Kultursubventioner för de halländska skolorna

KONST Catharina Ohlsson Utredare, kultur för barn och unga Kultur i Halland Kultursubventioner för de halländska skolorna En fältstudie över resestödet och scenkonstsubventionen 30 september 2013 Häng med! S K O L B U S S SLOTT BOCKSTENSMANNEN VÄRLDSARV TEATER

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund 3 Sammanfattning 5 Metod 5 Fältstudier 6 Kännedom om kulturutbud och subventioner 6 Kommunikationen mellan skolor och institutioner 7 Ekonomiskt och praktiskt i skolans värld 10 Egna reflektioner 14 Förslag 15 Resmönster 15 Diagram 16 Catharina Ohlsson utredare Kultur för barn och unga, Kultur i Halland Till min hjälp har jag haft arbetsgruppen bestående av: Evelina Lindblom, Hallands Konstmuseum Eva C Andersson, Kultur i Halland Hugo Tham, Kultur i Halland Mikael Sarge, Kultur i Halland Sofia Määttä-Lagerlöf, Kultur i Halland Åsa Axberg, Hallands kulturhistoriska museum Ett stort tack även till besöksmålen i Kulturreseprojektet: Teckningsmuseet i Laholm, Hallands konstmuseum, Mjellby Konstmuseum, Bonadsmuseet i Hylte kommun, Falkenbergs museum, Teater Albatross, Hallands kulturhistoriska museum, Teater Halland, Naturum Getterön, Världsarvet Grimeton, Tjolöholms slott och Äskhults by. 2

Bakgrund 2009 startades projektet med Kultur i Hallands resestöd. Skolor kunde rekvirera 80 kr/elev när de reste till ett kulturbesöksmål utanför den egna kommunen, obegränsat antal gånger. Målet var och är fortfarande att eleverna skulle få upptäcka kulturen i hela Halland, inte enbart i närområdet. Av den anledningen blir det alltså olika besöksmål för de olika kommunerna, då resestödet enbart täcker resor till utvalda besöksmål utanför den egna kommunen. En väsentlig grundregel har hela tiden varit att besöket ska inkludera ett pedagogiskt program, för att säkerställa att eleverna får mesta möjliga pedagogiska upplevelse. De pedagogiska programmen bekostas av skolan resestödet behandlar enbart själva resan. 2010 ändrades resestödet till 50 kr/resenär (barn/elev + pedagog) och nya besöksmål tillkom allteftersom. Åldersgruppen som omfattas av resestödet är 3 19 år. 2009 Länsmuseet Halmstad (nu Hallands Konstmuseum) Länsmuseet Varberg (nu Hallands kulturhistoriska museum) 2010 Tjolöholms slott Världsarvet Grimeton Teater Halland Falkenbergs museum Teckningsmuseet i Laholm Lindekullen, Friesminnet och Bonadsmuseet i Hylte kommun 2011 Mjellby Konstmuseum 2012 Teater Albatross Naturum Getterön Äskhults by I rapporten refererar jag till ovan nämnda som besöksmål. När jag refererar till museer inkluderas museerna ovan samt Tjolöholms slott, Världsarvet Grimeton och Naturum Getterön. Tjänstemän från de olika besöksmålen har ingått i en projektgrupp och avsatt tid för regelbundna möten för att diskutera problemlösningar och utvecklingsfrågor samt genomfört olika satsningar. Gruppen har gjort det inom ramen för sitt ordinarie arbete. Projektgruppen har tagit fram broschyrer och vykort som distribuerats till kommuner och skolor, deltagit i mässor, Kultur i Hallands framtidskonferenser samt i Kultur i Hallands regionala kulturutbudskatalog för barn och unga. Besöksmålen har hållit i gemensamma inspirationsdagar till vilka lärare bjudits in. Dessa fick möjlighet att med resestödet besöka de olika besöksmålen där de bjöds på förtäring och information om pedagogiska erbjudanden. Trots gemensamma marknadsföringsåtgärder var det väldigt ojämnt vilka besöksmål skolorna tog del av och vilka kommuner de reste till. I Hylte kommun drevs de tre besöksmålen i stor utsträckning ideellt och två av dessa valde att hoppa av, då arbetet med resestödet inneburit väldigt stora ansträngningar utan att i deras fall nå resultat. Vidare nådde informationen om vad som fanns att erbjuda på de olika besöksmålen inte alltid fram till skolorna, som dessutom inte tycktes ha kännedom om resestödet. En del skolor rekvirerade heller inte de medel de var berättigade till. För de återstående gemensamma marknadsföringsmedlen beslutade kulturreseprojektet tillsammans med Kultur i Halland att anlita mig för en fältstudie. Behovet av en gemensam uppsökande verksamhet riktad mot skolan har återkommande lyfts fram av besöksmålen under projekttiden. Då jag tidigare arbetat som museipedagog på Teckningsmuseet i Laholm och suttit med i projektgruppen för resestödet, var jag väl insatt i resestödet samt hur skolorna arbetade med kultur på besöksmålen. Till mitt uppdrag inkluderades även frågor kring scenkonstsubventionen, som kämpar med liknande bekymmer. I avsnittet Fältstudier redogör jag för de åsikter som framkommit under mina intervjuer med kommunala kultursamordnare samt kulturombud och rektorer. Mina egna åsikter framkommer i avsnittet Egna reflektioner. Kultur i Halland subventionerar scenkonst för barn och unga inom dans-, musik, och teater. De kommunala kultursamordnarna har som uppdrag att samordna scenkonst för barn och unga 0-16 år. Det finns kulturombud bland den egna personalen på skolorna och det finns kommunala kultursamordnare i varje kommun, med olika tjänstegrad och på olika förvaltningar. Inte någon av kommunerna samordnar inköp av scenkonst för gymnasieskola och friskola. Vid intresse av en scenkonstföreställning vänder sig skolans kulturombud till den kommunala kultursamordnaren för att beställa en skolföreställning. Det subventionerade priset för skolföreställningar är 60 kr/elev och Kultur i Halland bekostar mellanskillnaden. Kultur i Halland subventionerar även offentliga föreställningar för barn och unga, då med 50 % av den totala kostnaden. Resekostnaden till scenkonstföreställningen bekostar kommunen själv, i vissa fall centralt eller med skolans egen budget. Undantaget är Teater Halland och Teater Albatross som omfattas av resestödet. I rapporten refererar jag till de kommunala kultursamordnarna som samordnarna. Kultur i Halland behandlar inte Skapande skola, som är en statlig satsning, men åsikter och referenser om Skapande skola har oundvikligt dykt upp hos de kulturombud och samordnare jag intervjuat. Detta då arbeten med kultur i skolan genom Skapande skola-medel tenderar att bli en dominerande del i skolornas kulturarbete. Ett av kriterierna från Kulturrådet är att Skapande skola ska vara ett komplement till övriga kultursatsningar från skolans håll. 3

