SOLNA STAD Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-08-20 SBN/2012:303 1 (20) Samrådsredogörelse Detaljplan för del av kv Charlottenburg inom stadsdelen Råsunda, upprättad augusti 2013 Innehåll 1. Bakgrund och sammanfattning 2. Yttranden - Remissinstanser - Remissinstanser som inte inkommit med yttranden 3. Synpunkter - Sakägare enligt fastighetsförteckning samt boende 4. Förändringar efter samråd 1. Bakgrund och sammanfattning Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 13 mars 2013, 23, att genomföra samråd av detaljplaneförslaget. Samråd pågick under tiden 25 mars till 3 maj 2013. Planförslaget har under samrådstiden funnits tillgängligt i Solna stadshus och på biblioteket i Solna centrum samt på stadens hemsida. Samtliga sakägare och andra berörda har informerats. Ett samrådsmöte hölls den 24 april 2013 i Charlottenburgs gård. Totalt deltog 19 personer inklusive representanter från staden och markägarna. Anteckningar från mötet finns upprättat. Synpunkter har inkommit från Länsstyrelsen, Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting, Lantmäteriet, TeliaSonera, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Solna Vatten, Solna hembygdsförening samt en privatperson. De under samrådet viktigaste synpunkterna som inkommit berör bostädernas placering och utformning för att klara en god ljudmiljö och hur bullerkrav ska uppfyllas, geoteknisk undersökning, dagvatten, fornlämningar, u-område för befintliga ledningar, trädplantering vid busshållplats, lågfrekvent buller från bussar, vibrationer och stomljud samt genomförandeavtal med anledning av närheten till tunnelbanan, hänsyn till angränsande fastighet och befintlig kylfläkt, spridningsberäkningar av luftföroreningar, bostadsgårdarnas jorddjup, tillgängligheten till trädgården och det föreslagna allmänna gångstråket, argument för rivning av bebyggelse, den föreslagna bebyggelsens höjd, kompletterande byggnad i Charlottenburgs trädgård, förskolans utemiljö, avstånd till befintlig bebyggelse på Bollgatan samt dess bullersituation.
2 (20) Stadsbyggnadsförvaltningens sammanfattande kommentar: En ny trafikbullerutredning har tagits fram. Planbeskrivningen har kompletterats med ytterligare information angående geoteknik, dagvatten, fornlämningar och luftkvalitet/spridningsberäkningar. Befintliga ledningar i Bollgatan föreslås flyttas varför u-område inte behövs. Trädplantering vid gatan ska studeras vidare. Avståndet till tunnelbanans tunnlar är sådant att särskilda planbestämmelser eller avtal inte bedöms behövas. Intilliggande fastighet ska inte beröras. Endast mindre planteringar planeras på bostadsgårdarna. Det allmänna gångstråket har utgått ur planförslaget. En gångpassage är möjlig men blir inte allmän. Den befintliga bebyggelsen har inte bedömts så pass värdefull att ett rivningsförbud bedömts försvarbart. Bostadsbristen är stor samtidigt som många äldre kontorshus inte klarar dagens miljö- och komfortkrav. Det är motivet till att riva och bygga om. Den föreslagna bebyggelsen kommer att få samma våningsantal och i princip bli lika hög som den planerade bebyggelsen på andra sidan Solnavägen. En kompletterande byggnad i Charlottenburgs trädgård bedöms inte förenligt med det kulturhistoriska värdet. Förskolans gård kommer att bli mindre bullerstörd än idag. Planförslaget innebär en förtätning med mer och högre bebyggelse. Den föreslagna bebyggelsen bedöms som fullt acceptabel. 2. Yttranden Remissinstanser Länsstyrelsen Sammanfattande bedömning Länsstyrelsen kan inte på nuvarande underlag bedöma att den planerade bebyggelsen blir lämplig med hänsyn till människors hälsa. I det fortsatta arbetet behöver klargöras att planbestämmelser under rubriken störningsskydd kan realiseras med föreslagen bebyggelseutformning. I annat fall behöver bebyggelseutformningen omstuderas. Under förutsättning att dessa frågor klaras ut, finns inte skäl för Länsstyrelsen att pröva kommunens beslut och upphäva detaljplanen med stöd av 11 kap. 11 PBL. Buller Planområdet påverkas av buller från i första hand Solnavägen, Bollgatan och Frösundaleden. Beräkningar visar att bullernivån med dagens trafikmängder och hastighetsbegränsningar är mycket hög. Vid fasad mot Solnavägen väntas bullernivån bli upp till 69 db(a) ekvivalent och 81 db(a) maximal ljudnivå. Skärmande åtgärder behövs enligt bullerberäkningarna för drygt hälften av de planerade lägenheterna för att klara en ljuddämpad sida med högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå. Med vald hustyp, där hälften eller fler av lägenheterna är orienterade mot en sida där ljudnivån kraftigt överskrider riktvärdena utanför fasad, föreslås balkonger med täta glaspartier som skärmande åtgärd. Planbestämmelsen för högsta tillåtna ekvivalenta ljudnivå utanför fasad förutsätts på så sätt klaras.
3 (20) Länsstyrelsen anser att när avsteg tillämpas, bör strävan vara att med hjälp av placering och utformning av bebyggelsen så långt som möjligt kompensera höga bullernivåer på trafiksidan genom att en tystare sida tillskapas. I det här fallet motiveras den valda utformningen genom viktiga siktlinjer och ökad tillgänglighet mellan gata och trädgård vid Charlottenburg. För att Länsstyrelsen ska kunna godta planförslaget med vald bebyggelseutformning, behöver därför redovisas att bullerkraven klaras på ett tillförlitligt och långsiktigt hållbart sätt. Därvid behöver även klargöras att goda uteluftsförhållanden kan åstadkommas utanför vädringsfönster. Enligt Länsstyrelsens vägledning (rapport 2007:23) och Boverkets Allmänna råd (2008:1) bör en balkong inte glasas in till mer än hälften för att erhålla goda uteluftsförhållanden. I enskilda fall kan upp till 75 procents inglasning tillåtas som åtgärd för att begränsa bullret, men det bör inte användas som en generell lösning. Då en stor andel av balkongerna inte får tillräckligt låga ljudnivåer för att klara god ljudkvalitet för uteplats enligt planbestämmelse, behöver redovisas att gemensamma uteplatser med god ljudmiljö kan anordnas mellan husen, i enlighet med planbestämmelse om störningsskydd. Om avskärmning mot gata behövs för att klara en god ljudmiljö på uteplats bör det regleras i detaljplanen. Enligt planförslaget pågår en översyn av hastigheterna. Med sänkta hastigheter på angränsande vägar till kv. Charlottenburg beräknas de ekvivalenta bullernivåerna minska något. Denna möjlighet att förbättra ljudmiljön för de boende och övriga bör tas tillvara. För att åstadkomma en hälsomässigt godtagbar ljudmiljö är det dock en fördel att utgå från de nuvarande hastigheterna i beräkningsunderlaget. Genom att även lämpligheten av förskolan bedöms i detaljplaneförslaget behöver klargöras att den får tillgång till bullerdämpad uteplats. Geotekniska förhållanden I planbeskrivningen framhålls att markförhållandena inom planområdet är okända men troligtvis består av lera och således kan ha dåliga grundläggningsförhållanden. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att en geoteknisk undersökning behöver tas fram. Dagvatten Möjligheterna till infiltration inom tomtmark är begränsade inom planområdet. Länsstyrelsen är positiv till att kommunen avser att ta fram en dagvattenutredning för att utreda möjligheterna för lokalt omhändertagande av dagvatten. Inför granskningsskedet bör planförslaget kompletteras med en beskrivning av hur dagvatten från planområdet ska tas omhand. Fornlämningar Inom planområdet finns fast fornlämning, ett gravfält (RAÄ Solna 3:1-2), vilket ska framgå på plankarta och i planbeskrivningen. Inom området finns också ett par kulturhistoriska lämningar som eventuellt kan utgöra fornlämning. Också dessa lämningar bör beskrivas i planbeskrivningen, särskilt om framtida åtgärder som kräver markingrepp kan bli aktuella, t.ex. ledningsdragningar och gång- och cykelväg.
