Fakta om Xiapex och sjukdomen Dupuytrens kontraktur

Fakta om Xiapex och sjukdomen Dupuytrens kontraktur 1. Om Dupuytrens kontraktur Vad är Dupuytrens kontraktur? Dupuytrens kontraktur, även kallad vikingasjukan, är en progressiv fortskridande bindvävsjukdom. Sjukdomen utvecklas långsamt i bindväven under huden, oftast i handflatan och fingrarna. I ett tidigt stadium av sjukdomen bildas knölar i handflatan som består av celler som kan bilda proteinet kollagen. De flesta får sjukdomen endast i denna lindrigare form. I nästa fas av sjukdomen kan en kännbar sträng utvecklas längs bindväven på grund av den onormala inlagringen av kollagen. Strängbildningarna kan göra att fingret kröks och låses i en viss position in mot handflatan på grund av att strängen förtjockas och förkortas. Den nedsatta förmågan att sträcka ut fingret kan vara handikappande och ge stora problem i vardagen. Krökningen kallas kontraktur eller sträckdefekt (1, 2). Det är vanligt att flera fingrar, och båda händerna, drabbas samtidigt. Upp till 70 procent av alla patienter som drabbas har den i sin släkt (1) men orsaken till sjukdomen är okänd (3). I svåra fall kan även förändringar i fotsulan och tår förekomma. Vad kommer namnet Dupuytrens kontraktur ifrån? Kontraktur betyder krökning eller sammandragning. Sjukdomen har fått sitt namn efter den franska militärkirurgen Guillaume Dupuytren som 1834 var den första att beskriva och behandla tillståndet (4). Han blev redan vid 18 års ålder prosektor i anatomi (prosektor är en titel för forskare i vissa ämnen vid medicinsk fakultet). Guillaume Dupuytren behandlade även med framgång Napoleons hemorrojder men det är för sin beskrivning av Dupuytrens kontraktur som han blivit mest ihågkommen. Varför kallas sjukdomen vikingasjukan? Dupuytrens kontraktur kallas även vikingasjukan vilket beror på att tillståndet är vanligare bland befolkningen i nordeuropeiska länder (5), framför allt i Norden och norra Skottland (3, 13). Andra äldre benämningar är tjuvaklo och kusksjukan eftersom man förr felaktigt trodde att de dagliga aktiviteterna kunde ge upphov till sjukdomen. Hur vanlig är sjukdomen? I Sverige uppskattas omkring 8 procent av befolkningen, motsvarande 720 000 svenskar, ha sjukdomen. Denna uppskattning baseras på resultat från olika nordiska studier (6, 7, 8). Uppgifter om hur många i Sverige som får handikappande problem av sjukdomen saknas idag. Årligen opereras i Sverige cirka 2 500 patienter enligt Socialstyrelsens statistik (9) men behovet uppskattas vara större. De flesta patienter som drabbas av Dupuytrens kontraktur är över 50 år (5) men sjukdomen förekommer även hos yngre personer. Sjukdomen är vanligare bland män än kvinnor (10). Män får oftare än kvinnor svårare former av Dupuytrens kontraktur (11). Risken att drabbas ökar i takt med åldern. I Sverige drabbas ungefär var femte man över 60 år. För kvinnor är andelen lika stor när de passerat 80 år (1). Fakta för media om Xiapex och Dupuytrens kontraktur, maj 2011 1/10

Hur utvecklas Dupuytrens kontraktur? Kollagen är ett protein som finns i bindväven. Vid Dupuytrens kontraktur ökar mängden kollagen och ju längre sjukdomen pågår desto mer kollagen lagras i bindväven. Detta gör att oelastiska strängar bildas som sträcker sig från handflatan till fingrets bas och sedan upp mot fingertoppen (3). Ibland kan strängen synas genom huden, speciellt när personen försöker sträcka ut det krökta fingret. Med tiden medför den oelastiska strängen att fingret böjs allt mer in mot handflatan vilket hindrar fingret från att kunna sträckas ut. Även huden kan växa fast i strängen, men senorna påverkas inte. Finns det olika grader av sjukdomen? Sjukdomen utvecklas långsamt och under lång tid. I ett tidigt stadium av sjukdomen bildas knölar, oftast i handflatan, till följd av en onormal ansamling av kollagen. Knutan (på latin nodulus) eller knölen i handflatan kan synas under månader eller till och med år. Denna brukar uppstå nära basen av lill- och/eller