I uppdraget under våren och delar av hösten 2013 ingick det att: - inventera kulturombuden ute på de halländska skolorna - informera om de regionala resurser som finns att tillgå för arbetet med kultur inom skolan - applicera förslaget med en funktionsadress likt kulturombudsnamn@kommun.se samt vem eller vilka som bör vara mottagare och avläsa denna adress - undersöka hur lärare vill och kan nås av aktuell marknadsföring och information - undersöka vilka besöksmål som passar olika målgrupper, vilka resemönster som finns på skolorna och bakgrunden till dessa. En viktig del i uppdraget var att verka för resestödets uttalade mål om att: - alla halländska barn och ungdomar ska ges möjlighet att uppleva kultur - utveckla ett effektivt system för att möjliggöra för elever i förskola, grundskola och gymnasium att besöka halländska besöksmål med koppling till kultur, kulturhistoria och kulturarv - varje elev i Halland får ökade kunskaper om Hallands kulturliv och kulturarv - varje elev utvecklar sin förmåga till kreativt skapande och får ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud - nå delaktighet med skolan för ökad tillgång till regionens kulturbesöksmål kopplat till skolans pedagogiska verksamhet - arbeta för en ökad tillgänglighet oberoende av språkliga hinder och funktionshinder. För ekonomi relaterat till kulturreseprojektet samt resestödet i sig, se rapporten Slutredovisning av Kulturreseprojektet 2009-2012. 4

Sammanfattning Det finns motstridiga röster i vissa frågor hos de jag har intervjuat. Såväl kommunala kultursamordnare som rektorer och kulturombud kan se väldigt olika på frågor kring hur man arbetar med kultur i skolorna och varför man inte använder sig av de subventioner som finns. Ett återkommande problem där man däremot varit rörande överens är den geografiska orättvisa mellan landsbygdsskolor och centralortsskolor gällande möjligheter till kulturupplevelser. Rese stödet är i sin nuvarande form inte jämlikt, tycker många tillfrågade, då det alltid blir dyrare för landsbygdsskolorna att resa. Diskussionen om i vilken utsträckning man ska involvera friskolor har inte varit helt okomplicerad. Där ställs alla barns rätt till kultur kontra gratistjänster. Det är väldigt eftertraktat med ett nyhetsbrev från Kultur i Halland, där nyheter från de olika kulturinstitutionerna i Halland finns samlade, istället för att alla skickar från olika håll. Ett problem som försvårar för barn och ungas rätt till kultur är att friskolor, gymnasier och ibland även högstadier inte har kulturombud. Det gör att kulturinformationen från kommunen och Kultur i Halland sällan når fram till dessa. De har framgått klart och tydligt bland de jag intervjuat att samordnarnas och framför allt kulturombudens uppdrag innefattar ansvar för scenkonst, men inte för besöksmål såsom museer. Dessa står utan samordnare, vilket i stor utsträckning påverkar i vilken omfattning skolorna använder sig av dem. I uppdraget ingick det bland annat att undersöka vilka besöksmål som passar olika målgrupper. Samtliga museer erbjuder färdiga pedagogiska program anpassade efter olika målgrupper, men i samråd med skolan skräddarsyr de även program efter behov. Detta framkom i möten med besöksmålen och beskrivs i utbudskatalogen. För- och nackdelarna med Skapande skola har varit återkommande. På många skolor har det enbart varit tack vare Skapande skola som eleverna fått ta del av olika kulturmöten och upplevelser. Det är dock värt att notera att Kulturrådet har kriterier för hur man blir berättigad till Skapande skola-medel. Skapande skola ska vara ett komplement till övriga kultursatsningar som skolan gör, men i väldigt många fall är det enbart genom Skapande skola som kultursatsningar görs. Metod Under våren har jag samlat in statistik från de olika besöksmålen över vilka skolor/kommuner som rest till dem, hur många barn/unga de tagit emot, vilka åldersgrupper samt hur mycket resestödsmedel som rekvirerats. När projektet med resestödet startade 2009 var det enbart resor till Hallands Konstmuseum och Hallands Kulturhistoriska museum som var berättigade resestöd. För att få en förhållandevis rättvis bild över hur användningen av resestödet ser ut valde jag att i statistiken enbart presentera resultaten från år 2010 till 2012. Ett undantag har jag gjort i presentationen av i vilken utsträckning man har använt sig av resestödet från år till år. (se fig. 10 i bilagan) Jag har även samtalat med de olika besökmålen om vilka problem de ser som finns och möjliga lösningar. Statistiken jag fick in från de olika besöksmålen över hur många barn/unga de tagit emot, vilka kommuner och skolor som rest till dem etc. har utgjort en väsentlig del i mitt arbete. På grund av avsaknad av gemensamma mallar redovisar besöksmålen dock sin statistik på olika sätt. Detta blev problematiskt då vissa besöksmål tydligt återgav vilka årskurser och skolor som rest, andra enbart antalet elever och ungefärlig årskurs. Av den anledningen valde jag att inte ha med vilka skolor som rest samt vilka årskurser det rörde sig om, eftersom det skulle blivit missvisande. I uppdraget har jag lagt mycket fokus på just den uppsökande verksamheten. Jag har i möten med samordnarna diskuterat hur de i den egna kommunen ser på subventionerna och skolornas arbete med kultur. En viktig del i arbetet har varit möten med skolorna och tillsammans med samordnarna har jag gjort ett urval på fem skolor i varje kommun som intervjuats. Kriterierna har varit att det i varje kommun skulle finnas en större skola, en mindre, en landsbygdsskola och en skola från centralorten. Blandade åldrar samt friskolor och särskolor skulle också finnas representerade. I vissa kommuner föreslog samordnarna att jag skulle kontakta såväl kulturombuden som rektorerna, i andra kommuner enbart kulturombuden. Då det var svårt för skolans personal att avsätta tid till möten fick vissa intervjuer ske via telefon och några enstaka via e-post. I en del kommuner har jag inte fått respons från alla utvalda skolor och tjänstemän, men det insamlade underlaget har ändå varit tillräcklig för att kunna få en tydlig uppfattning om hur skolorna ser på kultur, resestödet och scenkonstsubventionen. 5