4 (20) Lokalgatan som i planförslaget föreslås i anslutning till parken ligger i gällande plan inom mark som inte får bebyggas. Orsaken till bestämmelsen är kulturmiljön i Charlottenburg samt närhet till anslutande gravfält. Länsstyrelsen bedömer att åtgärder för iordningställande av en lokalgata i norra delen av planområdet kräver en prövning i enlighet med kulturminneslagen (Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.) då föreslagen lokalgata delvis ligger inom fast fornlämning och dess fornlämningsområde. Denna prövning görs av Länsstyrelsen. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Buller Enligt beslut i Stadsbyggnadsnämnden (2013-04-17, 43) kommer högst 30 km/h tillåtas på gatorna i Råsunda samt även på Solnavägen, norr om Frösundaleden. Detta är fördelaktigt ur bullersynpunkt. En trafikbullerutredning finns framtagen (ACAD 2013-07-01). Den ekvivalenta ljudnivån vid stora delar av de planerade byggnaderna ligger över 55 dba. Samtliga föreslagna byggnader har nivåer under 55 dba vid delar av fasader som vetter mot trädgården i nordost. För stora delar av fasader mot Solnavägen är den ekvivalenta ljudnivån över 65 dba. Som högst beräknas den ekvivalenta ljudnivån till 67 dba. Den maximala ljudnivån har som högst beräknats till 85 dba mot Bollgatan, dock endast för en liten del av fasaden. För fasad mot Solnavägen har den maximala ljudnivån som högst beräknats till 81 dba vid plan 1. För övriga delar av de planerade byggnaderna är den maximala ljudnivån under 80 dba. Bostäderna ska planeras så att en acceptabel ljudmiljö kan uppnås. Minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet ska utformas så att de får högst 55 dba ekvivalent ljudnivå utanför fasad, s.k. mindre bullrig sida. Boende ska ha tillgång till uteplats med högst 55 dba ekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå. Lägenheterna ska planeras så att ljudklass B kan innehållas inomhus. Med föreslagen lösning kan avstegsfall B innehållas genom att balkonger skärmas. Förslagsvis används täta glaspartier som skärmar. Av totalt 111 planerade lägenheter behöver balkonger till 28 lägenheter glasas in till 50 %. Balkonger till 12 lägenheter behöver glasas in till 75 %. Möjlighet till gemensamma uteplatser med ekvivalent ljudnivå under 55 dba och maximal ljudnivå under 70 dba finns mellan hus 1 och 2, mellan hus 3 och 4 samt vid förskolan. Förutsättningen är att en tät skärm med en höjd på 1,1 m uppförs mellan byggnaderna. Den ekvivalenta ljudnivån på bostadsgårdarna beräknas till 48-58 dba och den maximala ljudnivån till 61-70 dba. Den ekvivalenta ljudnivån på förskolans gård beräknas till 44-45 dba och den maximala ljudnivån till 55-63 dba. Ekvivalenta ljudnivåer på upp till 67 dba och maximala ljudnivåer på 85 dba innebär en mycket kraftigt ljudisolerad fasad. Stommen bör vara tung och fönster/fönsterdörrar kan kräva ljudisolering.
5 (20) Geotekniska förhållanden Marken består av berg i dagen och postglacial lera. En orienterande studie av förorenad mark har tagits fram (Hifab 2013-05-30). Den ligger till grund för hur, vad och i vilken omfattning marken bör undersökas. Någon ytterligare markundersökning bedöms inte motiverad i detta skede. Dagvatten Planbeskrivningen har kompletterats angående dagvatten. Dagvatten från området avleds idag huvudsakligen via kommunalt dagvattennät till recipienten Ulvsundasjön. Miljöproblemen i Ulvsundasjön är förhöjda bakteriehalter, höga halter av föroreningar i sediment och höga näringshalter i ytvattnet. Andelen hårdgjord yta kommer inte att öka. Viss fördröjning av dagvattnet kommer att ske på bostadsgårdarnas terrassbjälklag. Omhändertagande av dagvattnet ska studeras vidare. Föroreningsbelastningen bedöms inte öka på sjösystemet. Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte minska förutsättningarna för att miljökvalitetsnormerna (MKN) för vatten ska uppfyllas. Fornlämningar I den uppdaterade grundkartan har den fasta fornlämningen (gravfält) samt de övriga kulturhistoriska lämningarna (minnessten, runsten och en rest sten) markerats. Planbeskrivningen har kompletterats med information om fornlämningen samt de kulturhistoriska lämningarna. Gatan finns redan idag. Planförslaget har lagt fast befintliga förhållanden. För att säkra allmänhetens tillgänglighet föreslås den utgöra allmän plats (lokalgata). Ytterligare åtgärder för iordningställande är inte aktuella. Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting Kollektivtrafik Precis som planen beskriver ligger området i ett bra kollektivtrafikläge med närhet till tunnelbanan vid Solna centrum samt ett antal lokala busslinjer samt tvärgående stombusslinjer. I närheten finns även Tvärbanan Norr Solnagrenen som kommer att bölja trafikera sträckan Alvik Solna centrum i oktober 2013. En förlängning är planerad upp till Solna station och den planeras att trafikeras från och med sommaren 2014. Framkomlighet bussar & GC-vägar Idag trafikeras Solnavägen av SL-trafik. När gatan projekteras är det viktigt att hänsyn tas till Trafikförvaltningens riktlinjer i Ri-Buss vad gäller lutningar och gatubredder samt utformningar av hållplatser. Trafikförvaltningen anser att det är olämpligt att placera träd i så nära anslutning till hållplatsen som planillustrationen visar. Trafikförvaltningen deltar gärna i det fortsätta planarbetet gällande dessa frågor. De in- och utfarter som planeras till området bör studeras noggrant så att det inte uppstår framkomlighetsproblem och trafiksäkerhetsproblem för förbipasserande busstrafik. Det är positivt att kommunen planerar för separata cykelbanor. Det är viktigt att den och även gångvägarna ansluter väl till kollektivtrafiken. Buller & Vibrationer Eftersom busstrafik trafikerar Solnavägen är det viktigt att eventuella störningar från den beaktas. Vad gäller bussar är det oftast maximalnivåerna som genererar klagomål. Trafikförvaltningens erfarenhet är även att framför allt lågfrekvent buller vid tomgångskörning och start upplevs som störande. Dessa problem kan t.ex.
