Varför görs efterbehandling? Hållbar utveckling som ett tredimensionellt begrepp



Relevanta dokument
Prioritering av åtgärder inom förorenade områden ekonomiska och etiska aspekter. Lars Rosén, FRIST, Chalmers

FRIST Forum for Risk Investigation and Soil Treatment

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv

Hur gör man kostnads-nyttoanalys av efterbehandlingsalternativ?

Riskbaserat beslutsverktyg för Sveriges kommuner. Lars Rosén Bygg- och miljöteknik, Chalmers

Riskvärdering en viktig del av processen

Värdering av ekosystemtjänster

Biologisk mångfald och ekonomi

UTVÄRDERING AV STATLIG EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Riskvärdering vid exploatering

Prioritering av åtgärder inom förorenade områden: Etiska aspekter. Martin Peterson. LTU och KTH

Riskvärdering vid val av åtgärdsstrategi

Naturvårdsverkets generella riktvärden

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Sannolikhetsbaserad riskmodell för beräkning av riskreduktion - exempel från ett dioxinförorenat område

Hur värderar man ekosystemtjänster ekonomiskt?

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation

Sanering av Limhamnsläge, Malmö på rätt väg mot hållbar schaktsanering. Eleonore Andersson, Petra Brinkhoff & Malin Norin NCC Construction

Ojämförbara risker. Martin Peterson. Filosofiska och ekonomiska perspektiv på miljöriskvärdering. LTU och KTH

Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om riskvärdering i efterbehandlingsprojekt. Vilket vägledningsmaterial avses?

7b.3-I. Metoder för monetär värdering av natur- och kulturmiljöförändringar

Arsenik vid Vällnora bruk riskvärdering och kommunikation. Celia Jones, Ida Lindén, Johan Eriksson.

Kurs om åtgärdsutredning och riskvärdering, Örebro Pass 2 förståelse för begreppet riskvärdering

Vad är risk? Exempel misslyckande. Olika synsätt och möjligheter för undersökning och efterbehandling. Vad är riskbaserad beslutsanalys?

PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord

Om tuvor och lass Fysisk planering av förorenade områden

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell

Provtagning av fastigheterna Klippan 3:107 och 3:115

Renare Mark Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

In vitro tester för bestämning av oral biotillgänglighet tillämpning och forskningsbehov

Hållbar sanering: Vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen?

VALUES en förstudie om värdering av terrestra ekosystemtjänster

Att bygga på förorenade områden! Hur vågar man köpa en gammal kemisk industri?

Ekonomisk värdering med scenariometoder. En vägledning som stöd för genomförande och upphandling

Hälsoriskbedömning av parkmark

Drivkrafter i efterbehandlingsarbetet i Sverige

Antal sidor: 5 Helsingborg

Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:

Bidrag för marksanering för bostadsbyggande

Soil Security-konceptet applicerat på förorenad mark

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun

Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Monetär värdering av kulturarvet i en storskalig skredriskanalys

Sanering av Nässjö F.d. impregneringsanläggning

Kommunen ställer krav på MIFO fas 2..? Nej, det händer normalt sett inte. Möjligen föreläggande..men inte enligt def. MIFO fas 2.

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Bohus Varv HUVUDSTUDIE. Undersökningar, riskbedömning och åtgärdsutredning. Thomas Holm SWECO

Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder

GEOTEKNISKA BYGGNADSBYRÅN. Litt. A Rapport över miljöprovtagning inom Timotejen 17, Stockholms Stad. Handlingen omfattar: Rapport

Bilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden

PM Markföroreningar inom Forsåker

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm.

Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun

Storstadsnaturens ekonomiska värde. En scanning av forskningsfronten Alexander Ståhle

Kurs i riktvärdesmodellen

Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun.

Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping

Magnus Hennlock. Climate & Sustainable Cities IVL Swedish Research Institute. Department of Economics University of Gothenburg.

Arbetsdokumentnr: SU Dokumentnamn: Miljöriskbedömning för institutionen MMK Utfärdat av: Baltzar Stevensson Godkänt av: Gunnar Svensson

Om tuvor och lass Fysisk planering av förorenade områden

Principer för miljöriskbedömning

Grundläggande om riskbedömning

Markföroreningar inom fastigheten Kallebäck 2:5, Göteborgs kommun

Beslutstödsmodeller - hur fungerar det och vilken nytta har dricksvattenproducenter?

