KONSEKVENSBESKRIVNING Översiktsplan 2012 för Nässjö kommun

KONSEKVENSBESKRIVNING Översiktsplan 2012 för Nässjö kommun Samrådshandling 2011-12-07

Innehåll Hållbar utveckling 3 Översiktsplanens huvuddrag 4 Alternativ 4 Sociala konsekvenser 5 Delaktighet 5 Jämställdhet 5 Barnperspektiv 6 Tätorter och landsbygd 6 Ekonomiska konsekvenser 7 En attraktiv boendekommun 7 Miljökonsekvensbeskrivning 8 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen 8 Vatten 11 God bebyggd miljö 15 Uppföljning 18 Sammanfattning 19 Läshänvisning Översiktsplanen är delad i tre delar, planförslaget, planeringsunderlaget och konsekvensbeskrivningen. Denna del, konsekvensbeskrivning, beskriver de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna av genomförandet av översiktsplanen. Översiktsplanen redogör för kommunens ställningstaganden och vilja när det gäller mark- och vattenanvändning i kommunen. Planeringsunderlaget redogör för nuläget i kommunen samt för de värden som finns i olika områden i kommunen. Medverkande i framtagandet av planen Miljö- och byggkontoret har lett arbetet, men flera av kommunens förvaltningar liksom Nässjö affärsverk har deltagit i arbetet. Presidiet i miljö- och byggnämnden har utgjort styrgrupp för planarbetet. Dnr: 2010-303 Kartmaterial Lantmäteriverket MS 2008/07789

Hållbar utveckling Hållbar utveckling definieras vanligen utifrån ekologiska, ekonomisk och sociala faktorer. Konsekvensbeskrivningen fokuserar därför på att beskriva konsekvenserna utifrån dessa tre faktorer. De ekologiska konsekvenserna beskrivs under rubriken miljökonsekvensbeskrivning och denna del ska uppfylla de krav som ställs på att översiktsplaner ska miljökonsekvensbeskrivas.. Nuläget i kommunen beskrivs mer ingående i det planeringsunderlag som tagits fram inför översiktsplanearbetet. Hållbar utveckling Att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Brundtland-kommissionens rapport Vår gemensamma framtid 1987. Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Hållbar utveckling Ekonomisk hållbarhet Hållbar utveckling 3

Översiktsplanens huvuddrag Översiktsplanen bygger till stor del på långsiktiga strategier om olika riktningar som kommunen vill utvecklas åt. Det kan därför vara svårt att förutse i vilken omfattning dess olika delar kommer att bli verklighet och i så fall när. Stora delar av översiktsplanen innehåller generella riktlinjer och rekommendationer för vilket förhållningssätt som ska gälla vid exempelvis exploatering i, eller i anslutning till känsliga natur- och kulturmiljöer. Eftersom översiktsplanen inte omfattar några förslag på stora nya exploateringsområden, lägger planen bara ramarna för den kommande fysiska strukturen och det saknas tydliga föreslagna fysiska förändringar att konsekvensbeskriva. Översiktsplanen är tänkt att kompletteras i dessa delar med fördjupade översiktsplaner. Översiktsplanens generella karaktär gör att konsekvensbeskrivningen också blir generellt hållen. Särskilt fokus i översiktsplanearbetet har vattenfrågorna fått samt landsbygdsutvecklingsområden i strandnära lägen. Vattenfrågorna och landsbygdsutvecklingsområden i strandnära lägen har därför kommenterats särskilt under egen rubrik i beskrivningen av de ekologiska konsekvenserna. Alternativ Förslaget till översiktsplan beskrivs i förhållande till ett nollalternativ som är en fortsatt utveckling enligt nu gällande översiktsplan. I många fall liknar de riktlinjer som satts upp i den nya översiktsplanen riktlinjerna i den gamla översiktsplanen. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen är dock en helt ny fråga i översiktsplanen, andra nya frågor är miljökvalitetsnormerna för vatten. 4 Översiktsplanens huvuddrag

