t t HUVUDLOSS? Kamma och bli LusFri.nu! Ett informationsmaterial om huvudliiss och olika behandlingsmetoder Framtaget av www.lusfri.nu
Huvudliiss - ett vdxande problem Problemet med huvudloss har dkat kraftigt de senaste 10 8ren. Det iir framforallt barn mellan 3-11 3r som drabbas, Ofta brukar problemen uppmdrksammas vid terminstart p3 dagis och i skolor men angrepp fdrekommer under hela dret. Den hiir broschyren dr framtagen for att ge Dig som foriilder mer information om huvudloss och olika behandlingsmetoder. Loss kan varken hoppa eller flyga, Det krdvs ddrfdr ndra h8rkontakt med en smittad Derson for att lossen ska spridas. Att fa loss dr inte ett tecken p3 bristande hygien. Loss trivs faktiskt bdttre i rent h8r. Det iir viktigt att informera alla i sin omgivning om man drabbas se att smittosp8rning kan ske. Alla som smittats bcir n6mligen behandlasamtidigt annars 6r risken stor for upprepade angrepp. For att upptdcka loss tidigt och snabbare bli av med dem iir det bra att ta till vana att regelbundet kamma hsret med luskam. Hur upptdcker jag ldssen? Ldssen dr sm3, ungefdr 2-3 mm och oftast grsgula. Ibland kan de se ut att ha samma fdrg som h3ret. Lossen sitter ofta vid h8rbotten ddr de ldgger 5gg, sdrskilt bakom oronen eller vid nacken. De biter igenom huden for att kunna livndra sig pb OtoO. Det dr betten som kliar och gor att man upptiicker lossen. En del personer, sdrskilt vuxna, kan ha loss utan att det kliar. Det dr ddrfor bra att kamma alla i familjen regelbundet med luskam fdr att upptiicka eventuell angrepp. Fifst nymph Second nymph r-e -T \ L**{ adult female adull male Lusens biologiska livscykel
Lusens biologiska livscykel En lus lever ca 6 veckor. Det finns tre stadier i lusens livscykel, fr8n iigg till nymf till fdrdigutvecklad lus. fren-agg till nymf tar det ca 10 dagar. FrSn nymf till lus tar de-t ytterligare ca 9 dagar. Totalt tar det allts8 ca 3 veckor frsn aigg till lus. Eftersom en hona kan ldgga mellan 150-300 eigg under sin livstid kan man snabbt fa valdigt stora mangder med loss. f8r Du till exempel tv8 loss kan 5u inom loppet av n8gra veckor ha 6ver ZOO loss och dgg. Nykldckta loss kan vara sv8ra att se, men ndr de borja sugj Utoa syns de bdttre. I I ffil. w Agg f2ist vid hirstri. Y [l Agg och tomr skat. Torsroflng. y naturligstorlek. I Lossens agg dr ca 1 mm och kallas ibland gnetter. De dr bruna eller gulv^ita o-ch liknar sm8 vattendroppar. Gnetterna sitter fast pb hsrstr8na ndra h8rbotten med ett limliknande sekret som gor dem mycket sv8rt att kamma ut. Eftersom dggen sitter fast pb hsrstr8na och hsret hela tiden vdxer kan dggen eller de tomma skalens placering ge en ledtr8d om tidpunkten for smittan. HSret viixer ca 1 mm p3 3 daoar. Sitter Sggen 1 cm fr8n hsrbotten dr de ca 1 m8nad gu;t", och ar med siikerhet antingen kliickta eller doda. Kldckta Eigg ser ljusare ut dn okldckta aigg. Desto tidigare man kan avbryta lossens biologiska livscykel desto snabbare blir man av med problemen. Det air viktigi att vara noggrann ndr man kammar, och att man verkliqen f8r bort dggen. Liiss beror inte pa bristande hygien! M8nga skdms och tror att problemen med loss beror pb d8lig hygien, men s ar inte fallet. Loss trivs bdttre i t<ort ient tr8i eftersom de db har bsda laittare att forflytta sig och fasta sina dgg. Dagens problem beror snarare p3 OStig kunskap om loss, och att f3 tar sig tid att regelbundet un-dersoka om de dr drabbade. Dessutom v8gar menga inte prata om att de har lossl
Vilka olika metoder fiir behandling finns det? Det finns ett antal olika produkter och behandlingsmetoder for att bekdmpa huvudloss. De vanligaste dr kemiska preparat, naturpreparat och huskurer, och finkammar for luskamning i plast och metall. Kemiska preparat De kemiska preparaten innehsller medel som psverkar lusens centrala nervsystem och dodar lossen, men det dr inte siikert att de dodar dggen. Man m8ste ddrfor upprepa behandlingen efter ca 10 dagar for att doda eventuellt nya loss som kldckts. Medlen klassas som liikemedel och i dagsl6get finns det tv8 receptfria och ett receptbelagt preparat. preparaten 6r starka och kan orsaka allergiska reaktioner hos kdnsliga personer. N atu rp re pa rat och h u sku re r Naturpreparaten dr oftast baserade pe oljor, tex anis-, kokoseller teatreeolja. De motverkar att lossen och dggen f8r fdste pa harstrina eller sd kan de tiippa till lossens andningskanaler vilket gor att de kvdvs. Olika