Jordens jord, om global saneringspolitik

Monetära schablonvärden för miljöförändringar

Bidrag för marksanering för bostadsbyggande

Effektiv och hållbar sanering. Resultat från forskningsprojektet SAFIRE

Maria Florberger & Åke Eriksson, Golder Associates AB. Sanering utifrån risk eller värdering?

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns

F.d. kemtvätten i Skäggered. Henrik Bengtsson Miljöskyddsavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

Värdering av vattenförekomster i Stockholm

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet

Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg

Skydd av Markmiljö. Pär-Erik Back. Renare Marks seminarium i Visby, 9 oktober På säker grund för hållbar utveckling

Koncentrationer och mängder Hur kan man bedöma belastning från förorenade områden?

Platsspecifik ekologisk riskbedömning

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

Teknik och innovationer i EBH - projekt finansierade av Naturvårdsverket

Miljöutredning - Hus 22 - Gasverket Hjorthagen Stockholm

Definitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander.

FÖRORENADE OMRÅDEN. Handlingsplan för hantering av förorenade områden inom egenkontrollen. Miljö- och hälsoskyddsenheten, Motala kommun

En sammanfattning av resultaten av Golder Associates AB:s markstudie av Eslövs fd gasverk

Kv Rodga. PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl platsspecifika riktvärden. Norrköpings kommun, mark och exploatering

HANDLINGSPLAN. Genomförande av MIFO fas 1 för branschklass 2

Rent eller förorenat, vad måste jag tänka på?

Delområde 1/parkmark (mg/kg Ts) Platsspecifika riktvärden beroende på djup (m)

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun

Exponering och hälsoeffekter i Glasriket

Förorenad mark. Undersökning och bedömning

Transkript:

Ekonomisk riskvärdering - problemägarens och övriga samhällets perspektiv? Värdering av risker vid val av kostnadseffektiva åtgärdsstrategier Finansierat av Naturvårdsverket (Hållbar sanering) Deltagare: FRIST: Lars Rosén, Pär-Erik Back SWECO VIAK: Lars Grahn, Helen Eklund Enveco Miljöekonomi: Tore Söderqvist, Åsa Soutukorva Lars Rosén, FRIST, Chalmers Varför görs efterbehandling? För att minska riskerna för människa och miljö Vad är värdet av dessa minskade risker? Socialt och kulturellt Ekologiskt Ekonomiskt (för samhälle och enskilda) ekonomiskt resp. socialt/kulturellt önskvärd utveckling Hållbar utveckling som ett tredimensionellt begrepp ekonomisk dimension social-kulturell dimension En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. ekologisk dimension ekologiskt hållbar utveckling lösningar Efter Söderqvist m fl (2004): Samverkan för människa och natur - en introduktion till ekologisk ekonomi och Brundtlandkommissionen (1987)

Samhället som problemägare Ansvar om ingen ansvarig aktör enligt miljöbalken kan identifieras Ca 40 000 förorenade områden i Sverige (2005) De mest förorenade områdena i Sverige (1 500 st) beräknas kosta ca 45 miljarder kronor att sanera Har vi råd? Prioritering av resurser. Hur mycket ska vi efterbehandla? Säkerställa låga risker för människa och miljö, politiska mål, mm. As Low As Reasonably Possible (ALARP) Sannolikhet Klass Mycket hög >10-1 5 Hög 10-3 -10-1 4 Måttlig 10-5 -10-3 3 Låg 10-7 -10-5 2 Mycket låg < 10-7 1 Konsekvenser Personskador Ekonomiska konsekvenser Miljöskador 1. Mycket små 2. Små 3. Måttliga 4. Stora 5. Katastrofala Inga eller lindriga skador < 1000 kr Inga eller lindriga skador Övergående skador 1000-100 000 kr Måttlig utbredning, övergående Bestående allvarliga skador Enstaka dödsfall Flera dödsfall 100 000-1 Mkr 1-10 Mkr > 10 Mkr Stor utbredning, övergående Mycket stor utbredning eller bestående Mycket stor utbredning och bestående Oacceptabel Risk Risken kan inte accepteras på några villkor ALARP Region Risken kan accepteras om det är opraktiskt eller mycket kostsamt att reducera/eliminera den Acceptabel risk Exempel på acceptabla risknivåer inom förorenade områden i Sverige (NV) Hälsa: ett förtida cancerfall på 100 000 invånare (cancerogena ämnen - som livstidsrisk). Lågrisknivå! Ekologi: hälften av den halt som skyddar 50 % av arterna (känslig mark-användning) Gäller detta alltid? Jämförelse med andra sektorer Arbetsmiljö 100-1000 ggr högre acceptabel risknivå Ex. bensen hygieniskt riktvärde 1,5 mg/m 3 luft lågrisknivå 1 µg/m 3 luft Inomhusluft betydligt högre acceptabel risknivå Ex. radon riktvärde: 200 Bq/m 3 luft lågrisknivå 0,5 Bq/m 3 luft (inom arbetsmiljö 400 Bq/m 3 luft)

