Handlingsplan för internationalisering av utbildningar på grund- och avancerad nivå 2010-2012 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-12-16 1
Handlingsplan för internationalisering av utbildning på grund och avancerad nivå 2010-2012 1. Inledning Karolinska Institutets vision är att KI ska vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området. Den övergripande målsättningen för utbildningsverksamheten är att KI ska bedriva utbildning av högsta kvalitet som ska motsvara högt ställda krav och förväntningar hos studenter och avnämare 1 En förutsättning för en framstående utbildning i en globaliserad värld är att den är internationaliserad. Internationaliseringsbegreppet har efter hand kommit att förändras och vidgas. Under slutet av 1900-talet var det främst mobilitet som betonades. I dag omfattar begreppet alla aktiviteter som tillför utbildningen en internationell dimension 2. Det internationella perspektivet ska vara en självklar del av all utbildning vid KI och komma samtliga studenter till del. Syftet med internationaliseringen är att stärka kvalitén och mångfalden i utbildningen och på så sätt stärka KIs konkurrenskraft nationellt och internationellt. Internationalisering av utbildningarna på grund- och avancerad nivå har länge varit en prioriterad fråga för KI och Styrelsen för utbildning och en rad åtgärder har vidtagits som bl.a. resulterat i att KIs internationaliseringsarbete utsågs till ett av de fyra främsta i landet vid HSVs uppföljande utvärdering 2008 3. De snabba förändringarna i omvärlden innebär dock att ytterligare insatser är nödvändiga för att vidareutveckla internationaliseringen av KIs utbildningar. Föreliggande handlingsplan omfattar åren 2010 2012 och bygger vidare på den handlingsplan för internationalisering av utbildningar på grund- och avancerad nivå som avsåg åren 2007-2009. Det högskolepolitiska landskapet förändras snabbt och många faktorer, såväl inom KI som nationellt och internationellt, påverkar inriktningen på internationaliseringsarbetet. Handlingsplanen kan därför komma att behöva revideras under perioden. Handlingsplanen utgör styrdokument för internationaliseringsarbetet på program- och institutionsnivå. 2. Styrdokument Handlingsplanen utgår från ett antal externa och interna styrdokument som rör internationalisering av utbildning på grund och avancerad nivå. På europeisk nivå kan nämnas Bolognadeklarationen och Bolognaprocessen samt EUs program för livslångt lärande (LLL). I den svenska högskolelagen fastställs att Högskolorna ska i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden 4. Av regeringens regleringsbrev framgår att universitet och högskolor ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete bl.a. i syfte att främja utbildningens och forskningens kvalitet, att lärosätena ska utveckla sin uppföljning av internationaliseringsarbetet samt att den internationella rörligheten avseende studenter och lärare ska öka. Regeringen har lagt fram två propositioner rörande internationalisering under de senaste 5 1 Övergripande mål för KIs utbildningsverksamhet, Handlingsplan 2009-2012, Styrelsen för utbildning, 2009-02-06 2 Ny värld ny högskola. Regeringens proposition 2004/05:162 3 En högskola i världen internationalisering för kvalitet, HSV Rapport 2008:15 R 4 Högskolelagen 1 kap, 5 2
åren: Ny värld ny högskola 5, som innehåller en nationell strategi för internationalisering av den högre utbildningen med ett antal övergripande mål samt Gränslös kunskap högskolan i globaliseringens tid 6 där strategin vidareutvecklas för att möta globaliseringens utmaningar. Dessutom föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2010 att studieavgifter ska införas för studenter från tredje land från och med läsåret 2011/2012. Med utgångspunkt i KIs utbildningsstrategi för åren 2009-2012 fastställs i Handlingsplan för utbildningsverksamheten vid KI 2009-2012 ett antal mål, delmål och åtgärder för bl.a. internationaliseringen. I bilaga 1 redovisas en sammanfattning av innehållet i de viktigaste styrdokumenten. 