ringfingret. De flesta får sjukdomen endast i denna lindrigare form. I nästa fas av sjukdomen kan en kännbar sträng utvecklas som kröker och låser fingret vilket kan vara handikappande och ge stora problem i vardagen. Denna krökning av fingret kallas kontraktur. Nära hälften av dem som får Dupuytrens kontraktur får den i båda händerna (1). Sjukdomsstadier vid Dupuytrens kontraktur: 1. Knöl i handflatan, 2. Kännbar dupuytrensträng 3. Kontraktur, märkbar krökning av fingret. (Denna bild illustrerar de typiska sjukdomsstadierna, men förloppet kan variera från fall till fall). Är Dupuytrens kontraktur smärtsam? Sjukdomsprocessen går vanligtvis långsamt med långa perioder då sjukdomen står stilla. I det tidiga sjukdomsstadiet formas knölar i handflatan. Dessa är oftast inte smärtsamma utan karaktäriseras av att handflatan känns knölig eller av att huden känns tjockare (2). Till en början kan knölen ibland vara lite öm. De senare stadierna av sjukdomen är heller inte smärtsamma, men i de fall där fingrar kröks och låser sig kan sjukdomen vara mycket handikappande. Är senknutor samma sak som Dupuytrens kontraktur? Dupuytrens kontraktur är en bindvävsjukdomen men kan lätt felaktigt uppfattas som "senknutor" vilket är olyckligt eftersom senorna aldrig är påverkade. Fakta för media om Xiapex och Dupuytrens kontraktur, maj 2011 2/10

Vilka är de tidiga tecknen på sjukdom? I det tidiga sjukdomsstadiet formas knölar i handflatan. Knölen eller knölarna brukar ofta uppstå nära basen av lill- och/eller ringfingret. Sjukdomen upptäcks oftast först när fingret kröks och man inte kan lägga handen plant mot till exempel en bordsskiva. Vilka fingrar drabbas? Det vanligaste är att ring- och/eller lillfingret påverkas. Även pekfingret, långfingret och tummen kan drabbas (2). Ju längre sjukdomen fortskrider desto mer böjs fingret eller fingrarna mot handflatan. Nära hälften av de som får Dupuytrens kontraktur får den i båda händerna (1). Exempel på hur Dupuytrens kontraktur kan se ut: 1. Ringfinger 2. Ring- och lillfinger 3. Lillfinger Finns det några faktorer som kan öka risken för att få Dupuytrens kontraktur? Förutom ärftlighet har även diabetes visat sig ha en stark koppling till en ökad risk att få Dupuytrens kontraktur. Orsaken till sjukdomen är okänd (3). Flera studier har gjorts för att undersöka sambandet mellan Dupuytrens kontraktur. Följande vet man idag: Ärftlighet är den starkaste riskfaktorn. Upp till 70 procent av alla som drabbas av Dupuytrens kontraktur har den i sin släkt (1). Diabetes har visat sig ha en stark koppling till en ökad risk att få Dupuytrens kontraktur. Patienter med diabetes har en 20 procentig ökad risk att drabbas av sjukdomen (3, 12, 13). Sjukdomen drabbar hos denna grupp även kvinnor i samma utsträckning som män (3, 14). Alkohol i för stora mängder har visat sig öka risken att får sjukdomen. Men de flesta med sjukdomen är inte storkonsumenter av alkohol (3, 12). Rökning har visat sig kunna öka risken för att drabbas av Dupuytrens kontraktur (12). Trauma eller tungt arbete var den orsak som först identifierades som en riskfaktor för Dupuytrens kontraktur. I flera studier har det fastslagits att förekomsten av Dupuytrens kontraktur inte är vanligare hos personer som har arbete av mer fysik karaktär (12, 15). Epilepsis koppling till en ökad risk att få sjukdomen är oklar. Här finns både studier som visat på ett samband med behandling med epilepsiläkemedel och Dupuytrens kontraktur och studier som inte visat på det (3, 16, 17, 18, 19). Fakta för media om Xiapex och Dupuytrens kontraktur, maj 2011 3/10

