Under spöktimmen 2014, Omid Delafrouz
KOM HIT PÅ EGEN HAND Vi hoppas lärarhandledningen ger inspiration och idéer till hur du kan använda Eskilstuna konstmuseum i ditt arbete i skolan. Du kan komma hit på egen hand med dina elever på allmänhetens tider. VI PEDAGOGER FINNS HÄR FÖR ER Vill du boka för din grupp, tar vi emot vardagar efter överenskommelse. Om du vill finns konstmuseets verkstäder där eleverna kan prova olika sätt att uttrycka sig i skapande workshop tillsammans med konstpedagog. Att boka visning & workshop på konstmuseet är kostnadsfritt för skolorna i Eskilstuna kommun. KULTURKATALOGEN finns som pdf: www.eskilstuna.se/konstmuseet/for_skolan Kontakt: e-post: yvonne.grip@eskilstuna.se Tfn: 016-710 27 77, sms 073-950 8251 ADRESS: Portgatan 2, 633 42 Eskilstuna Webb: www.eskilstuna.se/konstmuseet Skolflik: www.eskilstuna.se/konstmuseet/for_skolan TELEFON RECEPTION: 016-710 13 69 BOKNINGSBART FÖR SKOLAN: Måndag- fredag 8-16 ÖPPETTIDER FÖR ALLMÄNHETEN: Tisdag- fredag 11-16 Lördagar och söndagar 12-16
Omid samlar ihop och sorterar bilder från barn- och ungdoms- kulturen i slutet av 1900- talet. I hans verk blandas bilder av klistermärken, serier och reklam tillsammans med konsthistoriens bilder. Hans kompositioner beskriver våra liv i förhållande till omgivningens bilder, med betoning på ungdomsperspektivet. Utställningen heter Väsen från barnkammaren. Foto från Omids hemma arkiv, (utställningskatalogen) Omid menar att det finns en historisk spänning i stillbilden mellan yta, djup, berättelse och essens. Han visar i utställningen hur ytan delas upp i de teckningar som ligger till grund för verken som ställs ut. Ett sammanfattande ord för uppfattningen av djup i en bild är centralperspektivet. Det används i konsten för att visa avstånd i teckningar och målningar. Tekniken utvecklades i Italien under 1400- talet och innebar en revolution för upplevelsen av realism i bildkonsten. Omid konstruerar djupverkan i sina bilder enligt den ursprungliga tekniken.
Teckning från arbetsprocessen kring Under spöktimmen, 2014 Omid Delafrouz För att fånga berättelsen i bilden använder Omid uttrycket, ett fönster mot folklivsskildringen. Essensen av bilden beskrivs av Omid som, Bilderna handlar om vad bilden handlar om. Omid tecknar sina bilder med blyertspenna, skannar in dem i datorn och färglägger dem med datorns hjälp. Verken finns endast i ett exemplar. Den ensamme skejtaren, 2011 Jag tänker mig honom som en modern Don Quijote- karaktär eller en slags trons riddare, Omid Delafrouz
Don Quijote är huvudpersonen i en spansk roman från 1600-talet, Den snillrike riddaren Don Quijote av La Mancha, av M. Cervantes. Huvudpersonen är en fattig adelsman som förläst sig på riddarromaner. Han är kringresande på sin hingst Rosinante tillsammans med sin väpnare Sancho Panza, munter och äventyrslysten försöker han upprätthålla riddartidens ideal. Besökare i utställningen Väsen från barnkammaren på konstmuseet Omid Delafrouz har studerat på Kungliga konsthögskolan i Malmö och Konsthögskolan Valand i Göteborg. Han har ställt ut vid flertalet utställningar i Sverige samt USA. Frågor & workshop - Om du lägger samman bildelement som finns i verket Under spöktimmen, vad hittar du för historia? Hur bildtolkar du Sagan om Törnrosa tillsammans med den liggande flickan? - Vilka tankar kan finnas hos Den ensamme skejtaren? - Gör din bild/text/film av vad som hände före eller efter den bild som Omid har skapat
Aidas Chehrehgoshas konstutställning heter Det här är erat fel, samma titel som den serie bilder hon skapade 2011. Bilderna är en bearbetning av hennes minnen kring barndomens missförhållanden och utgår från hennes egna känslor och tankar. För att ångesten inte ska ta över, återskapar hon sina inre föreställningar- mardrömmar. Det är ett sätt för Aida att få kontroll över sina mörka tankar och som besökare får tillfälle att fylla bilderna med eget innehåll. Aida använder kamera när hon skapar sina bilder. Hon arbetar med statister som sminkas och regisseras och arbetar som en scenograf för att skapa stämningar och förutsättningar i miljöerna. Kring sina bilder använder hon ett helt team med yrkeskunniga personer. Människorna som finns i bilderna är inte viktiga som enskilda individer, därför bär de masker. Maskerna är formade efter Aidas eget ansikte. Jag menade inget illa, 2011 Några bilder är skapade i vardagliga hemmiljöer, som i köket eller i tvättstugan, och i några bilder hittas avgränsade platser utomhus.