Privat problemägare Ansvar som verksamhetsutövare och/eller fastighetsägare enligt miljöbalken Har vi råd? Efterbehandlingskostnader ofta höga i förhållande till finansieringsförmåga Hur mycket ska vi efterbehandla? Minskade kostnader för sjukdom hos anställda Exploateringsmöjligheter Goodwill Minskat juridiskt ansvar Kostnader Ekonomisk riskvärdering med beslutsanalys 1 { } T p a p a Φ i = ( Bit + Bit ) ( C it + C it ) t t = 1 (1 + r) B p = nyttor för problemägaren av att genomföra åtgärden i B a = nyttor för andra än problemägaren av att genomföra åtgärden i C p = kostnader för problemägaren av att genomföra åtgärden i C a = kostnader för andra än problemägaren av att genomföra åtgärden i T = tidshorisont r = diskonteringsränta Kostnads-nytto analys är beslutsanalys på samhällsnivå Exempel på nyttor Exempel på kostnader Problemägare Möjlighet att exploatera Ökat markvärde Minskat juridiskt ansvar Förbättrad arbetsmiljö och säkerhet Ökat förtroende (ex Exxon Valdez) Övriga samhället Minskade risker för människa Minskade risker för ekosystem Förhöjda värden för omgivning (fastigheter, rekreation mm) Värdet av att efterlämna ren miljö till framtida generationer Problemägare Undersökning, design, upphandling, tillstånd Kapitalkostnader Genomförande och underhåll Uppföljning och kontroll Övriga samhället Miljöpåverkan vid sanering Hälsopåverkan vid sanering Risk för olyckor vid transport Ökad miljöbelastning vid deponeringsplats

Hur kan en minskad risk för människa och/eller miljö värderas ekonomiskt? Vilka är vi? Metoder - Revealed Preference Produktionsfunktionsmetoden, miljö eller hälsa som en insatsfaktor i produktionen av en marknadsvara. Exempelvis tillgång till goda lekområden för fisk inom fisket. Fastighetsvärdemetoden och resekostnadsmetoden, hur miljöfaktorer påverkar fastighetspriser respektive individers val av resmål. Skyddsutgiftsmetoden, individers efterfrågan på varor som ger skydd mot försämrad miljö eller hälsa. Exempelvis hybridbilar. Metoder - Stated Preference Scenariovärderingsmetoden (contingent valuation method), med hjälp av intervjuer eller enkäter undersöks individers betalningsvilja (WTP) för en förändring som beskrivs i ett hypotetiskt scenario Choice experiments, som också använder sig av intervjuer eller enkäter, men är inriktade på att presentera olika attribut som karaktäriserar en miljöförändring och att ta reda på vilka avvägningar individerna är villiga att göra mellan attributen. Användning av metoder i Sverige Metod Procent inom Procent totalt resp. metodgrupp 1. Metoder baserade på faktiskt marknadsbeteende 21 1.1 Produktionsfunktionsmetoden 11 1.2 Resekostnadsmetoden 45 1.3 Fastighetsvärdemetoden 33 1.4 Skyddsutgiftsmetoden 11 2. Scenariometoder 68 Scenariovärderingsmetoden 82 Andra scenariometoder, t.ex. choice experiments 18 3. Andra värderingsmetoder 11 Användningen av värderingsmetoder i Sverige. Källa: Databasen ValueBase SWE (www.beijer.kva.se/valuebase.htm), som inkluderar drygt 100 värderingsstudier, och Sundberg och Söderqvist (2004) Sundberg, S., Söderqvist, T., 2004. The economic value of environmental change in Sweden: a survey of studies. Rapport 5360, Naturvårdsverket, Stockholm.

