Kommunikationsmarknad i Finland Marknadöversikt 211 1
Innehållsförteckning Inledning Inledning 3 Marknaden för dataöverförings- och telefonitjänster 4 Dataöverföringsanslutningar 5 Telefonanslutningar 8 Dataöverförings-, samtals- och meddelandevolymer 1 Marknadsandelar 13 Detaljpriser 16 Servicens kvalitet 18 Postmarknaden 21 Mediemarknaden 25 Televisionstjänster 27 Tv-tittande 29 Olika sätt att titta på audiovisuellt innehåll 31 Radiotjänster 33 Figurer och tabeller 36 Källor 37 Den snabba utvecklingen inom tekniken dikterar i sig att marknaden för kommunikationstjänster är tämligen dynamisk. Nya tjänster som uppkommer av nya tekniska innovationer introduceras ibland mycket snabbt och kraftfullt på marknaden. Det här betyder emellertid inte att befintliga tjänster skulle lida av det åtminstone inte omedelbart. Till exempel hösten 211 upplevde 71 procent av finländarna att de inte skulle klara sig utan samtalstjänster med telefon och 21 procent ansåg att samtalstjänster är ganska betydande. För SMS var de motsvarande siffrorna 33 respektive 35 procent, ungefär lika mycket som för e-post. Övriga former av kommunikation (brev, forum på internet, snabbmeddelanden osv.) ansågs ha avsevärt mindre betydelse. Att tala i telefon är alltså alltjämt det överlägset mest populära sättet att kommunicera. 1) Liknande observationer kan göras även när det gäller televisionstjänster och i viss mån även posttjänster. Det kan dock hända att det pyr en stor förändring under ytan som realiseras om samtal och tittande på internet eller elektronisk fakturering utvecklas explosionsartat. Även om det skulle ske en förskjutning mot internet och förändringen skulle vara omvälvande för tjänsteleverantörerna, är det inte sagt att följderna skulle vara så stora för användarna något gammalt i nya kläder eller tvärtom. Förändringar gömmer visserligen också bildigt sagt aldrig skådade möjligheter. I den här marknadsöversikten presenterar vi centrala förändringar som inträffade på kommunikationsmarknaden under år 211. Statistik- och undersökningsuppgifterna har i huvudsak publicerats i en mer kompakt form redan i Kommunikationsverkets tidigare marknadsöversikter, men här granskar vi förändringarna på marknaden under en längre period och lägger också fram vissa faktorer bakom förändringarna. De ekonomiska nyckeltalen för år 211 beträffande utbudet av telefoni-, dataöverförings- och posttjänster kommer däremot att publiceras först i de kommande marknadsöversikterna. 1) Uppgifterna är tagna från konsumentundersökningen om kommunikationstjänster 211: http://www.ficora.fi/attachments/suomiry/65h1cd9ab/ Viestintapalvelujen_kuluttajatutkimus_211.pdf (på finska). Användningen av internet utreddes närmare i Kommunikationsverkets marknadsöversikt 4/211: http://www.viestintavirasto.fi/attachments/654aqlmz5/markkinakatsaus_4_11_kuluttajanumero_sv.pdf Kommunikationsverket 212 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi 2 3
Marknaden för dataöverföringsoch telefonitjänster I slutet av år 211 användes en dataöverföringstjänst eller åtminstone betalades för en sådan med över 52 procent av anslutningarna i mobilnätet, när motsvarande siffra var ca 17 procent i slutet av år 27. Dataöverföringsanslutningar År 211 ökade både bredbandsförbindelserna i det fasta mobilnätet. Användningen av dataöverföringstjänster nätet och dataöverföringsförbindelserna i mobilnätet. I i mobilnätet har ökat verkligen betydligt. I slutet av år slutet av året fanns det drygt 1,6 miljoner bredbandsanslutningar i det fasta nätet och närmare 3,6 miljoner antone betalades för en sådan med över 52 procent av 211 användes en dataöverföringstjänst eller åtminsslutningar i mobilnätet användes för dataöverföring mot anslutningarna i mobilnätet, när motsvarande siffra var en månadsavgift. ca 17 procent i slutet av år 27. Om man bara ser till sådana anslutningsavtal med Antalet dataöverföringsanslutningar i mobilnätet månadsavgift som inte hade i förväg uppsatta gränser kommer troligen att öka även framöver och i något skede för användningen hade 85 procent av de finländska hushållen en bredbandsförbindelse hösten 211. Mobilan- i mobilnätet omfattar något slags dataöverföringstjänst kommer vi att ha en situation där nästan varje anslutning slutningar med obegränsad dataöverföring, vilka i det på samma sätt som samtals- och SMS-tjänster. Efterfrågan på dataöverföringstjänster i mobilnätet trappas för här sammanhanget refereras till som mobila bredbandsanslutningar, fanns redan i 43 procent av hushållen, medan siffran året innan var 31 procent. Hushållen skaffade gan på nya datormobiler och datorplattor. Dessa appa- närvarande upp särskilt av ökningen i utbud och efterfrå- mobila bredbandsanslutningar främst som komplement rater gör det möjligt att tillhandahålla allt mångsidigare till den fasta bredbandsanslutningen. Mobila bredbandsanslutningar ökade särskilt i gruppen 35 49-åringar. I Att månadsavgiftsbelagda dataöverföringsanslut- tjänster över dataöverföringsanslutningar i mobilnätet. denna målgrupp ökade parallellanvändningen av fast ningar i mobilnätet vann terräng på konsumentmarknaden i slutet av år 27 hade en betydande effekt på ned- och mobilt bredband med närmare 2 procentenheter jämfört med året innan. (Bild 1) gången i antalet bredbandsanslutningar i det fasta nätet, I slutet av år 211 användes en dataöverföringstjänst särskilt åren 28 29. Å andra sidan har de mobila mot månadsavgift med ca 3,6 miljoner anslutningar i dataöverföringsanslutningarnas popularitet påskyndat mobilnätet, och en dataöverföringstjänst som faktureras teleföretagens investeringar i optiska fibernät. på andra grunder med drygt 1,1 miljoner anslutningar i Bild 1. Förekomsten av internetanslutningar per åldersgrupp. 15 24 år 25 34 år 35 49 år 5 64 år 65 79 år alla % 2 % 4 % 6 % 8 % 1 % Endast fast bredband Endast mobilt bredband Fast och mobilt bredband Annat än bredband eller kan inte säga 4 5
De teleföretag som har ett fast nät har upplevt ett nytt sjunka under år 28 och trenden fortsatte ända till första slags konkurrenstryck på marknaden för bredbandstjänster halvåret av år 21. Men därefter steg antalet fasta och varit tvungna att investera i nya tekniker för att anslutningar igen ända till slutet av år 211 och nådde kunna svara på den nya konkurrensen med snabbare förbindelser. nästan samma nivå som rådde i slutet av år 28. Det I viss mån har dessa företag även svarat med totala antalet bredbandsanslutningar i det fasta nätet prissänkningar på de betydligt billigare dataöverföringstjänsterna torde öka ytterligare i viss mån även om de största för- i mobilnätet. När de teleföretag som har ett ändringarna är kvalitativa och de kommer antagligen att fast nät har varit tvungna att sänka sina priser på snabbare upplevas mellan olika anslutningstyper. bredbandsförbindelser har konsumenterna övergått Av bredbandsanslutningarna i det fasta nätet år till att använda allt snabbare bredbandsanslutningar i det 211 ökade kabelmodemanslutningar mest, med drygt fasta nätet. På det sättet har teleföretagens investeringar 5 anslutningar. Fastighetsanslutningar med Ether- i nya tekniker gett resultat och nuförtiden verkar det net-tekniken ökade med närmare 43 stycken. Anta- som om dataöverföringsanslutningar i mobilnätet allt oftare let anslutningar som tillhandahålls med nämnda tekniker utgör ett komplement snarare än substitut till bred- torde öka även i framtiden. Investeringarna i optiska filet bandstjänster i det fasta nätet. För närvarande investerar bernät kommer att resultera i en