6 (20) uppkomma vid korsningar och busshållplatser. För planerad bebyggelse som vetter mot Solnavägen är det därför viktigt att utformningen av fastigheterna sker så att Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller innehålls i sovrum. Trafikförvaltningen har inte haft möjlighet att bedöma om planområdet ligger inom tunnelbanans skyddszon. Vanligtvis när tunnelbanan befinner sig i planområdets närhet vill Trafikförvaltningen att sprängningsarbeten för den planerade exploateringen som eventuellt kan komma att påverka befintlig tunnelbaneanläggning sker så att grundläggningsarbetena utförs i enlighet med SL:s föreskrifter. Bostäder ska grundläggas så att eventuella vibrationer från tågpassage ej överstiger 0,3 mm/sek i bostad. Det är också viktigt att bostäderna utformas så att stomljud från tunnelbanan i boningsrum inte överstiger ljudnivån 30 dba (slow) vid tågpassage. Avtal Eventuellt kan ett genomförandeavtal behöva tecknas mellan Trafikförvaltningen och exploatören samt kommunen där bland annat förutsättningar för arbetenas utförande regleras med anledning av närheten till tunnelbanan. Detta bör i sådana fall ske innan detaljplanen är antagen. Trafikförvaltningen vill delta i det fortsatta planarbetet. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: För att bättre anpassa gatan till stadsmiljön men även för att skapa ett mer tilltalande gaturum i form av en stadsgata för i första hand gång- och cykeltrafikanter föreslås gatan byggas om och förses med trädplantering. Utformning av busshållplatser m.m. studeras vidare under projektering av gata. In- och utfart till garage planeras från Bollgatan. Bostäderna ska planeras så att de utsätts för acceptabla bullernivåer. Sprängning, pålning etc. kommer att utföras enligt Trafikförvaltningens föreskrifter. Den planerade bostadsbebyggelsen ligger på sådant avstånd, >200 m från tunnlarna till tunnelbanan att det inte bedöms nödvändigt med en särskild planbestämmelse om vibrationer och stomljud eller ett eventuellt avtal mellan trafikförvaltningen, exploatören och kommunen. Lantmäteriet Delar av planen som måste förbättras Eftersom planbestämmelserna inte innehåller bestämmelser om minsta fastighetsstorlek kan bostadskvarteret avstyckas till flera fastigheter. Servitut för utfart till parkeringsgarage tyder på att avsikten är att flera fastigheter kommer att bildas. Om så är fallet är då frågan om innergårdar och garage ska vara gemensamma. Om detta är avsikten ska reservat för gemensamhetsanläggningar redovisas i planen. Dessutom ska användningsbestämmelsen BCl kompletteras med ett P som visar att parkering får anordnas under mark i de delar det blir aktuellt. Samma sak gäller för bestämmelsen S, om befintligt p-garage ska vara kvar. Användningsbestämmelsen G-väg (BC) bör istället ändras till G-väg (P) samt ett tillägg under bestämmelser kvartersmark (P). Avsnittet om fastighetsbildning beskriver endast att tredimensionell fastighetsbildning kommer att bli aktuell. Planbeskrivningen ska redovisa hur fastighetsbildning ska ske av övrig kvartersmark för bostäder och kulturellt ändamål. Det
7 (20) innebär att planbeskrivningen ska ange upplåtelseformen så långt det är möjligt. Om gemensamhetsanläggningar ska inrättas ska beskrivningen kompletteras med information om dessa. Enligt nya PBL är tanken att det ska finnas en tydlig konsekvensbeskrivning som så långt som möjligt beskriver vad som bedöms kunna ske även när det gäller fastighetsrättsliga frågor. Delar av planen som bör förbättras Eftersom planen möjliggör tredimensionell fastighetsbildning för bl.a. underbyggt garage under G-väg kan det vara lämpligt att redovisa hur överlappande ändamål med en bild i genomskärning med höjder. Informationen bör kompletteras med att ansökan ska skickas in till Lantmäteriet samt förtydligande informationen om förrättningskostnader. Lantmäteriförrättningar som krävs för genomförande av planen debiteras av Lantmäteriet enligt gällande förrättningstaxa samt information om vem som ska stå för förrättningskostnaderna för fastighetsbildning samt inrättande av gemensamhetsanläggningar. De ekonomiska frågorna bör förtydligas, det ska framgå för berörda parter, inklusive tredje man, vilka de ekonomiska konsekvenserna är. Vad händer om eventuellt avtal faller? Övrigt Lantmäteriet har inte tagit ställning till innehållet i fastighetsförteckningen. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Bildandet av ytterligare fastigheter är inte aktuellt i dagsläget, även om möjligheten finns. Det parkeringsgarage som planeras utgör ingen självständig parkeringsanläggning utan hör till ändamålet BC1. P används därför inte. Tredimensionell fastighetsbildning är inte längre aktuell. Det allmänna gångstråket (allmän plats G-VÄG) utgår ur planförslaget. En gångpassage är fortfarande möjlig att tillskapa, men den blir i sådana fall inte allmän. I samband med detta utgår även x-området (mark tillgänglig för allmän gångtrafik) i Charlottenburgs trädgårdsanläggning. Upplåtelseform säkerställs inte i detaljplan. Planbeskrivningen har kompletterats med att inga fastighetsregleringar krävs för planens genomförande och med information om förrättningskostnader. Berörda parters ekonomiska åtaganden regleras i ett exploateringsavtal mellan kommunen och exploatören. Exploateringsavtalet ska antas innan planförslaget antas i kommunfullmäktige. Om avtalet inte antas, antas inte heller planförslaget. TeliaSonera Sverige Net Fastigheter AB (TSSNFAB) TSSNFAB äger fastigheten Charlottenburg 12, vilken omfattas av detaljplanen för samråd. TSSNFAB har noterat att detaljplanen medför användningsområde om bostäder som angränsar till TSSNFAB:s fastighet. TSSNFAB önskar att exploatören visar hänsyn till telestationen med tillhörande kablage ovan och under markytan. Med anledning av den viktiga och känsliga utrustning som telestationen hyser, behöver exploatören beakta särskild försiktighet vid byggnation angränsande TSSNFAB:s telestation.