3. Mål, utmaningar och utvecklingsområden KI ställs under perioden 2010-2012 inför ett antal utmaningar i arbetet med internationaliseringen av utbildningarna. Förutom det övergripande målet för internationaliseringen lägger handlingsplanen fast ett antal delmål och föreslår åtgärder för att möta dessa utmaningar. Av handlingsplanen framgår var i organisationen ansvar för hela eller delar av åtgärdernas genomförande ligger. 3.1. Mål för internationaliseringen av KIs utbildningar KIs utbildningar ska möjliggöra internationella erfarenheter och ge kompetens för arbete såväl i mångkulturella miljöer som på en internationell arbetsmarknad. KI ska vara en attraktiv studiedestination för internationella studenter. 3.2. Risker och utmaningar. Konkurrensen mellan universitet i olika länder skärps i och med att den globala studentrörligheten ökar.. Höga kvalitetskrav och resursbegränsningar ökar behovet av strategisk samverkan i internationaliseringsfrågor med andra universitet, regionalt, nationellt och internationellt.. Studieavgifter införs för studenter från tredje land vilket kommer att ställa nya krav på universitetet.. Det är oklart hur väl internationaliseringsperspektivet uppmärksammas i KIs utbildningar. Klart är dock att internationaliseringsperspektivet saknas i flertalet av utbildningarnas viktigaste styrdokument, utbildnings- och kursplanerna. Trovärdigheten som ett internationaliserat universitet riskeras om inte styrdokumenten uttrycker ambitionen att ge samtliga studenter, även de som inte deltar i utbyte, ett internationellt perspektiv i utbildningen.. Mobiliteten bland KIs studenter har inte ökat under den senaste 3-årsperioden, och därmed har målet för studentmobilitet inte uppnåtts.. Utländska studenter är inte tillräckligt integrerade med svenska studenter vid KI. En av orsakerna är att utbudet av kurser där svenska och utländska studenter läser tillsammans är alltför begränsat.. Lärarutbyte är lågt prioriterat vid många institutioner, vilket medför att lärare tvekar eller inte ges möjlighet att delta i utbyte. Detta medför också att beredskapen att ta emot inkommande gästlärare är begränsad vid många institutioner. 5 Proposition 2004/05:162 6 Proposition 2008/09:175 3
. Stockholms läns landstings (SLL) roll i internationaliseringen av utbildningarna är otydlig. Platser i verksamhetsförlagd utbildning på engelska för inkommande utbytesstudenter matchar inte behovet och möjligheterna till lärarutbyte för landstingsanställda lärare är mycket begränsade.. Internationalisering är resurskrävande. Företrädare för utbildningsprogram har framfört att brist på resurser medför svårigheter att genomföra handlingsplaner. 3.3. Utvecklingsområden 3.3.1. Utbildningens upplägg och innehåll Delmål. Utbildningen vid KI ska ge kunskaper och insikter om internationella förhållanden inom det aktuella yrkes/ämnesområdet och mångfalden i det svenska samhället. Åtgärder Ansvar Kommentar Bevaka att ett internationaliseringsperspektiv (bereda finns i samtliga utbildningar och att detta utbildningsplaner; framgår av utbildningsplaner samt i fastställa kursplaner) ; kursplaner där så är möjligt och relevant.. Institutioner (bereda kursplaner) Öka möjligheterna för svenska och inresande studenter att studera tillsammans. Ta tillvara svenska och inresande studenters och lärares internationella erfarenheter och mångkulturella perspektiv på ett organiserat sätt i utbildningen. Öka samtliga studenters förmåga att förstå och kommunicera på engelska inom sitt yrkes/ämnesområde. Se till att det på samtliga utbildningsprogram finns möjligheter att ta del i kurs, helt eller delvis förlagd utomlands. (övergripande insatser på programnivå). Institutioner (kursnivå) (övergripande);. Institutioner (kursnivå);. Utbildningsavdelningen (bistå program och institutioner med information och underlag samt utvärderingar) T.ex. genom att fler ordinarie kurser erbjuds på engelska, men också att fler svenska studenter deltar i de kurser som ges på engelska. T.ex. genom seminarier, lunchföreläsningar och genom att respektive lärare är medveten om vilken erfarenhet som finns i studentgruppen och utnyttjar den i undervisningen. Utnyttja webbens möjligheter och använd reserapportsystemet för att samla in goda pedagogiska idéer från utlandsperioder.. Institutioner Detta kan ske t.ex. genom ökad användning av engelskspråkigt studiematerial. T.ex. genom att erbjuda valbara kurser, ev. i samarbete med andra program/ institutioner, utomlands. 3.3.2. Lärare Delmål. Lärare och övrig personals kompetens i språk, mångfalds- och kulturmötesfrågor ska stärkas, liksom kunskapen om internationella förhållanden inom det aktuella yrkes/ämnesområdet.. Det internationella lärarutbytet vid KI (in- och utresande lärare) ska öka med 30% under perioden. Personal verksamma inom KIs utbildningar, men anställda inom SLL ska ha möjlighet att delta i lärarutbyte. 4
Åtgärder Ansvar Kommentar Erbjud kompetensutveckling för lärare och övrig personal i form av undervisning i engelska och interkulturell kommunikation Skapa en struktur och organisation för mottagande av inkommande lärare.. Utbildningsavdelningen (utreda förutsättningar). Utbildningsavdelningen. Institutioner T.ex. undersöka möjligheterna att inom KI ge kurser för lärare i att undervisa i internationella klassrum. Vid kliniska lärare i samråd med SLL Genomför informationsinsatser för att öka kännedomen om möjligheterna till lärarutbyte. Verka för att lärarutbyte ses som kompetensutveckling och läggs in i lärarnas tjänstgöringsschema Skapa karriärmässiga incitament för internationellt lärarutbyte och bevaka att lärares internationaliseringsarbete och internationella utbildningserfarenhet beaktas och meritvärderas tillsammans med övriga meriter vid tjänstetillsättningar, befordringsansökningar och ansökningar om docentur.. Utbildningsavdelningen. Institutioner (KIpersonal). SLL (SLL-personal). US-Beredningsgrupp lärare. US representanter i rekryteringsutskottet. Institutionsledning 3.3.3.Studenter, information och rekrytering Delmål. KIs utbildningar ska attrahera de främsta internationella studenterna och lärarna.. KIs organisation för mottagande av inresande studenter av alla kategorier ska vara väl utbyggt och hålla hög kvalitet.. Den internationella studentmobiliteten ska öka under perioden. Minst 15 % av KIs studenter ska ha genomfört en studieperiod om minst 5 veckor utomlands under sin studietid vid KI. För det enskilda utbildningsprogrammet gäller att mellan 10% och 50 % av studenterna, beroende på utbildningsprogrammets karaktär och längd, ska ha genomfört en utlandsstudieperiod om minst 5 veckor. Balans mellan in- och utresande studenter ska eftersträvas i studentutbytet. Åtgärder Ansvar Kommentar Identifiera de masterprogram som KI långsiktigt vill marknadsföra internationellt.. US Ingår i projektet införande av studieavgifter Projekt studieavgifter Identifiera vilka marknader KI ska exponera sig på. US. IS 7 Utarbeta en samlad strategi för marknadsföring av dessa internationella masterprogram. Utbildningsavd, Studentavd, Info Projekt studieavgifter Utred möjligheterna att starta internationella sommarkurser vid KI och smakprovskurser utomlands i rekryteringssyfte.. Utbildningsavd Samverka regionalt, t.ex. med KTH Utred organisation för hur mottagande av inkom-. Utbildningsavd Ingår delvis i projekt Styrelseövergripande internationell strategigrupp 5