ökning i antalet FTTHanslutningar mobilnätsföretagen emellertid i LTE-tekniken, som möjliggör och i antalet fastighets- och husbolagsan- allt snabbare dataöverföringstjänster i mobilnätet. slutningar som tillhandahålls över optiska fibernät. Av Denna utveckling sätter mer press på teleföretagen med bredbandsanslutningarna i det fasta nätet tillhandahölls fasta nät att investera och bygga optiska fibernät och de alltjämt 7 procent med DSL-teknik i slutet av år 211. ska kunna konkurrera på marknaden också i framtiden. På motsvarande sätt var ca 16 procent kabelmodemanslutningar Antalet bredbandsanslutningar i det fasta nätet har och ca 1 procent fastighetsanslutningar som hållits relativt konstant på senare år men det har funnits byggde på Ethernet-teknik. (Bild 2, Tabell 1) indikationer åt båda hållen. Antalet anslutningar började Bild 2. Bredbandsanslutningar i det fasta nätet per teknik 26 211. Tabell 1. Bredbandsanslutningar i det fasta nätet per teknik 26 211. År 26 27 28 29 21 211 Bredbandsanslutningar 1 429 1 617 1 1 616 9 1 565 6 1 559 4 1 66 DSL 1 161 1 1 27 5 1 231 3 1 185 9 1 112 7 1 125 4 Fastighets- och bolagsanslutningar 72 9 114 134 9 16 6 158 172 9 Kabelmodem 181 1 29 6 214 8 222 7 24 6 263 6 Trådlöst (fast) bredband * 4 9 15 2 26 1 31 8 26 7 17 3 FTTH 12 6 2 3 26 1 Annan 9 7 8 9 8 6 1 1 7 *trådlösa bredbandsanslutningar för fasta ställen (Flash-OFDM, WiMAX och Wlan) På samma gång som det totala antalet bredbandsanslutningar i det fasta nätet har pendlat något har konsumenterna systematiskt övergått till att använda allt snabbare bredbandsanslutningar i det fasta nätet. I slutet av år 211 hade bara 12 procent av bredbandsanslutningarna i det fasta nätet en överföringshastighet under 2 Mbit/s, när samma siffra t.ex. i slutet av år 28 var ca 4 procent. På samma sätt har andelen bredbandsanslutningar på 1 Mbit/s eller mer ökat på 3 år från 1 till 33 procent. (Tabell 2) Byggandet inom ramen för projektet Bredband 215 startade år 211. Målet med projektet är att nästan alla fasta bostäder (över 99 procent av befolkningen) samt företagen och organisationerna inom den offentliga förvaltningen ska ligga på högst 2 km avstånd från ett optofiber- eller kabelnät som har en hastighet på 1 Mbit/s. Alla sex nätverk som ingår i pilotprojektet har nu byggts, bl.a. i Miehikkälä och Karvia. Värdet på aktuella projekt i huvudfasen, där man redan har utsett vem som ska genomföra projektet, uppgick våren 212 till sammanlagt ca 191 miljoner euro. Stödbeslut, av vilka två tredjedelar är under behandling hos Kommunikationsverket, har ansökts om för sammanlagt ca 66 miljoner euro. Flest stödbeslut som är under behandling gäller Norra Savolax och Kajanaland. Hittills har beslut fattats för knappt sex miljoner euro. Kommunikationsministeriet vill påskynda byggandet av snabba optiska fibernät genom en ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden. Ändringarna syftar till att underlätta finansieringen särskilt av understödda projekt under byggnadstiden. Regeringens proposition till ändring av lagen om stöd för byggande av bredband ska enligt planerna behandlas i riksdagen våren 212. 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 Tabell 2. Bredbandsanslutningar i det fasta nätet per hastighetsklass 26 211. År 26 27 28 29 21 211 Mindre än 2Mbit/s 63 % 7 % 4 % 39 % 24 % 12 % 2Mbit/s mindre än 4Mbit/s 27 % 26 % 5 % 26 % 17 % 18 % 4Mbit/s mindre än 1Mbit/s 19 % 26 % 28 % 1Mbit/s eller mer, men mindre än 25Mbit/s 4 % 9 % 14 % 26 % 32 % 25Mbit/s mindre än 1Mbit/s < 1 % 3 % 4 % 1Mbit/s eller mer 1 % 2 % 4 % 6 % 2 26 27 28 29 21 211 DSL Fastighets- och bolagsanslutningar Kabelmodem Trådlöst (fast) bredband FTTH Annan 6 7
Telefonanslutningar År 211 fortsatte antalet anslutningar i det fasta telefonnätet att sjunka, en trend som har pågått redan i några år. I slutet av året uppgick antalet anslutningar i det fasta telefonnätet i Finland till ungefär 1,1 miljoner. Antalet anslutningar sjönk under året med ca 14 procent, dvs. ungefär i samma takt som året innan. Antalet anslutningar i mobilnätet fortsatte att öka, men långsammare: år 211 var ökningen 7 procent mot 12 procent tidigare år. I slutet av år 211 fanns det sammanlagt ca 8,9 miljoner anslutningar i mobilnätet. Denna siffra omfattar alla anslutningar i mobilnätet, dvs. också anslutningar för dataöverföringstjänster som används dels för samtalstjänster och dels för meddelandetjänster. Här ingår även anslutningar som över huvudtaget inte används för samtal. En liten del av anslutningarna i mobilnätet bygger på ett koncept som liknar fasta telefonanslutningar: de har ett telefonnummer som hör till ett fast nät och eventuellt också en prissättning och ett tjänstesortiment som påminner om fasta telefonanslutningar. I slutet av år 211 fanns det ca 1 miljoner anslutningar av den här typen. Ungefär tre fjärdedelar av anslutningarna i mobilnätet var i hushållens bruk, av anslutningarna i det fasta nätet knappt hälften. I dessa andelar skedde inga nämnvärda förändringar under året. (Bild 3) Utöver antalet anslutningar är de fasta och de mobila anslutningarnas utbredning en intressant fråga. I slutet av gen. Däremot har nästan alla finländare redan länge haft har på senare år minskat med ca 5 procentenheter årli- år 211 hade bara ca 16 procent av de finländska hushållen en telefonanslutning i det fasta nätet. Denna grupp (Bild 4) en anslutning i mobilnätet. Bild 4. Förekomsten av fasta och mobila anslutningar 25 211. 1 % 8 % 6 % 4 % 2 % Bild 3. Antalet anslutningar i det fasta telefonnätet och mobilnätet 26 211. 9 tusen anslutningar % 25 26 27 28 29 21 211 Fast telefon Mobiltelefon 7 7 7 8 39 8 94 5 3 5 67 6 8 6 83 1 1 92 1 74 1 65 1 43 1 25 1 8 26 27 28 29 21 211 Mobilanslutningar Fasta telefonanslutningar 8 9
Dataöverförings-, samtals- och meddelandevolymer En intressant detalj har varit att nedgången i antalet samtal och samtalsminuter på senare år har varit klart kraftigare än nedgången i antalet anslutningar i det fasta nätet. På samma gång har antalet samtalsminu- har antalet samtal ökat långsammare än antalet samtalsminuter, vilket återigen innebär att samtalens längd i genomsnitt har ökat kontinuerligt. I början av år 211 överskred längden på ett genomsnittssamtal i mobilnä- Den ökande efterfrågan på dataöverföringstjänster i mobilnätet har lett till en explosionsartad ökning i mängden överförd data. År 211 överfördes ca 84 procent mer data om man jämför enbart med föregående år. Under tidigare år har den relativa tillväxten varit ännu kraftigare. År 27 överfördes drygt 5 terabit data. Nu handlar det om ca 62 terabit på årsnivå. Om den överförda datavolymen fortsätter att öka kan man genom enkel matematik uppskatta att gränsen på 1 terabit överskrids år 212 och att volymen kommer att närma sig 3 terabit i slutet av år 214. (Bild 5) ter i det fasta telefonnätet sjunkit kraftigare än antalet samtal, vilket innebär att samtalens längd i genomsnitt har minskat kontinuerligt. I mobilnätet har antalet samtalsminuter och antalet samtal ökat långsammare än antalet anslutningar, vilket åtminstone delvis förklaras av att anslutningar har skaffats för databruk. I mobilnätet tet längden på ett samtal i det fasta nätet, men i slutet av året planades förhållandena ut och om man ser till medeltalet på årsnivå är ett genomsnittssamtal i det fasta nätet alltjämt något längre än ett samtal i mobilnätet. (Bild 6) Bild 5. Mängd data som överförts i mobilnät 26 211 och prognos för 212 214. Bild 6. Längd i genomsnitt på samtal i fasta nätet och mobilnätet 26 211 (min:s). 