptabel svarsfrekvens nu för tiden. Undersökningen nådde inte riktigt upp till den nivån, men det var heller inte långt ifrån. Vad det stora externa bortfallet beror på är svårt att säga. Faktorer som skulle kunna påverka det kan vara tidsbrist, ointresse, kultur/religion, icke svensk bakgrund, svårigheter att förstå enkäten, dyslexi eller funktionsnedsättning. Även valet av tidpunkt som brevet och enkäten skickades ut på kan påverka svarsfrekvensen. Den sista påminnelsen skickades ut strax innan jul vilket kan ha gjort att många var upptagna med annat. 5.2. Resultatdiskussion Drygt 81 procent av vårdnadshavarna var positivt inställda till att ha fått brevet om könssjukdomar och drygt hälften uppgav att de kommer att ha nytta av brevets innehåll i deras roll som vårdnadshavare, vilket är resultat som verkligen är positivt. Många kommentarer lämnades på de öppna följdfrågor, men en hel del valde att inte lämna kommentarer vilka hade varit intressant att tag del av. Speciellt intressant hade kommentarerna från dem som inte var så positivt inställda till brevet varit. Enligt den nationella strategin är ungdomar och unga vuxna (15 29 år) en av de prioriterade grupperna för det hiv/sti-förebyggande arbetet (Regeringens proposition 2005). Ungdomar och unga vuxna är därmed en riskgrupp som behöver nås av det förebyggande arbetet genom olika insatser. Enligt den nationella kommunikationsstrategin är den mest effektiva kommunikationen att förmedla kunskap via olika kanaler och aktörer som kommer i kontakt med riskgruppen, då den sker direkt mellan människor och i samtal med personer som ungdomar har förtroende för. Vidare är det även en fördel att kombinera dialog kring ämnet med skriftligt material eftersom det går att återvända till (Smittskyddsinstitutet 2010b). Att använda sig av metoden att skicka ett informationsbrev till vårdnadshavare för att öka deras kunskap om STI samt med syfte att de i sin tur ska ta upp ämnet med sin ungdom kan därmed anses ligga i linje med den nationella kommunikationsstrategin. Liknande utskick har gjorts i vårt grannland Finland under många år, och därför gjordes flera försök vid studiens början att få ta del av någon utvärdering eller uppföljning. Tyvärr har det inte varit möjligt att få fram någon sådan, vilket hade kunnat ge värdefull kunskap till denna studie. Författaren har på egen hand och med hjälp av en kontakt på Smittskyddsinstitutet sökt efter detta, vilket resulterat i att få ta del av ett föräldrabrev och tidning men ingen utvärdering. Dock var det brevet och tidningen några år gamla samt av större omfattning. I Finland har strategin varit att skicka tidningen/brevet direkt till ungdomen och därefter har de fått avgöra om vårdnadshavarna ska få följebrevet. Att skicka direkt till ungdomen skulle vara svårt att genomföra i Sverige då det inte är möjligt att begära ut adressuppgifter till personer under 16 år. Samtidigt är det intressant att diskutera vilken strategi som har bäst effekt, att försöka påverka ungdomars beteende genom direkt riktad information eller att rikta informationen till deras vårdnadshavare som i sin tur ska ta upp frågorna med ungdomarna. 19