Sociala konsekvenser Nässjö kommun arbetar aktivt för en positiv befolkningsutveckling. För att kunna uppnå detta är det viktigt att vara en attraktiv boendeort. Det kräver att kommunen kan erbjuda goda boendemöjligheter. Andra ingredienser för ett bra socialt liv kan vara närhet och mötesplatser samt möjligheter till en aktiv fritid. Sociala frågor som särskilt bör beaktas i den fysiska planeringen är delaktighet, mångfald och integration, jämställdhet, folkhälsa, tillgänglighet och barn och ungdomars behov. I den nya översiktsplanen har kapitlet socialt tillkommit vilket inte alls fanns med i den gamla översiktsplanen, detta för att lyfta fram den fysiska planeringens betydelse för de sociala frågorna. Delaktighet Översiktsplaneringsprocessen är en viktig del i kommunens dialog med medborgarna och bidrar till den demokratiska processen. Nuvarande översiktsplanearbete startade upp med tidiga möten angående landsbygdsutvecklingsområden i strandnära lägen samt en enkät på samma tema. Under hösten har kommunens vision för 2030 diskuterats vid ett antal dialogcaféer, vilket varit med och lagt grunden för kommunens översiktsplan. Det är viktigt att den fortsatta översiktsplaneprocessen präglas av en stor delaktighet av så många kommuninvånare som möjligt. Jämställdhet När det gäller jämställdhet är målet att förutsättningarna att leva sina vardagsliv ska vara likadana för kvinnor och män och att fördelningen av makt och inflytande ska vara jämn. På individnivå kan en man och en kvinnas liv se likadant ut men statistiskt sätt skiljer sig mäns och kvinnors liv bland annat när det gäller hur man förflyttar sig. Män har i större omfattning tillgång till bil och kvinnor åker mer kollektivt. Ägare till privatägda bilar kvinnor män Sociala konsekvenser 5

Kvinnor rör sig kortare sträckor än män och är därför mer beroende av närhet mellan till exempel arbete och hem och andra samhällsfunktioner. Den fysiska planeringen styr hur kommunikationssystem är utformade och verksamheter är lokaliserade. Kvinnor och män har olika behov när det gäller hur bland annat kommunikationssystem ska vara utformade och det är därför viktigt att både kvinnor och mäns erfarenheter tas tillvara i planeringen. Målsättningen bör vara att underlätta alla människors vardagsliv genom planeringen. Inpendlare till Nässjö kommun kvinnor män Jämställdhets- genus- och mångfaldsperspektiven visar sig i översiktsplanen tex i skrivningar om vikten av en blandad stad med mötesplatser, trygghet och tillgång till service. Översiktsplanen sätter inte upp några målsättningar när det gäller kollektivtrafik men föreslår en ombyggnad av järnvägen som skulle ge bättre tågförbindelser. Förslaget till landsbygdsutveckling i strandnära lägen utgår från närhet till kollektivtrafik och närhet till service. Översiktsplanen ger också flera förslag till förbättringar på vägområdet. Barnperspektiv Enligt barnkonventionen ska barns särskilda behov beaktas i den fysiska planeringen. Nässjö kommun arbetar bland annat med ungt parlament för att tillvarata de ungas idéer och synpunkter. Det är dock en utmaning för kommunen att hela tiden arbeta för att bli bättre på att fånga upp barnssynpunkter och att beakta barns behov i den fysiska planeringen. Tätorter och landsbygd Nässjö kommun består av ett antal större och mindre tätorter och en stor landsbygd, dessa lever i ett ömsesidigt beroendeförhållande av varandra. Här sker ett utbyte av både varor och människor och inte bara inom kommunen utan kommunen är även beroende av det som händer i regionen, landet och världen. Översiktsplanen syftar till att ytterligare stärka landsbygden och den service som finns i de mindre orterna genom att peka ut landsbygdsutvecklingsområden i strandnära lägen. Bra service och kommunikationer är viktiga förutsättningar för att människor ska vilja bo och verka på landsbygden. På landsbygden så väl som i anslutning till tätorterna pekas i översiktsplanen ut ett antal viktiga grönområden. Att dessa bevaras är viktigt för att kunna vara en attraktiv kommun för människor att leva i. Att erbjuda goda rekreationsmöjligheter är också viktigt för folkhälsan. 6 Sociala konsekvenser