Fältstudier Här följer redogörelsen av de intervjuer jag genomfört under våren med kulturombud, rektorer samt samordnare i de olika kommunerna. Det som framkommer nedan är en återgivning av de uppfattningar som framkommit under intervjuerna, och inte mina egna åsikter. Dessa framkommer i Egna reflektioner. Kännedom om kulturutbud och subventioner I varierad utsträckning finns kännedom om resestödet och scenkonstsubventionen bland de tillfrågade. I vissa kommuner känner de till resestödet men inte scenkonstsubventionen, medan berörda i andra kommuner känner till scenkonstsubventionen men inte resestödet. Scenkonstsubventionen används av samordnarna vid inköp av scenkonst till skolorna. I intervjuer med flertalet skolor har det dock framkommit att skolan har uppfattningen att de får en scenkonstföreställning kostnadsfritt och att de då inte använder scenkonstsubventionen. En skola berättar även att de ibland får tacka nej till föreställningar på grund av att de själva måste bekosta busskostnaden inom kommunen. En vanlig kommentar från kulturombud och rektorer gällande scenkonstsubventionen är att 60 kr/elev blir för dyrt även om det är subventionerat. Samma resonemang gäller vid valet att inte använda resestödet. Samordnarna i de olika kommunerna försöker fördela scenkonstutbudet så rättvist som möjligt för de olika årskurserna. De är måna om att det blir bredd i såväl utbud som var i kommunen utbudet placeras och försöker aktivt få med alla skolor. Det blir lätt det gamla vanliga när skolan väljer själv. Förskolorna i Halmstad har frånsagt sig ansvaret att välja utbud och vill helst att samordnaren sköter det helt. Samtidigt som samordnarna vill ha variation och bredd, blir det ändå så att Laholm och Hylte gärna väljer Teater Halland, då de som enda besöksmål betalar hela resan. I Kungsbacka söker skolorna sig mer till Göteborg för museibesök, och undersöker alltså inte Hallands utbud i större utsträckning. Samordnarna förklarar det som att skolorna inte upplever en naturlig förankring till Halland. I Hylte är samordnarna glada över att Kultur i Hallands scenkonstsubvention även gäller bibliotekens offentliga föreställningar. Det gör att biblioteken kan bibehålla kvaliteten på föreställningarna, som är populära och välbesökta. Från och med februari 2013 övergick den tryckta utbudskatalogen med det regionala kulturutbudet till att bli digital. Inte alla tillfrågade känner till att den numera finns digitalt, med exempelvis länkar till videoklipp från aktuella föreställningar. I Kungsbacka känner få till den medan i Varberg känner alla som intervjuats till den. I Falkenberg känner kulturombuden till den men inte alla rektorer, och åsikterna om vilken typ av katalog som föredras går isär. I Hylte kände de flesta till den, men hade inte erfarenhet av den. I Halmstad kände anmärkningsvärt få till den. I Laholm var det blandat, en del kände bara till den tryckta katalogen. I det stora hela föredrog de flesta den tryckta katalogen, men alla förstår varför Kultur i Halland övergått till en digital version och ser det mest som en vanesak. Det var enklare att diskutera med kollegorna när det var en tryckt katalog att bläddra i, men det är smidigt med länkarna och youtubeklippen. Påminnelser om webbkatalogen behövs dock, både som tryckt broschyr och i digitala nyhetsbrev. Hylte tycker att Kultur i Halland är bra på att skicka påminnelser. Några påtalar att de bara läser webbkatalogen i samband med att de ska lämna in önskemål om scenkonst till samordnaren, i övrigt inte. Alla samordnare har gått ut med länken till kulturutbudskatalogen till skolorna, och i Falkenberg planeras en samlingsplats för kulturen i det kommunala intranätet. Jag undersökte även om det fanns digitalt nyhetsbrev/ lokalt forum på skolan, och om länken till kulturutbudskatalogen kunde ligga med där. Samtliga kommuner var positiva till det. Kungsbacka: Fronter, skolans egna hemsida, nyhetsbrev, Unicum. Varberg: Fronter, Porten, bloggsida, månadsbrev. Falkenberg: First Class Hylte: Interna mail och nyhetsbrev Halmstad: Fronter (bättre för blänkare, konkreta tips bäst via nyhetsbrev) Laholm: First Class, interna mail. Alla är överens om att ett nyhetsbrev är ett bra sätt att få information, även om det finns risk att det försvinner i mängden. Samordnarna och skolans personal är eniga om att bästa vore ett nyhetsbrev där de olika besöksmålens nyheter ligger samlade, så det inte blir för mycket information från olika håll. En del påtalar dock att de inte läser nyhetsbreven när de vet med sig att de inte har någon budget för kultur. Ett kulturombud menar att det är enklare att samarbeta med kommunen och kulturskolan, då det är svårt att hitta olika sorters aktörer för till exempel ungdomskultur (såsom graffiti, parcour och street) och framför allt för killar. I Kungsbacka uttrycker ett kulturombud att det är dåligt att det inte finns någon som arbetar centralt i kommunen med kultur det kräver mycket av lärarnas egna intresse. Några av skolorna i Halmstad berättade att de inte fått någon information sedan förra samordnaren slutade. En del tycker att man når flest om informationen från Kultur i Halland går via samordnaren, medan andra föredrar att få den informationen direkt till 6

skolan. Framför allt friskolorna föredrar det sistnämnda, men även några kommunala skolor. Det finns en oro över att informationen från Kultur i Halland inte når fram. Det kom också fram att en plattform med information gällande Skapande skola efterfrågas. Friskolor och gymnasier I Varberg är friskolorna välkomna och aktiva på kulturombudsträffarna. I vissa kommuner känner friskolorna sig väl informerade och har bra kontakt med samordnaren medan det i andra kommuner saknas kontakt, vilket kan resultera i utebliven information om kulturutbud och subventioner. De friskolor som är missnöjda med hur det ser ut menar att kommunen har ansvar för alla barn i sin kommun, även om de inte går i kommunal skola. Samtidigt uttrycker en del samordnare att det är väldigt komplext, då friskolorna skulle få gratistjänster om de bjöds in till kulturombudsträffar där fika och de inblandades tid bekostas av kommunen. De gymnasieskolor jag talat med har inga kulturombud och kommunikationen mellan samordnarna och gymnasieskolorna är i stort sett obefintlig. De gymnasie- och friskolor jag talat med har istället för kulturombud enskilda intresserade lärare och administratörer som tar hand om spridningen av information rörande kultur. Kommunikationen mellan skolor och institutioner Merparten av de tillfrågade skolorna får information om kulturaktiviteter genom följande kanaler: kulturutbudskatalogen, kommunala kultursamordnare, kommunala nyhetsbrev, kulturombudsträffar, den årliga Dantedagen, djungeltelegrafen och skolpersonal med tentaklerna ute. Några skolor efterfrågar representanter från de olika kulturinstitutionerna på någon av kulturombudsträffarna. En föreslår bildspel från dem, även om de själva inte kan vara med och presentera. Kulturen och skolan pratar olika språk Den 29:e oktober 2013 håller Kultur i Halland och Kungsbacka kommun en konferens, Levla lärandet, som behandlar den samtida barn- och ungdomskulturens betydelse för lärandet. Den riktar sig till skolans personal, skolledning och beslutsfattare. Information om konferensen har gått ut i tre olika påminnelser. Efter det första utskicket undersökte jag i vilken utsträckning informationen hade nått fram. I Kungsbacka kände de flesta inte till det och bara en skola hade anmält sig. I Varberg hade kulturombuden fått information via rektorn och de själva och/eller någon ersättare från skolan ska delta. I Falkenberg och Hylte kände en del av de jag intervjuat till det, men inte alla. I Laholm kände merparten inte till det och i Halmstad ingen. En grundskolechef i Halland berättar att responsen från lärare har varit att det inte upplevs som att reklambilden är riktad till lärare utan till kulturfolk. Skolorna och kulturen pratar olika språk. Skolan förstår inte kulturens språk och vice versa. Svårigheten har varit att förstå vad programmet innehåller och vad det ger för mervärden; det inte är bra om enbart kulturfolk utformar inbjudningar till skolor. En representant från skolan och en från kulturen borde hjälpas åt med utformningen. Att arbeta som kulturombud Gemensamt i kulturombudens arbete är att vara en länk mellan samordnaren och kollegorna samt gå på kulturombudsträffar, kurser och föreläsningar. I detaljerna skiljer det sig en del hur skolorna arbetar, även i viss mån inom kommunerna. På en del skolor har de mer än ett kulturombud. På några skolor har, utöver kulturombudet, lärarna för respektive klass hand om kulturen och samarbetet med 7