Hur påverkar Dupuytrens kontraktur det dagliga livet? Sjukdomen gör i regel inte ont och har oftast ett långsamt förlopp under lång tid men där problemen kan öka gradvis. Sjukdomen i dess lindriga form påverkar inte heller det dagliga livet. De med sjukdomen som drabbas av kontrakturer, det vill säga krökning av ett eller flera fingrar, får däremot ofta betydande svårigheter att utföra vardagliga sysslor som att tvätta sig, köra bil, ta personer i hand, utöva vissa idrotter, öppna burkar, ta upp saker ur fickorna, skriva på tangentbord, använda handskar eller hålla i föremål (2). Nära hälften av de som får Dupuytrens kontraktur får den i båda händerna (1). Vanligtvis drabbas då den ena handen värre än den andra och det är inte relaterat till om man är höger eller vänsterhänt (3). Oftast är det ringfingret och/eller lillfingret som drabbas. Även långfingret, pekfingret och tummen kan drabbas (2). Dupuytrens kontraktur kan även drabba fotsulorna och tårna, men det är mindre vanligt (1). 2. Behandling av Dupuytrens kontraktur Hur behandlas Dupuytrens kontraktur? Alla patienter måste få en individuell bedömning och behandlingsplan. De flesta behöver inte behandlas utan ska enbart hållas under uppsikt tills symptomen förändras eller förvärras (5). I upp till tio procent av fallen går symptomen tillbaka av sig själv (12). Hittills har operation varit standardbehandling för Dupuytrens kontraktur hos de patienter där sjukdomens symptom förvärrats och finger eller fingrar krökts. När är det aktuellt för operation? Vanligtvis är det graden av krökningen (sträckdefekten) på fingret som avgör när det är dags att operera. Även patientens behov och krav har betydelse, t ex om det är svårt att använda handen som vanligt. Operation genomförs i regel när knogleden, den så kallade metakarpofalangealleden (leden närmast handflatan), är böjd 30 grader eller mer, eller när proximala interfalangealleden (leden i mitten av fingret) är böjd 15 grader eller mer (20). Ett av skälen för att avvakta med operation är att tillståndet ofta kommer tillbaka och det är svårare att göra om operationen (21). Samtidigt är det viktigt att inte vänta för länge med operationen. Det kan vara svårt att få fingret eller fingrarna helt uträtade och att återfå normal rörlighet om de varit krokiga i Fakta för media om Xiapex och Dupuytrens kontraktur, maj 2011 4/10

flera år (5). Ju längre tiden går ju större är risken att fingret låser sig och att krökningen bli permanent eftersom annan vävnad som ligament formar sig efter den nya krökta fingerformen (5). Handens olika leder: 1. Metakarpofalangelleder (MCP-leder) 2. Proximala interfalangealleder (PIP-leder) 3. Distala interfalangealleder (DIP-leder) Vilka typer av operationer finns? Kirurgisk fasciectomi är standardbehandlingen i Sverige. Den genomförs under lokalbedövning eller narkos. Fascia är det medicinska namnet för bindvävshinna som omsluter kroppens muskler. De vanligaste formerna av fasciectomi är: Lokal eller begränsad fasciectomi: endast en liten del av den sjuka vävnaden tas bort. Partiell fasciectomi: den sjuka bindvävnaden tas bort. Denna form av operation är idag det vanligaste ingreppet i Sverige. Vid svåra fall av Dupuytrens kontraktur genomförs ibland dermofasciectomi där både den sjuka vävnaden och huden ovanpå skärs bort. Såret stängs sedan med hudtransplantation. En tredje form av operation är kirurgisk fasciotomi. Ingreppet görs inte så ofta i Sverige och innebär att dupuytrensträngen skärs av så att fingret kan rätas ut. Tidiga återfall är vanligt vid denna typ av operation (5). En operation tar i regel mellan 45 minuter till två timmar beroende på svårighetsgrad. Operation utesluter inte att symptomen återkommer och patienter kan behöva upprepade operationer (12). Beroende på vilken typ av operation som utförs varierar risken för återfall. I mycket svåra fall, till exempel om krökningen av leden gått så långt att det inte går att operera, kan amputation av fingret vara det enda alternativet (5). Efter genomförd operation måste patienten genomgå rehabilitering för att återfå normal funktion i handen och förebygga stelhet. Rehabilitering består av sjukgymnastik och handövningar med arbetsterapeut. Normalt är sjukskrivningstiden fyra till sex veckor. Fakta för media om Xiapex och Dupuytrens kontraktur, maj 2011 5/10