Ekonomiska konsekvenser Kommunen får pengar till verksamheten genom skatteintäkter, statsbidrag och de avgifter kommuninvånarna betalar för vissa kommunala tjänster. En del av dessa pengar investerar kommunen i olika projekt. Skatteunderlaget minskade under 2010 som en följd av en minskad befolkning. En attraktiv boendekommun Översiktsplanen satsar mot att Nässjö kommun ska vara en attraktiv boendekommun. En attraktiv boendekommun som lockar till sig nya invånare ger bättre förutsättningar för en god kommunal ekonomi. För att kommunen ska vara attraktiv krävs dock både kortsiktiga och långsiktiga investeringar. I översiktsplanen sätts ett antal mål upp. De åtgärder som krävs för att nå dessa mål tar resurser i form av tid och pengar i anspråk. Det handlar bland annat om att ta fram olika typer av planeringsunderlag och handlingsplaner. I översiktsplanen föreslås också ett antal åtgärder avseende väg- och järnväg. Trafikverket är den statliga myndighet som fattar beslut i dessa fall och fördelar pengar mellan olika projekt. Översiktsplanen syftar också till att tydligt redovisa de övergripande spelreglerna för den som vill bygga inom kommunen. Tydliga riktlinjer är viktiga för att företag och enskilda ska våga satsa de pengar som behövs på olika projekt. När översiktsplanen antagits bör tydliggöras vilken nämnd som är ansvarig för att respektive strategier och riktlinjer efterföljs. Det är sedan respektive nämnds ansvar att lyfta sådana åtgärder som behövs och till vilka det krävs pengar i samband med budgetarbetet. Ekonomiska konsekvenser 7

Miljökonsekvensbeskrivning En miljöbedömning ska alltid göras när en översiktsplan tas fram. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Kraven på en miljöbedömning är kopplade till PBL (plan- och bygglagen) och omfattar alltså de delar som enligt PBL ska ingå i en översiktsplan. Miljöbedömningen ska i första hand omfatta kommunens syn på den långsiktigt lämpliga användningen av mark- och vattenområden och utvecklingen av bebyggelsen. Konsekvenserna av planförslaget beskrivs fördjupat för områdena landsbyggdsutveckling i strandnära läge och vatten. Hela planförslaget beskrivs gentemot miljömålet God bebyggd miljö. Nuläge I Nässjö kommun finns många områden med höga natur-, kultur- och friluftsvärden. I kommunen finns 19 områden som är av riksintresse för kultur- eller naturvården, 2 naturreservat och 14 Natura 2000-områden. Utgångspunkten är dock att översiktsplanen ska utformas på ett sådant sätt att inget av dessa områden påverkas på ett betydande sätt. Nässjö kommun arbetar med miljömålen begränsad klimatpåverkan, bara naturlig försurning, giftfri miljö, ingen övergödning, säker strålmiljö, skyddande ozonskikt, levande sjöar och vattendrag, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, god bebyggd miljö samt ett rikt växt- och djurliv. Övriga miljömål bedöms inte beröra Nässjö kommunen. Försurning, övergödning och markföroreningar är några av de miljöproblem för vilka det pågår arbete med olika åtgärder i kommunen. För luft finns ett antal MKN (miljökvalitetsnormer). De luftkvalitetsmätningar som gjordes i Nässjö 2002-2003 visar att samtliga genomsnittsvärden med god marginal ligger under MKN. För vatten fastställdes miljökvalitetsnormer vid årsskiftet. I de flesta fall gäller att god kemisk och ekologisk respektive kvantitativ status ska uppnås till 2015. När det gäller grundvatten så är det 2 stycken av 29 vatten som i dag inte uppnår god status. Av 55 sjöar och vattendrag är det 19 som inte uppnår god ekologisk status. Samtliga uppnår god kemisk status om undantag görs för kvicksilver (generellt för Sverige gäller att många vatten inte uppnår de krav som ställs för god kemisk status med avseende på kvicksilver). De miljöproblem som ligger bakom att sjöar och vattendrag inte uppnår god status är övergödning, miljögifter, främmande arter och försurning. För grundvatten är miljöproblemen förekomst av bekämpningsmedel, polyaromatiska kolväten och arsenik. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen De sjöar som från början utretts som möjliga LIS områden har valts utifrån de områden som fågelvägen har mindre än 3 km till kollektivtrafik samt antingen skola, affär, mack eller förskola. Från dessa sjöar har sedan alla riksintresseområden för naturvård och friluftsliv samt alla Natura 2000 områden undantagits. Slutligen har ytterligare ett antal sjöar valts bort med hänsyn till natur och miljöfaktorer. Storsjön i Forserum, valdes bort som en följd av att den endast i liten grad är exploaterad, Lillsjön som ligger närmare Forserum bedömdes som lämpligare. Lannafallasjön har bedömts som olämplig med hänsyn till att området runt sjön är relativt oexploaterat. Lannafallssjön ligger till största delen inom riksintresse för vindkraft och delar av sjön berörs av våtmarker som enligt våtmarksinventeringen har höga naturvärden. Vässledasjön och Flisbysjön har bedömts riskera att inte uppnå miljökvalitetsnormerna till 2015 bland annat på grund av övergödning varför ytterligare belastning på sjön vore negativt. 8 Miljökonsekvensbeskrivning