8 (20) På taket till telestationsbyggnaden finns en kylfläkt. Eventuellt skulle fläkten kunna komma att orsaka störande ljud för boende i de lägenheter som planeras i närheten av telestationen. Exploatören bör vara medveten om detta och låta utföra och protokollföra mätningar av rådande bullernivåer innan byggnadsarbeten påbörjas. TSSNFAB förutsätter att exploatören, om behov uppstår, bekostar lämpliga åtgärder för att minimera ljud från kylanläggningen. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Vid byggnation ska intilliggande fastighet inte beröras. Hänsyn ska tas till kablage vid genomförandet. Vid byggnadsutformning av bostäderna ska fläktar beaktas. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen (MHF) Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen (MHF) bedömer att området är lämpligt för ny bebyggelse, genom det centrala läget och att marken redan är exploaterad. De höga trafikbullernivåerna (>65 dba) gör dock att läget är svårplanerat för bostäder. Det krävs hög grad av anpassning av bebyggelsen för att skapa en god boendemiljö här, men med rätt utformning kan det vara möjligt. MHF anser att det skulle vara önskvärt att ta ett större helhetsgrepp om kvarteret och att i detaljplanen ta med och utveckla området fram till S:t Ansgars väg i sydost. En bättre helhetslösningar skulle då kunna skapas. MHF delar stadsbyggnadsförvaltningens bedömning att genomförandet av planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Avseende trafikbuller är det dock ett gränsfall, i och med det bullerutsatta läget för bostäder, och bullerfrågan skulle därför behöva följas upp. Buller MHF ställer sig bakom SBF:s bedömning att det centrala läget och den goda tillgången till kollektivtrafik motiverar att avsteg görs från riktvärdet för trafikbuller vid fasad (55 dba ekv). Det bullerutsatta läget intill Solnavägen och nära Tvärbanan och Frösundaleden, med buller från flera riktningar och flera trafikslag, föranleder dock att extra omsorg måste läggas vid att skapa så goda ljudmiljöer som möjligt för de boende, utifrån platsens förutsättningar. Enligt Boverkets Allmänna råd 2008:1 ska det finnas "synnerliga skäl om bostäder ska tillåtas där ljudnivåerna överstiger 65 dba ekvivalentnivå vid fasad, vilket är fallet i denna plan. Kraven på utformning och åtgärder är högre i sådana fall än vid mindre avsteg från riktvärdena. Störningsupplevelsen förstärks ytterligare av att bullerstörningarna kommer från två olika källor, väg- och spårtrafik. MHF anser att de föreslagna bostadshusen inte är tillräckligt väl anpassade till den bullerutsatta miljön. Anpassning av bebyggelsen Låga ljudnivåer på den mindre bullriga sidan, väl anpassade planlösningar och en tyst inomhusmiljö är faktorer som har stor betydelse för att begränsa och förebygga bullerstörningar vid byggande av bostäder i trafikerade miljöer. I starkt bullerutsatta lägen är en bebyggelse med mer eller mindre slutna kvarter en byggnadsform som kan ge bostäder med mycket goda ljudmiljöer, trots höga
9 (20) ljudnivåer på "utsidan" av kvarteret. Nar störningarna kommer från flera riktningar, som i det här fallet, är slutna kvarter särskilt lämpligt. En jämförelse kan göras med kv Lagern på andra sidan Solnavägen, som beräknas få ekvivalenta ljudnivåer under 50 dba på gårdssidorna. Punkthus är den svåraste typen av byggnad när det gäller att åstadkomma lägenheter med god ljudmiljö i bullerutsatta lägen. (Trafikbuller och planering III och IV.) MHF förordar därför att en mer sluten bebyggelse som ger god bulleravskärmning väljs för planområdet. Ett alternativ till att skapa ett mer traditionellt slutet eller halvslutet kvarter skulle kunna vara att knyta ihop fasadema mot Solnavägen med balkonger som är helglasade mot vägen. Exempel på sådana mötande skärmade balkonger finns bland annat i Sollentuna Centrum och i Åkersberga Centrum. På så vis kan mycket av ljuset släppas igenom, samtidigt som en god ljudavskärmning uppnås, för såväl fasader och balkonger som gårdar och den intilliggande trädgården. Planlösning och ljudklass Många boningsrum mot en ljuddämpad sida minskar störningarna. Särskilt angeläget är att sovrum inte är vända mot trafiksidan, då höga momentana ljud går igenom även välisolerade fasader och kan orsaka sömnstörningar. MHF förordar därför att inga sovrum placeras intill fasad mot Solnavägen. Möjlighet till vädringsöppet fönster utan att ljudnivåerna blir för höga inomhus begränsar också störningarna. MHF förordar därför att bostäderna ska placeras och utformas så att samtliga sovrum ges minst ett fönster eller vädringsfönster utanför vilket den ekvivalenta ljudnivån är högst 50 dba vid fasad och att vardagsrum ges minst ett fönster eller vädringsfönster utanför vilket den ekvivalenta ljudnivån vid fasad är högst 55 dba. En tyst inomhusmiljö är mycket viktig för att motverka störningar från trafikljudet. MHF förordar att fasader mot Solnavägen ges en ljudisolering som motsvarar ljudklass A. Förvaltningen stöder i övrigt förslaget om ljudklass B. Bullerdämpad utomhusmiljö Tillgång till en bullerdämpad gård och uteplats är ytterligare en positiv faktor för att begränsa störningarna. MHF förordar därför att varje lägenhet i detaljplanen ges en uteplats/balkong med högst 50 dba ekvivalent och 70 dba maximal ljudnivå samt att även gemensamma uteplatser med samma ljudkvalitet skapas på gårdarna. Helst bör hela gårdsmiljöerna bullerskyddas, inte minst lekytor/lekplatser far barn. Tillgång till en tyst närmiljö av god kvalitet är viktigt för hur man upplever en trafikerad boendemiljö. Att skapa en tyst eller bullerdämpad miljö i den närbelägna Charlottenburgs trädgård skulle därmed vara av stort värde. Föreliggande förslag åstadkommer sannolikt inte särskilt låga ljudnivåer i denna trädgårdspark. Det bör studeras hur trädgården kan göras tystare. Buller från verksamheter och fläktar Vid placering av verksamheter i bottenvåningen på bostadshus är det viktigt att så långt som möjligt förebygga störningar för de boende. Det kan bland annat uppstå problem med att de boende störs av buller och stomljud i samband med transporter, lastning och lossning. Det är därför viktigt att byggnaderna konstrueras på ett sådant sätt att stomljud inte uppstår samt att ljudisoleringen anpassas. Det är också viktigt att fläktar inte placeras på bostädernas mindre bullriga/ljuddämpade sidor.
