Hur kan företagshälsovården bättre möta kundens önskemål?

Hur kan företagshälsovården bättre möta kundens önskemål? Författare: Lena Karlsson Handledare: Britt Larsson, Yrkes- och miljömedicin, Lund Projektarbete, 5 p, Vidareutbildning i företagshälsovård för sjuksköterskor 2003-2005 Oktober 2004 Ansvarig examinator: Professor Staffan Skerfving Avd för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet 221 85 LUND

Hur kan företagshälsovården bättre bemöta kundens önskemål? Författare: Lena Karlsson Handledare: Britt Larsson, Yrkes- och miljömedicin. Lund Oktober 2004 Abstrakt På arbetsgivarna ligger i dag ett stort ansvar att förebygga ohälsa på arbetsplatserna. I detta arbete används ofta företagshälsovården som en expertresurs. Syftet med denna studie var att undersöka hur företagshälsovården kan tillgodose kundens behov och önskemål. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med sex personalchefer på olika företag. Svaren sorterades och bearbetades under olika frågeställningar. I resultatet framhåller alla intervjuade hur viktigt det är med ett nära samarbete och en bra kommunikation mellan företagshälsovården och företaget i det gemensamma arbetet för en bra arbetsmiljö och hälsa. En bra och bred kompetens hos företagshälsovårdens personal, kontinuerlig rapportering både skriftligen och muntligen, är några av de saker som anses som viktiga av kunden. Nyckelord Företagshälsovård, företag, dialog, samarbete, synlighet Avd för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet 221 85 LUND

Innehållsförteckning Introduktion... 3 Bakgrund... 3 Styrdokument... 3 Företagshälsovården är under utredning.... 4 Syfte... 5 Metod... 5 Urval... 5 Instrument 6 Genomförande... 6 Analys/Bearbetning... 6 Etisk avvägning... 6 Resultat... 7 Varför har ert företag företagshälsovård... 7 Hur vill ni använda företagshälsovården?... 8 Diskuterar ni aktivt ert behov av företagshälsovård eller har ni det av tradition?... 8 Hur får du information från företagshälsovården i dag, skulle du vilja få den på något annat sätt?... 8 Hur upplever du samarbetet med företagshälsovården?... 8 Vad saknar du hos företagshälsovården?... 9 Hur tror du att arbetstagaren upplever företagshälsovårdens arbete?... 9 Dyker det upp situationer när ni saknar samarbetspartner eller bollplank hos företagshälsovården?...10 Hur vill ni att avstämning och återrapportering skall ske?...10 Diskussion...11 Metoddiskussion...11 Resultatdiskussion...12 Referenser...15 Bilaga 1 (2)...16 Bilaga 2 (2)...17 2

Introduktion Företagshälsovård, dess kvalitet och inriktning har diskuterats mycket sedan flera decennier. Utredningar hur man effektivt skall kunna utnyttja företagshälsovården till att förebygga ohälsa på arbetsplatser är gjorda från flera håll. Dessa pekar bland annat på att enbart en formell skyldighet för arbetsgivaren att tillhandahålla företagshälsovård knappast löser problemen med en växande ohälsa. I stället framhålls betydelsen av ökad information, tillgänglighet och kundanpassade tjänster men det är också viktigt att företagshälsovårdens samlade kompetens hålls hög för att kunna arbeta som en expertresurs. Företagshälsovårdens nytta för samhället behöver tydliggöras. Det är viktigt att det inte finns någon oklarhet om företagshälsovårdens roll i företagen. Denna studie gjordes för att få kundens syn och uppfattning på hur man vill att företagshälsovården skall fungera och utvecklas. Bakgrund Folkhälsan i Sverige har under de senaste åren försämrats betydligt och detta har bland annat lett till att arbetsgivaren har pålagts större ansvar för de anställdas hälsa, sjukdomsperioder och rehabilitering med mera under senare tid. I detta arbete kan företagshälsovården användas som en oberoende expertresurs av både arbetstagare och arbetsgivare. Styrdokument I arbetsmiljölagen säger man bland annat att arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa eller olycksfall. Arbetsgivaren skall svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns tillgänglig. Företagshälsovården skall enligt arbetsmiljöverket arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatserna samt ha kompetens att identifiera och beskriva samband mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa (1). 3