artister/konstnärer. Flera kulturombud framhåller att det är bra när det inte bara är en person som har hand om kulturen på skolan. På några av skolorna innebär rollen som kulturombud att även genomdriva projekt, hjälpa till med scenkonsten när den är på skolan, administrera Skapande skola-ansökningar samt tipsa om föreställningar. Kulturombuden är överens om att det alltid är väldigt mycket administrativt arbete med Skapande skola, men de flesta skolor har ändå alltid satsat på det. På några få små skolor finns inte kulturombud, istället är det rektorn som sprider informationen. När den tryckta kulturutbudskatalogen fanns diskuterades det mer i arbetslagen, nu informerar kulturombuden bara om utbudet. Det borde vara lika på alla skolor hur kulturombuden arbetar, inte bara på frivillig basis, uttrycker ett kulturombud. Kulturombuden bör ha träffar även om webbkatalogen fungerar självständigt. Mycket händer vid fikabord och skrivbordet intill det är inte alltid vid inplanerade möten som de bästa idéerna dyker upp. Urvalsprocessen De allra flesta diskuterar i arbetslag och kommer sedan med önskemål till samordnaren om den scenkonstföreställning de önskar. Kulturombuden har i slutändan bestämmanderätt, även om diskussioner förs med kollegorna. Ofta får kulturombuden rikta in sig på en viss ålder, eftersom det inte finns medel att rikta in sig på alla. Om de själva inte är så insatta brukar de ta hjälp av samordnaren och höra vad andra skolor beställt. Ett kulturombud lyfter fram att hen förstår att samordnaren måste tänka strategiskt med ekonomin och om de får möjlighet till ett bra pris ta en annan föreställning än den skolorna önskat. Några kulturombud tycker dock det känns som att man lurar sina kollegor om man diskuterar med dem som att de hade mycket att välja på. Vissa problem och önskemål om förändringar finns dock hos de flesta. Vid enstaka tillfällen har det blivit problem med att byten av kulturombud inte nått fram till samordnarna. Ett ombud tycker att det ska ligga på skolledningen att informera om detta. Kulturombuden är medvetna om att de kommunala samordnarna för kultur nog inte alltid får den respons de efterfrågar. Genomgående framhålls det att det är svårt att få vikarier/komma loss till Dantedagar och kulturombudsträffar. I Laholm har man inte haft kulturombudsträff det senaste året, då det varit för få som anmält sig eller hört av sig. Flera skolor i andra kommuner rapporterar att det inte är lika många kulturombudsträffar längre då webbkatalogen gör att kulturombuden kan jobba mer självständigt. Både kulturombud och samordnare tycker dock att det är bra med träffar även om det är smidigt med webbkatalogen. Det är nätverkande att träffa sina kulturombudskollegor. Tiden är avgörande för att kulturombuden ska kunna ta sig till kulturombudsträffar och konferenser; enklast vore att förlägga kulturombudsträffarna vid 14-15-tiden, så det inte behövs vikarie, menar flera av de jag intervjuat. Vidare är det viktigt när på året träffarna förläggs; augusti, september och framför allt januari hade varit bra. Terminsstarter, helt enkelt. I Kungsbacka är det först information följt av gratis filmvisning, vilket är uppskattat hos kulturombuden. Fribiljetter till kulturombuden för deras insats är uppskattat, vilket vissa kommuner arbetar med. Samordnarna i Varberg tycker att Kort framförhållning är ett problem. I vissa kommuner kommer informationen gällande när och var föreställningen sker bara någon vecka innan speldatum, vilket gör det svårt att planera in i undervisningen. En samordnare tycker att det bästa vore om de visste vad respektive årskurs ska arbeta med för tema under terminen, innan kulturutbudskatalogen släpptes. I många kommuner kommunicerar samordnarna och skolorna redan för att matcha utbudet med skolornas aktuella tema. En skola uttrycker att de hellre arbetar självständigt och tematiskt, utan att ha så mycket kontakt med samordnarna. På en del av skolorna har svenskläraren direktkontakt med författarna, musikläraren kontakt med musiker eller någon kollega tar direktkontakt med en kulturinstitution eller konstnär/pedagog de har erfarenhet av. En del skolor rapporterar att kultur och utflykter offras när mycket energi och tid går till annat. Överlag är alla kulturombud på skolorna väldigt nöjda med kommunikationen med samordnarna och hur de arbetar. 8

i ett avtal att kulturombuden ska få ledigt för konferenser och träffar. I några kommuner är det desto svårare. Då kulturombuden inte får ledigt utan måste jobba in tiden får de pussla mycket med kollegorna. I Hylte får de inte ta in vikarier, vilket försvårar ytterligare. I Halmstad får de på en del skolor inte betalt/kompledigt för att gå på träffarna, utan det får ske på deras fritid. Samordnarna påvisar att det överlag krävs mycket av lärarna. För att de ska ta sig tid att gå på konferenser och kulturombudsträffar krävs det i regel att de redan har ett kulturintresse. Kultur i Halland ska ta fram en folder om vad det innebär att vara kulturombud samt vilka fördelar det ger. Det ska vara en förmån att vara kulturombud, menar en samordnare. Förr fick kulturombuden resor, övernattning etc. men den tiden är kanske förbi. Någon fördel bör dock finnas. Kvinnojobb? I de flesta fall ingår inte kulturombudsträffarna i arbetsbeskrivningen och kulturombuden har alltid mycket att göra och det är svårt att hinna med alla uppgifter. Ett kulturombud menar att kulturombudsträffarna borde vara obligatoriska och ingå i arbetsbeskrivningen, annars är de svåra att hinna med. Kulturombudet påtalar att det i nuläget bara är kvinnor som går. Män går inte på träffar om det inte är arvo derat. Hen fortsätter med att det är mycket som är obetalt numera, man är nöjd med att få en fika eller sitt namn publicerat i en artikel och så vidare. Statusen måste höjas, kulturen måste vara värd sitt pris. På Dantedagen är det hur många kvinnor som helst, men inte många män bara på scenen. På kulturombudsträffarna diskuteras bara scenkonst, inte museer och deras pedagogiska program. Utifrån samordnarnas information framkommer det att det varierar väldigt mycket i de olika kommunerna hur mycket tyngd som läggs på kulturombudens roll ute på skolorna. I Varberg och Kungsbacka prioriteras konferenser och kulturombudsträffar. Så länge informationen här når rektorn i god tid och hen kan planera utifrån kulturombudets frånvaro är det inga problem för kulturombudet att få ledigt för att medverka på träffarna. I Kungsbacka står det dessutom Endast scenkonst? Alla samordnare ansvarar för samordningen av scenkonstföreställningar för skolorna men ansvarar inte för samordning av resor till besöksmål som museer och deras pedagogiska utbud. I alla kommuner ser samordnarna till att gå ut med information om museer och deras pedagogiska utbud. På kulturombudsträffarna diskuteras enbart scenkonst och i de flesta kommuner tror samordnarna att kulturombuden enbart har hand om scenkonst. Flera av kulturombuden på skolorna bekräftar detta. Hur skolorna arbetar med besöksmål såsom museer är upp till de enskilda lärarna i respektive klass eller ämne. Det är inget som kulturombuden behandlar, annat än att de kan sprida information som inkluderar det utbud som finns på museerna. I Falkenberg uttrycker samordnarna att det blir besvärligare med besöksmålen då lärarna får hantera det själva. Det finns inte kulturombud på alla skolor och det ser väldigt olika ut i engagemanget. I Kungsbacka finns ingen centraliserad samordning och inte heller centrala medel för kultur i skolan. Två tjänstemän i kommunen arbetar för att skapa en fungerande samordning gällande kultur i skolan. Nej till e-postadress Förslaget kring en ny e-postadress (kulturombudskolansnamn@kommun.se) för att underlätta kommunikationskanalerna mellan Kultur i Halland kommunerna skolorna fick väldigt tydlig och gemensam respons. Undantaget några få som tyckte att det var en bra idé har det varit ett klart och tydligt nej till det här förslaget. Man menar att det fungerar bra som det är nu, och att de problem som finns inte löses med en ny gemensam e-postadress. Informationen kan brista även gällande e-postsystemet vid byten av kulturombud. Ett kulturombud föreslår att man från kommunens håll en gång om året kunde skicka ut ett meddelande som krävde svar, så det framgår om information når ut eller inte. Om samordnaren inte får svar kontaktas kulturombudet eller hens skola. En annan föreslår att skolan kunde ha en liten grupp som träffas och diskuterar, utifrån sina olika ansvarsområden (textil, musik, natur etc.) På gymnasier och friskolor går utskick direkt till rektorn eller expeditionen. Ett av gymnasierna uttrycker att det vore bra om mailen gick till någon mer än rektorn, för att vara på säkra sidan. 9