mande utländska studenter inkl. masterstudenter ska organiseras och finansieras. Skapa utbildningsmoment på engelska inom varje utbildningsprogram eller i samverkan mellan flera utbildningsprogram. Säkerställ tillgången på platser i verksamhetsförlagd utbildning på engelska för inkommande utbytesstudenter Följ upp att program- och kurswebbar finns på engelska där utbildning ges på engelska samt se till att samtliga kursplaner finns översatta till engelska. Utveckla informationen och informationsinsatserna om utlandsstudier till KIs studenter och se till att information når studenterna redan tidigt i utbildningen. Identifiera Mobility windows i varje utbildningsprogram, d.v.s. definiera var i utbildningen och under vilka kurser utlandsstudier lämpligast kan genomföras. studieavgifter. Utredning bör ske tillsammans med studentkårerna. Planera för och använd inkommande lärare för undervisning i dessa moment I samverkan med CKU och SLL (programwebbar). Institutioner (kurswebbar, kursplaner). Utbildningsavd I samarbete med UAs programkansli. Prioritera de engelska webbsidorna på masterprogrammen vid övergången till Ping-Pong. På detta sätt underlättas tillgodoräknanden och dubbelstudier motverkas 3.3.4. Strategisk samverkan och kvalitetssäkring Delmål. Långsiktiga samarbeten ska prioriteras. Strategiska samarbeten och nätverk med andra lärosäten ska eftersträvas.. Internationaliseringsarbetet inom KIs utbildningar ska vara kvalitetssäkrat. Åtgärder Ansvar Kommentar Fördjupa och utveckla samarbetet med ett mindre antal utländska partneruniversitet där samarbete finns inom såväl flera utbildningsprogram som inom forskning och administration. Delta i utvecklandet av gemensamma kurser och utbildningsprogram tillsammans med utländska partneruniversitet. Förstärk samverkan i internationaliseringsfrågor mellan utbildningsprogrammen inom KI och med. US-BIF 8. US-BIF. Institutioner. Utbildningsavd. (centralt stöd). US-BIF. Internationella Referensgruppen Beroende av KIs övergripande internationella strategi (under beredning) T.ex. Intensivkurser inom Erasmus- och nordplus - programmet, Erasmus Mundus Master kurser och program med gemensamma examen. Hinder för utveckling av internationella och interprofessionella kurser behöver identifieras och undanröjas. Samarbete med KTH lyfts fram särskilt i KIs utbildningsstrategi. 8 BIF Beredningsgrupp för internationella frågor 6
lärosäten i regionen. Dra nytta av KIs medverkan i strategiska och tematiska nätverk för att bl.a. skapa fördjupade samarbeten, gemensamma kurser och program Genomför kvalitetsutvärdering inför nya avtal och följ upp existerande avtal minst vart tredje år enligt fastställda kriterier.. US-BIF. Utbildningsavd (Underlag) BIF: Bedömningsgrunder vid samverkan med utländska universitet 3.3.5. Organisation och administration Delmål. Uppdraget att internationalisera utbildningarna ska vara tydligt för programnämnder, institutioner och för verksamheter inom SLL.. Organisation och stöd för internationaliseringen ska vara utformat på ett ändamålsenligt och resurseffektivt sätt.. Organisationen ska vara väl förberedd när studieavgifter för studenter från tredje land införs 2011. Åtgärder Ansvar Kommentar Engagera institutionsledningen och ställ krav på redovisning av internationell verksamhet inom utbildning. Se till att krav på återrapportering av internationaliseringsåtgärder läggs in i programnämndernas beställningar och att detta följs upp Förtydliga och stärka SLLs roll i internationaliseringen av utbildningarna. Följa upp den nya resursfördelningen (direktavräkning) med avseende på resurser för utbytesstudenter Se över hur internationaliseringsarbetet ska organiseras inom den nya programorganisationen och hur samverkan mellan programnämnder och institutioner ska ske. Förstärk det centrala stödet vid ansökningar om deltagande i internationella projekt inom utbildning. Utred och anpassa organisationen till införandet av studieavgifter läsåret 2011/2012 i ett särskilt projekt.. US-Dekanus. US Möjliggöra för SLL:s lärare att delta i internationaliseringsarbetet. Utbildningsavd. Utbildningsavd T.ex. gemensamma program, kursutvecklingsprojekt, Erasmus Mundus, EMECW etc. Tillsammans med IS utreda möjligheten att utöka stödet för verksamheten.. Universitetsförvaltningen. US Bl.a. frågor om programutbud, marknadsföring, rekrytering, antagning, studievägledning och individuell information, övrig service och stödverksamhet, samt ekonomisk och juridisk hantering. 7