Arbetarskyddsstyrelsen ställer krav på företagshälsovården, att den skall vara av tillräcklig omfattning samt att den skall ha tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för de uppdrag den anlitas för. Således krävs breda kunskaper i exempelvis arbetsorganisation, beteendevetenskap, ergonomi, medicin, rehabilitering och teknik (2). Företagshälsovården skall kunna utnyttjas med förtroende av både arbetsgivare och arbetstagare. Företagen bör använda företagshälsovården som en sammanhållen resurs och inte enbart till enstaka tjänster, för att arbeta för en kontinuitet och en sammanhållen bedömning av arbetsmiljön. Det är viktigt med en god samverkan mellan arbetsgivare och företagshälsovård (2). Företagshälsovården är under utredning. Hur skall företagshälsovården mer effektivt kunna hjälpa till att förebygga ohälsa på arbetsplatserna? Statskontoret, som är en stabsmyndighet till regeringen och vars uppgift är att främja utvecklingen av offentlig sektor fick år 2001 i uppdrag av regeringen att utreda hur företagshälsovården kan utnyttjas bättre? Utredningen visar bland annat att det krävs en kombination av ökad information, större tillgänglighet, mer kundanpassade tjänster och en effektiv tillsyn för att göra en företagshälsovård tillgänglig för alla. Det anses också att företagshälsovården skall vara en partneutral resurs som skall finnas tillgänglig för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Utredningen föreslår även genomgång av nuvarande regelverk (3). Regeringen har också givit Arbetsmiljöverket tillsammans med Arbetslivsinstitutet och Föreningen Svensk Företagshälsovård i uppdrag att genomföra ett utvecklingsprojekt med syfte att stärka metodutvecklingen inom företagshälsovården. I slutrapporten säger man att kunder uttryckt att företagshälsovården måste förbättra kommunikationen med kunden, vara mer lyhörd och problemorienterad. Det beskrivs också att det är viktigt med en tydlig och avgränsad definition av vad företagshälsovård står för. I denna rapport, som i så många andra trycker man på ett effektivt samarbete mellan företagen och företagshälsovården (4). I detta samarbete bör kundtillfredsställelse ses som ett övergripande mål för företagshälsovården vid utformning och produktion av tjänster. När man diskuterar kvalitet av företagshälsovårdens tjänster bör man ha i åtanke att det finns flera intressenter, det vill 4

säga företagsledning, arbetsledare/chefer och den enskilde anställde. I alla relationer mellan en beställare som vill utnyttja en form av tjänst och den som ska tillhandahålla denna tjänst är det viktigt att man tillsammans är överens och klar över vem som är den egentliga uppdragsgivaren. Från att företagshälsovårdens arbete tidigare mycket varit utformade som fasta tjänster har man de senaste åren mer gått över till uppdragsstyrd verksamhet. Det är viktigt att alla parter är insatta i företagshälsovårdens roll i sammanhanget och att den är i linje med företagets verksamhet i sin helhet. Att ansluta sig till företagshälsovård innebär inte att företagen kan köpa sig fri från ansvaret för arbetsmiljö och rehabilitering. Syftet är att företagshälsovården skall vara en expertresurs, lyhörd för företagens önskemål och krav angående arbetsmiljö och rehabilitering och en resurs för den anställde (5). Syfte Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur företagshälsovården bättre ska kunna tillgodose kundens behov och önskemål. Metod Urval Förfrågan om deltagande i studien gick ut till tio personalchefer eller personalansvariga på olika företag som var kunder hos Länshälsan i Blekinge Län AB. Sex personalchefer tackade ja till att medverka, fyra avböjde. Bland de deltagande företagen fanns en kommun, ett landsting samt fyra privata företag. Antalet anställda inom företagen var 50 till ca 5000 personer. 5

Instrument Studien gjordes som en halvstrukturerad intervju där intervjupersonerna berättar om sin relation till företagshälsovården med stöd av en intervjuguide (bilaga 1). Genomförande Deltagarna tillfrågades via e-post om att delta i studien (bilaga 2). Intervjuerna ägde rum ute hos respektive personalchef. Varje intervju tog ca 45 minuter. Intervjuerna spelades in på band i alla fall utom ett. I detta fall gjordes anteckningar manuellt. Intervjuerna skrevs sedan ner. Banden förstördes därefter. Analys/Bearbetning Det utskrivna intervjumaterialet lästes och bearbetades flera gånger. Varje intervju kodades med hjälp av färgpennor, där varje frågeställning fick sin färg. Svaren sorterades under respektive frågeställning. I några fall har direkta citat återgivits. Etisk avvägning Deltagarna blev både skriftligt och muntligt informerade om studien. Samtliga informerades om att inga namn skulle nämnas i text. 6