3 Terabyte Prognos 4:3 25 4: 3:3 2 3: 2:3 15 2: 1:3 1 1: :3 5 26 27 28 29 21 211 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Medellängden för samtal i fasta nätet Medellängden för samtal i mobilnätet Antalet samtalsminuter som ringdes från det fasta nätet minskade under år 211 med 18 procent och antalet samtal med knappt 17 procent. För bägge gäller att nedgången har bromsats upp jämfört med tidigare år. I det mobila nätet ökade samtalsminuterna med ungefär en procent medan antalet samtal minskade med ungefär en halv procent. När det gäller SMS och multimediemeddelanden ökade volymen avsevärt. Användningen av SMS ökade under året med 14 procent, medan ökningen under de föregående åren har rört sig kring 5 1 procent. På grund av de stora årliga växlingarna i tillväxttakten är det mycket svårt att uppskatta den kommande utvecklingen av antalet SMS. (Tabell 3) Tabell 3. Samtals- och meddelandevolymerna i det fasta telefonnätet och mobilnätet 26 211. År 26 27 28 29 21 211 Fast telefonnät Samtalsminuter, milj. st. 5 344 4 25 3 4 2 321 1 866 1 532 Samtal, milj. st. 1 315 1 48 867 692 58 484 Mobilnät Samtalsminuter i mobilnätet, milj. st. 12 493 13 546 14 559 15 12 15 919 16 15 Samtal i mobilnätet, milj. st. 4 443 4 89 4 967 4 986 5 136 5 11 SMS-meddelanden, milj. st. 3 1 3 188 3 486 3 8 4 3 4 565 MMS-meddelanden, milj. st. 22 3 36 4 41 51 1 11
Samtalsminuterna har alltså ökat i mobilnätet och sjunkit i det fasta nätet. Det totala antalet samtalsminuter i mobilnätet har den årliga tillväxttakten bromsats upp, ningsperioden. När det gäller samtalsminuter som ringts summan av alla samtalsminuter som ringts i mobilnätet och i det fasta nätet hölls konstant under gransk- i det fasta nätet. (Bild 7) liksom minskningen i antalet samtalsminuter som ringts Bild 7. Det totala antalet ringda samtalsminuter 26 211. 2 Milj. min. 16 12 8 Marknadsandelar De bredbands- och telefonitjänster som tillhandahålls i det fasta nätet säljs i allmänhet som separata anslutningar. Antalet anslutningar för bredbands- respektive telefonitjänster har gått åt olika håll. Fasta telefonanslutningar har minskat kraftigt, men antalet fasta bredbandsanslutningar varit relativt oförändrat. Därför är det anledning att även granska marknadsandelarna separat. I mobilnätet är det förutom anslutningar som enbart används för samtals- eller dataöverföringstjänster även vanligt med anslutningar som används för både och. Det är svårt att dra gränsen mellan dataöverföring och sporadisk dataöverföring som kompletterar samtals- och meddelandetjänster, och därför granskas marknadsandelarna i det här sammanhanget med avseende på det totala antalet anslutningar i mobilnätet. Tre stora mobilnätsoperatörers sammanlagda andel av anslutningsmarknaden har redan en tid uppgått till 98 procent. I marknadsandelarna för åren 27 211 har det förekommit smärre variationer, t.ex. har TeliaSoneras marknadsandel sjunkit något medan DNA har stärkt sin andel. Under de två senaste åren har förändringarna varit obetydliga. På det hela taget fördelar sig den snabba tillväxten i antalet anslutningar relativt jämnt bland marknadsaktörerna. (Bild 9) Bild 9. Andelar av marknaden för mobila anslutningar 26 211. 4 5 % 26 27 28 29 21 211 4 % Samtalsminuter i mobilnätet Samtalsminuter i fasta nätet 3 % Antalet samtalsminuter i mobilnätet torde hålla sig på samma nivå även under de närmaste åren. Antalet samtalsminuter i det fasta telefonnätet fortsätter att sjunka. En del av de sammanlagda samtalsminuterna kommer att ersättas av andra kommunikationstjänster, t.ex. tjänster som tillhandahålls över bredbandsförbindelser. (Bild 8) 2 % 1 % Bild 8. Utvecklingen av antalet samtalsminuter i det fasta nätet 26 211 och prognos för 212 214. % 26 27 28 29 21 211 6 Milj. min. TeliaSonera Elisa DNA Övriga 5 4 3 2 1 Prognos Intresset att byta mobiloperatör har varit nästintill oförändrat under de senaste tre åren. Enligt Numpac Oy:s porteringsstatistik porterades ca 62 nummer år 211, vilket var ca 8 st. fler än året innan. I proportion till det totala antalet mobiltelefonanslutningar sjönk antalet porteringar dock från ca 7,3 procent till ca 6,9 procent. Antalet nummerporteringar i förhållande till det totala antalet anslutningar har varierat tämligen måttligt och t.ex. åren 27 211 låg relationstalet mellan 6,3 och 7,5 procent. År 26 var relationstalet 9,8 procent, åren 24 och 25 en god bit över 2 procent. Man kan anta att antalet porterade nummer kommer att ligga på en konstant nivå även i framtiden. Den nivå som rådde åren 24 och 25 kommer knappast att bli verklighet längre eftersom marknaden för mobiltelefonanslutningar har nått en mogen fas och ingen betydande ökning i antalet anslutningar är att vänta. (Bild 1) 26 27 28 29 21 211 212 213 214 12 13
Bild 1. Mobilnummerporteringar 23 211 (källa: Numpac Oy). 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Under de kommande åren kan man räkna med större förändringar i teleföretagens andelar av marknaden för fasta bredbandsanslutningar. Det beror främst på att teleföretagen håller på att övergå från nät med ledare av metall till optiska fibernät. Särskilt de teleföretag som bland de första börjat investera i nya bredbandstekniker kommer att stärka sin marknadsandel när det gäller fasta bredbandsanslutningar. Förändringarna i marknadsandelarna torde dock inte ske särskilt snabbt, inte åtminstone till en början, utan de kommer att synas med flera års fördröjning. Större förändringar i marknadsandelarna kan uppkomma på kort sikt främst om de teleföretag som har verksamhet på marknaden går samman eller om större teleföretag köper upp mindre marknadsaktörer. På samma sätt som på marknaden för dataöverföringstjänster erbjuds anslutningar i det fasta telefonnätet av ett relativt stort antal företag i Finland. Elisa, TeliaSonera och DNA är de tre största aktörerna. Därtill har företagen i Finnet-gruppen ihop en stor marknadsandel. Efter år 27, när DNA lämnade Finnet-gruppen, har den största förändringen varit att Elisa trätt fram som den klart största aktören inom det fasta telefonnätet. När man granskar marknadsandelarna bör man komma ihåg hur antalet fasta anslutningar har utvecklats: antalet anslutningar har nästan halverats under översiktsperioden. (Bild 12) Om man bortser från företagsomstruktureringarna på marknaden, såsom sammanslagningen av en del av företagen i Finnet-gruppen till DNA Oy och aktiebolagets inträde på marknaden år 27 eller fusionen av Welho Oy med DNA Oy år 21, har inga överraskande förändringar skett i marknadsandelarna mätt i antalet anslutningar. TeliaSoneras marknadsandel har varierat från 29 procent år 26 till 31 procent i slutet av år 211. Med undantag för förändringarna med anknytning till omstruktureringen av DNA har Elisa Abp:s marknadsandel förändrats mest: den har sjunkit från 36 procent i början av 26 till 3 procent i slutet av 211. Finnet-gruppens sammanlagda marknadsandel sjönk från 24 procent i början av 26 till 14 procent i början av 27, eftersom DNA frigjorde sig från Finnetgruppen. Därefter har Finnet-gruppens marknadsandel klättrat ända upp till 17 procent och stannade på 16 procent i slutet av 211. DNA:s marknadsandel låg tämligen konstant på 11 13 procent tills bolaget köpte nätbolaget Welho, som är inriktat på kabel-tv, av Sanoma-koncernen år 21 och marknadsandelen gick förbi Finnet-gruppen till 19 procent. Samtidigt sjönk de övriga teleföretagens sammanlagda marknadsandel, inklusive Welho, till 6 procent. Marknadsandelen har fortsatt att sjunka även därefter och i slutet av år 211 hade de övriga teleföretagens sammanlagda marknadsandel krympt till 4 procent. (Bild 11) Bild 12. Marknadsandelar för telefonanslutningar i det fasta nätet 26 211. 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % 26 27 28 29 21 211 Bild 11. Utvecklingen av marknadsandelarna för bredbandsförbindelser i det fasta nätet 26 211. TeliaSonera Elisa DNA Finnet Övriga 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % 26 27 28 29 21 211 TeliaSonera Elisa DNA Finnet Övriga 14 15