Geografisk orättvisa Kulturombuden betonar hur viktigt det är med den scenkonst skolorna tilldelas genom samordningen i kommunen, då barnen behöver få se professionell scenkonst. Scenkonstföreställningar placeras på skolorna eller i kommunala lokaler. Ett kulturombud tror att om föräldrarna åker privat med barnen är det sällan en teaterföreställning de går och ser. En lärare på grundsärskolan tycker att det ibland är svårt att hitta rätt nivå på aktiviteterna för deras elever. Ett vanligt återkommande problem i alla kommuner är den geografiska orättvisan. När pengar dras in uppifrån drabbar det olika, även om man drar in lika mycket. Landsbygdsskolorna har inte samma utbud som de i centralorterna och det kostar alltid mer för dem att resa. Ekonomiskt och praktiskt i skolans värld Hur kulturbesök finansieras på skolorna är överlag gemensamt oavsett kommun. Det är genom Skapande skola, resestöd och scenkonstsubventioner. I vissa kommuner bekostar kommunen transporten när skolorna ska ta del av de tilldelade scenkonstföreställningarna, i andra fall får skolan själv bekosta resan inom kommunen. I många kommuner anordnar biblioteken föreställningar för förskolor, som även många särskolor nyttjar. Det varierar från skola till skola och kommun till kommun om budgeten är centraliserad eller ej. De flesta skolor har inga medel öronmärkta för kultur utom en skola. De har själva valt att öronmärka en del av budgeten och menar att så har de alltid gjort, trots att de inte har mer pengar än någon annan, så pass viktigt är det med kultur. På en del skolor finns det utrymme i den egna budgeten för resor och kultur, på andra inte. I Varberg liksom i de flesta kommuner har samordnarna hand om pengapåsen för scenkonst, övrig kultur får skolan stå för. Därför blir det få övriga kulturbesök, eller utsvävningar, som ett ombud benämner museibesöken. I Kungsbacka och Falkenberg har man ett visst kommunalt resestöd inom den egna kommunen. Ett kulturombud berättar att de i Kungsbacka reser till det som är gratis och enkelt att ta sig till, såsom Göteborgs konstmuseum och hembygds museum. Förr gick några skolor på skolbio, som då bekostades av den egna budgeten. En del friskolor har inte använt vare sig resestödet eller scenkonstsubventionen, då de inte visste att det gällde dem också. I Hylte har samordnare och kulturombud utöver subventionerna hittat medel ur fonder etc. för att nå ut med kultur för barn och unga. Det är för kostsamt för landsbygdsskolorna att resa nu. I Kungsbacka har kommunen ett eget resestöd inom kommunen. Det finns också önskemål om att viss procent av skolans budget ska vara öronmärkt för kultur. I Falkenberg har film och musik en summa att dela på i busspengar. Problemen varför skolorna inte reser tror några kommunala samordnare handlar om tid och pengar. Det handlar inte om ovilja eller brist på information har skolan inte tid eller pengar kvittar det hur mycket information de får. Lärarna känner sig tidspressade av undervisningskrav och att tid försvinner när de reser. Andra samordnare tror att det även handlar om okunskap om möjligheterna. Några samordnare menar att besöksmålen behöver marknadsföra sig bättre. Inte nå ut mer, utan nå ut med ett annorlunda budskap än nu. Vissa besöksmål låter tråkiga och behöver säljas in på ett mer inspirerande sätt. En annan samordnare föreslår presentationsvideo på youtube, liknande det som många scenkonstföreställningar har på webbkatalogen. Alla besöksmål borde ha någon presentation där. Kanske Kultur i Halland kan organisera det, föreslår hon. En undersökning har gjorts bland grundskolans lärare i Falkenberg om vad de föredrar. Det framkom att besöksmål (till exempel Teater Halland, Teater Albatross) kvittar, bara före ställningen tar upp frågor om värdegrund, uttrycker ett kulturombud. I Falkenberg har man även kommit fram till att skolorna är mer pigga på att boka vårresor på hösten än att boka höstresor på våren. Skapande skola Skapande skola fungerar på olika sätt i de olika kommunerna, de har olika upplägg. Skolorna är överens om att de är beroende av Skapande skola för att kunna tillhandahålla kultur på skolan, det har inneburit mycket mer Resan belastar kulturkontot I nuläget går kulturpengarna i många kommuner till bussning också. Det hade varit bra om resan inte behövde belasta kulturkontot, uttrycker flera kulturombud. Region Halland har i uppdrag att ge kultur till barnen och resan bör då vara helt gratis, menar en samordnare. Hellre gratis resa och först till kvarn, föreslår samordnaren. I Varberg föreslås det att skolorna kunde få halva resestödet inom kommunen och helt subventionerat när de reser utanför. 10