4. Organisation, finansiering och uppföljning Regeringen har uppdragit åt universitet och högskolor att bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete. För att uppfylla uppdraget har Styrelsen för utbildning (US) vid KI tagit fram denna handlingsplan som utgör styrdokument för internationaliseringsarbete på program- och institutionsnivå. I programnämndernas och institutionernas årliga verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser ska internationaliseringsarbetet redovisas. Utbildningsavdelningens internationella kansli svarar för årlig uppföljning av handlingsplanen och de verksamhetsberättelser som inkommit från programnämnder och institutioner. Efter år två görs en utvärdering av genomförda åtgärder kopplat till måluppfyllelse. Denna utvärdering ligger sedan till grund för nästkommande periods handlingsplan för internationalisering av utbildningsverksamheten. Möjlighet att uppnå handlingsplanens mål och att genomföra åtgärderna är beroende av vilka resurser som kan avsättas för internationaliseringsarbetet. Styrelsen för utbildning tar årligen beslut om budget för nästkommande års internationaliseringsarbete. Medel för internationalisering fördelas till respektive programnämnd bl.a. baserat på verksamhet och tidigare aktivitet. Förutom de programspecifika medlen avsätter US årligen gemensamma medel för internationalisering. Dessa medel avses täcka kostnader som inte hänförs till ett specifikt utbildningsprogram, som t.ex. vissa resebidrag till utresande studenter, svenskkurser och introduktion för inkommande studenter inom utbytesprogram, studentkårernas mottagningsprogram, kostnader för internationalisering direkt under styrelsen mm. Till detta kommer medel från externa utbytesprogram som Erasmus, Nordplus, Linnaeus-Palme m.fl. Dessa medel är i förta hand avsedda för planeringsresor samt student- och lärarutbyte. Styrelsen för utbildning har inrättat en beredningsgrupp med viss beslutanderätt i internationella frågor. Internationaliseringsarbetet sköts vid de flesta programnämnder av internationella kommittéer. För att underlätta samordning mellan utbildningsprogrammens internationella kommittéer/ motsvarande har US inrättat en referensgrupp för internationalisering. Ordförande i referensgruppen är den ledamot som i US ansvarar för internationalisering. Referensgruppen handläggs av personal vid Internationella kansliet vid Utbildningsavdelningen. Internationella kansliets koordinatorer bistår utbildningsprogrammen i internationaliseringsarbetet och samordnar och deltar i utveckling av den internationella verksamheten på grund- och avancerad nivå. Vid Utbildningsavdelningen finns också internationella studenthandläggare som bistår utbildningarna i enskilda administrativa studentärenden och hanterar ut- och inresande utbytesstudenter. 8
Bilaga 1 Utgångspunkter - styrdokument Bolognaprocessen Bolognaprocessen är ett internationellt samarbetsprojekt inom grundutbildning och forskarutbildning som undertecknats av 45 länder. Målet är att till 2010 skapa ett gemensamt område för högre utbildning, the European Higher Education Area. Den svenska högskolereformen 2007 är en direkt konsekvens av Bolognaprocessen. Syftet är att utveckla det europeiska samarbetet inom högre utbildning och framför allt att främja studenternas rörlighet mellan de europeiska utbildningssystemen och på arbetsmarknaden. EUs program för livslångt lärande EUs integrerade program för livslångt lärande (LLL-programmet), avser perioden 2007-2013. Programmet ska bidra till att förbättra utbildningssystemens kvalitet i Europa och därmed bidra till att öka EU:s