Hushållningsperspektivet Ur ett hushållningsperspektiv är det väsentligt att värdefulla mark- och vattenresurser, bl.a. jord- och skogsbruk, utnyttjas på ett långsiktigt och förutseende vis. De stränder som kan komma ifråga för upphävande av strandskydd ska vara lämpliga och inte negativt påverka känsliga djur-, växt- och naturmiljöer eller värnandet av de allemansrättsliga kvaliteterna, som är unika för Sverige och i sig bidrar till landsbygdens attraktionskraft. Genom att undvika de områden/strandsträckor som har kända naturvärden av skilda slag hushåller kommunen med de värdefullaste naturresurserna. Vid prövning i det enskilda fallet kan ytterligare underlag behöva tas fram för bedömning av påverkan på växt- och djurlivet. Det finns en inneboende motsättning i att all utveckling på landsbygden, på ett eller annat sätt genererar mer transporter. Det står i motsats till grundläggande hållbarhetsprinciper om minskade utsläpp och minskad energianvändning för transporter. Kommunen har dock en allmän strävan att nya bostäder och verksamheter ska ha en nära koppling till befintliga kollektivtrafiksystem, för att på sikt möjliggöra och gynna ett kollektivt resande. Områden med närhet till befintliga orter har valts för att ge förutsättningar för kollektivtrafik och nyttjande av lokal service. Påverkan på strandskyddets syfte konsekvenser för naturvärden och friluftsliv Strandskyddets syften bedöms inte långsiktigt skadas eftersom tillräcklig fri zon närmast stränderna i alla områden ska lämnas orörda och för friluftslivet. En fri zon närmast vattnet ger också goda förutsättningar för det växt- och djurliv som är beroende av strandkanten som sin livsmiljö. Områden med kända höga naturvärden tas inte i anspråk. Berörda riksintressen De utpekade LIS-områdena påverkar inte några riksintressen. I de fall områdena ligger i anslutning till riksintressen för vindbruk har angivits att ny bebyggelse ska ske i anslutning till befintlig bebyggelse. Bebyggelse är ofta en av de faktorer som begränsar möjligheterna till en vindkraftetablering med hänsyn till störningar för de boende. Det är därför angeläget att de områden inom riksintressen för vindbruk som är oexploaterade i dag förblir oexploaterade för fortsatt goda förutsättningar för en vindkraftetablering. Några andra riksintressen bedöms inte beröras. Några riksintresseområden för naturvård eller friluftsliv berörs inte av LIS-områdena. Miljömål Landsbygdsutveckling i strandnära lägen berör i första hand miljömålen levande sjöar och vattendrag, ett rikt växt- och djurliv och övergödning. Genom att naturmiljöer i viss mån kommer att tas i anspråk så påverkas miljömålet ett rikt växt- och djurliv. Påverkan blir lokal och har försökt minimeras genom att områden med kända naturvärden inte pekats ut som LIS-områden. Därigenom bör inte förutsättningarna för att nå målet försämras. En av indikatorerna för levande sjöar och vattendrag handlar om nybyggnation utmed stränder. LISområdena kommer förmodligen att medföra en ökad bebyggelse utmed stränderna och därmed medverka till att målet i den delen blir svårare att uppfylla. Genom att hänsyn tas till naturvärden vid nybyggnation och en fri passage lämnas närmast vattnet, kan påverkan på miljömålet minimeras. Miljökonsekvensbeskrivning 9