Detaljpriser Bild 14. Fasta bredbandsanslutningar 1/212 regionvis. Utbudet på snabba fiber- och kabelförbindelser ökade alltjämt under 211 och priset på bredbandsanslutningar upp till 1 Mbit/s sjönk något under året. I slutet av året kostade en snabb bredbandsanslutning i genomsnitt 49 euro i månaden. Priserna på anslutningar med andra hastigheter återgick däremot efter en nedgång i början av året ungefär till samma nivå som i slutet av 21. Vid årets slut var månadspriset för en bredbandsanslutning på 8 Mbit/s i genomsnitt 41 euro. (Bild 13) 6, 5, 4, Bild 13. Prisutveckling hos bredbandsanslutningar 1/29 1/212. 3, 55, 2, 5, 1, 45, 4, 35, 1 Mbit/s 2 Mbit/s 8 Mbit/s 24 Mbit/s 1 Mbit/s Huvudstadsregionen Övriga stora städer Övriga Finland 3, 25, 1/9 4/9 7/9 1/9 1/1 4/1 7/1 1/1 1/11 4/11 7/11 1/11 1/12 1 Mbit/s 2 Mbit/s 8 Mbit/s 24 Mbit/s 1 Mbit/s Kommunikationsverket ändrade sättet att beräkna detaljprisjämförelser av fasta bredbandsanslutningar i november 211 och hela översiktsperioden har beräknats enligt den nya metoden. Genomsnittspriserna har tagits fram genom att man viktat anslutningarnas detaljpriser (listpriser) med operatörsspecifika marknadsandelar samt regionala befolkningsandelar. I detaljpriserna i jämförelsen har man inte beaktat rabattkampanjer eller prisrabatter som beror på produkt- eller servicepaket. En grov regional granskning visar att listpriset på bredbandsanslutningar var klart förmånligare i huvudstadsregionen än i övriga landet. Priset på en bredbandsanslutning med en överföringshastighet på 8 Mbit/s, till exempel, var ca 27 procent förmånligare än i resten av Finland. En anslutning kostade i genomsnitt 31 euro när priset i de övriga stora städerna (med invånare över 5 ) var 42 euro och i övriga landet 43 euro. (Bild 14) År 211 undersökte Kommunikationsverket prissättningen av samhällsomfattande bredbandstjänster i och med att det i byn Lisma i Enare kommun inte fanns några kommersiella bredbandsförbindelser tillhanda. Enligt Kommunikationsverket är en rimlig kostnad för att bygga bredband i en avlägsen trakt 1 295 euro och månadsavgiften för en bredbandsanslutning på 1 Mbit/s inom ramen för samhällsomfattande tjänster 39,9 euro. Månadsavgiftsbelagda dataöverföringsförbindelser i mobilnätet bidrar till att jämna ut de regionala prisskillnaderna för bredbandsanslutningar eftersom prissättningen och utbudet i huvudsak är riksomfattande. Detaljpriserna på mobila anslutningar fortsatte att sjunka och var i regel förmånligare än andra trådlösa bredbandsanslutningar. I slutet av år 21 var listpriset på en mobil bredbandsanslutning på 1 Mbit/s ca 18 euro, men ett år senare hade det sjunkit till ca 15 euro. Utbudet på olika paket- och visstidsavtal var stort och priserna på dessa var ännu lägre än listpriserna. Sedan år 21 har teleföretagen haft ett kostnadstak för dataöverföring som sker utomlands. Tjänsten varnar om att gränsen för den avtalade datavolymen, t.ex. ca 6 euro håller på att närma sig, och ger möjlighet att avbryta datatjänsten. Detta förfaringssätt förbättrar konsumenternas möjligheter att skydda sig mot jättelika räkningar. Teleföretagen informerar kunderna om priserna på samtal, SMS och datatjänster med automatiska prismeddelanden när kunderna reser inom EU. Datatjänster är t.ex. laddning av e-post, webbsidor, fotografier eller filmer till mobiltelefonen eller något annat mobilt medium. Dessa förpliktelser grundar sig på EU-förordningen om roaming. Kommunikationsverket utövar regelbunden tillsyn över att förpliktelserna fullgörs i Finland. Teleföretagen följde bestämmelserna bra även år 211. Pristaket för mobildata, som gäller de grossistpriser som nätoperatörerna i olika länder tar ut av varandra, sjönk år 211 från,8 euro till,5 euro/mbit. Till följd av detta sjönk även kostnaderna för slutkunderna år 211. Genom gemensamma bestämmelser för EU har man sedan sommaren 27 ingripit i de höga priserna för användningen av mobiltelefon under resor inom unionen på grund av tjänsternas gränsöverskridande karaktär. Till följd av regleringen har roamingpriserna sjunkit avsevärt under denna tid. Därtill har regleringen ökat kundernas medvetenhet om tjänstepriserna. Europeiska kommissionen har föreslagit en förlängning av regleringen efter att den nuvarande förordningen upphör att gälla den 3 juni 212. 16 17
I priserna för samtal i det fasta nätet skedde ingen förändring jämfört med föregående år. Listpriserna på mobilsamtal var konstanta år 211. I början av år 212 kostade ett 3 minuters samtal från en basanslutning som tillhandahölls av ett mobiltjänsteföretag i genomsnitt 22 cent det här är lika mycket som ett år tidigare. Andelen Prepaid-anslutningar av alla mobila anslutningar låg fortsättningsvis kring 1 procent. Andelen paketavtal av alla mobila anslutningar ökade med ca 3 procentenheter till 24 procent. En fast månadsavgift var liksom året innan det klart populäraste sättet att betala för dataöverföringstjänster som kopplats till en mobil anslutning. År 211 blev det i enlighet med EU:s förordning om roaming billigare att ringa och ta emot mobilsamtal på resor inom unionen. Maximipriserna i förordningen gäller i hela EU för uppringda och mottagna samtal samt för skickade SMS. Maximipriserna gäller både grossist- och detaljpriser. Från och med den 1 juli 211 var maximipriset som debiterades av slutkunderna inom EU, dvs. eurotaxan,435 euro/minut för samtal som ringdes från utlandet,,1353 euro/minut för samtal som togs emot i utlandet och,1353 euro/sms som skickades från utlandet. Servicens kvalitet De som kontaktade kundtjänsten i företag som tillhandahåller bredbandstjänster fick i regel svar på mindre än tre minuter. I svarstiderna noterades inte så stora variationer mellan kvartalen som under tidigare år. I de minsta teleföretagen var kundtjänstens svarstider alltjämt klart under en minut. (Bild 15) Svarstiderna i kundtjänsterna hos de operatörer som tillhandahåller mobiltjänster ändrades inte nämnvärt un- der året. Förändringarna förefaller närmast vara säsongsvariationer. Medeltalet för svarstiderna i de större tele- funktion var den kvalitetsfaktor som mobiltelefonkunder- till samma operatör i över fem år. Anslutningens tekniska företagen var liksom tidigare år längre än i små företag. na oftast nämnde som mycket viktig. Att faktureringen (Bild 16) och leveransen av anslutningen sker smidigt ansågs också Ungefär hälften av mobiltelefonkunderna har hållit sig i många fall vara mycket viktiga kvalitetsfaktorer. Kun- Bild 16. Svarstiderna i kundtjänsten hos de åtta största mobiloperatörerna 29 211. 15: min:s 13:3 12: 1:3 9: 7:3 6: Bild 15. Svarstiderna i kundtjänsten hos leverantörer av bredbandstjänster 29 211. 6: min:s 4:3 3: 1:3 4:3 : 1/8 2/8 3/8 4/8 1/1 2/9 3/9 4/9 1/1 2/1 3/1 4/1 1/11 2/11 3/11 4/11 Aina DNA Kolumbus Saunalahti Elisa Telia Sonera Tele Finland ÅMT 3: 1:3 1/8 2/8 3/8 4/8 1/9 2/9 3/9 4/9 1/1 2/1 3/1 4/1 1/11 2/11 3/11 4/11 Anvia DNA TeliaSonera Welho Elisa medelvärde (alla operatörer) 18 19