Resultat Resultatet redovisas i löpande text under de frågeställningar som använts i intervjuerna. En del svar kan passa under flera frågeställningar. Citat som återges är skrivna i mindre text. Varför har ert företag företagshälsovård? Samtliga svarade att man har företagshälsovård för att förebygga ohälsa hos sina anställda, framförallt ohälsa som har med arbetet att göra. Det ansågs viktigt att arbeta förebyggande för att undvika skador, risker och sjukdomar som är arbetsrelaterade och detta kan vara svårt att klara på egen hand. Två personalchefer svarade att ett av målen med företagshälsovård är att få hjälp med att undvika sjukskrivning, sänka frånvaron på arbetet. Två av de intervjuade svarade att man måste ha företagshälsovård, är ett krav från fackförbunden. På ett av företagen beskrev personalchefen att man mest använder företagshälsovårdens medicinska resurser. Hur vill ni använda företagshälsovården? De intervjuade framhöll att det är mycket viktigt med en öppen och ärlig dialog mellan företag och företagshälsovård för att lyckas i sitt gemensamma arbete. En annan viktig del är utbildningar av olika slag, t ex. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), kost, tobak, stress mm för att ge förutsättningar till en bra arbetsmiljö och hälsa. Alla var överens om att företagshälsovården kan vara en hjälp i rehabiliteringsarbetet och till att utföra de lagstiftade hälsokontroller som måste göras. Fyra av de intervjuade använder och vill använda företagshälsan till att göra riktade hälsokontroller som t.ex. hälsokontroll vid nyanställningar. Fyra personalchefer svarade också att det är viktigt att företagshälsovården kan användas av alla anställda som en opartisk resurs. Krishantering tog en av cheferna upp som ett område då man behöver och vill drar nytta av företagshälsovårdens erfarenhet. En av 7

de intervjuade tog upp att massage, sjukgymnastik, akupunktur är bra att kunna tillgå för att undvika eller lindra skador. Från en av personalcheferna framkom önskemål om en inbyggd företagshälsovård som drivs av företaget självt för att främja samarbetet. Samme personalchef trodde att det på detta sätt skulle gå snabbare och bättre från beslut till handling. Hon trodde också att företaget får en bättre insyn och kontroll av hur företagshälsovården arbetar med en inbyggd företagshälsovård. Diskuterar ni aktivt ert behov av företagshälsovård eller har ni det av tradition? På detta svarade de intervjuade att behovet diskuteras när nytt avtal skrivs med företagshälsovården och att det dessutom ingår i det vanliga beslutsfattandet t.ex. vid budgetering. Dessutom diskuteras det kontinuerligt men i varierande grad hos de olika företagen vid träffar mellan företagen och företagshälsovården t.ex. Vid skyddskommitemöten eller liknande råd. Hur får du information från företagshälsovården i dag, skulle du vilja få den på något annat sätt? Information ges kontinuerligt av företagshälsovården på de möten man har tillsammans. Mycket information säger man också att man får av företagssköterskan ensam då det är henne man har mest kontakt med ute på företaget. En av de intervjuade svarade att man dessutom hittar och läser ny information på företagshälsovårdens hemsida, vilket han tycker är bra. En av cheferna föreslog att företagshälsovården skall närvara vid företagsträffar, ett nätverk för företagare inom kommunen som anordnas av kommunen. Hur upplever du samarbetet med företagshälsovården? De intervjuade tyckte att samarbetet är bra men alla är överens om att det kan bli bättre och att det är oerhört viktigt. En av cheferna säger att man har mest kontakt med företagssköterskan. 8