kultur. De är mycket nöjda med de satsningar de då kan göra, men är samtidigt besvikna över att de aldrig får den summa de ansöker om, trots väl genomarbetade ansökningar. Ett kulturombud menar att det vore bättre om man ansökte vartannat år och då fick hela summan. Vidare innebär ansökningarna och redovisningarna ett enormt stort administrativt arbete och tillför mycket stress för lärarna. De menar att det i princip kräver en 25% tjänst, men det finns ingen extra tid att ta av. De måste pussla med den tid som finns. I Hylte upplevdes detta så stressande och tidskrävande att man läsåret 2012/2013 valde att inte ansöka om Skapande skola-medel alls. På en del skolor i de olika kommunerna samarbetar man med kulturskolan i Skapande skola-projekten. På några skolor har man inte ansökt om Skapande skola-medel alls, utan gått på de föreställningar kulturskolan anordnade genom Skapande skola. Samordnaren i Laholm berättar att man där hade ett möte kring Skapande skola-ansökningar som gav väldigt bra resultat. Representanter från en del av besöksmålen och Kultur i Halland var med på mötet och informerade om kulturutbudet. Samordnare i Halland lyfter fram att det är rörigt och motsägelsefullt med Skapande skola, där Kulturrådet vill att man nyttjar professionella utövare men är otydliga med var gränsen går mot kulturskolorna. I Falkenberg arbetar man aktivt med att Skapande skola ska vara ett komplement till övrig kultur i skolan. Ämnesintegrerande En samordnare föreslår att det någonstans inom kommunen kunde redovisas öppet vad de olika skolorna gör för kulturella aktiviteter, då det nog kan inspirera andra skolor i kommunen. Alla tillfrågade skolor är överens om att det går att ämnesintegrera kulturupplevelser och integrera dem med läroplanen. Lärare och rektorer menar att det är viktigt att ämnesintegrera kultur och att det går alldeles utmärkt, främst vad gäller svenska, historia, religion och samhällskunskap. Vidare behöver barnen komma ut från skolan och få inspiration. Det är viktigt att barnen får komma ut och uppleva kulturen på riktigt. En del reser sällan om det inte är kopplat till kursplanen, medan andra menar att om det inte sammanfaller med kursplanen får man helt enkelt ta en paus i den. Eleverna behöver utflykter och glädjeämne också. Alla tycker inte det är helt lätt att ämnesintegrera i praktiken, inte bara vad gäller kultur, även om intentionen är att göra det. En del är inte helt nöjda med hur kulturskolan gjort; ibland blir det för fristående med dans och teater som kommer därifrån till skolan. En skola berättar om ett väldigt bra samarbete med Falkenbergs museum, som var mer djuplodande. I Hylte berättar en rektor att när lärarna backar från kulturupplevelser är det ofta för att de har för höga krav på sig själva om att ämnesintegrera med mera. En rektor uttrycker att det är väldigt besvärligt med schemabrytande verksamheter och att utflykter inte är helt positivt. En annan rektor är bekymrad över att det lätt blir irrbloss när skolan ska arbeta med kultur utanför skolan; intresset blommar upp ett tag efteråt i skolan, men sen blir det inget mer. Det blir bättre integrerat på sikt om lärarna är kulturintresserade. En lärare på grundsärskolan säger att det blir mest genom slöjd och bild som man ämnesintegrerar. En grundskolechef uttrycker att hen är noga med att estetiska lärprocesser inte ska gälla bara i klassrummen. En del ser kulturen i skolan som en del av lärandet, andra som både en del av lärandet och en skolutflykt beroende vart man reser. Det är väldigt olika hur man ser på utflykter som inte är ämnesintegrerade. En del reser enbart när 11

det är kopplat till lärandet, andra tycker det är viktigt med vanliga utflykter också. Ett gymnasium i Hylte berättar att skolan jobbar med att eleverna ska förstå att lärandet inte behöver ske enbart på skolan. Ett gymnasium i Halmstad nämner Konsthallen som ligger nära och där utställningarna är lätta att knyta ihop med skolämnena. Förbättra det regionala resestödet Det har funnits många olika tankar kring hur man kan förbättra det regionala resestödet, men det mest återkommande förslaget har varit ett upplägg där det skulle vara olika stöd beroende hur långt avståndet är från skola till besöksmål. Det framhålls att det ska vara lättillgängligt och billigt. Det är bättre information nu på Region Hallands hemsida, det behöver bara marknadsföras mer, exempelvis på introduktionsdagar i kommunen där all skolpersonal samlas och på rektorskonferenser. 15 20 minuter räcker för att budskapet ska nå fram. Det är viktigt att det är enkelt, klart och tydligt vad som gäller, samt lätt att administrera. Det måste vara smidigt. En samordnare tycker att beställningsrutinerna på Region Hallands hemsida behöver bli ännu tydligare, det ska inte bara vara hänvisning till besöksmålen. Det vore bra om blanketten kunde fyllas i på hemsidan och kvitton scannas in och e-postas, tycker en rektor. Ett kulturombud tycker att blankettifyllandet är smidig men att resan är ett problem. Ett annat kulturombud tycker att det borde finnas tips på Region Hallands hemsida om vad skolan kan göra mer i staden de besöker. Kulturombudet föreslår gratissaker som naturupplevelser samt kanske någon överenskommelse med caféer etc. som kunde erbjuda billig fika för skolklasser. En del tycker resestödet är bra som det är eftersom det går att använda mer än en gång/termin. Det är alltid bra när det finns möjlighet till ekonomisk stöttning. Andra tycker att det gärna kunde vara helsubventionerat och obegränsat, fast då måste det vara med motkrav. En rektor menar att resestödet borde kunna höjas om skolan som motkrav kopplar besöket i högre utsträckning till undervisningen. Dock ska det inte vara för omständligt med ansökningarna. Det är bra att ställa krav, fortsätter hen, då det gynnar eleverna om lärarna får tänka till mer kring varför man använder sig av resan. Avståndsproblematik Avstånd mellan skola och besöksmål är problematiskt. Det är till exempel dyrare för Kungsbacka än för Halmstad att åka till Laholm, varför det kunde vara värt att se över om summan kan regleras i förhållande till antal mil. En rektor menar att resestödet är generöst, men det försvårar när skolan ligger avlägset. Flertalet skolor och samordnare påtalar dessutom problemet med avstånd inom kommunen. Det uppstår ett jämlikhetsproblem med landsbygdsskolorna kontra centralortsskolorna, då landsbygdsskolorna inte kan förflytta sig lika lätt utan buss och buss kostar. Många vill ha resestöd eller helt subventionerat inom den egna kommunen så att pengarna kan gå till besöksmålet istället. Då hade man kommit en bra bit på vägen vad gäller kulturanvändning i skolan. Det föreslås helsubventionerat inom kommunen för de yngre. De äldre kan enklare resa utanför kommunen. En lärare föreslår att resan kostar en viss summa vissa tider och dagar, medan det andra dagar är helt subventionerat att resa. Ett annat förslag är en fri resa per läsår, där skolan får välja fritt inom Halland. En liknande variant är att det ska vara ett visst antal gratisresor per skola, dock inte resor som alla på hela skolan ska vara med på det måste finnas utrymme för lärare att själv bestämma hur de vill lägga upp det. Ett vanligt önskemål är att resestödet ska täcka kostnaden fullt ut. Det är dumt att erbjuda ett stöd där resan/föreställningen ändå kostar, menar ett kulturombud. Kulturombud och samordnare uttrycker att de förstår grundtanken om att det ska vara rättvist, men det blir inte så i slutändan. De föreslår att resestödet ska vara högre till landsbygdsskolor eller beroende på många kommungränser man passerar. Ett kulturombud tror att skolorna hade rest mer om resan var helsubventionerad. En del skolor har rest mycket utan resestödet, då de åkt till resmål som inte varit berättigade resestödet. Det finns önskemål om att Kultur i Halland ska vidga begreppet så att fler besöksmål kan ingå. Ett kulturombud menar att det finns personer inom hembygdsföreningarna som är kunniga och duktiga även om de inte är utbildade pedagoger. En rektor tycker dock inte det ska vara helt gratis, man får bjuda till lite. En del kulturombud och rektorer tror det hade varit bra med helsubventionerat till vissa bestämda besöksmål vissa terminer, då man dessutom kanske hade upptäckt ett nytt besöksmål. Andra tycker inte det skulle vara bra om det var för styrt. Från samordnarnas håll är nära nog alla överens om att helsubventionerat till vissa besöksmål vissa terminer är bra. Dels då 50 kr/resenär inte alltid täcker hela summan, dels då skolorna upptäcker något nytt och slipper välja. 12