derna upplevde också i de flesta fall att nämnda kvalitetsfaktorer hanterades bra av operatörerna, även om den inbördes ordningsföljden varierade. Belöning från operatören för långfristig kundrelation var den kvalitetsfaktor som fick minst poäng när det gällde hur operatören hanterade den. 2) (Figure 17) Postmarknaden Bild 17. Kvalitetsfaktorernas betydelse och hanteringen av den i operatörsföretagen 211, mobiltelefonanslutningar. Anslutningens tekniska funktion i varje situation Tydlig och felfri fakturering Smidig leverans av abonnemanget enligt överenskommelse Kundtjänstens kompetens i problemsituationer Prissättning som motsvarar den egna användningen Kort svarstid per telefon och e-post i kundtjänsten Kompetent service i försäljningssituationer Operatörens pålitliga rykte Belöning för långvarigt kundförhållande Operatörens eget initiativ vid information om tjänsterna Operatören har tillräckligt med kundserviceställen % 1 % 2 % 3 % 4 % 5 % 6 % 7 % 8 % Har fungerat mycket väl Fler än fyra av fem telefonkunder i det fasta nätet har anlitat samma operatör i över fem år. Kunderna i det fasta telefonnätet nämner ofta faktureringen, anslutningens tekniska funktion och kundtjänstens sakkunnighet som mycket viktiga kvalitetsfaktorer. Utifrån regleringen om samhällsomfattande tjänster har varje konsument eller företagskund rätt att få en telefonanslutning och en ändamålsenlig internetförbindelse till sin fasta bonings- eller verksamhetsort. Bestämmelserna Mycket viktig gäller inte t.ex. sommarbostäder. År 211 ändrades regleringen så att samma grundläggande kommunikationstjänster ska säkerställas för funktionshindrade användare som för övriga användare. Som ett resultat av det utvecklingsarbete som har utförts av arbetsgruppen för tillgänglighet inom ramen för samhällsomfattande tjänster kommer hörselskadade användare snart att kunna använda videosamtalstjänster hemifrån överallt i Finland. Hittills har nedgången i brevutdelningen i Finland snarare handlat om ett långsamt avtagande. 2) Kvalitetsfaktorernas betydelse utreddes i en undersökning av kvaliteten på teletjänster som Kommunikationsverket lät göra år 211. Rapporten kan läsas på finska på http://www.ficora.fi/attachments/suomiry/62q7bvz8x/telepalvelujen_laatututkimus_211.pdf 2 21
På senare år har man förutspått att brevutdelningen kommer att minska betydligt. Brevutdelningen har delvis ersatts av elektronisk kommunikation och denna utveckling kommer att fortsätta även i framtiden. Elektronisk fakturering är det största hotet mot brevutdelningens omfattning. Finländska konsumenter har tillsvidare inte övergått till att ta emot elektroniska fakturor i samma omfattning som t.ex. i Danmark. Hittills har nedgången i brevutdelningen i Finland snarare handlat om ett långsamt avtagande. Inom brevutdelningen har Itella Abp i praktiken varit den enda aktören eftersom ingen annan hade koncession för adresserad brevutdelning fram till slutet av år 211. Utöver minskningen i volymerna har det skett en betydande förskjutning från brev av första klass till andra klass. I början av år 211 genomförde Itella en ändring som främjade användningen av brev i klass 2 på bekostnad av brev i klass 1. Efter ändringen var det möjligt att lämna brev i klass 2 i en gul låda. Leveranstiden för dem förkortades med en dag och kravet på att försändelsen skulle innehålla minst 2 stycken brev slopades. (Bild 18) Dessa regionala distributionsbolag eller -organisationer har en marknadsandel på ca 25 procent av utdelningen av dagstidningar. Fram till år 25 var andelen ca 4 Bild 19. Tidningsutdelningens volymer i Finland 1999 211. Källa: poststatistik och Itella Abp:s verksamhetsberättelser. 1 4 1 2 1 procent, men efter att Itella förvärvade Leijonajakelu Oy, som hade haft verksamhet i Nyland, steg Itellas marknadsandel till nuvarande nivå på ca 75 procent. (Bild 19) Bild 18. Brevutdelningens volymer i Finland 1999 211. Källa: Itella Abp:s verksamhetsberättelser. 8 1 4 6 1 2 4 1 2 8 6 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211* * Poststatistiken för år 211 är inte ännu tillgänglig och antalet Tidningar, andra än Itella har uppskattats. Tidningar, andra än Itella Tidskrifter, Itella Tidningar, Itella 4 2 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211* * I verksamhetsberättelsen för år 211 hade Itella Abp inte längre specificerat brevutdelningen för 1. och 2. klassens brev och adresserad direktreklam. Adresserad direktreklam Brev i 2. klass Brev i 1. klass Itella har minskat antalet verksamhetsställen i en jämn takt varje år. Itellas nätverk av verksamhetsställen har krympt med ca 3 procent på knappt 1 år. Särskilt antalet egna kontor har minskat betydligt. I så kallade ombudsposter som sköts av företagare ska kunderna erbjudas alla posttjänster som omfattas av den samhällsomfattande tjänsten på samma sätt som i Itellas egna säljställen. Samhällsomfattande posttjänster är bl.a. brevförsändelser upp till 2 kg samt paketförsändelser upp till 1 kg. I samhällsomfattande tjänster ingår bara tjänster som betalas kontant, dvs. i praktiken innebär det posttjänster för konsumenter. Den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster, alltså Itella, ska ha åtminstone ett verksamhetsställe i varje kommun. (Tabell 4) För tidningsutdelningen har prognoserna varit desamma som för brevutdelningen. Traditionen att läsa tidningar har varit stark i vårt land och t.ex. den tidiga utdelningen av dagstidningar är jämförelsevis stor. Utdelningen av tidningar ökade ända fram till år 24, men därefter har volymerna minskat något år för år. Internet, som av ungdomar betraktas som den viktigaste nyhetskällan, är det största hotet mot dagstidningar av papper. När det gäller tidskrifter är Itella i praktiken den enda aktören i Finland i och med att utdelningen sker i samband med dagsutdelningen. För utdelningen av tidningar behövs ingen koncession i Finland. Förutom Itella finns det regionala distributionsbolag eller -organisationer som ägs av dagstidningarna och har hand om utdelningen av dem. Tabell 4. Itellas verksamhetsställen 23 211. År 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Verksamhetsställen totalt 1 367 1 332 1 297 1 252 1 222 1 167 1 16 1 1 967 Postens egna butiker 34 35 29 229 28 186 146 145 132 Försäljningsställen som sköts av företagare 1 63 1 27 1 7 1 23 1 14 981 96 955 835 22 23
Tjänster för att skicka paket tillhandahålls för konsumenter främst av Oy Matkahuolto Ab och R-kioskerna. Från Oy Matkahuolto Ab:s egna verksamhetsställen, Siwabutiker, Valintatalo-butiker och Euromarket-stormarknader kan konsumenter skicka och hämta paket under 1 kg. Från R-kiosker kan konsumenter skicka ÄrräPaket på högst 5 kg till andra R-kiosker. I den nya postlagen ingår en kvalitetsnorm för samhällsomfattande tjänster, dvs. för brev i klass 1 och 2: 8 procent av breven i klass 1 ska vara framme senast den vardag som följer på inlämningsdagen. 95 procent av breven i klass 2 ska vara framme den andra vardagen som följer på inlämningsdagen och 98 procent den tredje vardagen som följer på inlämningsdagen. Redan under den gamla postlagen följde man upp hur snabbt breven i klass 1 kom fram. Den nya postlagen trädde ikraft den 1 juni 211 och en uppföljning av hur snabbt breven i klass 2 delades ut startades i början av år 212. Under de två första kvartalen av år 211 gällde den gamla postlagen och under de två sista kvartalen den nya postlagen. De uppmätta hastigheterna för breven i klass 1 uppfyllde standarderna enligt gällande lag. (Bild 2) Mediemarknaden Bild 2. Utdelningshastigheten för brev i klass 1 år 211. Källa: Itella Abp och Tietokiila. 1 % 98 % 96 % 94 % 92 % 9 % 88 % 86 % 84 % Under år 211 blev högupplösningssändningarna allt vanligare, kanalutbudet kompletterades och konkurrensen ökade. 82 % 8 % 1/211 2/211 3/211 4/211 år 211 Följande arbetsdag Andra arbetsdagen 24 25