10 (20) Luft MHF stöder förslaget om tilluftsdonens placering vid fasader som inte vetter mot Solnavägen eller Frösundaleden, alternativt vid taknivå. Genom att halterna av luftföroreningar är relativt höga samtidigt som de föreslagna bostäderna ligger i ett bullerutsatt läge, vilket kan komma att föranleda ändringar i bebyggelsens utformning, bör spridningsberäkningar göras inför granskningsskedet. Dagvatten MHF vill bekräfta att trafikdagvattnet från Solnavägen behöver renas, då trafikmängden betydligt överstiger 10 000 fordon/årsmedeldygn (ca 18 000 f/åmd, med förväntad ökning). MHF stöder förslaget att lokalt omhändertagande och fördröjning av dagvatten inom fastigheten ska tillämpas så långt möjligt samt att en dagvattenutredning ska göras. Mark I ÖP 2006 ser det ut som om det har legat en avfallsdeponi i ena kanten av planområdet. Mer information om detta kan finnas hos MHF. Gårdar De underbyggda gårdarna bör ges ett stort jorddjup på minst 0,8 m så att träd och buskar kan växa där. Byggnadskonstruktionerna måste då göras för att klara en sådan belastning. Skydd av Charlottenburg MHF ser positivt på att Charlottenburgs gård och trädgård ges ett ökat skydd i detaljplanen. Tillgänglighet till trädgården MHF instämmer i att Charlottenburgs trädgård i dag upplevs som privat och att allmänheten därmed kanske avhålls från att vistas där. MHF:s bedömning är att detta till stor del beror på det visuella intrycket från Charlottenburgsparken. Trädgården avgränsas där med staket och grindar och på staketet sitter skyltar som kan ge en avhållande effekt, även om det förmodligen inte är tanken. Det står ingenting om att man är välkommen in i trädgården eller liknande. Att på olika sätt utveckla den upplevda tillgängligheten från denna sida skulle vara ett effektivt och hänsynsfullt sätt att göra trädgården mer offentlig och därmed mer tillgänglig. MHF bedömer att det oas-liknande med trädgården delvis är avhängigt av att den är lite undangömd och att den inramande bebyggelsen skärmar något mot omgivande trafikerade vägar. I förslaget bryts den avskärmningen delvis upp genom den föreslagna trappan och gångvägen till Solnavägen. Det riskerar att minska oasupplevelsen i trädgården. Faktisk och upplevd tillgänglighet MHF är frågande till hur effektiv den föreslagna trappaccessen är för att öka tillgängligheten till trädgården. Nivåskillnaden och den valda lösningen med trappa gör att tillgängligheten inte ökar för alla användargrupper. Den relativt stora höjdskillnaden gör också att man sannolikt inte kommer att se trädgården när man passerar förbi trappan nere på Solnavägen och alltså inte på så vis lockas dit. Förbindelsen är långsmal med en lång sträcka mellan bostadshusen. Det finns därför
11 (20) en uppenbar risk att denna trappförbindelse kommer att upplevas som privat och att man kommer att tro att den leder till bostadshusens gård. Den faktiska tillgängligheten ökar främst för besökare som kommer gående från Garvis Carlssons gata (och som kan röra sig fritt i trappor), enligt MHF:s bedömning. Besökare som kommer från Solnavägen norrifrån, från Mittfältsgatan samt från gång- och cykelvägen intill tvärbanan/ Frösundaleden har en lättare och obetydligt längre access genom Charlottenburgsparken via Bollgatan respektive S:t Ansgars väg, jämfört med via den planerade gången och trappan mitt för kvarteret mot Solnavägen. Besökare som kommer från Östervägen, Ryttargatan, Bollgatan och S:t Ansgars väg har närmast och lättast tillträde via Charlottenburgsparken. MHF anser att frågan om tillgänglighet till trädgården behöver studeras närmare och att lösningarna behöver bearbetas. För- och nackdelar med den nya entrén bör övervägas ytterligare och dess placering och utformning samt alternativa och kompletterande åtgärder bör studeras närmare. Man behöver studera både faktisk/fysisk tillgänglighet (avstånd från olika platser/ riktningar, tillgänglighet för funktionshindrade och barnvagnar med mera) och upplevd tillgänglighet (staket, grindar, skyltar, gång mellan bostadshus, skymd sikt etc.). Trädgårdens ljudmiljö Tysta parker är en bristvara i Solna. Med en mer tätslutande bebyggelse mot Solnavägen skulle Charlottenburgs trädgård kunna bli en ovanligt rofylld park för att ha ett så centralt läge. Bullerutbredningen i trädgården bör studeras med olika alternativ till bebyggelse. MHF anser att frågan om att skapa bullerskyddade boendemiljöer och trädgårdspark i detta fall bör väga tyngre än att skapa en ny entré som enligt ovan ger en måttlig ökning av tillgängligheten. Övrigt MHF ser positivt på åtgärder för att underlätta och uppmuntra ökat cyklande och stöder förslaget att ett stort antal platser för cykelparkering planeras i lättillgängligt utrymme i gatuplan. MHF stöder förslaget att färre parkeringsplatser för bilar planeras jämfört med stadens p-norm. MHF anser att frågan om energieffektivitet samt möjligheten att ta tillvara solenergi bör integreras i gestaltningsfrågan. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Eftersom fastigheten mellan planområdet och S:t Ansgars väg inte är föremål för förändring i dagsläget, är den inte medtagen. Buller Det har varit en viktig förutsättning i gestaltningen av de planerade byggnaderna att öka stadsmässigheten genom slutna fasader mot gata med verksamheter i bottenvåning men samtidigt åstadkomma siktlinjer mellan Solnavägen och Charlottenburgs trädgård genom släpp mellan husen.
12 (20) En trafikbullerutredning finns framtagen (ACAD 2013-07-01). Den ekvivalenta ljudnivån vid stora delar av de planerade byggnaderna ligger över 55 dba. Samtliga föreslagna byggnader har nivåer under 55 dba vid delar av fasader som vetter mot trädgården i nordost. För stora delar av fasader mot Solnavägen är den ekvivalenta ljudnivån över 65 dba. Som högst beräknas den ekvivalenta ljudnivån till 67 dba. Den maximala ljudnivån har som högst beräknats till 85 dba mot Bollgatan, dock endast för en liten del av fasaden. För fasad mot Solnavägen har den maximala ljudnivån som högst beräknats till 81 dba vid plan 1. För övriga delar av de planerade byggnaderna är den maximala ljudnivån under 80 dba. Bostäderna ska planeras så att en acceptabel ljudmiljö kan uppnås. Minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet ska utformas så att de får högst 55 dba ekvivalent ljudnivå utanför fasad, s.k. mindre bullrig sida. Boende ska ha tillgång till uteplats med högst 55 dba ekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå. Lägenheterna ska planeras så att ljudklass B kan innehållas inomhus. Med föreslagen lösning kan avstegsfall B innehållas genom att balkonger skärmas. Förslagsvis används täta glaspartier som skärmar. Av totalt 111 planerade lägenheter behöver balkonger till 28 lägenheter glasas in till 50 %. Balkonger till 12 lägenheter behöver glasas in till 75 %. Möjlighet till gemensamma uteplatser med ekvivalent ljudnivå under 55 dba och maximal ljudnivå under 70 dba finns mellan hus 1 och 2, mellan hus 3 och 4 samt vid förskolan. Förutsättningen är att en tät skärm med en höjd på 1,1 m uppförs mellan byggnaderna. Den ekvivalenta ljudnivån på bostadsgårdarna beräknas till 48-58 dba och den maximala ljudnivån till 61-70 dba. Den ekvivalenta ljudnivån på förskolans gård beräknas till 44-45 dba och den maximala ljudnivån till 55-63 dba. Ekvivalenta ljudnivåer på upp till 67 dba och maximala ljudnivåer på 85 dba innebär en mycket kraftigt ljudisolerad fasad. Stommen bör vara tung och fönster/fönsterdörrar kan kräva ljudisolering. Vilka rum som ska utgöra sovrum respektive vardagsrum styrs inte i detaljplan. Lägenheter ska uppföras med lägst ljudklass B inomhus. Att i detaljplan ställa krav på ljudklass A bedöms som ytterst tveksamt. Luft I samband med planläggningen av det intilliggande kv Lagern (f.d. Råsundastadion) utfördes spridningsberäkningar för partiklar (PM10) och för kvävedioxid (NO2), för nuläge (2010) och utbyggnadsalternativet (2020), där miljökvalitetsnormerna (MKN) klaras. Det aktuella planförslaget förändrar inte stadsstrukturen i någon väsentlig utsträckning varför beräkningarna bedöms ha relevans även för denna detaljplan. Några ytterligare spridningsberäkningar bedöms inte behövas i detta skede.