En del grundsärskoleklasser har svårt att nyttja subventionerna då det är svårt att resa med de yngre eleverna som kan behöva väldigt specifika reseupplägg. Det är lite lättare för de äldre eleverna att resa. Trots den ekonomiska bristen menar flertalet kulturombud och rektorer att det inte alltid är ekonomin som är problemet vid resor, utan tiden. Det kräver samordning med övriga lektioner, framför allt på högstadier etc. där det påverkar fler ämnen och lärare om en klass ska resa iväg. Pusslandet blir omständligt och restiden blir ofta för lång. En samordnare uttrycker att arrangemang på närbiblioteken är bra för förskolor. En annan samordnare berättar om problematiken kring att lärarna inte kan åka med hur små barn som helst, då det inte finns bilkuddar till alla. Bussbolagen borde ha ett lager med bilkuddar, tycker hen. Det finns en uppfattning inom kommunerna om att förskolorna inte reser utanför den egna kommunen, vilket besöksmålen dock kan rapportera om att de gör. Det finns önskemål om färdiga paket som erbjuder resa, guide, besöksmål etc. där man bara behöver boka bussen och ta sig dit. Kanske det kunde finnas sådana erbjudanden vissa perioder (med god framförhållning). På en skola föreslås det att skolan skulle få ett gratispaket per läsår att välja bland; ett musikevenemang, ett dansevenemang etc. Det är svårt att välja bland hundra olika utbud i katalogen. Evenemang med hög kvalitet vill skolorna ha, gärna med anknytning till sådant som händer i samhället då det ger mer genomslag hos barnen (till exempel Tall Ships Races och skeppsmålningar, Nordqvistutställningen i samma veva som när Pettson firade jubileum). Kulturombud tar också upp att barnen blir för trötta vid för lång resa. Det hade varit skillnad om resestödet även gällde för kommunen intill, även om den inte ligger i Halland, tycker de. En del skolor menar att man ska kunna åka utanför Halland om det ska vara likvärdigt. Merparten av de tillfrågade tror inte att tjänstemän i kommunen är medvetna om att resestödet är baserat på skattemedel som egentligen tillfaller barnen i den egna kommunen, men går till andra kommuner om resestödets inte utnyttjas i den egna. En del kulturombud och rektorer tycker det låter orättvist medan andra tycker det är bra att det är så. Samma situation gäller även för scenkonstsubventionen. 13

Egna reflektioner Det är problematiskt att Skapande skola ska vara ett komplement till skolans övriga kulturutbud men inte alltid är det. Skolorna använder sig flitigt av Skapande skola, men i många fall blir det också det enda sättet för barn och unga att i skolan komma i kontakt med och arbeta med kultur. Skolorna arbetar sällan med kultur som undervisningsresurs utöver det som görs inom Skapande skola. I princip kan man säga att Skapande skola har tagit över andra former för kultur för barn och unga. Skapande skola blir inte ett komplement till skolans övriga kulturutbud det blir skolans enda kulturutbud. Skolorna tar ofta del av en scenkonstföreställning per läsår vilket är bra. Däremot förutsätts det att skolan själva tar initiativ till och organiserar resor till museer, vilket sker i väldigt varierad utsträckning. Det är dock barnens demokratiska rättighet att få ta del av kulturens alla språk såväl scenkonst som museer. Vidare är det lätt hänt att skolan väljer säkra kort. Det sprider sig via djungeltelegrafen när någon kollega varit på någon bra kulturupplevelse. Det är förvisso väldigt bra när det sprids mun-till-mun av någon lärarna litar på, men nackdelen är att utbudet kanske inte varieras tillräckligt. Används möjligheten med subventionerna för barnen att ta del av så stor variation som möjligt inom kulturen? Det finns önskemål hos flertalet kulturombud om att det ska finnas färdiga museipaket, där man bara behöver boka buss och allt annat är färdigt. Detta finns redan, problemet ligger i att det inte finns någon som samordnar och informerar om dessa paket. Medan skolorna har den fantastiska möjligheten att trots lärarnas tidsbrist ta del av ett färdigt scenkonstpaket serverat för sig och sina elever, står skolan helt utan den möjligheten när det gäller museibesök inte på grund av att museipaket inte finns utan på grund av att samordning saknas. Det var ytterst positivt att höra att så många skolor arbetar ämnesintegrerat, även om jag tror att man kan göra det i större och smidigare utsträckning. Skottorpskolan är ett exempel på hur man exemplariskt kan ämnesintegrera; 2011 valde de att kombinera skolarbetet med Karl den XI:s och Ulrika Eleonoras bröllop på Skottorps slott, skeppet Vasa som sjönk samt nordisk mytologi med animation på Teckningsmuseet i ett grundligt arbete. Barnen fick själva skriva manus, rita bakgrunder och klippa ut figurer i skolan. På plats på museet filmade de själva, samt lade röster och gjorde allt arbete som krävs för en kortfilm. Säkert minns de elever som fått arbeta kreativt från grunden med historiska händelser, vilka som nu gifte sig på Skottorps slott och var det där skeppet nu sjönk, bättre och längre än andra? Skottorpsskolan har tidigare arbetat bland annat dramatiserat med bröllopet på Skottorps slott, med manus, kostym, dans och skådespeleri etc. Trots de många fördelarna med att ämnesintegrera kultur finns det en annan sida av saken. En del kulturombud och rektorer har i intervjuerna påpekat att elever behöver få gå på kulturaktiviteter utan att det ska kopplas till något. Det finns en problematik med att som elev missa möjligheten att helt oreflekterat gå på ett museum/se en dansföreställning etc., utan att det ska behöva redovisas. När kravet på att studienytta måste finnas med riskerar man att frånta barn själva upplevelsen. Det tar lång tid för nya system att etableras, till exempel refererar ett av kulturombuden till ett gammalt system för resor. Det har alltså inte framgått i tillräcklig utsträckning att det är ett annat system som gäller nu. Jag gick i detta uppdrag in för att reda ut de regionala problem som fanns med resestödet, men det har uppkommit att många skolor har problem med transport även inom den egna kommunen. För att få bukt med problemet med att resestödet i nuläget är ojämnlikt för landsbygdsskolor och centralortsskolor behöver man se över resestödet. En lämplig modell för resestödet borde vara att subventionera olika, så att det blir högre resestöd ju längre man reser. Resestödet skulle på så vis kunna öka successivt i olika milgrupper. Man borde även ha ett kommunalt resestöd inom den egna kommunen. Det skulle göra att barn och unga skulle få en ökad möjlighet att uppleva kultur. Det finns dock en viss risk att barn och unga enbart skulle resa inom den egna kommunen, och inte nyttja möjligheten att upptäcka hela Halland. Det mest optimala vore om alla kommuner i Halland och inte bara några, som det är nu tog ansvar för problemen för eleverna på deras landsbygdsskolor att förflytta sig. Oavsett vem som bekostar landsbygdsskolornas transport till kulturen bör resestödet justeras så att subventionen blir högre ju längre man reser. Kommunikationskedjan med information som säkerställer ett kvalitativt kulturutbud för barn och unga är lång. Information från Kultur i Halland ska nå lärarna via kulturombuden som fått informationen från samordnarna. En kommunikationskedja är dock ömtålig och bryts lätt då kulturombud byts ut. Det finns också en risk att information om besöksmålen faller bort då samordnarna har som första uppdrag att behandla scenkonst. Det varierar stort bland skolorna vilka som vill att informationen från Kultur i Halland går via samordnarna och vilka som vill att informationen går direkt till skolorna. På flertalet skolor önskar man dessutom att information bör gå både till rektor/expedition och till kulturombudet, för att vara på den säkra sidan att det når fram. Detta trots att man inte vill bli överöst med information. Således bör information gå från både Kultur i Halland direkt till skolorna och genom samordnarna som vidarebefordrar informationen till kulturombuden. Gällande information nämner de tillfrågade att de också får information om kulturaktiviteter på lokalnivå direkt från kommunala instanser som inte är resestödsberättigade. Trots att skolorna inte vill översköljas av information är det tydligt att det fungerar i de fall där kulturinstanser har direktkontakt med skolorna. 14