Det totala värdet av mediereklam uppgick år 211 till 2 procents gränsen. Den tredje största mediegruppen Bild 22. Mediereklamens utveckling per mediegrupp 21 211. Källa: TNS Media Intelligence nästan 1,4 miljarder euro, vilket är 3,7 procent mer än internetmedierna hade kört förbi tidskrifterna år 29 föregående år. Ökningen fortsatte alltså, men inte lika och ökade även år 212 sin andel med knappt en procentenhet. Den goda utvecklingen inom radioreklam år kraftigt som året innan. Under det första kvartalet av 211 var ökningen nästan lika snabb som under senare 211 ökade andelen till drygt fyra procent och gick därmed förbi tryckta kataloger. hälften av år 21. Det andra kvartalet blev årets bästa period. Då ökade reklamsatsningarna med hela 15,3 procent jämfört med samma period året innan. Den kumula- de elektroniska medierna. Biografreklamen utgjorde det År 211 syntes ökningen inom mediereklamen bäst i tiva ökningen i procent var positiv ända till slutet av året, enda undantaget: här satsades 11,3 procent mindre än men under det senaste kvartalet nådde den knappt över året innan. De elektroniska mediernas andel av hela mediereklamen ökade till 4,4 procent, när andelen år 21 nollstrecket. Dagstidningarnas andel av hela mediereklamen var 39,1 procent. Däremot sjönk den sammanlagda andelen för tryckta medier från 58 procent föregående år sjönk bara med,1 procentenhet och behöll därmed sin ställning som största mediegrupp. Tv-reklamens andel till 56,5 procent år 211. Utomhus- och trafikreklamens ökade med en knapp procentenhet och överskred knappt andel var nästintill oförändrad kring tre procent. (Bild 21) Bild 21. Mediereklamens andelar 211. Källa: TNS Media Intelligence. 3 % 25 % 3 % 15 % 1 % 5 % % -5 % -1 % -15 % -2 % -25 % -3 % Tidningar 211 21 Tidningar som kan avhämtas Tidskrifter Tryckta kataloger Tv Nätmedier Radio Utomhusreklam Bio Mediereklam totalt Utomhusreklam 3,1 % Bio,2 % Radio 4,1 % Televisionstjänster Nätmedier 15,8 % Tidskrifter 36, % I slutet av år 211 hade ca 9 procent av alla hushåll tv. I denna andel har det inte skett någon förändring. Drygt gjorde främst ett komplement till kabel- och antennmottagning och minskade alltjämt till knappt fyra procent. hälften av tv-hushållen uppgav att de tar emot tv-sänd- IPTV ökade däremot klart sin marknadsandel under året ningar över kabeltelevisionsnätet och resten knappt i slutet av året överskred andelen nätt och jämnt fem Tv 2,3 % Tidningar som kan avhämtas 5,5 % hälften att de i först hand tar emot tv-sändningar via ett markbundet antennät. Andelen satellitmottagning ut procents gränsen. (Bild 23) Tryckta kataloger 3,7 % Tidningar 11,2 % Bild 23. Mottagning av tv-sändningar 21 211. Källa: Finnpanel Ab 6 % År 211 var det reklamsatsningarna på utomhusreklam som ökade mest av alla mediegrupper. Därefter följde elektroniska medier: radio, internet och tv. Om man bortser från tryckta kataloger klarade sig också de tryckta medierna tämligen bra och även tidskrifter ökade sin andel. (Bild 22) Turism, bil- och livsmedelsbranscherna ökade sina reklamsatsningar mest år 211. Däremot minskade satsningarna på reklam av teletjänster klart om man jämför med föregående år. Även läkemedels- och finansbranschen satsade mindre summor på reklam. Av branschgrupperna var detaljhanden liksom tidigare år den största gruppen med en andel på 23 procent. På andra plats kom bilbranschen (1 procent) och på tredje plats livsmedelsbranschen (9 procent). 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % Kabel Antenn Satellit IPTV 11/211 11/21 26 27
I december offentliggjordes riksdagsgruppernas beslut om finansieringen av YLEs verksamhet. Från och med början av år 213 kommer den offentliga servicen att hanteras med budgetfinansiering och täckas med den nya YLE-skatten. De traditionella tv-avgifterna upphör i slutet av år 212. Under år 211 blev högupplösningssändningarna allt vanligare, kanalutbudet kompletterades och konkurrensen ökade. I april beviljade Statsrådet DNA Oy en ny nätkoncession i kanalknippe VHF-C. Kanalknippen syns i två tredjedelar av Finland och möjliggör såväl högupplösnings- som standardutsändningar. På samma gång beviljades nya programkoncessioner i kanalknippena VHF-C, F och G. Programkoncession i kanalknippe VHF-C beviljades Canal+Series HD, Pro 2 HD, National Geographic, Nelonen Kino, Nelonen Maailma, Nelonen Perhe, URHOtv, Eurosport, Showtime, Nickelodeon och Discovery. I den riksomfattande F-knippen beviljades BBC World och Silver SD koncession. I G- knippet, som syns i Södra Finland, beviljades Discovery Networks Nordic koncession (för två kanaler: Discovery Channel och Animal Planet), France24 (nyhetskanalen France24) och SBS Finland Oy (Radio City TV). Därtill beviljade Statsrådet Seinäjoki TV Oy koncession i ett regionalt kanalknippe. Alla beviljade koncessioner är i kraft till slutet av år 216. I september gav Statsrådet Digita Oy tillstånd att upphöra med den föråldrade DVB-H-sändningstekniken för mobil-tv. Kanalknippe D, som reserverats för mobil-tv, används inte längre effektivt pga. DVB-H-tekniken. Enligt en ändring i koncessionsvillkoren kan Digita härefter använda DVB-T2- tekniken i detta kanalknippe. DVB-T2-tekniken lämpar sig för mobiltittande. År 211 kungjorde Kommunikationsverket att nio programkoncessioner hade gått ut. I kanalknippe G upphörde alla programkoncessioner att gälla: Discovery, Animal Planet, France24 och Radio City Tv. I kanalknippe F upphörde tre programkoncessioner att gälla: Eurosport HD, Silver SD och BBC World, i VHF C-knippet Nickelodeon och i VHF A- och B-knippena SuomiTV HD. Situationen visar att nya programkoncessioner ansöks om flitigt men att sändningarna inte börjar inom den utlovade sexmånadersperioden räknat från koncessionens första giltighetsdag, varvid koncessionen upphör att gälla. I december beviljade Statsrådet MTV Ab en ny programkoncession i det riksomfattande kanalknippet A. MTV Ab sänder standardsändningar på AVA-kanalen. Därtill beviljade Statsrådet programkoncessioner i kanalknippena VHF-A och VHF-B, där både standard- och högupplösningssändningar är möjliga. I kanalknippena VHF-A och VHF-B beviljades följande koncession: Animal Planet, Disney XD och Playhouse Disney, MTV3 Max HD samt BBC Entertainment. Koncessionerna är i kraft till slutet av år 216. (Bild 24) Tv-tittande I slutet av år 211 hade de finländska hushållen ca 4 miljoner tv-apparater. Drygt 4 procent av tv-hushållen hade minst två tv-apparater hemma. År 21 gick televisioner med platt skärm förbi bildrörstelevisioner som den största gruppen av tv-apparater. I slutet av år 211 hade redan 75 procent av tv-hushållen en tv-apparat med platt skärm, medan en bildskärmstelevision bara fanns i 46 procent av tv-hushållen. HD-mottagare (Full HD eller HD Ready) fanns i drygt en miljon hushåll i slutet av år 211. En HD-tuner fanns det återigen i ca 3 separata digitalboxar. Prenumerationer på avgiftsbelagda HD-kanaler är fortfarande tämligen sällsynta, men håller på att öka. Drygt 7 hushåll, dvs. ungefär 3 procent av alla tv-hushåll, prenumererade på sådana kanaler. Bild 25. Utbredningen av olika digitala apparater i tv-hushållen 211. Källa: Finnpanel Ab Särskild digitalbox Digital-tv med digital tuner Tv-apparater utrustade med en digital tuner, så kalllade integrerade televisioner, fortsatte