Bengt Kriström Professor Forskningsledare, CERE SLU & Umeå Universitet



Relevanta dokument
Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i despåverkade vattendrag: Emån n och Ljusnan

Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar: Problem och Möjligheter. Bengt Kriström Professor i Naturresursekonomi SLU-Umeå www-sekon.slu.

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Vattenkraft miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten. Slutrapport, etapp 3, Elforsk rapport 10:90

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i Ljusnan. Bengt Kriström, Professor i Naturresursekonomi, SLU

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan. Vetenskaplig slutrapport

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

FRAM-KLIV Framtagande av relevant och användaranpassad samhällsekonomisk modell för miljöåtgärder för kraft och liv i vatten

Centre for Environmental and Resource Economics

Bengt Kriström. Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan: Publikationer och annan output

Modellverktyg för utvärderingprioritering. Dagens upplägg. Kjell Leonardsson. 1. Bakgrund, antaganden, härledning (kort)

Beslutsunderlag för offentlig sektor

FRAM-KLIV. KLIV-slutseminarium Älvkarleby

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

PlusMinus

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd

SYNTES INOM KRAFT OCH LIV I VATTEN KLIV - OMVÄRLDSANALYS & FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Politiska krav och tjänstemäns roll för analys av och beslut om styrmedel

Konferens den april 2011 Umeå

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström

Vass till biogas är det lönsamt?

CURRICULUM VITAE Umeå, Sweden. Assistant professor at Ume University.

Ekonomisk värdering av biologisk mångfald och fiske betydelse för vattenkraftproduktion?

Miljöekonomi. Mitesh Kataria Profilansvarig för miljöekonomiska inriktningen.

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

Föreläsning 9. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Vilka samhällsekonomiska analyser görs på miljöområdet? Presentation på Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2014

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Konferens den april 2011 i Umeå

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

Välkomna till slutseminarium i Kraft och liv i vatten (KLIV)

Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster. Knappa miljö- och naturresurser. Hur mycket bör miljöskador minska?

TANKESMEDJA FÖR FRILUFTSLIV 2018

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Vi är WSP. Ett globalt analys- och teknikkonsultbolag som utvecklar samhället med hållbara lösningar

Søta bror blir bare søtere? FOOD, 13 mars, 2018 Richard Friberg Jacob Wallenberg Professor, Handelshögskolan i Stockholm Professor II, NHH

7-III. Analys av osäkerhet

LETS Scenario workshop. 24 november 2009 Lunds Universitet

Data på individ/hushålls/företags/organisationsnivå. Idag större datamänger än tidigare

Magnus Hennlock. Climate & Sustainable Cities IVL Swedish Research Institute. Department of Economics University of Gothenburg.

Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning

Hållbar efterbehandling NICOLE s vision

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning

Institutionella perspektiv på policyanalys. Rational choice perspektiv

Fiskpassager i Nedre Dalälven

Den oändligt orolige skogsägaren: Certifiering och nyckelbiotoper

Projekt: Vattenkraften i genomförandet av Ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier

Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån

A Novel Approach to Economic Evaluation of Transport Infrastructure? K

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Konjunkturinstitutets DSGE-modellprojekt. Erika Färnstrand Damsgaard. 28 november Forskningschef Konjunkturinstitutet

Möjlighet till fortsatta studier

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Birgitta Adell Miljösamordnare

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING

Föreläsning 9. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR?

Kvantitativa metoder och datainsamling

Vecka aug - 18 aug år 2013, version: A

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i den atlantiska världen

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Policy Brief Nummer 2019:5

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Entreprenöriellt beslutsfattande:

Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Samhällsekonomiska analyser inom miljöområdet vad görs i praktiken?

