Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Eva Nyberg, eva.nyberg@fou-sodertorn.se Åsa Backlund, asa.backlund@sollentuna.se Riitta Eriksson, riitta.eriksson@lidingo.se Nahrin Gori, nahrin.gori@upplandsvasby.se Issa Babor, issababor@yahoo.com Presentation Stockholm NBK 13.9.2012
Upplägg: Mottagningssystemet i Sverige och socialtjänstens ansvar: Exempel från Upplands Väsby kommun. Att komma till Sverige som ensamkommande barn en egen berättelse. Reflektioner om hur dessa erfarenheter kan användas i arbetet. Några resultat och reflektioner från en forskningsstudie i Stockholms län. Gemensam diskussion.
Mottagningssystemet i Sverige och socialtjänstens ansvar: Exempel från Upplands Väsby kommun
Vilka barn är ensamkommande? FN.s definition : Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som är åtskild från båda sina föräldrar eller från en person som enligt lag eller sedvana har det primära ansvaret för barnet.
Asylsökande ensamkommande barn i Sverige År 2004 388 2005 398 2006 820 Antal barn 2007 1 264 2008 1 510 2009 2 250 2010 2011 2012 jan-juni 2 393 2 657 1 467
Socialtjänstens ansvar Den kommun som Migrationsverket anmäler till blir vistelsekommun Vistelsekommunen ansvarar för boendet och att barnet får det stöd och hjälp som föreskrivs i socialtjänstlagen Kommunens skyldighet påverkas inte av vistelsetidens längd
Socialtjänstens ansvar, forts Ansökan om god man Utreda barnets behov av stöd och hjälp Fatta beslut om boende och andra stödinsatser Medverka till att barnet får god vård, fostran och uppväxtförhållanden inkl. tillgång till hälso- och sjukvård Verka för barnet får lämplig utbildning
Socialtjänstens ansvar, forts Följa upp beslutade insatser och överväga om vården fortfarande behövs Vid behov revidera vårdplan och genomförandeplan Barnets medverkan är särkskild viktig vid uppföljningsmötena, eftersom han/hon här har möjlighet att påverka sin situation
Ungdomar som ska fylla 18 år Utreda den unges ev. ansökan om fortsatt bistånd (boende m.m) och fatta beslut om fortsatt vård Åldersgränsen för fortsatt placering: upp till 21 år
Placeringsalternativ Jourhem (tillfälligt) Släktplacering i avvaktan familjehemsutredning Familjehem HVB (hem för vård eller boende) Särskilt ungdomshem För unga över 18 år kan olika former av stödboende och utslusslägenheter tillkomma som alternativ
Socialtjänstens ansvar efter PUT (permanent uppehållstillstånd) Anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare hos Tingsrätten Inriktning på daglig omvårdnad och långsiktig planering
Utmaningar i arbetet Kortare väntan Boendekedja för olika behov Familjeåterförening
Kontaktuppgifter Nahrin Gori, socialsekreterare Utredningsenheten barn och ungdom Tel: 08-590 978 63 nahrin.gori@upplandsvasby.se Adress: Dragonvägen 86, 194 80 Upplands Väsby
Några resultat och reflektioner från en forskningsstudie i Stockholms län Syfte: Skapa kunskap om ensamkommande flyktingbarns livssituation under deras första tid i Sverige, det kommunala mottagandet av dessa barn samt hur detta förhåller sig till hur barnen beskriver sin livsvärld
Metod 42 intervjuer med personal från socialtjänsten som arbetar med/ansvarar för arbetet med målgruppen under 2009. Intervjuer med 28 barn/ungdomar, vid 1-3 intervjutillfällen under 2010-2011.
Flykten och förväntningar Man flyr inte sitt hemland om man inte har känt sig hotad, om man inte är tvungen till det. Jag visste ingenting om det här landet och jag vet fortfarande inte varför jag har hamnat här.
Att ha tillhört en minoritet 1/3 av barnen har tillhört en minoritet i hemlandet. Dessa har mer än andra reflekterat över det bemötande de får i Sverige. Jag letade efter frihet. Jag ville ha min frihet. Jag hörde att i Sverige brydde man sig inte om religion. Alla var lika, om man var kristen, muslim, jude, vad som helst. Folk accepterar en. Inte som i Syrien, där man blir behandlad som djur för att man var kurd. Att med sådana erfarenheter bli placerad hos landsmän som tillhört majoritetsbefolkningen i hemlandet får konsekvenser.