klart att öka i antal. Tv-mottagare av det här slaget fanns redan i nästan 6 procent av tv-hushållen i slutet av år 211. En separat digitalbox är alltjämt den vanligaste formen av digital mottagare. Utbredningen krympte emellertid till närmare 7 procent. Ungefär vart tionde tv-hushåll hade internet-tv. I fjol använde ca 2 procent av tv-hushållen videospelare för inspelning av tv-program. En digitalbox med hårddisk är alltjämt det vanligaste inspelningsmediet även om andelen sjönk något under året och stannade på knappt 4 procent. De övriga sätten att titta på inspelade program ökade fortsättningsvis sakta under år 211. (Bild 25) Högupplösningsskärm Bild 24. Kanaler för digitala tv-sändningar i det riksomfattande antennätet enligt kanalknippe 31.12.211 Högupplösningstuner A Digita YLE TV1 YLE TV2 YLE FST YLE TEEMA MTV3 AVA SuomiTV 3D-funktion B Digita MTV3 Nelonen Sub JIM MTV3 MAX MTV Jr/ Leffa URHOtv Internet-tv C Digita TV Viisi Canal+ First D Digita E Digita Eurosport F Anvia YLE HD Discovery HD Showcase G Anvia Nyland VHF A DNA YLE HD Animal Planet HD Canal+ Series MTV3 Fakta MTV3 HD Canal+ Film HD Canal+ Urheilu Canal+ Aitio Mobil-tv (DVB-T2) MTVn Nelonen HD BBC Entertainment Discovery Nickelodeon Disney Channel Nelonen Maailma 4 Pro 1 4 Pro 2 Nelonen Kino/ Perhe Liv Voice TV INSPELANDE APPARATER Videobandspelare Digitalbox med hårddisk Inspelande DVD- eller Blu-ray-spelare eller spelkonsol Använder datorns hårdskiva Televisionens hårdskiva VHF B DNA MTVn HD 4 Pro 1 MTV3 MAX HD Disney XD Disney Playhouse Animal Planet Bredbandsoperatörens server VHF C DNA Canal+ Urheilu HD Nelonen Kino Nelonen Maailma Nelonen Perhe URHOtv Fritt mottagbara (högupplösnings-tv) Fritt mottagbara (standard-tv) Betal-tv (standard-tv) Betal-tv (högupplösnings-tv) 4 Pro 2 National Geographic Eurosport Showtime Discovery % 1 % 2 % 3 % 4 % 5 % 6 % 7 % 8 % 5/211 11/211 28 29
Den tid som finländarna tillbringar framför tv:n har på 45 år är hela 96 procent. senare år rört sig kring knappt tre timmar per dag. Tittartiden varierar dock kraftigt mellan olika åldersgrupper. kunde tas emot fritt. Tittarandelen för de fyra största ka- I slutet av år 211 fanns det 13 stycken kanaler som I fjol tittade 4 24-åringar ungefär 1,5 timmar om dagen nalerna YLE TV1, YLE TV2, MTV3 och Nelonen uppgick på tv, medan gruppen över 65 år tittade nästan 4,5 timmar. Den dagliga tittartiden minskade i fjol särskilt bland delen för YLEs kanaler var 45 procent, MTV Medias kana- alltjämt till drygt 7 procent. Den sammanlagda tittaran- 15 24-åringar. Televisionen når 8 procent av denna ler 3 procent och Nelonen Medias kanaler 15 procent. målgrupp varje vecka, medan siffran för personer över (Bild 26) Bild 26. Tv-kanalernas tittarandelar 211. Källa: Finnpanel Ab Olika sätt att titta på audiovisuellt innehåll Tillämpningsområdet för lagen om tv- och radioverksamhet utvidgades våren 21 till att förutom traditionell linjär tv-verksamhet även omfatta icke-linjära audiovisuella innehåll. Till det sistnämnda hör programtjänster som beställs i andra datakommunikationsnät än tv-nätet, s.k. Video on Demand-tjänster. Enligt en undersökning som Kommunikationsverket lät göra i slutet av år 211 anser konsumenterna att de tittar på tv-program på traditionellt vis via tv-mottagaren i klart mindre omfattning än ett år tidigare. Samtidigt bedömde man att tittande på audiovisuellt innehåll över internet hade ökat. Förskjutningen från traditionellt tittande mot internettittande var särskilt kraftig bland 15 19-åringar, men även bland 2 24-åringar. Konsumenterna uppskattade att utvecklingen skulle gå i samma riktning i år, men inte lika snabbt. (Bild 28) TV Viisi 3 % Övriga 8 % Nelonen:s avgiftsbelagda kanaler 1 % Liv 2 % JIM 3 % Bild 28. Saldosiffror för internet- respektive tv-tittande (andelen personer som har upplevt att nettotittandet har ökat) 211. TV 1 23 % 4 4 Nelonen 9 % 3 3 Sub 6 % MTV:s avgiftsbelagda kanaler 2 % TV 2 17 % 2 2 MTV3 22 % Teema 3 % FST5 2 % 1 1 Betaltelevisionens andel steg igen år 211 till över 3 pro- finländarnas dagliga tv-tittande. I barnfamiljer var betal-tv cent efter att ha stampat på stället i flera år. I slutet av året vanligare än genomsnittet. Män stod för närmare två tred- -1-1 tittade man på avgiftsbelagda kanaler i ca 7 hus- jedelar av allt tittande på avgiftsbelagda kanaler. håll. De avgiftsbelagda kanalerna stod för ca sju procent av (Bild 27) -2-2 Bild 27. Prenumeranter på betal-tv i förhållande till antalet tv-hushåll 22 211. Källa: Finnpanel Ab och Kommunikationsverket -3-3 2 5-4 -4 2 Alla Internetanvändare 15 24 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Alla Internetanvändare 15 24 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år 1 5 Upplevd förändring under året Uppskattad förändring för följande år 1 Tv-tittande Webbtittande Tv-tittande Webbtittande 5 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Tv-anmälningar Betal-tv-kunder 3 31
År 211 tog konsumenterna alltjämt del av audiovisuellt innehåll via traditionella tv-mottagare under programmens sändningstid (84 procent av dem som svarade). Att följa korta videoklipp på internet var det andra mest populära sättet att titta på audiovisuellt innehåll, 64 procent. Externa inspelningar var det tredje mest populära sättet med en andel på 61 procent. Att titta på av-innehåll i efterhand inspelat från tv, s.k. tidsförskjutning, kom på fjärde plats med 55 procent. Att titta på videor som påminner om tv-program på internet förekom mera sällan (48 procent). Denna andel har emellertid stigit med inemot 1 procentenheter på 3 år. Mobiltittande var alltjämt sällsynt men blev vanligare i alla åldersgrupper och andelen steg till knappt 1 procent. Vid bedömningen av de olika sätten att titta på program ansågs tv-tittande i realtid vara det överlägset Bild 29. De tre viktigaste sätten att titta på av-innehåll per åldersklass år 211. Under tv-sändningen I efterhand från tv:n, dvs. inspelat från tv viktigaste. 63 procent av de konsumenter som tittade på av-innehåll ansåg att tv-tittande i realtid var det viktigaste sättet. Bland dem som fyllt 45 år ansåg minst tre av fyra att tv-tittande i realtid var det viktigaste sättet. Tidsförskjutning var det andra viktigaste sättet, och dess roll framhävdes återigen bland 35 44-åringar. Övriga sätt att titta på av-innehåll upplevdes som mindre viktiga i alla andra åldersgrupper förutom i gruppen av 15 24-åringar. I de yngre åldersgrupperna framhävdes videor på internet. Det sättet var till och med litet viktigare än tidsförskjutning. 