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Assessing GIS effects on professionals collaboration processes in an emergency response task

Past 60 weeks. Prior period. 10 resp 90% probability, Past 60 weeks. Prior period. Max/min. Average,

Biologisk mångfald och ekonomi

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Investeringsenkät 2009

Policy Brief Nummer 2011:4

Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag

(KPI) årsmedeltal var 0,9 % (2011 en ökning med 2,6 %). Åsa Törlén, SCB, tfn , fornamn.efternamn@scb.se

Att fånga effekter av program och projekt

Hur räknar vi ekonomi och LCC för geoenergi? Michael Hägg, Sweco

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Policy Brief Nummer 2014:1

FRIST Forum for Risk Investigation and Soil Treatment

Prioritering av åtgärder inom förorenade områden ekonomiska och etiska aspekter. Lars Rosén, FRIST, Chalmers

Regressions- och Tidsserieanalys - F1

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Transkript:

Bengt Kriström Professor Forskningsledare, CERE SLU & Umeå Universitet

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan SLU & KaU www.vattenkraftmiljo.nu

Uppläggning Vad är CBA? CBA och vattenprojekt Projektet Mål Resultat Scenarier (inledning t eftermiddagen) Reflektioner Osäkerhet (Bo Ranneby)

Vad är CBA? En samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning (''en CBA' ) innebär att man på ett konsistent sätt utvärderar välfärdseffekter av ett projekt. Välfärdseffekter Def projekt -- Def

Observationer Samhällsekonomisk lönsamhet inte samma som statsfinansiell lönsamhet Kostnader = alternativkostnader Intäkter = betalningsvilja S.E. lönsamhet = privatekonomisk i ett fall: den perfekta marknadsekonomin (då är betalningsvilja=pris=marginalkostnad=alt ernativkostnad)

3 Huvudproblem Mätproblemet Identifikationsproblemet Fördelningsproblemet

Hur mäter man miljövärden? Produktionsfunktionsmeto den Resekostnadsmetoden Hedoniska Priser Scenariovärdering (CVM) Choice Experiments Q s =f(p;z); Q d =g(p). Marknadsjämvikt Hotellings Zonmetod. Individdata p=f(z;a,b,c) Intervju/Enkät/Telefon z 0 -> z 1 Z=f(x1,x2,x3,x4 ) variera x1-x4.. I intervjusituation

Hur gör man? 1. Välj jämförelsealternativ 2. Identifiera kostnads och intäktsposter 1. Komplettera med externa effekter 2. Korrigeringar (Fasta kostnader, transfereringar) 3. Vilka priser (skuggpriser el marknadspriser) 4. Marginellt eller icke-marginellt 5. Diskontering 6. Restriktioner 7. Känslighetsanalys 8. intangibles

Vad menas med samhällsekonomiskt lönsam? Traditionellt: Om ett projekt ökade BNP var det lönsamt. Trickle-down Kaldor-Hicks (1939) potentiella Paretoförbättringar: Om vinnarna på projektet kan kompensera förlorarna, är det lönsamt Idag: Summa viktade betalningsviljor netto>0 (om vikt =1= Kaldor-Hicks)

Del 2. CBA och vattenprojekt

The most savage controversies are about matters as to which there is no good evidence either way Kan CBA ge värdefull information? Bertrand Russell (1872-1970)

Bakgrund: Allmänt Snabbväxande ekonomier: Växande efterfrågan på vattenkraft EU: flera processer USA: Bevarandefrågor och damutrivning

Bakgrund: Sverige Energi- och miljöpolitiska mål Vattendirektivet och kraftigt modifierade vatten Bevarandemål (biodiversitet)

CBA och beslutsfattande Konflikter kring vattenutnyttjandet Hur hushålla med vattenresurserna? Kan CBA ge nyttig information?

CBA och vattenkraft Jules Dupuit De la mesure de l utilité des travaux publics (1844) Vattenprojekt i USA: Benefit to whomsoever they may accrue.. greater than the costs (Flood Control Act,1936) Utvecklingen i USA. Manualer. Handböcker. Krutilla-Eckstein (1958), Eckstein (1958), Maass et al (1962), Krutilla-Fisher (1975).