Frågan är även hur stor andel av de finska ungdomarna som verkligen ger sina vårdnadshavare brevet. Ett alternativ skulle vara att skicka brevet direkt till ungdomarna men då till en något äldre målgrupp. Stockholms läns landsting gör årligen utskick till samtliga 23-åringar i länet med information om var de kan vända sig när de blivit för gamla för att gå till ungdomsmottagningen. Det görs idag många olika insatser kring målgruppen ungdomar och unga vuxnas sexuella hälsa, och brevutskicket är ett av alla dessa och ska ses som ett komplement till det som redan görs. Skolan har ett viktigt uppdrag att informera och arbeta med frågorna, men eftersom det handlar om allmänfarliga och smittsamma sjukdomar har även landstinget ett ansvar. Det är viktigt att det preventiva budskapet når fram till ungdomar och unga vuxna från olika arenor och aktörer i samhället. Informationsbrevet syftar dels till att informera om riskerna och att det är viktigt att skydda sig, men även var ungdomarna kan vända sig om de smittas och behöver testa sig. Att se till ungdomarna och de unga vuxnas bästa hör ihop med begreppet stödjande miljöer för hälsan, vilket utgår från ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv och en helhetssyn på människan som innefattar fysisk, psykisk och social hälsa. För att nå framgång i detta arbete krävs samarbete mellan olika aktörer (WHO 1991). De viktigaste aktörerna i det hiv/sti-förebyggande arbetet och stödjande miljöer för hälsa är hälso- och sjukvården, skolan, föräldrar/vårdnadshavare samt kompisar. Mediernas roll är också stor (Smittskyddsinstitutet & Socialstyrelsen 2011). Kommunicerar dessa aktörer samma budskap är chansen större att ungdomar och unga vuxna påverkas positivt av budskapen. För att vårdnadshavarna ska kunna vara ett bra stöd behöver de kunskap. Det är alltid bra med påminnelser och säkerligen finns kunskap om STI bland vårdnadshavarna, dock är den troligtvis av varierande karaktär och kan behövas uppmärksammas och uppdateras. Trots allt är det vårdnadshavarna som har det yttersta ansvaret för ungdomarna. Åsikterna om brevets innehåll, upplägg och omfattning går isär, vilket är vanligt då människor har olika sätt att ta till sig information på. Det finns alltid några som tycker det finns för mycket information, några som anser att det är lagom samt några som tycker viss information saknas. Några menar även att sexuell hälsa är ett för privat område för denna typ av insats. Brevet är en intressant idé som fått ett gott mottagande från dem som besvarat enkäten, men utvärderingen visar att informationen hade behövt vara mer genomarbetad. Ett alternativ är att utskicket skulle bestå av ett kort brev följt av en broschyr eller liknande med mer ingående information om de olika STI som finns. En broschyr som skulle kunna vara lämplig är Smittskyddsinstitutets Råd och fakta om sexuellt överförbara sjukdomar (finns även på www.smi.se på 12 andra språk). Vårdnadshavarna lyfte bland annat vikten av bättre layout på brevet för att öka läsbarheten. Fördelen med brevutskick via post är att alla vårdnadshavare, med största sannolikhet, får brevet. Självklart kan faktorer som att den som var avsedd att få brevet inte får det även inverka. Ett annat alternativ är att informera via exempelvis föräldramöten på skolan, men tyvärr kommer inte alla vårdnadshavare då, vilket gör att en del av de som kanske behöver informationen bäst inte får ta del av den. Smittskyddsenheten i Landstinget Gävleborg har tidigare genomfört ett kommunikationsprojekt som gick ut på att informera om sexuell hälsa på skolor runt om i länet, men erfarenheterna av det projektet visade att det inte var helt enkelt att lyfta frågorna på alla skolor. Ett brevutskick når då fler samtidigt som det inte är utpekande. Kan verkligen alla vårdnadshavare ta del av ett sådant här brev? Självklart finns det alltid grupper som är svåra att nå oavsett hur mycket tid, planering och resurser som läggs ner. Det är svårt att veta om vårdnadshavare med exempelvis funktionsnedsättning, dyslexi eller som inte behärskar det svenska språket kan ta till sig brevets innehåll. Tanken var att brevet skulle vara neutralt och inte peka ut någon grupp, sexuell läggning eller någon religion utan endast verka som information om hur det verkligen är och vilken hjälp som landstinget erbjuder. 20