Finns det någon behandling utöver operation? Ett alternativ till kirurgi som är mycket ovanligt i Sverige är perkutan fasciotomi där nålar används. Tekniken liknar kirurgisk fasciotomi men genomförs vid en mildare form av sjukdomen. Injektionsnålar används för att lätta på dupuytrensträngen på flera ställen så att fingrarna kan tillåtas att rätas ut. Ingreppet genomförs med lokalbedövning. Risken för återfall, det vill säga att symptomen kommer tillbaka, med denna metod kan vara omkring 50 procent eller mer (22). Xiapex är det första godkända läkemedlet i injektionsform för behandling av Dupuytrens kontraktur och är ett alternativ till operation. Läs mer nedan under rubriken 3. Om Xiapex. Hur kan Dupuytrens kontraktur komma att behandlas i framtiden? Fortsatt forskning pågår för att mer i detalj studera de gener som är inblandade i uppkomsten av Dupuytrens kontraktur. Genom att påverka dessa gener hoppas man att det i framtiden kommer att kunna bli möjligt att behandla sjukdomen förebyggande (1). 3. Om Xiapex Vad är Xiapex? Xiapex (kollagenas clostridium histolyticum) är ett biologiskt läkemedel. Xiapex är det första läkemedlet som utvecklats och godkänts för att behandla Dupuytrens kontraktur och som ges i injektionsform. Xiapex är ett alternativ till operation, vilket är ett större och mer komplicerat ingrepp (23). Dupuytrens kontraktur är en bindvävssjukdom som kan leda till att fingrar kröks vilket kan vara mycket handikappande. Personer med Dupuytrens kontraktur, även kallat vikingasjukan, kan utveckla en kännbar sträng i handflatan som kan leda till att fingrar kröks och blir svåra att räta ut. Strängbildningarna uppstår på grund av en onormal inlagring av proteinet kollagen i bindväven. Det aktiva innehållsämnet i Xiapex är två typer av kollagenas som produceras naturligt av en bakterie vid namn Clostridium histolyticum. Kollagenas är ett enzym som bryter ner kollagen (24). Vad heter den aktiva substansen i Xiapex? Kollagenas clostridium histolyticum När ska Xiapex användas, dvs. vad är indikationen? Xiapex är godkänd för behandling av Dupuytrens kontraktur hos vuxna patienter med en kännbar (palpabel) så kallad dupuytrensträng. Strängbildningarna uppstår på grund av en onormal inlagring av proteinet kollagen i bindväven. Det börjar vanligtvis som en knöl i handflatan och sedan bildas en hård sträng vilken kan leda till att drabbade fingrar kröks och inte kan sträckas ut. Krökningen av fingret som uppstår kallas kontraktur eller sträckdefekt. Hur fungerar Xiapex? Xiapex ges som lokal injektion i dupuytrensträngen och fungerar genom att bryta ner den onormalt stora inlagringen av kollagen i strängen. Fakta för media om Xiapex och Dupuytrens kontraktur, maj 2011 6/10

Hur ges behandling med Xiapex? Xiapex ges som lokal injektion i dupuytrensträngen. 24 timmar efter injektionen sträcks fingret ut med hjälp av läkare. Om kontrakturen kvarstår kan injektionen utföras igen. Behandlingen kan upprepas upp till tre gånger per sträng med omkring fyra veckors mellanrum (24). Xiapex ska ges av läkare med erfarenhet av diagnos och behandling av Dupuytrens kontraktur och som fått utbildning i hur Xiapex ska administreras. Nedan visas hur Xiapex injiceras: Xiapex ges som lokal injektion i dupuytrensträngen. Hur effektiv är Xiapex? Xiapex har visat sig vara ett effektivt och säkert alternativ till operation som hittills varit standardbehandlingen vid Dupuytrens kontraktur (25, 26). En av studierna bakom EU-godkännandet visade att hos 64 procent av de primärt behandlade dupuytrensträngarna kunde fingrets sträckdefekt minskas till endast fem grader eller mindre ungefär 30 dagar efter den sista injektionen, jämfört med 6,8 procent för placebogruppen (25). Vilka studier ligger till grund för godkännandet av Xiapex? Xiapex godkännande baseras på resultaten från två placebokontrollerade registreringsstudier; CORD I och CORD II (25, 26). CORD I (Collagenase Option for the Reduction of Dupuytren s) är en fas III-studie som har studerat effekten och säkerheten av behandling med Xiapex