CBA och vattenkraft efter 1975 Metodik för att skatta naturvärden utvecklas (ex. Loomis (2005), 1239 skattningar av värdet av rekreation). Eko-eko interaktioner uppmärksammas och integreras i välfärdsteorin på ett bättre sätt än tidigare. Dynamisk CBA i allmän jämvikt (=holistiskt perspektiv)

Del 3. Projektet

Projektet Cost-Benefit Analysis of River Regulation: The case of Emån and Ljusnan. 1. Utveckla verktygen för att beskriva samhällsekonomiska effekter av åtgärder som förbättrar miljön i reglerade vatten. 2. Med utgångspunkt från dagens tillstånd undersöka: a) de ekologiska effekterna av tänkbara åtgärder b) värdera deras kostnader och nyttor c) karaktärisera osäkerheter d) genomföra välfärdsanalyser av olika

Bidrag till programmets mål Bedriva åtgärdsorienterad forskning i ett ekosystemperspektiv och med beaktande av samhällsekonomiska aspekter Samarbete med finansiärer och intressenter Utveckla verktyg

Specifika Mål Utveckla generaliserbar teori och metodik för CBA I reglerade vattendrag, med särskilt fokus på Emån och Ljusnan Genomföra detaljerade naturvetenskapliga studier som grund för innovativa tillämpningar av CBA Utveckla metod för att behandla osäkerhet I naturvetenskapliga och ekonomiska modeller på ett integrerat och nyskapande sätt

Forskargruppen Ekonomi: Prof. Bengt Kriström, SLU-Umeå Statistik: Prof. Bo Ranneby, SLU-Umeå Naturvetenskap -- Prof. Larry Greenberg, Kau -- Docent Kjell Leonardsson, SLU- Umeå Post-docs, Gästforskarpool, Hydrauliker

Upplägg Teori (CBA-regler) Mätning Vad vill vi mäta? = välfärdsförändring Hur? Naturvetenskap + Statistik Naturvetenskap Statistik Ekonomi Frågeställningarna kunde dock inte alla ggr analyseras linjärt Exempel: Dönje och scenario 3

2007 Initiera konceptuellt arbete och modellformuleringar Initiera biologiska undersökningar kring Ljusnan och Emån. Leverera data till WP2. 2008 Analysera data från fältförsök i WP2. Nyttja resultat som input till en första våg av värderingsstudier Initiera den andra vågen av fältexperiment Utföra statistiska analyser av data Nyttja input från WP1 till den andra vågen av värderingsstudier 2009 Utföra en tredje våg av fältstudier Sammanställa och analysera genomförda studier Påbörja den avslutande samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningen 2010 Avslutande rapport

Bidrag # Mål Kommentarer Presentationer på konferenser, motsvarande Anordnande Workshops 54 > 20 5 Workshop on CBA in Regulated River Systems, October 24, 2007, Umeå. Organisatör:Kriström. Workshop on nature-like design of fishways. September 8-9, Karlstad, 2008. Organisatör: Calles. Workshop on CBA & Hydropower, August, 26, 2009, Stockholm. Organisatörer: Johansson, Kriström. IISA Conference Jan 4-8, 2010, Visakhapatnam, (Andhra U., Waltair),Indien. Organisatör: Ranneby (session organizer) Forskningsrapp orter 22 Economic Evaluations of Water/Energy Interactions for Policy, 19-20 April, 2010, Phoenix, Arizona, USA. Organisatörer: Smith, Johansson, Kriström. Uppsatser refeere tidskrift 7 > 10? Flera uppsatser är under publicering Böcker 2 Avh., Masteruppsatser 1 Delprojekt 1 Utgivare: 1. Johansson, P.-O. & B. Kriström (red) Hydropower and Modern CBA, Edward Elgar, Cheltenham, USA. 2. Johansson, P.-O. & B. Kriström (kommande) Applied CBA and Hydropower conflicts, Springer Verlag, New York (Under kontraktering) Specialprojekt kring reglerkraftsfrågor (se Försund Hjalmarsson (2010)) Avnämarmöten Se separat rapport Avnämarmöten Emån, Ljusnan.