Ny bebyggelse innebär alltid en viss påverkan på miljömålet för övergödning genom en ökad belastning på reningsverk eller genom fler avloppsanläggningar. Om ny byggnationen utmed stränderna medför fler enskilda VA-anläggningar eller fler gemensamma VA-anläggningar som inte sköts på ett korrekt sätt så kan LIS-områdena medföra ökad övergödning. Övergödning i sin tur påverkar bland annat växt- och djurlivet negativt. Det kan också leda till algblomningar som gör att vi inte kan bada vid våra stränder. Miljökvalitetsnormer De områden som uppfyllt kriterierna för LIS-områden men som har legat nära vatten som inte uppnår miljökvalitetsnormerna på grund av övergödningsproblematik har valts bort om kommunalt vatten- och avlopp inte setts som ett realistiskt alternativ. Detta då det finns en risk att LIS-områden medför ökad övergödningsbelastning. Ett osäkerhetsmoment finns dock kvar. Det gäller Hästsjön där mätningarna är få men där det finns indikationer på att övergödning skulle kunna vara ett problem. Kommunen har ändå valt att peka ut Hästsjön som LIS-område. Några av de sjöar som pekats ut som LIS-områden riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormerna på grund av försurning. Ökad bebyggelse utmed sjöarna har dock inte bedömts medverka till ökad försurning. Den viktigaste frågan för att uppnå miljökvalitetsnormerna för dessa sjöar är istället att kalkningen fortsätter. Åtgärder I samband med detaljplanering eller att bygglov ges bör noggrannare inventeringar av platsernas naturvärden göras. Det är även viktigt att en fri passage finns och att krav ställs på att tydligt markera den fria passagen genom staket eller liknande. Även vatten och avloppsfrågorna bör utredas vidare i detta skede. Om ytterligare bebyggelse tillkommer vid Hästsjön så bör påverkan på Hästsjön följas upp. Nya Översiktsplanen jämfört med Översiktplan 2002 I översiktsplanen från 2002 pekas inga LIS-områden ut, eftersom strandskyddslagstiftningen då såg annorlunda ut. Det skulle förmodligen innebära färre exploateringar på landsbygden. Ett sådant scenario innebär att stränderna förblir tillgängliga för friluftsliv och växt- och djurliv i samma omfattning som i dag. Det innebär även en mindre risk för ökad övergödning som en följd av enskilda avlopp. Samtidigt innebär det sämre förutsättningar till utveckling på landsbygden vilket i sin tur kan få till följd att ytterligare service försvinner från Landsbygden. De som bor på landsbygden blir då i ännu högre grad beroende av pendling in till större tätorter. 10 Miljökonsekvensbeskrivning

Vatten Vatten är en ovärderlig resurs. Vatten har också fått ökad uppmärksamhet de senaste åren inte minst genom EU:s vattendirektiv. Det krävs ett gemensamt förhållningssätt och konkreta åtgärder för att planeringen ska kunna bidra till att bevara och förbättra vattnets kvaliteter för boende, besökare och verksamma. Miljömål De miljömål som främst är berörda på vattenområdet är grundvatten av god kvalitet och levande sjöar och vattendrag. Även ingen övergödning och bara naturlig försurning är berörda. Målet är att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Miljömål Nya översiktsplaneförslaget Grundvatten av god kvalitet Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djuroch växtliv i angränsande ekosystem. Senast år 2010 ska alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten. Viktiga grundvattenförekomster pekas ut i översiktsplanen. Dessa saknar dock ett långsiktigt skydd. Flera av planens riktlinjer syftar till att allt grundvatten ska beaktas i planeringen. Riktlinjer finns i översiktsplanen när det gäller täktverksamhet. Samtliga kommunala grundvattentäkter har skyddsområden. Målsättningen sätts upp att även ytvattentäkterna ska få fastställda skyddsområden. Det kan finnas enskilda dricksvattentäkter som saknar skyddsområde. Miljökonsekvensbeskrivning 11

Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen och motstående intressen 12 Miljökonsekvensbeskrivning

Miljömål Nya översiktsplaneförslaget Levande sjöar och vattendrag Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast år 2009 ska vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Länsstyrelsen fastställde 2007 ett åtgärdsprogram för skydd och restaurering av sjöar och vattendrag. I detta arbete ingår runt 200 åtgärder i sjöar och vattendrag i Nässjö kommun, bland annat åtgärder av vandringshinder och biotopvård. Åtgärderna är prioriterade 1-4, där ett är de mest prioriterade. I Nässjö kommun är samtliga åtgärder prioriterade som 3-4. Översiktsplanen behandlar inte frågan. Översiktsplanen föreslår att en vatten- och avloppsförsörjningsplan ska tas fram. Övergödning Fram till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena. Senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå. I översiktsplanen syftar följande riktlinjer till att minska övergödningen: Riktlinjer för hög skyddsnivå för enskilt avlopp Besiktning och underhåll av ledningssystemen måste hålla hög standard Kommunen ska arbeta fram en vatten- och avloppsplan Kommunen föreslås ta ett helhetsgrepp på avloppsfrågorna i en vatten- och avloppsplan och inom dess ramar sätt upp de åtgärder som är mest kostnadseffektiva när det gäller övergödning. Försurning År 2010 ska högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Ett antal av kommunens vatten är försurningspåverkade. Kalkning är en förutsättning för att motverka försurningen i dessa vatten vilket även konstateras i översiktsplanen. Miljökonsekvensbeskrivning 13