hos patienter med Dupuytrens kontraktur. Studien omfattade två faser. En inledande, randomiserad, dubbelblind placebokontrollerad fas i 90 dagar följt av öppen behandling i nio månader. I studien ingick 308 patienter med en kontraktur av ett finger med 20 grader eller mer. Patienterna behandlades med antingen injektioner med Xiapex eller placebo. Injektionerna i dupuytrensträngen gavs upp till tre gånger i samma finger med 30 dagars mellanrum. Det primära effektmåttet i de båda studierna var att se hur stor andel av patienter som hade en kvarvarande sträckdefekt om fem grader eller mindre i det behandlade fingret ungefär 30 dagar efter den sista injektionen (25, 26). Fakta för media om Xiapex och Dupuytrens kontraktur, maj 2011 7/10

Resultaten från CORD I-studien visade att 64 procent av de primärt behandlade dupuytrensträngarna som påverkade lederna (77% av MCP-lederna* respektive 40% av PIP-lederna**) uppnådde studiens primära effektmått, jämfört med 6,8 procent för placebogruppen (p<0,001) (25). Studien CORD II hade en liknande design och där visade sig 44 procent av de behandlade dupuytrensträngarna uppnå studiens primära effektmått, jämfört med 4,8 procent för placebogruppen (p<0,001). I genomsnitt behövdes 1,5 injektioner för att uppnå det primära effektmåttet (26). Hur snabbt blir patienten återställd? Erfarenheterna hittills av behandling med Xiapex har visat att patienter blir återställda snabbare än vid operation. De behöver heller i regel ingen rehabilitering i form av sjukgymnastik hos arbetsterapeut efter behandlingen. För närvarande undersöks detta vetenskapligt i en kompletterande internationell fas IIIb-studie som heter POINT-X. En fas IIIb-studie påbörjas innan ett läkemedel finns tillgängligt för förskrivning och fortsätter en tid efter godkännandet. Förutom att studera effekt och säkerhet av Xiapex kommer studien även att utvärdera hälsoekonomiska aspekter bland annat i form av utnyttjande av resurser i vården samt hur snabbt patienterna återhämtar sig. Totalt ska cirka 250 patienter i Europa rekryteras och från Sverige kommer tre kliniker (Uppsala, Stockholm och Malmö) med ungefär 30 patienter, 10 per klinik, att delta. Patienterna följs i upp till 11 månader. Kan Xiapex komma att användas för några andra sjukdomar? För närvarande pågår studier för att se om Xiapex även kan användas vid behandling av Peyronies sjukdom. Sjukdomen gör att penis böjs, vanligtvis uppåt, och gör ont vid erektion. Precis som vid Dupuytrens kontraktur beror sammandragningen på att det bildas hårda bindvävssträngar. Främsta behandlingsalternativet har hittills varit kirurgi (27). Vilka biverkningar har Xiapex? Liksom alla läkemedel kan Xiapex orsaka biverkningar. De flesta av de biverkningar som rapporterades i de kliniska studierna var milda till måttliga och begränsade till den behandlade handen och försvann inom två veckor efter injektionstillfället. Vanligast var reaktioner vid injektionsstället som blåmärken, smärta, svullnad, blödningar och ömhet. God injektionsteknik är ytterst viktig vid behandling med Xiapex. Xiapex ska ges av läkare med erfarenhet av diagnos och behandling av Dupuytrens kontraktur och som fått utbildning i hur Xiapex ska administreras. Med felaktig injektionsteknik finns en risk för skada på handens böjsena och andra omgivande vävnader som innehåller kollagen. För mer information se www.fass.se Ordförklaringar *Metakarpofalangealleder (leder närmast handflatan) **Proximala interfalangealleder (leder i mitten av fingret) Referenser 1. NHS Choices website. Dupuytren s contracture. Available from: http://www.nhs.uk/conditions/dupuytrens-contracture/pages/introduction.aspx 2. Bayat A and McGrouther DA. Management of Dupuytren s disease clear advice for an elusive condition. Ann R Coll Surg Engl 2006; 88: 3-8. Fakta för media om Xiapex och Dupuytrens kontraktur, maj 2011 8/10