Miljö Dönje Emån -2,+1 studien Idag Inga studier Energi Den grundläggande idén Dönje-studien = väga ihop för- och nackdelar -2 +1 = Pareto-sanktionerat? Emån =väga ihop för- och nackdelar

Verktyg som tagits fram i projektet Ramverk: CBA av förändrad vattenföring i älv Rekreationsvärde av sportfiske (Excel) Populationsmodeller (Kjell Leonardsson) R-program för ML-skattning av intervalldata med endogen censorering

Scenarier Ljusnan 1. Dönje Krv (Klumpströmmen). Min vattenföring. 2. -2, +1 (-Ljusneströmmar/Ljusnefors + Laforsen). Samlad omprövning Ekosystemperspektiv.

Scenarier Emån 1. Havsöringen når de fem nedre delarna av ån via tre fiskvägar vid lika många kraftverk, men utan åtgärder för förbättrad nedströmspassage. Detta motsvarar dagens situation. 2. Havsöringen når de fem nedre delarna av ån via tre fiskvägar och dessa kraftverk åtgärdas för förbättrad nedströmspassage. 3. Havsöringen når de sju nedre delarna av ån via fem fiskvägar, men utan någon förbättrad nedströmspassage. 4. Havsöringen når de sju nedre delarna av ån via fem fiskvägar och samma kraftverk åtgärdas för förbättrad nedströmspassage.

Reflektioner Ansats för tvärvetenskapligt samarbete Samarbete med avnämare, styrelse och administration Ljusnan/Emån som fokala punkter Nästa steg: implementering

Projektspecifika CBA- Referenser 1. Johansson, P.-O. & B.Kriström, (2010) General equilibrium CBA and energy from moving water, Annual Review of Resource Economics 2. Johansson,P.-O. & B.Kriström (2009) A cost-benefit analysis of a Swedish proposal to divert water from electricity generation to 'environmental" uses', A. Johansson, P.-O & B.Kriström, (2011) (red) Cost-Benefit and Hydropower, Edward Elgar, Cheltenham, Mars 2011. B. Johansson,P.-O. & B. Kriström, (2011) A Blueprint for a Cost-Benefit Analysis of a Water Use Conflict. Hydroelectricity Versus Other Uses, Springer Verlag (Under kontraktering) Se www.cere.se working paper series

Osäkerhet i samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag Klicka Bo Ranneby här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Osäkerhet i CBA Kostnader Ekologiska konsekvenser Intäkter (WTP)

Intäkter/Betalningsvilja Definition av wtp: v(z1,y-wtp) = v(zo,y)

Problem Låg svarsfrekvens (stort bortfall) Många noll-svar Svar i form av intervall Metod att skatta betalningsvilja/ antaganden

Intervallstudie Inget bortfall 27% ger punktsvar 35% intervallsvar 38% har betalningsvilja 0

Osäkerhet Intervall/punkt Intervall ger upphov till ytterligare osäkerhet Behövs 15-20% större stickprov Kompenseras genom ökad svarsfrekvens?

Iakttagelser Existerande metoder för att hantera intervall data fungerar ej Nya metoder utvecklade Hur anges intervallen

Kostnader Pga förändrat flöde Bortfall av elproduktion Osäkerhet i pris Kan vi förutsäga prisutvecklingen?

Elpriser Vilken tidshorisont avses Politiska beslut Klimatförändring

Elpriser

Modellering Ingående/tillgängliga variabler Förra veckans elpriser inte tillåten variabel Säsongvariation

Tillrinning

Utsläppsrätter

Residualer

Resultat Hög förklaringsgrad Residualerna beskrivs av en autoregressiv process Behövs för korttidsprognoser

Histogram/residualer

Scenarier Fördubbling av priset på utsläppsrätter Torrt Elbrist (import nödvändig)

Resultat scenarier Utsläppsrätter (+8,6 öre/kwh) Från 10 till 30 Euro (+10 öre) Torrår men ingen import (+5,2 öre) Elbrist (+4,3 öre) Klimatmodeller