5.2.1. SWOT-analys över brevutskicket Nedan presenteras en SWOT-analys med styrkor (strengths), svagheter (weaknesses), möjligheter (opportunities) och hot (threats) gällande brevutskicket. Analysen kan ses som en avslutande sammanfattning av resultatdiskussionen. Styrkor positivt mottagande av dem som besvarade enkäten ge enkel och grundläggande information om klamydia och STI uppmärksamma STI landstinget tar STI-frågor på allvar och vill nå ut med information information till vårdnadshavare som är i kontakt med riskgruppen Svagheter brevet behöver omarbetas och kortas ner, eventuellt bifoga broschyr nås verkligen alla vårdnadshavare (exempelvis dyslexi, funktionsnedsatta, invandrare, religion) går ej att säkerställa att avsedd person öppnar brevet representativ svarsfrekvens? Möjligheter skapa dialog mellan vårdnadshavare och ungdom lyfta upp STI-frågorna vårdnadshavare en viktig aktör skapa en god syn på sexuell hälsa sprida kunskapen om vikten av att använda kondom öka kunskapen om STI hos vårdnadshavare ge Kunskapsnätverket kunskap inför framtida projekt/kampanjer Risker/hot budget för att finansiera utskick att någon känner sig utpekad vårdnadshavare som inte uppskattar denna typ av insats (exempelvis kultur/religion, slöseri med pengar, känsligt och privat område) vårdnadshavare som inte tar upp frågorna med sin ungdom 21

6. Slutsats Majoriteten av vårdnadshavarna var positivt inställda till informationsbrevet om könssjukdomar och knappt 92 procent ansåg att informationen var bra. Knappt 81 procent rekommenderade att brevet skulle skickas till samtliga vårdnadshavare. Idén med brevutskicket är god och förutsättningarna finns för att det kan bli ett riktigt bra projekt i större skala. Sett till studiens resultat behöver dock brevet omarbetas och man behöver närmare undersöka vilken information som verkligen ska distribueras i kuvertet. Ett förslag kan vara att bilda en regional projektgrupp där olika kompetenser representeras och där upplägg och innehåll kan processas vidare. Kunskapsnätverket bör diskutera resultatet och ta ställning till om liknande utskick ska göras igen och om det i sådana fall ska utvidgas till fler län. 22

Referenser DiIorio, C., Kelley, M. & Hockenberry-Eaton, M. (1999). Communication about sexual issues: mothers, fathers, and friends. Journal of adolescent health, vol. 24, ss. 181 189. Ekstrand. M., Tydén. T. & Larsson. M. (2011). Exposing oneself and one s partner to sexual risk-taking as perceived by young Swedish men who requested a chlamydia test. The European journal of contraception and reproductive health care, vol. 16:2, ss. 100 107. Ketting, E. & Visser, A. P. (1994). Contraception in the Netherlands: the low abortion rate explained. Patient education & counselling, vol. 23, ss. 161 171. Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige (2011a). Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige verksamhetsberättelse 2011. Uppsala: Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige (2011b). Utvärdering av Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige, med fokus på uppbyggnadsarbetet och de framtida förutsättningarna. Uppsala: Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur. Regeringens proposition (2005). Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Stockholm: Socialdepartementet (Proposition 2005/06:60). Regeringens proposition (2007). En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Socialdepartementet (Proposition 2007/08:110). Smittskyddsinstitutet (2010a). En sammanfattning av nationell handlingsplan för klamydiaprevention Mål, delmål och aktiviteter, 2009 2014. Stockholm: Smittskyddsinstitutet. Smittskyddsinstitutet (2010b). Nationell kommunikationsstrategi för det förebyggande arbetet mot hiv, sexuellt överförda infektioner och vissa blodburna sjukdomar. Stockholm: Smittskyddsinstitutet. Smittskyddsinstitutet & Socialstyrelsen (2011). Att förebygga hiv och STI. Kunskapsunderlag och vägledning för förebyggande arbete bland ungdomar och unga vuxna. Stockholm: Smittskyddsinstitutet & Socialstyrelsen. Social- och hälsovårdsministeriet (2007). Promotion of sexual and reproductive health. Action programme 2007 2011. Helsingfors: Social- och hälsovårdsministeriet. Social- och hälsovårdsministeriet & Institutionen för hälsovetenskap vid Jyväskylä universitet (2000). Aj, aj, aj det bultar och det bränner, Information om sexualitet, sex och sexuellt överförbara sjukdomar. Helsingfors/ Jyväskylä: Social- och hälsovårdsministeriet & Institutionen för hälsovetenskap vid Jyväskylä universitet. 23