2 24-åringarna ansåg att klipp och inspelningar var nästan lika viktiga som tidsförskjutning. Av de undersökta sätten att titta var externa inspelningar emellertid enda gruppen vars betydelse har minskat under de tre senaste åren. (Bild 29) De största hindren för att titta på av-innehåll över internet var nästintill oförändrade under det senaste året. Svagt intresse, att datorskärmen är så liten eller ljudkvaliteten så dålig samt att det är besvärligt att söka fram tv-program nämndes som de främsta nackdelarna. Att datorn inte var så lägligt placerad för tittande och att internetförbindelsen var för långsam nämndes också i många fall. Den sistnämnda omständigheten störde främst personer under 25 år. Som de största hindren för mobiltittande nämndes att displayen är för liten eller ljudet för dåligt, liksom svagt intresse för detta sätt att titta på av-innehåll. Att Bild 3. Hinder för internet- och mobiltittande 211. Vill inte betala separat för tittande Använder telefonen endast för samtal och sms Mobiltelefonen lämpar sig inte för att titta på tv-program Inte intresserad För liten skärm och/ eller dålig ljudkvalitet Vill inte separat söka efter och välja tv-program Datorn finns på ett ställe som är olämplig för tittande För långsam förbindelse Annan orsak Använder Internet så sällan man använde telefonen bara för sin grundläggande uppgift, dvs. att ringa och att skicka SMS, samt en ovilja att betala extra för av-tjänster nämndes också allmänt som hinder för mobiltittande. Att mobiltelefonen inte lämpade sig för tv-tittande var en annan vanlig orsak. Alla nämnda orsaker framhävdes i de svar som gavs av personer under 25 år. Oviljan att betala extra har under de tre senaste åren blivit en mindre viktig faktor. Till övriga delar har orsakerna att inte använda mobilt-tv varit nästan konstanta. (Bild 3) Externa inspelningar, så som video och/eller DVD Kan inte säga % 1 % 2 % 3 % 4 % 5 % Tittar inte via mobiltelefon, n=3 755 Tittar inte via Internet, n=2 13 Korta videoklipp via Internet Tv-programliknande videor via Internet Med mobiltelefon % 2 % 4 % 6 % 8 % 1 % 211, n=4 17 21, n=4 126 29, n=4 289 Radiotjänster Den 23 juni 21 ledigförklarade Statsrådet programkoncessioner för kommersiella radioföretag. Koncessionerna är i kraft från och med början av år 212 till slutet av år 219. I februari beviljade Statsrådet 1 riksomfattande radiokoncessioner, 2 radiokoncessioner i de största städerna samt 54 regionala och lokala radiokoncessioner. Också dessa koncessioner är i kraft från och med början av år 212 till slutet av år 219. Bland de riksomfattande kanalerna fortsätter Nova, The Voice, Radio Energy, Radio Rock, SuomiPOP, Radio Aalto, Groove FM, Rondo FM, Radio Dei och Sputnik. De nya koncessionerna som täcker de största städerna beviljades Basso Media och NRJ Finlands Radio Nostalgia. Kanalerna hörs i Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg. Basso Medias kanal hörs även i Jyväskylä. De lokala och regionala kanalerna fortsätter radioverksamheten främst med stöd av de nya koncessionerna. För en del kanaler beviljades tillstånd att driva verksamheten enligt ett nytt radiokoncept. Av de lokala radiostationerna förutsätts alltjämt regelbundna sändningar av lokala program i syfte att tjäna befolkningen inom täckningsområdet. 32 33
Enligt en riksomfattande radioundersökning lyssnade finländarna på radio i genomsnitt 3 timmar och 8 minuter dagligen. Lyssnartiden var i praktiken densamma som året innan: år 21 var siffran 3 timmar och 1 minuter per dag. Om man ser till åldersgrupperna lyssnade 65-åringar och äldre personer mest (4 timmar och 14 minuter) och 9 15-åringar minst på radio (59 minuter). (Bild 31) Bild 32. Radiolyssnande med olika medier 27 211. Källa: Finnpanel Ab 1% 8% Bild 31. Dagligt radiolyssnande per åldersgrupp 21. Källa: Finnpanel Ab 4:3 t:min 6% 4: 3:3 4% 3: 2:3 2% 2: 1:3 % 27 28 29 21 211 1: Radiolyssnande, årsmedelvärde Lyssnar via webben, höst Lyssnar via mobiltelefonen, vår :3 Lyssnarandelarna fördelade sig relativt jämnt på YLEs ka- på 36 procent. Av de kommersiella kanalerna hade Radio 9 14 år 15 24 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år över 65 år naler (53 procent) och de kommersiella kanalerna (47 procent). Av YLEs kanaler hade YLE Radio Suomi en andel Nova en andel på 11 procent. (Bild 33) Under en genomsnittlig dag lyssnade finländarna på 1,5 personer som lyssnade på radio regelbundet varje vecka radiokanaler och under en genomsnittlig vecka på 2,8 med mobiltelefon var nästintill oförändrad och uppgick Bild 33. Radiokanalernas lyssnarandelar 211. Källa: Finnpanel Ab kanaler. Beroende på boningsort hade finländarna möj- våren 211 till 7 procent av befolkningen. I samband lighet att lyssna på 12 23 olika FM-radiokanaler. Radio med den riksomfattande radioundersökningen ställ- Övriga 11 % nådde varje vecka 95 procent och varje dag 78 procent av finländarna. des i november 211 också frågan i vilken omfattning folk lyssnar på radio via internet. Andelen personer som Groove FM 1 % The Voice 2 % Enligt enkäter som gjordes i anslutning till den riksomfattande radioundersökningen lyssnar finländarna på varje vecka lyssnar på radio via internet var oförändrad jämfört med ett år tidigare, dvs. kring 1 procent. Tra- Radio Aalto 2 % Radio Rock 4 % radio främst över traditionella FM-mottagare. Andelen personer som har en mobiltelefon utrustad med FM-radio ökade igen under 211 och var nu 64 procent. Andelen ditionellt FM-radiolyssnande hotas alltså inte desto mer vare sig av mobillyssnande eller av internetlyssnande. (Bild 32) NRJ 4 % SuomiPOP 5 % YLE Radio Suomi 36 % SBS-iskelmäradiot 7 % YLE Radio 1 8 % Radio Nova 11 % YLE X3M 1 % YleX 5 % Yle Vega 2 % YLE Puhe 2 % 34 35
Viestintävirasto Lorem ipsum dolor Viestintävirasto Lorem ipsum dolor Figurer och tabeller Källor Bild 1. Förekomsten av internetanslutningar per åldersgrupp. Numpac Oy Bild 2. Bredbandsanslutningar i det fasta nätet per teknik 26 211. Bild 3. Antalet anslutningar i det fasta telefonnätet och mobilnätet 26 211. Bild 4. Förekomsten av fasta och mobila anslutningar 25 211. Bild 5. Mängd data som överförts i mobilnät 26 211 och prognos för 212 214. Annual Reports of Itella Oyj Itella Oyj and Tietokiila TNS Media Intelligence Finnpanel Oy Bild 6. Längd i genomsnitt på samtal i fasta nätet och mobilnätet 26 211. Bild 7. Det totala antalet ringda samtalsminuter 26 211. Bild 8. Utvecklingen av antalet samtalsminuter i det fasta nätet 26 211 och prognos för 212 214. Bild 9. Andelar av marknaden för mobila anslutningar 26 211. Bild 1. Mobilnummerporteringar 23 211. Bild 11. Utvecklingen av marknadsandelarna för bredbandsförbindelser i det fasta nätet 26 211. Bild 12. Marknadsandelar för telefonanslutningar i det fasta nätet 26 211. Bild 13. Prisutveckling hos bredbandsanslutningar 1/29 1/212. Bild 14. Fasta bredbandsanslutningar 1/212 regionvis. Bild 15. Svarstiderna i kundtjänsten hos leverantörer av bredbandstjänster 29 211. Bild 16. Svarstiderna i kundtjänsten hos de åtta största mobiloperatörerna 29-211. Bild 17. Kvalitetsfaktorernas betydelse och hanteringen av den i operatörsföretagen 211, mobiltelefonanslutningar. Bild 18. Brevutdelningens volymer i Finland 1999 211. Bild 19. Tidningsutdelningens volymer i Finland 1999 211. Bild 2. Utdelningshastigheten för brev i klass 1 år 211. Bild 21. Mediereklamens andelar 211. Bild 22. Mediereklamens utveckling per mediegrupp 21 211. Bild 23. Mottagning av tv-sändningar 21 211. Bild 24. Kanaler för digitala tv-sändningar i det riksomfattande antennätet enligt kanalknippe 31.12.211. Bild 25. Utbredningen av olika digitala apparater i tv-hushållen 211. Bild 26. Tv-kanalernas tittarandelar 211. Bild 27. Prenumeranter på betal-tv i förhållande till antalet tv-hushåll 22 211. Bild 28. Saldosiffror för internet- respektive tv-tittande (andelen personer som har upplevt att nettotittandet har ökat) 211. Bild 29. De tre viktigaste sätten att titta på av-innehåll per åldersklass år 211. Bild 3. Hinder för internet- och mobiltittande 211. Bild 31. Dagligt radiolyssnande per åldersgrupp 21. Bild 32. Radiolyssnande med olika medier 27 211. Bild 33. Radiokanalernas lyssnarandelar 211. Tabell 1. Bredbandsanslutningar i det fasta nätet per teknik 26 211. Tabell 2. Bredbandsanslutningar i det fasta nätet per hastighetsklass 26 211. Tabell 3. Samtals- och meddelandevolymerna i det fasta telefonnätet och mobilnätet 26 211. Tabell 4. Itellas verksamhetsställen 23 211. 36 37
Östersjögatan 3A 181 Helsingfors tfn. 9 69 661 fax. 9 6966 41 www.ficora.fi 38