13 (20) Dagvatten Dagvatten från området avleds idag huvudsakligen till recipienten Ulvsundasjön. Föroreningsbelastningen bedöms inte öka på sjösystemet. Inom planområdet kommer inte andelen hårdgjord yta att öka. Viss fördröjning av dagvatten kommer att ske på bostadsgårdarnas terrassbjälklag. Omhändertagande av dagvattnet ska studeras vidare. Hur trafikdagvattnet från Solnavägen utanför planområdet, ska renas får studeras i samband med ombyggnaden av gatan. Gårdar Endast mindre planteringar planeras på bostadsgårdarna, inga träd. Jorddjupet behöver därför inte vara så stort. Tillgänglighet till trädgården Det allmänna gångstråket (allmän plats G-VÄG) utgår ur planförslaget. En gångpassage är fortfarande möjlig att tillskapa, men den blir i sådana fall inte allmän. Den föreslagna trappan har minskats i bredd. I samband med detta utgår även x-området (mark tillgänglig för allmän gångtrafik) i Charlottenburgs trädgårdsanläggning. Solna Vatten Solna Vatten AB har ledningar för vatten och avlopp i Bollgatan i omedelbar närhet till kvartersmarken. För att säkerställa åtkomst till ledningarna kravs det ett u- område. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Det går en dagvattenledning (400 mm) intill fastighetsgräns mot Bollgatan och utanför denna även vatten- och spillvattenledningar. Ett u-område i detaljplanen skulle innebära att man inte kan bygga garage/källare ut till fastighetsgräns mot Bollgatan. Dagvattenledningen och eventuellt även de övriga ledningarna föreslås istället flyttas för att säkra åtkoms till dem och kostnaden ingå i exploateringen. Frågan har stämts av med Solna Vatten och ska studeras vidare. Solna hembygdsförening Förslaget till detaljplan för Charlottenburg syftar till att möjliggöra rivning av Solnas gamla förvaltningshus vid Solnavägen och uppförande av fyra stycken punkthus om nio våningar på samma plats. Planen syftar också till att ge skyddsbestämmelser för samt förbättra tillgängligheten till Charlottenburg. Rivning av gamla förvaltningshuset Det gamla förvaltningshuset (stadshuset) intill Solnavägen byggdes 1954 för den då relativt unga staden Solna. När det nya stadshuset i Solna centrum stod klart 1964 flyttade förvaltningarna dit och byggnaden kom under många år att inrymma Solnas polisstation. Husens höjd, proportioner och färgsättning representerar en typisk 50- talsarkitektur och de fungerar som en brygga mellan Råsundas gamla stenstad och det moderna Solna centrum. I första hand bör därför dessa hus bevaras, även om det innebär annan användning än kontor. Hembygdsföreningen konstaterar att utgångspunkten i planförslaget är att husen ska rivas. Några motiv till varför de ska rivas anges inte. Detta är en uppenbar brist. Det enda som sägs är att bebyggelsen "uppfyller inte dagens krav på energieffektivitet" (vilket inte är så konstigt när husen är 60 år gamla) och att den "är i stort behov av
14 (20) modernisering". Dessa argument talar ju snarare för en upprustning av bebyggelsen, än för en rivning. I den fortsatta planprocessen bör argumenten för en rivning redovisas tydligt liksom de överväganden som Solna stad gjort kring värdet att bevara byggnaden som en gång inrymde Solnas första stadshus. Uppförande av fyra punkthus Om den befintliga byggnaden kommer att rivas och ersättas av nya hus är det viktigt att de utformas så att de passar in i Råsundamiljön. Det är därför önskvärt att de ges en likartad utformning som dagens hus, även om formspråket kommer att skilja sig. Byggnaderna behöver anpassas till den nya bebyggelsen i kvarteret Lagern för att skapa ett vackert gaturum längs Solnavägen. Men allra viktigast när det gäller byggnadernas utformning är att ta hänsyn till miljön på och kring Charlottenburgs gård. Orsaken till detta är enkel: Miljön på Charlottenburgs gård är väldigt känslig. I Solna stads kulturminnesvårdsprogram sägs att Charlottenburg har bevarat sin karaktär från byggnadstiden och är en omistlig byggnad i Solna. Charlottenburgs gård och trädgård bör därför få skyddsbestämmelser i detaljplan. Området har i programmet fått ambitionsnivå A, vilket innebär att högsta antikvariska hänsynstagande är motiverat vid förändringar och bebyggelsekompletteringar. Hembygdsföreningen menar att, även om detta i strikt mening endast gäller fastigheten som inrymmer Charlottenburgs gård, så måste rimlig hänsyn tas till dessa omistliga värden när det gäller ny bebyggelse i samma kvarter. I annat fall blir skyddsbestämmelserna i praktiken så urholkade att värdet av dessa kan ifrågasättas. Därför bör den nya bebyggelsen så långt det är möjligt ges samma proportioner som den nuvarande bebyggelsen. Allra viktigast är att husen inte blir högre än befintliga hus. Förslaget innebär att fyra stycken niovåningshus ska ersätta nuvarande tre sexvåningshus. En så hög bebyggelse alldeles intill Charlottenburgs gård skulle förändra miljön radikalt. Upplevelsen för den som besöker Charlottenburg och trädgården skulle inte längre vara att komma till "en oas i storstaden" utan till en trång inklämd grönyta i skuggan av stora höghus. Den föreslagna hushöjden skulle helt enkelt bli alltför påträngande för miljön på Charlottenburg. Höghus skulle också skugga trädgården på ett sätt som gör den mindre attraktiv både för människor och för växter. Hembygdsföreningens uppfattning är därför att den föreslagna hushöjden måste sänkas till motsvarande höjd som dagens bebyggelse. Planförslaget innehåller flera tveksamma formuleringar vad gäller konsekvenserna av den föreslagna bebyggelseutformningen. Det sägs till exempel att den "relativt likartade byggnadsstrukturen" (jämfört med dagens bebyggelse, var anm.) innebär att stadsbilden inte förändras på något dramatiskt vis" samtidigt som det i nästa mening hävdas att "området får en något ändrad karaktär genom en tätare bebyggelse". Detta sätt att beskriva konsekvenser skapar inte tydlighet och klarhet. Konsekvensbeskrivningen tar främst fasta på effekter på gaturummet längs Solnavägen och Bollgatan men saknar resonemang kring effekter för Charlottenburgs gård. Det står bara att "utformningen av den planerade bebyggelsen ska förhålla sig... till Charlottenburg och dess trädgård". Förhålla sig? Det är en tom och intetsägande mening. Vilka konsekvenserna blir för Charlottenburg beskrivs inte alls. Det talas endast om vikten av en "siktlinje" från Solnavägen upp till trädgården.