Ekonomisk värdering av miljö och hälsa beskrivs/rekommenderas av: USEPA: Guidelines for prepareing economic analysis (Sept 2000) NRC (USA): Valuing of groundwater NOAA: Guidance documents for Natural Resource Damage Assessment World Bank EU Maastricht Treaty, Article 174 ( the potential benefits and costs of action or lack of action ) UK Treasury Green Book (rekommenderar explicit värdering av kostnader och nyttor) Naturvårdsverket (ex 1997; 2002) EU: Vattendirektivet Värdering av riskreduktion Alt. 1 Alt. 2 Risknivå 1.00E+00 1.00E-01 1.00E-02 1.00E-03 Risknivå frekvens 1.00E-04 P f, 0 1.00E-05 P f, 1 1.00E-06 Nuvarande individrisk Individrisk efter åtgärd C c C (mg/kg) Värdering av minskade risker Exempel: Wockatz-området Gammal industrimark 22 000 m 2 Planerat för nya bostäder/kontor Fyllnadsmassor kraftigt förorenade av tungmetaller (Cd, Cr, Pb, Hg, Zn) och organiska ämnen (ex PAH) Grundvattentransport till Göta älv (ekologiskt skyddsvärd, vattentäkt för 700 000 människor). Ämne Riskberäkning Halt Intag av (mg/kg) jord Inandning Hudkontakt Intag av grönsaker Alla fyra Cadmium 2.26-1.3E-09 - - 1.3E-09 Cobalt 13.9-1.2E-08 - - 1.2E-08 Benzo[a]pyrene 0.84* 9.6E-06 1.1E-08 6.1E-06 7.6E-04 7.7E-04 Benzo[b]fluoranthene 0.39* 4.5E-07 4.3E-10 2.9E-07 3.5E-05 3.6E-05 Benzo[k]fluoranthene 1.5* 1.7E-07 1.6E-10 1.1E-07 1.3E-05 1.4E-05 Indeno[1,2,3-cd]pyrene 1.35* 1.5E-06 7.3E-10 9.9E-07 1.2E-04 1.2E-04 Totalt 1.2E-05 2.6E-08 7.5E-06 9.2E-04 9.4E-04 *Fiktiv halt 1.00E+00 1.00E-01 1.00E-02 1.00E-03 1.00E-04 1.00E-05 1.00E-06 Nuvarande individrisk Risknivå Individrisk efter åtgärd Risknivå Fyra exponeringsvägar: Direkt intag av jord Inandning Hudkontakt Intag av grönsaker.

Riskvärdering statistiskt liv SIKA (2002; 2005): 30 Mkr US EPA (2004): 50 Mkr Scenario 1: Antal personer innan och efter ebh: 3 st Antal sparade liv: 3 0,7 (9,4 10-4 1 10-5 ) = 1,95 10-3 Minskad hälsorisk = 1,95 10-3 30Mkr = 63 500 kr Scenario 2: Antal personer innan ebh: 3 st; efter ebh: 150 Antal sparade liv: 3 0,7 9,4 10-4 1500 0,7 1 10-5 = 9,24 10-4 Minskad hälsorisk = 9,24 10-4 30 Mkr = 30 000 kr Riskvärdering fastighetsvärden Den inverkan som en viss miljökvalitet har på fastighetspriser Ett markområde är en tillgång ("stock") som i varje tidsperiod möjliggör ett produktionsflöde av varor och tjänster. Här ingår även värden för icke-marknadsvaror, exempelvis rekreation Jämförelse av fastighetsvärdet innan ebh med värdet efter ebh ( stockförändringen ) Wockatz: Dagens markvärde = 0 kr Jämförelse med omgivningens markvärden oförorenad industrimark i Gamlestaden = 500-900 kr/m 2 Omvandling till kontor: 15,4 Mkr Omvandling till bostäder: 20 Mkr Slutsatser Olika aktörer har olika intressen = vi värderar olika Beslutsanalys och KNA är verktyg för ekonomisk riskvärdering: Struktur Öppen värdering Tvingar till reflektioner av nytta Arbetet (inom Hållbar sanering) illustrerar både möjligheter och svårigheter med ekonomiska riskvärderingar Riktvärden diffust kopplade till risk och riskreduktion Ekonomisk riskvärdering kräver kvantifiering av riskreduktion Värdering av minskade risker för människoliv och ekologiska skador ännu ovanligt i Sverige