huskurer anvdnds for att doda lossen eller gora det enklare att fe bort dem fr8n h8ret. Preparaten kan orsaka allergiska reaktioner hos personer som 5r kdnsliga mot innehsllet eller doften. Finkammar Luskammar anvdnds for att dra bort loss och dgg fr8n h3ret. Kvaliteten pb kammarna varierar. MEnga kammar eir gjorda i plast m,ed korta kamtdnder. De kan vara svsra att kamma med i lsngt h8r, och har svsrt att fe ut dggen som sitter fast hirt. Anvdnder man enkla luskammar msste man oftast vanta p3 alt tiggen klaicks for att kunna kamma ut lossen. Det finns ocks5 kammar i metall med lsnga tdnder som till exempel NitFree. Kammen dr unik med rdfflade mikrokanaler o3 kamtdnderna^ som gor att den b8de forstor och avldgsnar 6ggen fr8n hsrstrsna samtidigt som lossen kammas ut. Anvdnder man finkammar krdvs det att man Kammar noggrant for att problemen ska forsvinna. Kammarna g3r att anvdnda tillsammans med kemiska preparat eller naturpreparat. Andra produkter Det finns ocks8 en elektrisk kam som dodar lossen med elektriska stotar, och ett munstycke som kopplas till dammsugaren och suger bort lossen fr8n h3ret. Oavsett vilken behandlingsmetod Du vriljer air det viktigaste att avbryta lusens livscykel s; tidigt som mojligt. Vailj deirfor en behandlingsmetod eller produkt som Du tycker tar bort iiggen effektivast.
Kamning 5r det viktigaste! Ldkemedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Apoteket, Barn- och Skolhdlsov8rden mfl framhsller alla hur viktigt det dr att kamma med finkam vid behandlingen av huvudloss. Hur o6r iao fdr att ft ett st bra resultat som mdiliot ndr iao kammar? Ta en vanlig kam eller borste och ta bort alla tovor. Fukta hsret ldtt och borla sedan kamma med en se tat finkam som mojligt. Du kan eventuellt ha i lite^ spraybalsam for att finkammen ska glida ldttare genom hdret. For att se de loss och dgg som faller ner bdttre, kan Du kamma over ett vitt papper eller en spegel. 1. Borja med att kamma h8ret pb hjdssan. Gor en lodrdtt bena och dela in hsret sektioner. 2. Kamma igenom sektionerna en efter en. HSll de renkammade sektionerna Stskilda frsn iinnu ej kammade sektioner. Fortsaft ner mot nacken. 3. Var extra uppmdrksam ndr Du kammar vid h8rfdstet eller i nacken eftersom lossen trivs siirskilt bra ddr. Rengor kammen noggrant ndr Du dr klar. Du kan sterilisera metillkammar genom att koka dem n8gra minuter. Tipsl Vailj en finkam som dr viildigt tdit mellan tdnderna sd att det blir ett visst motstsnd n6r Du drar den genom h8ret. p3 det saftet ar det fler lciss som foljer med vid kamning och chansen okar att Sggen (gnetterna) kan folja med.
Tips och rad om huvudliiss Hur undviker jag att bli drabbad? '/ Ta Dig tid och kamma hsret regelbundet med luskam i forebyggande syfte. Glcim inte att kamma alla i familjen! Desto tidigare Du upptdcker problemet desto snabbare kan Du bli av med det. r' Delta i avlusningsdagar infor terminstarter om de anordnas pd Ditt dagis eller skola. 7 Var^noggranndr Du kammar. Loss och iigg tir b8de smd och kan vara svdra att se. 7 Anvdnd inte andras mossor eller kammar och borstar. 7 Anvdnd inte kemiska behandlingsmedel syfte eftersom i forebyggande det kan leda till problem med resistenta losstammar. Vad giir jag om jag blivit drabbad? Borja med att noggrant kamma igenom hsret med luskam pe alla i familjen for att se om fler dr drabbade. Behandlalla som iir drabbade i familien samtidiqt. Folj alltid behandlingens anvisningar och instruktioner. Det 5r viktigt att avbryta lusens livscykel se tidigt som mojligt fdr att inte fe s3 m8nga loss. Vdlj deirfor en behandlingsmetod eller produkt som Du tycker tar bort Sggen effektivast. Hittar Du msnga tomma/klsckta iigg i h8ret har Du haft smittan lainge. Hittar Du ddremot fb tomma dgg dr det relativt kort tid sen Du smittades. FortsAtt att kamma i n8gra dagar efter att Du blivit lusfri. DB kan Du vara sdker pb att lcissen 6r borta eller upptdcka Stersmitta. Kamma dtirefter regelbundet i forebyggande syfte! Sterilisera kammar och borstar genom att koka dem for att inte sprida smittan vidare. Forsok att sp8ra smittan. Informera andra fordldrar om att Du drabbats och att dven de ska undersoka sina familjer, annars dr det stor risk att Du drabbas igen. Loss^dr inget att skdmmas over. Man blir inte smittad pd grund av bristande hygien. Loss foredrar rent hdr framfor smutsiot her. Mer information finns p3: www.lusfri.nu och www.avl usninosdaoarna.se