15 (20) Enligt planförslaget bedöms genomförandet av planen inte innebära betydande miljöpåverkan, varför man avstått från att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning. Hembygdsföreningen anser att ett genomförande av planen innebär betydande miljöpåverkan på Charlottenburgs gård och dess trädgård. Det är förvisso ett till ytan begränsat område men miljöpåverkan är avsevärd. Staden borde därför ha gjort en miljökonsekvensbeskrivning eller i vart fall i planförslaget redovisat en utförlig bedömning av miljökonsekvenser. Sammanfattningsvis är det hembygdsföreningens uppfattning att hushöjden vid nybyggnation inte ska vara högre än nuvarande hushöjd. Hembygdsföreningen välkomnar bostäder i området liksom bottenvåningar med caféer och butiker och har inget att erinra mot att antalet hus ökar från tre till fyra. Tillgänglighet till Charlottenburg Detaljplanens syfte är att förbättra tillgängligheten till Charlottenburgs gård och trädgård, genom en allmän gångförbindelse. I planen sägs att "trädgården utgör en oas i området" men att den "upplevs som privat och otillgänglig, till stor del på grund av den avskärmande bebyggelsen mot Solnavägen". Därför föreslås i planen att det anläggs ett allmänt gångstråk från Solnavägen mellan de nybyggda husen och genom Charlottenburgs trädgård. Hembygdsföreningen kan inte alls instämma i denna beskrivning. Solna hembygdsmuseum och hembygdsföreningens verksamhet har allt sedan 1967 bedrivits på Charlottenburg. Föreningens arbete bedrivs helt på ideell basis. Medlemmar i föreningen finns så gott som dagligen på Charlottenburg för att arbeta med museiverksamhet, arkiv, tidning, ta emot skolklasser och bedriva annan föreningsverksamhet. Vi har därför en god bild av vad som händer i trädgården och hur den används. Trädgården har besökare så gott som dagligen; ibland på promenad, ibland för att sitta och läsa eller umgås, på sommaren ibland för att ha picknick. Den har så många besökare att det knappast går att hävda att den "upplevs som privat". Det är självklart roligt att det kommer folk till Charlottenburg oavsett om de avser att besöka hembygdsmuséet eller trädgården. Hembygdsföreningen har ingen som helst ambition att Charlottenburg ska uppfattas som ett privat område, utan det ska vara öppet for alla Solnabor och andra besökare. Trädgården, som är anlagd och utformad som en 1800-talsträdgård, är dock känslig för allt för många besökare. Den är ingen park som anlagts för att kunna ta emot ett stort antal besökare eller passerande. De kultur- och naturvärden som Charlottenburg representerar och idag erbjuder sina besökare riskerar att gå förlorade om ett allmänt gångstråk dras rakt genom trädgården. Ett sådant stråk skulle också leda till att trädgården blir en slags närlekplats till de nybyggda husen; en belastning som trädgården inte skulle tala. Rent tekniskt skulle det allmänna gångstråket inte heller fungera särskilt väl, bland annat därför att man måste öppna och stänga tre grindar om man väljer att gå denna väg. Två av dessa grindar behövs för passage över barnstugans lekområde, vilket innebär att de inte får vara enkla att öppna men nödvändiga att stänga. Mellan Charlottenburgs gård och Charlottenburgsparken finns ytterligare en grind.
16 (20) Sammanfattningsvis är det hembygdsföreningens uppfattning att något allmänt gångstråk rakt över Charlottenburgs trädgård absolut inte bör anläggas. Trädgården ska vara öppen för besökare men det ska vara på trädgårdens egna villkor. Att besökare till trädgården behöver passera genom Charlottenburgsparken och öppna en vit trägrind gör inte parken privat, utan signalerar att man träder in i en speciell miljö som är värd att bevara och som måste respekteras. Skyddsbestämmelser för Charlottenburg I detaljplanen föreslås att Charlottenburg skyddas genom en planbestämmelse om rivningsförbud. Det innebär att vid underhåll och ändring av exteriörer ska åtgärder beträffande utseende, färgsättning och kvalitet väljas i överensstämmelse med originalutförande. Att Charlottenburgs gård och trädgård bör få skyddsbestämmelser i detaljplan framgick, som tidigare nämnts, i Solna stads kulturminnesvårdsprogram som presenterades redan 1988. Hembygdsföreningen välkomnar att detta förslag nu äntligen genomförs. Hembygdsföreningen vill i detta sammanhang erinra om att föreningen och Solna stad vid några tillfällen fört diskussioner om uppförande av en kompletterande byggnad på fastigheten. Det ena syftet med en sådan nybyggnad är att möjliggöra en utvidgad programverksamhet i anslutning till museiverksamheten, vilket behövs eftersom den nuvarande representationsdelen av Charlottenburgs gård är för liten och inte rymmer tillräckligt många besökare. Det andra syftet är att möjliggöra en trygg och brandsäker förvaring av alla de föremål med Solnaanknytning som föreningen fått i gåvor från Solnabor under sin idag över 90-åriga existens. Självklart ska samlingslokalen kunna användas också av Solna stad. I detaljplanen bör därför reserveras en byggrätt för ett sådant hus i form av en långsmal byggnad i områdets södra del, närmast och parallellt med Teliabyggnaden. Byggnaden skall vara en envåningsbyggnad med vind samt eventuellt källarvåning och ianspråkta en markyta på omkring åtta gånger tjugo meter. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Rivning av gamla förvaltningshuset Det finns generellt sett för få bostäder och för många kontorshus i Stockholmsområdet. Bostadsbristen är stor samtidigt som många äldre kontorshus inte klarar dagens miljö- och komfortkrav. Det är motivet till att riva och bygga om arbetsplatser till bostäder. Den befintliga bebyggelsen har inte bedöms så pass värdefull att ett rivningsförbud bedömts försvarbart. Uppförande av fyra punkthus Området utgör ett bra bostadsläge beläget nära befintlig tunnelbana och kollektivtrafik, service och parker. Planförslaget innebär en förtätning med mer och högre bebyggelse. Den föreslagna bebyggelsen bedöms som fullt acceptabel. Den kommer att få samma våningsantal och i princip bli lika hög som den planerade bebyggelsen på västra sidan Solnavägen (kv Lagern f.d. Råsunda-stadion). Solstudier har tagits fram som visar att acceptabla ljusförhållanden åstadkoms på gårdar, i trädgården, vid förskolan och vid omgivande bebyggelse. Utformningen av den föreslagna bebyggelsen kommer dessutom ytterligare styras av ett gestaltnings-
17 (20) program, kopplat till exploateringsavtalet mellan kommunen och exploatören. Eventuella olägenheter pga. den tillkommande bebyggelsen blir inte större än att de får godtas i en växande storstadsregion som planområdet utgör en del av. En avvägning har gjorts mellan möjligheten att åstadkomma nya bostäder och hänsynstagande till det kulturhistoriska värdet. Det har varit en viktig förutsättning i gestaltningen av de planerade byggnaderna att åstadkomma siktlinjer mellan Solnavägen och Charlottenburgs trädgård. Placeringen och utformningen av den planerade bebyggelsen bedöms på ett hänsynstagande och respektfullt sätt förhålla sig till den befintliga bebyggelsen, trädgårdsanläggningen och till det kulturhistoriska värdet. Värdet ligger framför allt i Charlottenburgs gård och trädgård, varför förändringar runt omkring inte påverkar det kulturhistoriska värdet på samma påtagliga sätt som en förändring på själva Charlottenburgs gård och trädgård skulle göra. Detaljplanens genomförande har inte bedömts innebära en betydande miljöpåverkan, varför någon miljökonsekvensbeskrivning inte upprättats. Tillgänglighet till Charlottenburg Det allmänna gångstråket (allmän plats G-VÄG) utgår ur planförslaget. En gångpassage är fortfarande möjlig att tillskapa, men den blir i sådana fall inte allmän. Den föreslagna trappan har minskats i bredd. I samband med detta utgår även x-området (mark tillgänglig för allmän gångtrafik) i Charlottenburgs trädgårdsanläggning. Skyddsbestämmelser för Charlottenburg Planförslaget har kompletterats med en skyddsbestämmelse för även trädgårdsanläggningen (q2). En kompletterande byggnad i Charlottenburgs trädgård bedöms inte vara förenligt med det kulturhistoriska värdet eller med trädgårdens användning. Remissinstanser som inte inkommit med yttranden Trafikverket Riksantikvarieämbetet Kommunstyrelsen Handikapprådet Kultur- och fritidsnämnden Storstockholms brandförsvar Polismyndigheten i Stockholms län Fortum Värme Vattenfall Eldistribution Stokab AB Colt Telecom AB Norrenergi AB TDC Song Norrvatten