När den första tiden blir en fortsatt otrygg resa Jag var nästan inlåst i rummet. Jag vågade inte gå ut för jag var rädd för hundarna och katterna. Jag kunde inte fråga någonting, jag kunde ju inte språket. Jag kunde inte kommunicera på något sätt med familjen. Det var inte så bra, jag var jätteledsen; de som kom till det här boendet, vi hade blivit kompisar sen efter en månad, de flyttade.
Den egna familjen: Fysiskt frånvarande mentalt närvarande Stark saknad, framför allt efter mamma Jag vet ingenting var min mamma är. Min mamma vet inte var jag är Hon kanske tänker att jag är död nu.jag behöver min mamma jag har inga bilder, jag har ingenting Jag är jätteledsen. Min mamma förstår ingenting att var är jag? Var bor jag? Är jag i Afghanistan, Pakistan, Iran, Italien?
Skolan som framtidsinvestering Motiverade men möter många hinder Jag sitter och ska plugga och jag läser boken men jag vet inte vad jag tänker. Det är en jättelång väg jag har.
Skolan som social miljö Viktigt att få känna sig normal men utanförskap ett tydligt tema Ingen ser mig. Det känns inte bra. Dom är helt vanliga människor, vanliga svenskar. Men jag är typ flyktingbarn. Ensamkommande. Fast vi går på samma linje, samma klass och allting.
Språk som rättighet Ensamkommande barn/ungdomar får sällan undervisning i modersmålet och studiehandledning på modersmålet: - 7 av 28 barn har erbjudits modersmålsundervisning Det finns ingen som har hemspråksundervisning i vår skola. En del fick undervisning i eller på något annat språk än barnets modersmål Jag förstår inte mycket vad han [läraren] säger.
Språk som resurs Cirka en tredjedel av barnen är två- eller flerspråkiga --- min mamma pratar kaldanska och min pappa pratar syrianska. Så jag kan prata båda. Men mest pratade vi arabiska hemma. Jag har lärt mig prata persiska utanför skolan.
Forskning om språkutveckling visar: Att uppnå djupare, abstrakta kunskaper i andraspråk tar 5-7 år för barn och ungdomar som kommer till Sverige i tonåren, att tala och kommunicera tar ca ett halvår till något år Elever som får undervisning i eller på sitt modersmål lyckas bättre i svenska och i övriga ämnen än de som enbart undervisas på svenska - De flesta ungdomarna i gymnasieåldern går på IVIK och läser få ämnen - behörighet för yrkesprogram kräver godkänt i 8 ämnen och för högskoleförberedande program i 12 ämnen
Socialt nätverk i Sverige Fragmentariskt professionellt stöd, ingen tar föräldrarollen En (oftast) anonym socialtjänst Att kunna dela erfarenheter viktigt Svårt få kontakt med svenska ungdomar Barnen/ungdomarna efterfrågar närmare relationer
Accepterad eller avvisad? Det känns att alla ser mig som en människa och inte som en från ett annat land, och det är det som är bra med Sverige. Ibland känns det som det är bara för att jag är såhär annorlunda och har mörk hud att de kan bättre än vad jag kan för att de är svenskar, för det är rätt många som beter sig så men du kan ju ingen svenska. Det är typ mer än hälften som säger att jag är bra på svenska. Barnen navigerar mellan det de är vana vid och det nya för att hitta balans mellan olika tillhörigheter
Glapp mellan system och livsvärld Standardlösningar - individuella och föränderliga behov Fokus på det friska : barnens förflutna blir dolt för socialtjänsten Familjefrågan central för barnen men får lite utrymme i socialtjänsten Många vuxna ändå ensam
Hur kan glipan minskas? Hur kan det professionella nätverket och socialtjänsten komma närmare barnen, för att kunna fånga upp och bemöta individuella behov? Hur kan barnen stödjas i att skapa och bevara nära relationer och olika former av tillhörigheter? Hur kan barnen ges större delaktighet och inflytande över sin livssituation? Hur stödja barnen i att hantera den svåra situation de befinner sig i och ta vara på deras resurser? Hur skapa verklig integration?