Miljökvalitetsnormerna för vatten Översiktsplanen ger vägledning för efterföljande beslut enligt både miljöbalken och plan- och bygglagen. Enligt både plan- och bygglagen och miljöbalken så ska miljökvalitetsnormerna följas när t.ex. detaljplan görs eller tillstånd ges. Översiktsplanen tillsammans med kommande fördjupade översiktsplaner ska sätta upp riktlinjer för att kunna hantera de sammantagna effekterna av de nya bostads- och verksamhetsområden som kommunen planerar. I de flesta fall ger den nu föreslagna översiktsplanen inte några riktlinjer gällande till exempel nya verksamhetsområdens placering och utformning eller andra åtgärder som skulle kunna påverka vattenkvalitén negativt. Många sådana frågor kommer istället att hanteras inom rammen för de fördjupade översiktsplanerna. Översiktsplanen lägger emellertid fast ett antal landsbygdsområden i strandnära lägen och det är fullt möjligt att dessa områden kommer att leda till ett ökat antal enskilda avlopp vilket i sin tur innebär ökad näringsbelastning på sjöar och vattendrag. LIS-områden har därför inte pekats ut vid de sjöar som riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormerna på grund av övergödning. Det är också angeläget att kommunen bedriver ett aktivt arbete när det gäller enskilda avlopp. För tillfället har Nässjö kommun ett tillsynsprojekt gällande enskilt avlopp. När gamla och dåliga avloppslösningar ersätts med nya och bättre avloppslösningar så minskar belastningen av näringsämnen från enskilda avlopp. Åtgärder Flera av de åtgärder som behövs för att nå miljömålen ligger utanför kommunens ansvarsområden. Åtgärder som tydligt ligger inom kommunens ansvarsområde handlar om vatten- och avloppslösningarna. Det är viktigt att såväl den kortsiktiga som långsiktiga vattenförsörjningen säkerställs i kommunen. En annan viktig bit är åtgärder mot övergödning. Många av de vattendrag som är recipienter för avloppsvatten och/eller dagvatten har också övergödningsproblem varför det är viktigt att kommunen arbetar för att nå så långt som möjligt i avseende på rening av avloppsvatten. Vattenmyndigheterna har tagit fram åtgärdsprogram för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärdsprogrammen ligger dock på en mycket övergripande nivå och så gör även översiktsplanens riktlinjer. För att nå miljökvalitetsnormerna behövs i vissa fall många lokala åtgärder. För att kommunen och andra aktörer gemensamt ska kunna arbeta med sådana åtgärder vore lokala åtgärdsprogram önskvärda. Nya översiktsplanen i jämförelse med Översiktsplan 2002 Nya områden i översiktsplaneförslaget i förhållande till översiktsplanen från 2002 är att grundvatten som är särskilt viktigt för vattenförsörjningen pekas ut, ytvattentäkter ska skyddas, riktlinjer för enskilt avlopp och en VA-plan ska tas fram. När det gäller riktlinjerna för att minska övergödningen var ambitionsnivån i översiktsplanen 2002 hög men ingen av riktlinjerna har därefter kunnat uppfyllas. I det nuvarande översiktsplaneförslaget har därför riktlinjer som bedömts mer realistiska satts upp. 14 Miljökonsekvensbeskrivning