En annan uppfattar ibland förslagen från företagshälsovården som något naiva, har i vissa tekniska frågor bättre kontakt med arbetsmiljöverket. En påpekade att det är viktigt för företaget att kunna ställa krav i t.ex. vissa enskilda ärenden, få snabba åtgärder eftersom det är företaget som betalar för företagshälsovården. Vad saknar du hos företagshälsovården? Förebyggande arbete som att synas mer ute på arbetsplatserna och att ha en dialog om personalens hälsa och välbefinnande med personalansvarig på företaget utan att bryta sekretessen tar tre av de intervjuade upp som mycket viktigt. En av de intervjuade önskade en presentation av personalen på företagshälsovården som kan komma att arbeta mot företaget samt en beskrivning av vilka tjänster var och en kan tillhandahålla. En av personalcheferna vill se företagssköterskan eller någon annan yrkeskategori från företagshälsovården mer ute på golvet bland sina anställda. Upplevde att det fungerade mer så tidigare och att vissa åtgärder då kom snabbare. En av cheferna svarade att han inte saknar något. för mig är företagshälsovård en liten del i det stora hela, för er är det 100 %. En chef önskade bättre planering inför varje år. Hur tror du att arbetstagaren upplever företagshälsovårdens arbete? Alla var på olika sätt överens om att arbetstagarna nog är nöjda med företagshälsovården. Det som framkom är att det upplevs som bra att kunna ta kontakt med företagssköterskan i olika frågor utan att arbetsledning måste lämna medgivande. På två av företagen har företagssköterskan med jämna mellanrum öppen mottagning vilket upplevs som bra av de anställda. Då kan man söka enskilt, men företagssköterskan är också ute på de olika arbetsplatserna. En av cheferna säger att ett förtroende är knutet mellan arbetstagarna och företagshälsovården där man betraktar företagshälsovården som en resurs som inte är arbetsgivarens redskap. arbetstagarna vill ha ert utlåtande som en opartisk resurs vid ex. upphandling av olika slag. 9

Medan en annan av cheferna säger -de flesta är nog väldigt nöjda för, för det mesta står ju företagshälsovården på den anställdas sida. Ett annat svar var bra att kunna prata med sjuksyster utan att be om lov. Dyker det upp situationer när ni saknar samarbetspartner eller bollplank hos företagshälsovården? Alla säger sig ha en bra kontakt med företagshälsovården men efter närmare eftertanke kommer det fram att ett bättre samarbete och ökad dialog är vad alla önskar. En av personalcheferna önskade få mer hjälp av ergonom ute på arbetsplatserna. En annan uttryckte att det kan vara svårt för företagshälsovården att ha kunskap om alla industriers olika förutsättningar. kan väl kännas att man är lite teoretiska i sina lösningar. Hur vill ni att avstämning och återrapportering skall ske? Det är viktigt med bra samarbete och en genomtänkt avstämning. Kommer upp att det kan vara svårt att återrapportera vissa sekretessbelagda uppgifter men att det är ett måste med bra samverkan för att man som arbetsgivare skall kunna ta sitt ansvar både för den enskilde och på gruppnivå. Personalcheferna önskar information om trender och risker som ses av företagshälsovården. Återrapportering sker men alla cheferna är överens om att detta behövs i ännu mer både i skriftlig som muntlig form. 10

Diskussion Metoddiskussion Urvalet av vilka som tillfrågades om att ställa upp på intervju gjordes av intervjuaren tillsammans med företagshälsovårdens chef. En strävan var att få intervjua personalansvariga från både mindre och större företag. Dessutom skulle både privata och offentliga företag vara representerade. På grund av detta blev valet styrt, men jag ser inte detta som en nackdel utan tvärtom som en vinst som gjorde att urvalet blev bredare. En reflektion i efterhand är dock om det var fel att intervjuaren själv gjorde valet. Om urvalet gjorts på annat sätt hade risken för att kundkännedom skulle kunna påverka resultatet blivit mindre. De intervjuade var alla kunder till företagshälsovården. Ett annat alternativ hade varit att intervjua de som slutat som kunder hos oss. Hade svaren blivit annorlunda då? Tio personalansvariga tillfrågades om att delta i intervju, men fyra av dessa tackade nej av olika skäl. Av dem som valde att inte medverka i intervju arbetade en inom landstinget och tre inom privat verksamhet. Att intervjumaterialet blev mindre kan göra resultatet mer osäkert, men enigheten bland de intervjuade tolkas dock som relativt stor. Som projektansvarig gjorde jag själv alla sex intervjuerna, vilket underlättade tolkningen och bearbetningen av materialet. En nackdel kan dock vara att intervjuaren själv var företagshälsovårdens kontaktperson till ett av företagen och att det kan finnas en risk att detta påverkat tolkningen av denna intervju. Att göra halvstrukturerade intervjuer var i denna studie rätt undersökningsmetod på grund av undersökningens frågeställning. De intervjuade gavs stora möjligheter att fritt berätta hur man ser på företagshälsovård. Intervjuguiden användes mest som en inledning i intervjun samt vid avslut för att kontrollera att alla frågeställningar berörts. Intervjuguiden användes endast som ett redskap för intervjuaren. Den hade säkert varit bra att skicka ut till de intervjuade tillsammans med brevet så arr de kunnat förbereda sig inför mötet. Metoden att redovisa resultaten av intervjuerna under respektive frågeställning känns helt relevant. 11