18 (20) 3. Synpunkter Sakägare enligt fastighetsförteckningen och boende Boende på Bollgatan 5 Då det pågår plansamråd gällande utvecklingen av Charlottensburgs Trädgård samt den intilliggande fastighet som NIAM önskar riva och bygga nytt på, har jag såsom närmast boende granne några synpunkter. Först och främst ser jag det som en mycket positiv utveckling att man vill höja skyddet för Charlottenburgs Trädgård. Redan idag skyddad som Kulturreservat. Den är till sin karaktär en liten delikat pärla och ingalunda gjord eller lämpad som genomfartsled. Hit går man för att njuta av lugnet och växtligheten. Här finns flera mycket gamla träd och buskar som behöver högsta möjliga skydd. Då förslaget skulle innebära ett ytterligare dock ospecificerat skydd ser vi fram emot att det genomförs. Det måste rimligen innebära att åtgärder i Kulturreservatets närhet granskas extra så att det inte kan innebära intrång i form av ökad risk för torka eller påverkan av byggarbetsplats. NIAM önskar riva och bygga nytt på sin fastighet på grunder som publicerats i samrådsmaterialet. Denna privatägda fastighet har sin gräns mot trädgården. De nya huskropparna gränsar med endast någon eller några meters marginal till trädgårdens växtlighet. Här vill jag kraftigt protestera mot att Solna Stad föreslår att denna fastighet ska ges tillgång till trädgården. NIAM har möjlighet att på egen mark planera in en attraktiv grönyta. Det är allvarligt att Solnas myndigheter här ger en privat fastighetsägare en konkurrensfördel på bekostnad av kommuninnevånarnas äldsta kulturområden. Befintlig förskolas utemiljö påverkas negativt. De erbjuds enligt planen en ny infart, en trappa, de flesta barnen kommer i vagn eller med cykel. De erbjuds också en grönyta mot gatan, en liten smal remsa mot trafiken. Jag är övertygad om att Förskolan i fråga lämnar sina egna synpunkter. De nya passager som planeras in går tvärtemot allt som vi som bor här försöker motverka. Vi har sedan en längre tid belastats med nersmutsning, skadegörelse, urinering etc. Det har inte blivit bättre för att Råsunda Idrottsplats verksamhet flyttat till Friends Arena. Det är en säkerhetsangelägenhet att man bygger så att det inte ges ökade möjligheter till dessa mindre trevliga aktiviteter. Vid samrådsinformationen den 24/4 påpekades avståndet till Råsundas nya bostäder längs Solnavägen. Undertecknad motsätter sig att de nya byggnaderna som NIAM önskar uppföra kommer väldigt nära Bollgatans befintliga hus. Bollgatan är enkelriktad och avsevärt smalare. De nya husen kommer, om byggnationen beviljas enligt nuvarande förslag, att påverka var boendemiljö negativt med avsevärt högre byggnation som tar mycket ljus från våra bostäder. I befintliga dokument är det inritat utanpåliggande, inglasade balkonger som ytterligare påverkar känslan av att husen kommer alltför nära Bollgatans nuvarande bostäder. Vidare beräknas i samrådsmaterialet, bullernivåer på upp till 85 db(a) mot Bollgatans fasader. Detta beaktas i den nya byggnationen men jag finner ingen information om hur det kommer att åtgärdas för fastigheten på Bollgatans norra sida.
19 (20) Barnen från förskolan som hänvisas till de nya lekytorna längs Bollgatan kommer alltså tidvis att leka i 85 db buller, hus ska barnen skyddas då? I ljudnivåberäkningarna syns inte heller några nivåer beräknade på det ljud som alstras av lekande barn i en dålig ljudmiljö. De ökar garanterat. Bästa sättet att få ner dessa ljudnivåer är att öka avståndet mellan fasaderna och istället plantera högväxande träd, längs Bollgatan, som silar bort de kraftigaste ljuden. Undertecknad välkomnar att det blir bostäder i "Gamla Polishuset". Detta blir dock inte ske på bekostnad av Charlottenburgs Trädgård, Förskolans utemiljö, befintliga bostäders inne och utemiljö. Rimligen blir detta kunna ske i byggnader som till storlek och karaktär inte är större än de befintliga husen. Det är också synnerligen olämpligt ur säkerhetssynpunkt att öppna upp gångstrak enligt de föreslagna. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Den planerade bostadsfastigheten kommer inte att ges någon särskild tillgång till Charlottenburgs trädgård. Bostadsgårdarna med viss plantering, planeras inom samma fastighet som den föreslagna bebyggelsen ligger på. Förskolans befintliga gård kommer i princip inte att förändras och kan fortsätta att användas som tidigare. Marken mellan förskola och gata föreslås få en jämnare nivå och förses med mur mot gatan och en trappa. Området utgör ett bra bostadsläge beläget nära befintlig tunnelbana och kollektivtrafik, service och parker. Planförslaget innebär en förtätning med mer och högre bebyggelse. Den föreslagna bebyggelsen bedöms som fullt acceptabel. Den kommer att få samma våningsantal och i princip bli lika hög som den planerade bebyggelsen på västra sidan Solnavägen (kv Lagern f.d. Råsunda-stadion). Solstudier har tagits fram som visar att acceptabla ljusförhållanden åstadkoms på gårdar, i trädgården, vid förskolan och vid omgivande bebyggelse. Utformningen av den föreslagna bebyggelsen kommer dessutom ytterligare styras av ett gestaltningsprogram, kopplat till exploateringsavtalet mellan kommunen och exploatören. Eventuella olägenheter pga. den tillkommande bebyggelsen blir inte större än att de får godtas i en växande storstadsregion som planområdet utgör en del av. Att hantera befintliga bullerproblem i fastigheter utanför planområdet ingår inte i denna detaljplan. Planförslaget ska inte påverka dessa. Några normer för beräkningar av ljud som alstras av lekande barn finns inte. Träd och vegetation nära gatan har ingen större ljuddämpande effekt. Det allmänna gångstråket (allmän plats G-VÄG) utgår ur planförslaget. En gångpassage är fortfarande möjlig att tillskapa, men den blir i sådana fall inte allmän. Den föreslagna trappan har minskats i bredd. I samband med detta utgår även x-området (mark tillgänglig för allmän gångtrafik) i Charlottenburgs trädgårdsanläggning.
20 (20) 4. Förändringar efter samråd Den allmänna gångförbindelsen (G-VÄG) och x-området har utgått ur planförslaget. Trädgårdsanläggningen har kompletterats med ett skydd (q2). Planbestämmelse om bullerdämpande skärm, mur och trappa samt att sopbehållare får anläggas, har lagts till. Planbestämmelse (v1) och (v2) har omformulerats. Planbestämmelse om skydd av träd har ändrats (n). Område med högsta tillåtna totalhöjd har lagts till. Byggrätterna har justerats mot bostadsgårdarna samt mot trädgården. Marken mellan förskola och gata har kompletterats med +-höjder. Fornlämningar har markerats i grundkartan. Planbeskrivningen har justerats. Ann-Christine Källeskog Plan- och byggchef