Andra bilder visar storslagna utomhusmiljöer med den ensamma lilla människan ofta i ett tillstånd av förtvivlan. En sista möjlighet, 2011, Aida Shehrehgosha
Aida Chehrehgosha, född 1980, är utbildad vid Konstfack och Kungliga Konsthögskolan. Hon arbetar som konstnär, kommersiell fotograf och är även aktuell som scenograf och kostymör för Mats Eks produktion av Utvandrarna som just nu spelas på Dramaten. Frågor & workshop - Vilken historia tror du utspelades före verket, Jag menade inget illa? - Hur tolkar du En sista möjlighet, att ge upp livet, eller avstå och leva livet? Vad kan vara skälen till det första respektive det andra alternativet? Svara i text/ bild/film eller annat uttryck
Är det möjligt att ifrågasätta fördomar och främlingsfientlighet genom smycken? Efter 2010 års valresultat uppstod projektet ALLA, initierat av smyckekonstnärerna Hanna Hedman och Rut-Malin Barklund. De skriver: Vi stod där med en blandning av sorg och chock över det faktum att bruna krafter nu skulle finnas i vår riksdag. Hedman och Barklund hade tankar på 80-tals kampanjen Rör inte min kompis när de samlade 28 konstnärer som skapat utställningens broscher med budskapet - alla får vara med. I utställningen presenteras originalbroscherna och hur de tagits emot av tågresenärer från Kiruna till Malmö, via Göteborg, i en film. Stillbild från Projektion, video, Jonas Isfält (film, klipp, ljud) Broschen har en särskilt stark tradition som bärare av budskap, ibland som pin, knapp eller badge med nål. Det är ett sätt att visa upp en tillhörighet eller en åsikt, exempelvis som partinål. Vi vet att det är vanligt att konstnärer som, författare, musiker, skådespelare och bildkonstnärer använder sin konst för att kommentera, problematisera och kritisera samhällsföreteelser. Den sortens bildkonst heter ibland samtidskonst. Begreppet samtidskonst används i olika betydelser,
exempelvis om konsten är bunden till ett visst material (digitalt, mekaniskt), och/eller en händelse (konceptkonst, performance). Det finns en digital del i utställningen ALLA, - filmen som presenterar resonemang kring hur allmänheten reagerar på konstverken. Att låta allmänheten möta broscherna på tåget fästade på konstnärernas kläder kan kallas konceptkonst. Konstnärerna rör sig bland resenärerna och avvaktar vad som händer. Det som händer sker i stunden. Gravfynd Björkö, halsband 800- talet ALLA utställningen har en bild på ett halsband från 800- talet som finns i original på Historiska museet, Stockholm. I utställningen finns en text som utreder vad svenskt kulturarv innebär. Föremål från den äldre historien som vårdas och ställs ut på museerna genomgår förstås inte någon svensktext, utan ingår i det svenska kulturarvet på grund att de påträffats i jorden inom det nutida Sveriges gränser. Kerstin Cassel, lektor och docent i arkeologi vid Södertörns Högskola. Hon skriver om smycket med inslag av ett bysantiskt mynt, kazariska silverbeslag, pärlor av bergkristall och karneol öster ifrån, en bit av en orientalisk silverskål och ett bokbeslag från brittiska öarna. Den som letar i det förflutna efter en svenskhet att känna igen sig i letar förgäves. Dåtidens värld var minst lika föränderlig som dagens, Kerstin Cassel
I utställningen är samtliga smycken fotograferade på människor i gatulivet. De är tillfrågade att visa broscherna i den kommande utställningen. Kampanjen Rör inte min kompis togs upp av tidningen Aftonbladet år 2010 med Vi gillar olika kampanjen. När detta skrivs har över en halv miljon människor slutit upp bakom Vi gillar olika. http://www.rorinteminkompis.se http://www.aftonbladet.se/vigillarolika/ Två av konstnärerna i ALLA har tidigare ställt ut på Eskilstuna konstmuseum, Agnieszka Knap och Åsa Skogberg. Skogbergs utställning 2013, O wearer where art thou. Knap ställde ut 2012 med ett konsthantverkskollektivet MADE BY: YOU. Att varje enskild röst i ett samhälle är viktig är också något som riksdagslandstings- och kommunalval är ett uttryck för. Vi får rösta på den politik som vi tycker ska gälla fyra år framåt. Läs mer: sv.wikipedia.org/wiki/riksdagsvalet_i_sverige_2014
Brosch Made in Sweden, Yassar Aydin Brosch, Bara ett handslag från dig Mona Wallström Brosch, Alla? Agnieszka Knap Brosch, Båten Tore Svensson Yasar Aydin jag kommer aldrig att ses som 100 % svensk, eller 100 % turkisk Mona Wallström, vi är bara sju handslag från varje människa i världen Agnieszka Knap Vilket samhälle vill jag leva i? Vad är mitt ansvar? Tore Svensson, Båten
Utan titel, Åsa Elmstam, Sammanflätade händer är en bild av samhörighet och gemenskap Vi bor alla på samma jordklot och vad avgör vem som får vara var och leva vilket liv? Sverige, som är broschens och min fasta punkt. Frågor & workshop - Hur tycker du att frågan ska besvaras: Är det möjligt att ifrågasätta fördomar och främlingsfientlighet genom smycken? - Gör en egen brosch. Förbered något "uttalande", som bild, kanske bild och text tillsammans. Budskapet ska kännas angeläget men behöver inte vara partipolitisk. Det kan vara en stor fråga om global rättvisa, eller ett privat ämne. Som grund till brosch kan namnskylt med nål användas, tillsammans med diverse material. Annars kan du fästa ditt material (teckning) på hård kartong med broschnål