konkurrenskraft. En av de åtgärder som krävs är ett utökat samarbete mellan lärosäten i Europa. Målet är att 3 miljoner universitetsstudenter ska ha fått möjlighet att under en period av sina studier studera vid ett partneruniversitet i Europa inom Erasmusprogrammets ram. European Policy Statement/Erasmus University Charter Dokumenten utgör förutsättning för KI:s deltagande i Erasmusprogrammet. Deltagandet kräver att de aktiviteter som genomförs ska bidra till att EUska vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. För att uppnå detta ska kvaliteten och effektiviteten i utbildningssystemen inom EU öka, tillträde till utbildningssystemen för alla ska underlättas och utbildningssystemen ska öppnas mot omvärlden. EU:s medlemsländer ska regelbundet mäta sina resultat mot gemensamt fastställda indikatorer. För att bidra till uppfyllandet av EU:s mål ska KI under den närmaste treårsperioden arbeta för att ytterligare fördjupa och stärka samarbetet med partneruniversitet i Europa. Ansträngningar för att öka student- och lärarmobiliteten ska göras och utbildningsprogrammen ska uppmuntras till att delta i intensivprogram och framtagandet av gemensamma program. För att kvalitetssäkra internationella samarbeten, ska rutiner för kvalitetssäkring följas och utvärdering av internationaliseringsarbetet regelbundet ske. Högskolelagen I högskolelagen kapitel 1, 5 paragrafen fastslås att: Högskolorna bör i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. 2.6). Regleringsbrev Universitet och högskolor ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja utbildningens och forskningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Lärosätena ska utveckla sin uppföljning av internationaliseringsarbetet. Den internationella rörligheten avseende lärare och studenter, särskilt inom lärarutbildningen, ska öka. Proposition 2004/05:162: Ny värld ny högskola I propositionen fastställdes en nationell strategi för internationalisering av den högre utbildningen med de övergripande målen att: Sverige ska vara ett attraktivt studieland för utländska studenter; de högskoleutbildade ska vara attraktiva på arbetsmarknaden nationellt och internationellt; universitet och högskolor 9
ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja utbildningens kvalitet och förståelse för andra länder; hinder för internationaliseringen ska undanröjas såväl nationellt som internationellt; uppföljningen av högskolans internationella verksamhet ska utvecklas och förbättras. Proposition 2008/09:175: Gränslös kunskap högskolan i globaliseringens tid Den nationella strategin och målen för internationalisering enligt ovan ska fortsatt gälla. I den nya propositionen utvecklas strategin i vissa delar för att svara mot de utmaningar som globaliseringen innebär. Globaliseringen medför utmaningar för alla länder. Den internationella konkurrensen om studenter, lärare och forskare har hårdnat och ställer svenska lärosäten och Sverige som kunskapsnation inför stora utmaningar. Svenska lärosäten måste kunna hävda sig väl i den globala konkurrensen. Konkurrens med framgångsrika lärosäten internationellt samt ökad internationell rörlighet av studenter, lärare och forskare stärker kvalitén vid svenska universitet och högskolor. Studentutbytet ska ökas genom särskilda medel för samarbete med länder med framväxande ekonomier utanför Europa. Vidare föreslås satsningar på kortare lärarutbyten och regeringen påpekar att lärosätena har ett stort ansvar för att skapa karriärmässiga incitament för internationellt utbyte. Regler om gemensamma examina införs och särskilt stöd ges till marknadsföring och information i utlandet om svensk högre utbildning. I detta sammanhang understryks värdet av alumniverksamhet. Dessutom presenterar regeringen olika åtgärder för att samordna bedömning av utländsk utbildning och föreslår en utökning av kompletteringsutbildning för studenter med hälso- och sjukvårdsutbildningar