Gällande Levla lärandet uttryckte en grundskolechef att representanter från såväl kulturen som skolan borde hjälpas åt med utformningen, då hen menade att skolan och kulturen pratade olika språk. I utformningen av inbjudan har faktiskt Kultur och turism, utbildningsförvaltningen och Kultur i Halland hjälpts åt. Helt klart har inte detta hjälpt. Problemet kan ligga i att kommunikation som riktar sig till skolan sker på förvaltningsspråk. I uppdraget ingick att undersöka hur kulturombuden arbetar med andra besöksmål såsom museum, hur beslutsprocessen och urvalet går till med mera. Men då det framgått att kulturombuden ser sin roll mer som kulturombud för scenkonst, och ansvar för övriga besöksmål inte ingår i deras uppdrag, har det inte gått att undersöka. En del lärare tror sig inte ha någon budget för kultur, vilket gör att de inte tar till sig information gällande kulturutbud. Det har emellertid visat sig att i vissa fall ligger budgeterade pengar för kultur i en budget för förbrukningsvaror, vilket kan vara missvisande. Uppsökande verksamhet är, som alla besöksmål i Kulturreseprojektgruppen påtalat, mycket viktigt och något som bör ske fortlöpande. Det är viktigt att synliggöra museernas verksamhet och pedagogiska program. Ett besöksmål har redan informerat om ökade antal bokningar som resultat av de möten och intervjuer detta uppdrag innefattat. Förslag Utifrån det som framkommit i fältstudierna samt de resonemang jag fört i Egna reflektioner, föreslår jag följande för att säkerställa att så många barn och unga som möjligt får ta del av så brett kulturutbud som möjligt: - Ett resestöd som ökar för varje milgrupp man reser. - Som ett komplement till det regionala resestödet undersöka möjligheten till ett kommunalt resestöd inom samtliga kommuner. - Information från Kultur i Halland om kulturutbud skickas både till de kommunala kultursamordnarna och direkt till skolorna. - Museer inkluderas i samordnarnas och kulturombudens uppdrag. - Kultur i Halland och samtliga kommuner strukturerar i samråd med kulturombud upp hur uppdraget som kulturombud ska se ut och vad som bör ingå i rollen. - Kultur i Halland och samordnarna i samtliga kommuner ser över hur man kan utforma olika fördelar för kulturombuden, såsom fribiljetter. - Kultur i Halland och samordnarna i samtliga kommuner utformar en broschyr till nya kulturombud, Vad innebär det att vara kulturombud? - Besöksmålen ser över hur man kan utforma sina pedagogiska utbud mer utifrån läroplanen. - Kultur i Halland utformar en standardisering av statistikredovisning för besöksmålen som tydligare redogör kommunernas/skolornas/årskursernas resmönster samt val av besöksmål och pedagogiskt program. - Uppsökande verksamhet där en eller flera representanter från Kultur i Halland/besöksmålen informerar skolorna och samordnarna personligen om kulturutbudet i regionen fortlöpande. Resemönster I diagrammen som finns bifogade i slutet av rapporten (fig. 1 10), baserade på statistik jag fått in av de olika besöksmålen, kan mycket avläsas kring skolornas resmönster. Alla skolor som tillfrågats menar att de ser kulturupplevelser som en del av lärandet. Utifrån fig. 9, som visar vilken tid på året skolorna reser som mest, kan man se att månaderna maj och september är de vanligaste för kulturbesök. Det väcker frågan om skolorna upplever kulturen som ett utflyktsmål snarare än som en resurs i undervisningen. I materialet väcks även frågor kring varför Halmstad inte nyttjat Teater Halland i så stor utsträckning jämfört med övriga kommuner, samt varför Teater Albatross fått fler besökare jämfört med de andra nya besöksmålen, som blev resestödsberättigade i samma veva. Något som några av besöksmålen funderar kring är möjligheten att anpassa sitt pedagogiska utbud mer utifrån läroplanen. Vidare finns det önskemål från besöksmålens håll om en ökad kommunikation och samverkan mellan besöksmålen och kommunerna. På så vis kunde besöksmålen anpassa och komplettera sina utbud sinsemellan, så inte alla en termin riktar in sig på exempelvis mellanstadiet. Om de i god tid visste med sig att de olika kommunerna skulle arbeta med något specifikt tema i skolorna kunde de anpassa sig mer efter det också. När man studerar diagrammen är det värt att ha med sig att flertalet skolor vid intervjuerna visade sig resa till kulturresmål i större utsträckning än väntat. Detta då de reste till resmål som inte var resestödsberättigade inom Halland såväl som utanför. Det är alltså inte en helt tydlig bild över hur skolorna reser och nyttjar kultur, utan en bild över hur skolorna reser och nyttjar kultur med hjälp av resestödet. 15

1 2 16

3 4 17

5 6 18

7 8 19

9 10 20