När det gäller att uppnå miljömålen för vatten pekar det nya översiktsplanen i samma riktning som översiktsplanen från 2002 men tar ytterligare några steg framåt. Syftet med riktlinjerna i översiktsplanen är att förbättra vattenkvalitén. God bebyggd miljö God bebyggd miljö är ett av Sveriges miljömål, översiktsplanen ska medverka till att miljömålet uppnås. Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Boverket har tagit fram förslag till precisering av miljömålet på nio områden. I tabellen nedan beskrivs mål och riktlinjer i den nya översiktsplanen utifrån dessa. God bebyggd miljö Hållbar bebyggelsestruktur Alla kommuner har en aktuell och kommunomfattande översiktsplan som innehåller strategier för en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur. Alla kommuner har en aktuell inventering av bostadsbeståndet och upprustningsbehovet från hållbarhetssynpunkt samt en strategi för hur upprustningarna ska komma till stånd. Miljonprogrammets upprustningsbehov beaktas särskilt. På den regionala nivån finns kunskapsunderlag för en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur. Hållbar samhällsplanering Fysisk planering och samhällsbyggande ska grundas på program och strategier. Nya översiktsplaneförslaget Den nya översiktsplanen tillsammans med fördjupade översiktsplaner är en del i att skapa en långsiktig strategi för en hållbar bebyggelseutveckling. Kommunen arbetar också med riktlinjer för bostadsförsörjning. I de mindre tätorterna pekas områden ut för framtida användning för boende och verksamheter. Områdena har pekats ut för att stärka befintliga områden och strukturer. I de flesta tätorterna är avstånden små och närheten minskar behovet av transporter. Områdena har också pekats ut med hänsyn till behov av skyddsavstånd med mera till befintliga verksamheter. De större tätorterna hanteras genom fördjupade översiktsplaner. Kommunen har en cykelplan, naturvårdsprogram och kulturmiljöprogram. Vatten- och avloppsplan och hur anpassningar till ett förändrat klimat ska ske är exempel på områden där kommunen behöver arbeta mer. Miljökonsekvensbeskrivning 15

God bebyggd miljö God vardagsmiljö Bebyggelsestruktur, handel och service utformas så att behovet av långa dagliga transporter minskar och förutsättningarna för attraktiv kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik förbättras. Platser som allmänheten har tillträde till upplevs inte som skräpiga. Kulturvärden i bebyggd miljö Antikvarisk kompetens och kunskap används av berörda myndigheter och av fastighetsägare vid förvaltning och förändring av bebyggelsen. Kommunala och regionala kunskapsunderlag är geografiskt heltäckande samt utvecklas och används fortlöpande. Minst 30 procent av all bebyggelse som anses särskilt värdefull enligt plan- och bygglagen omfattas av ett formellt skydd. Nya översiktsplaneförslaget Genom att lokalisera olika samhällsfunktioner i närheten av varandra kan behovet av transporter minska. Samtliga tätorter i Nässjö kommun är till sin yta så små att det är cykelavstånd mellan olika delar av tätorten. Kommunen arbetar också långsiktigt med att genomföra cykelvägsplanen och därigenom skapa bättre fysiska förutsättningar för gång- och cykel. Någon särskild satsning på de goda kollektivtrafiklägen som finns i kommunen görs inte i översiktsplanen. Nässjö kommun har länsmuseet till sin hjälp vid bedömning av kulturmiljövärden i bebyggd miljö. Kommunen har också planeringsunderlaget Värdefulla byggnader och miljöer. Infrastruktur Avfallshanteringen är effektiv för samhället och enkel för konsumenterna. Insamlingen av avfall är estetiskt tilltalande och har god tillgänglighet och säkerhet för hushållen samt säkerställer separat insamling av farligt avfall. Infrastruktur lokaliseras och utformas så att berörda områdens ekologiska funktion bevaras i så hög grad som möjligt. Kommunen arbetar med en ny avfallsplan. Översiktsplanen fastslår även att vid utbyggnad av ny väginfrastruktur ska stor hänsyn tas till omgivningen vad gäller kultur- och naturvärden. De vägsatsningar som föreslås stärker regionen, förbättrar framkomligheten och trafiksäkerheten. Samtidigt innebär satsningar på nya vägar vanligen att biltrafiken ökar. I översiktsplanen föreslås även bättre järnvägsförbindelser. Goda järnvägsförbindelser är viktiga både för att kommunen ska vara attraktiv för företag och boende och för att det ger ett miljövänligt alternativ till biltransporter. 16 Miljökonsekvensbeskrivning