Trost, J. (2007). Enkätboken. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur. WHO (World Health Organisation (1991). Sundsvall statement on supportive environments for health. Genève: WHO. 24

Bilaga 1, Brev till vårdnadshavare 2011-10-07 1(1) Till dig som är vårdnadshavare till ungdomar födda år 1996. Med det här brevet vill ledningsgruppen mot HIV/STI och oönskade graviditeter i Landstinget Gävleborg ge information om könssjukdomar. Vi vill ge tips på vart du och din son/dotter kan vända er vid frågor som berör klamydia och andra sexuellt överförbara infektioner. Vårt län har varje år många fall av Klamydia. Gävleborg brukar höra till de tre länen med flest fall varje år. Klamydia är vanligast i åldrarna 15 till 29 år. Under förra året upptäcktes 1389 personer med klamydia i vårt län. De flesta, nästan 70 %, hade inga akuta besvär. De bar smittan och riskerna för framtida sjukdom med sig utan att märka av det. De upptäcktes till exempel vid smittspårning. Klamydia är en bakterie som växer på slemhinnor. Slemhinnor finns i underlivet, munnen, ögonen och i tarmen. Klamydia sprids vid oskyddat sex. Kondom förhindrar att man blir smittad med klamydia. En obehandlad klamydiainfektion kan leda till svårigheter att få barn i framtiden för både tjejer och killar. Infektionen kan också med tiden orsaka smärtor i magen och i underlivet trots att man inte märker av infektionen i början. Om man har oskyddat sex så bör man testa sig på våra mottagningar eller via internet. Provtagning för klamydia går snabbt är gratis och enkelt. Man får svar inom en vecka. Killarna lämnar ett urinprov. Tjejerna kombinerar urinprov med enkelt eget taget prov i underlivet. Klamydia går att behandla med antibiotika tabletter som är gratis. Kondom är ett viktigt skydd när det gäller HIV och könssjukdomar och det förhindrar oönskad graviditet. Landstinget sponsrar med ett begränsat antal gratis kondomer på ungdomsmottagningar, hos skolsköterskor och könsmottagningen i Gävle. Dessutom säljer en del ungdomsmottagningar kondomer till ett lågt pris. På ungdomsmottagningar och könsmottagningen kan ungdomar få tips på övriga preventivmedel, information om könssjukdomar och möjlighet att diskutera andra frågor som är aktuella i ungdomsåren. Sjukvården har tystnadsplikt så din ungdom kan tryggt vända sig dit för stöd och råd. Ytterligare information om klamydia och andra könssjukdomar samt var man kan testa sig finns på www.lg.se/smittskydd. Där finns också länkar till andra hemsidor som berör sex och samlevnad. Med vänlig hälsning Ledningsgruppen mot HIV/STI och oönskade graviditeter i Landstinget Gävleborg Ordförande Signar Mäkitalo Sekreterare Elaine Persohn e-post: ledningsgruppen.hiv.sti@lg.se Det här brevet bekostas av statligt bidrag i arbetet att minska spridningen av HIV, andra sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter. 25

Ett samarbete mellan: Landstinget i Värmland Landstinget Dalarna Landstinget Västmanland Landstinget Gävleborg Landstinget i Uppsala län På initiativ av Ledningsgruppen mot hiv/sti och oönskade graviditeter i Landstinget Gävleborg startades ett pilotprojekt gällande utskick av ett informationsbrev om hiv/sti till vårdnadshavare i Gävleborgs län. Projektet har finansierats av Kunskapsnätverket (statliga medel). Syftet med utvärderingen var att studera hur vårdnadshavare till ungdomar födda år 1996 upplever att ha fått informationsbrevet om hiv/sti samt deras åsikter om brevets innehåll. Resultatet visar bland annat att drygt 81 procent av vårdnadshavarna var positivt inställda till att ha fått brevet om könssjukdomar och majoriteten ansåg även att brevets information var bra. Utvärderingen kommer att utgöra en grund för beslut om eventuellt fortsatt arbete med liknande utskick inom nätverkets län.