från tredje land. Proposition om studieavgifter för studenter från tredje land Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2010 att utländska studenter som vill utbilda sig i Sverige ska betala en avgift. Förslaget innebär att utländska studenter (från länder utanför EES-området) från och med höstterminen 2011 ska betala för utbildningen. Avgifternas storlek bestäms av universiteten och högskolorna själva. Införandet av avgifter kommer att kombineras med ett stipendiesystem. KI 05 samt ny strategi KI 2012 Enligt KI 05 ska Karolinska Institutet vara en ledande aktör och samarbetspartner på den internationella medicinska arenan. KI ska utveckla samarbete med framstående universitet i hela världen som är viktiga för KI:s verksamhet och utveckling. Inom medicinsk vetenskap ska KI inta en ledande roll i utvecklingen av europeisk forskning och utbildning samt vara en nationell drivkraft för Sveriges internationella utveckling inom bioteknik och biomedicin. Vidare ska KI utveckla sitt program i global hälsa som riktar sig till sjukdomspanoramat i lågoch medelinkomstländer. Utbildningsstrategi för KI 2009-2012 samt US handlingsplan för utbildningsverksamheten vid KI 2009-2012 Med utgångspunkt från utbildningsstrategin fastställs i handlingsplanen ett antal mål, delmål och åtgärder som omfattar US totala ansvarsområde, däribland internationalisering. Enligt handlingsplanen ska organisationen bl.a. förberedas för införandet av studieavgifter för studenter från tredje land, lärarnas kompetens avseende internationella förhållanden och kulturmöten stärkas, student- och lärarutbytet öka och internationella erfarenheter tas tillvara. Vidare ska strategiska samarbeten och deltagande i utveckling av gemensamma utbildningar eftersträvas. Kvalitetssäkringen ska utvecklas och regelverk ses över. Högskoleverkets uppföljning tematisk utvärdering 2008 Den kvalitetsgranskning av arbetet med internationalisering som genomfördes 2004 följdes upp under 2007. Resultatet redovisades 2008 i rapporten En högskola i världen (2008:15 10
R). I rapporten sammanfattas rekommendationer till lärosätena avseende förstärkning av utvecklingsarbetet och förslag till regeringen att besluta om nödvändiga åtgärder. Enligt HSV behöver kvalitetssäkringen utvecklas och anpassas till internationaliseringens roll och krav. Vidare bör samtliga lärosäten ha en egen språkpolitik och ett utvecklat språkstöd till lärare och annan personal. I detta sammanhang nämns också behovet av stöd och utbildning i att undervisa i mångkulturella grupper. HSV lyfter fram utvecklingen mot strategiska samarbeten, bl.a. i form av gemensamma kurser och program liksom behovet av att öka både student- och lärarutbytet. Bedömargruppen anser att möjligheter och hinder för internationalisering på hemmaplan (IaH) bör inventeras och särskilda strategier utvecklas. Konkreta mål behöver tas fram för IaH och studenters och lärares utlandserfarenhet utnyttjas bättre i utbildningen. Bedömargruppen pekar också på behovet av informationsinsatser och spridning av erfarenheter samt insatser så att de internationella studenterna kan fungera som ambassadörer när de återvänder hem. Vidare behöver informationen till internationella studenter förbättras vad gäller likabehandling och studentinflytande. Handlingsplan för internationalisering av KIs utbildningar på grund- och avancerad nivå 2007-2009 I december 2006 fastställde US den nu gällande handlingsplanen. Enligt handlingsplanen ska KI under perioden stärka den internationella dimensionen i utbildningarna (IaH) och öka studenters och lärares rörlighet. Det internationella studentutbytet och de internationella samarbetsavtalen ska kvalitetssäkras och internationaliseringen ska regelbundet utvärderas. En uppföljning av vidtagna åtgärder visar att KI i vissa delar varit framgångsrikt, men att framförallt KI-studenters rörlighet inte ökat i önskvärd omfattning. 11