3. Hart MG and Hooper G. Clinical associations of Dupuytren s disease. Postgrad Med J 2005; 81: 425-428. 4. Dupuytren, G. Permanent retraction of the fingers, produced by an affection of the palmar fascia. Lancet 1834; ii: 222-225. 5. Townley WA, et al. Dupuytren s contracture unfolded. BMJ 2006; 332: 397-400. 6. Bergenudd H, Lindgarde F, Nilsson BE. Prevalence of Dupuytren s contracture and its correlation with degenerative changes of the hands and feet and with criteria of general health. J Hand Surg [Br] 1993; 18(2): 254-257. 7. Godtfredsen NS, Lucht H, Prescott E, Sorensen TI, Gronbaek M. A prospective study linked both alcohol and tobacco to Dupuytren s disease. J Clin Epidemiol 2004; 57(8): 858-863. 8. Finsen V, Dalen H, Nesheim J. The prevalence of Dupuytren s disease among 2 different ethnic groups in northern Norway. J Hand Surg [Am] 2002; 27(1): 115-117. 9. Socialstyrelsens statistikdatabas, NDM19, Partiell eller total excision av fascia i handled eller hand, dagkirurgi samt slutenvård, genomsnitt för åren 2005-2009, http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas 10. Wilbrand S et al. The sex ratio and rate of reoperation for Dupuytren's contracture in men and women. J Hand Surg Br 1999; 24:456-459. 11. Gudmundsson KG, et al. Epidemiology of Dupuytren s disease: clinical, serological, and social assessment. The Reykjavik Study. J Clin Epidemiology 2000; 53: 291-296. 12. Trojian TH and Chu SM. Dupuytren s disease: diagnosis and treatment. Am Fam Physician 2007; 76: 86-89. 13. Noble J, et al. Diabetes mellitus in the aetiology of Dupuytren s disease. J Bone Joint Surg 1984; 66: 322-325. 14. Arkkila PE, et al. Dupuytren s disease: association with chronic diabetic complications. J Rheumatol 1997; 24: 153-159. 15. Early P. Population studies in Dupuytren s contracture. J Bone Joint Surg 1962; 44: 602-613. 16. Thurston AJ. Dupuytren s disease. J Bone Joint Surg Br 2003; 85: 469-477. 17. Lund M. Dupuytren s contracture and epilepsy. Acta Psychiatry Neurol 1941; 16: 465-92. 18. Geoghegan JM, et al. Dupuytren s disease risk factors. J Hand Surg Br 2004; 29: 423-426. 19. Arafa M, et al. Dupuytren s and epilepsy revisited. J Hand Surg Br 1992; 17: 221-224. 20. Rayan GM. Dupuytren disease: Anatomy, pathology, presentation and treatment. J Bone Joint Surg 2007;89(1):190-198. 21. FASS.se, Läkarbok, Rörelseorganens sjukdomar, Dupuytrens kontraktur, http://www.fass.se/lif/lakarbok/artikel.jsp?articleid=26601 22. Van Rijssen AL, Ter Linden H and Werker PMN. 5-year results of first-ever randomised clinical trial on treatment in Dupuytren s disease: percutaneous needle fasciotomy versus limited fasciectomy. Abstract submitted for BSSH Spring 2010 Scientific Meeting, April 2010. Programme available from: http://www.bssh.ac.uk/education/scientificmeetings/bsshspring2010scientific/final_programme.pdf Last accessed 10.05.10 23. US Food and Drug Administration press release, 2nd February 2010. http://www.fda.gov/newsevents/newsroom/pressannouncements/ucm199736.htm 24. EMA, http://www.ema.europa.eu web FASS, http://www.fass.se Fakta för media om Xiapex och Dupuytrens kontraktur, maj 2011 9/10

25. Hurst LC, Badalamente MA, Hentz VR et al. Injectable collagenase clostridium histolyticum for Dupuytren s contracture (CORD I). NEJM 2003; 361: 968-979 26. Gilpin D, et al. Injectable Collagenase Clostridium Histolyticum: A New Nonsurgical Treatment for Dupuytren s Contracture. J Hand Surg 2010; 35(12): 2027-2038. 27. NHS Choices website. Is my penis the wrong shape? Available from: http://www.nhs.uk/chq/pages/875.aspx?categoryid=61&subcategoryid=61 Kontaktinformation För mer information kontakta: Aletta Falk, vetenskaplig rådgivare Pfizer, 0768-89 27 95, aletta.falk@pfizer.com Ulrika Goossens, informationschef Pfizer, 0768-89 29 57, ulrika.goossens@pfizer.com Se även övrigt pressmaterial och pressbilder om Dupuytrens kontraktur och Xiapex i Pfizer pressrum på MyNewsdesk: http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/pfizer/tag/dupuytrens-kontraktur Fakta för media om Xiapex och Dupuytrens kontraktur, maj 2011 10/10