God bebyggd miljö Natur- och grönområden Grön- och naturområden i och nära tätorter hänger samman i en struktur som gynnar människors rekreationsbehov och djur- och växtliv. I tätortsnära natur- och grönområden med låg bullernivå ska ljudkvaliteten skyddas och utvecklas. Natur- och grönytornas förmåga att generera ekosystemtjänster är skyddade. Miljöanpassade transporter Miljöanpassade och energieffektiva kollektivtrafiksystem är tillgängliga och av god kvalitet och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. Hälsa och säkerhet Byggnader och deras egenskaper påverkar inte hälsan negativt. Hushållning med energi och naturresurser samt förebyggande av avfall Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 % till år 2020 och 50 % till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler är minimal. Nya översiktsplaneförslaget I översiktsplanen pekas kommunens viktigaste friluftsområden samt områden med höga naturvärden ut. För de större tätorterna finns ett behov av att arbeta vidare med grönstrukturplaner. Översiktsplanen berör när det gäller kollektivtrafikfrågan endast möjligheterna till bättre järnvägsförbindelser. Kommunen har en gång- och cykelvägsplan. Översiktsplanen ställer upp särskilda riktlinjer vad gäller radon samt behandlar bullerfrågan. Övriga frågor styrs i bygglovsprocessen. Nya bostäders energibehov är en fråga som hanteras i bygglovgivningen. I översiktsplanen anges särskilda områden för vindkraft, vilket är en del i att öka andelen förnybar energi. Nya Översiktsplanen jämfört med Översiktplan 2002 När det gäller att uppnå miljömålet god bebyggd miljö pekar den nya översiktsplanen i samma riktning som översiktsplanen från 2002 men tar ytterligare några steg framåt. Många av målsättningarna och riktlinjerna liknar de från översiktsplanen från 2002. Sedan 2002 har dock ett antal nya strategier och planer antagits. I den nya översiktsplanen klargörs att ytterligare ett antal sådana strategier eller planer behöver tas fram. Miljökonsekvensbeskrivning 17

Uppföljning Uppföljningen kan delas i två delar. Den första delen handlar om uppföljning av hur miljön mår. Sådan uppföljning bedriver kommunen redan i kommunens miljöbokslut. Den andra uppföljningen gäller att följa upp bland annat hur kommunen arbetar med de mål och riktlinjer som översiktsplanen satt upp. Här finns också en del uppföljning som kommunen redan är skyldig att göra. Bland annat ska kommunen varje år rapportera till vattenmyndigheten hur arbetet med åtgärdsprogrammen för vatten går. Varje år på våren ska en uppföljning ske av vad som genomförts enligt översiktsplanens målsättningar och hur kommunen arbetat med översiktsplanens mål och riktlinjer inom de olika förvaltningarna. För att kunna göra denna uppföljning kommer efter antagandet av översiktsplanen en handlingsplan att upprättas där det framgår vilken förvaltning som ansvarar för respektive mål och riktlinje. 18 Miljökonsekvensbeskrivning

Sammanfattning Tabellen nedan sammanfattar några frågor som fokuserats i översiktsplanen när det gäller de ekonomiska, sociala och ekologiska konsekvenserna. Översiktsplanen syftar i många fall till att minska de negativa konsekvenserna av efterföljande beslut. En viktig fråga att ställa sig då blir om översiktsplanen kan sätta upp andra riktlinjer för att ytterligare styra efterföljande beslut, samtidigt vill kommunen ha kvar ett handlingsutrymme för att kunna göra avvägningar i varje enskilt fall. Många riktlinjer är också en sammanvägning av vad som är social, ekonomisk och miljömässigt rimligt. Positivt Negativt Tänk särskilt på Socialt Utpekandet av LIS (landsbygdsutvecklingsområden i strandnäralägen) förbättrar möjligheten att behålla service på landsbygden. Medborgardeltagande i planeringsprocessen. Ekonomiskt Ekologiskt Översiktsplanen lyfter flera sociala frågors vikt i samhällsplaneringen. Översiktsplanen ger enskilda och verksamhetsutövare en tydlighet i kommunens långsiktiga ställningstaganden vilket ger större ekonomisk trygghet. Flera riktlinjer till skydd för natur- och kulturvärden samt sjöar och vattendrag. Riktlinjer för avlopp och VA-plan för att minska övergödningen. Tillgången till kollektivtrafik har fått styra utpekandet av LISområden. För att uppnå målsättningarna krävs åtgärder som tar resurser i anspråk. LIS-områdena kan leda till ökad påverkan från avlopp på sjöar och vattendrag vilket leder till övergödning. Ju sämre förutsättningarna för kollektivtrafik är för de utpekade LIS-områdena, desto fler resor kommer ske med bil, vilket leder till bland annat koldioxidutsläpp. Att beakta översiktsplanen i budgetarbetet. Många miljöfaktorer behöver utredas vidare i efterföljande planer och prövningar. Sammanfattning 19