Resultatdiskussion Ord som samarbete, kommunikation, dialog, synlighet, förebyggande arbetsmiljö och hälsoarbete samt kompetens återkommer ständigt i intervjuerna och också i de dokument som styr företagshälsovårdens verksamhet. Här ligger säkert grunden till en bra företagshälsovård. Dessa ord borde finnas med på alla berördas skärmsläckare! Att resultatet av denna undersökning är representativt för företagens syn på företagshälsovård i allmänhet kan inte garanteras. Men det finns andra liknande undersökningar som visar samma tendens (3). Företagshälsovård har de tillfrågade för att förebygga ohälsa som framförallt har med arbetet att göra hos sina anställda. Samtliga intervjuade är överens om att det är oerhört viktigt med ett nära samarbete och en ständig dialog mellan företagshälsovården och företaget i det gemensamma arbetet för en bra arbetsmiljö och en god hälsa för alla sina anställda. Att satsa på förebyggande hälsoarbete på alla plan blir mer och mer intressant. Ansvaret för detta ligger hos företagen men till sin hjälp i detta arbete behövs företagshälsovården, många efterfrågar nu andra tjänster än de som varit vanligast förekommande hitintills. Jag uppfattar det som önskvärt med ett mer utvecklat teamarbete. Ett team bestående av representanter från företaget samt från företagshälsovårdens olika specialiteter där man tillsammans lägger upp ett gemensamt program utifrån företagets behov. Detta sätt ger möjlighet till att både företaget och företagshälsovården kan ge sin syn på befogade åtgärder som vore lämpliga i det gemensamma hälsoarbetet. Detta borde leda till mer behovsanpassade tjänster än tidigare. Dessutom är det viktigt med ständig uppföljning av pågående arbete. Eftersom intervjuerna vittnar om ett behov av en ökad dialog, ett bättre samarbete, kontinuerlig uppföljning och ständig återrapportering måste vi inom företagshälsovården bli bättre på att sälja detta när avtal tecknas och riktlinjerna för vårt arbete tas. Viktigt att det i företagshälsovårdens policy ingår att det i alla tjänster som utförs av företagshälsovården skall innehålla uppföljning och återkoppling och att detta görs på ett sådant sätt att hänsyn tas i individuella fall och att sekretess ansvaret följs. Denna policy måste tydliggöras och motiveras väl ute på företagen. 12

Det är också viktigt att alla inom företagshälsovården är synliga ute bland de anställda på företagen så att man där blir insatt i vilka expertresurser som finns att tillgå inom företagshälsovården. På detta sätt tror jag att företagshälsovården mer kommer att ses som en resurs som med förtroende arbetar för allas bästa. Att förslag från företagshälsovården ibland kan kännas naiva eller teoretiska av företagskunderna kan nog också bottna i dålig kommunikation mellan företaget och företagshälsovården. Om alla yrkeskategorier inom företagshälsovården gavs möjlighet att mer finnas ute på de olika företagens arbetsplatser skull troligen samarbetet fungera bättre och vara mer naturligt. Att synas på arbetsplatsträffar, skyddsronder, skyddskommitemöten mm. skulle främja samarbete och kommunikation. Företagshälsovården behöver övertyga företagskunderna om att detta är väl investerade pengar. Förslag på förändringar, förbättringar, åtgärder mm kan då tas fram gemensamt. Jag tror att tid kan sparas. Fortfarande har företagen behov av att företagshälsovården gör hälsokontroller på individnivå. Först och främst de lagstiftade hälsokontroller som finns men också hälsokontroller riktade mot speciella grupper t.ex. hälsokontroll vid nyanställning, hälsokontroller för riskgrupper, för att stimulera till sunt levnadssätt med mera. Dessa görs för den enskilde arbetstagarens skull men också för företagets skull. Företaget skall informeras om vad som kommer fram vid hälsokontroller på gruppnivå. Informeras om trender som ses vid hälsokontroller. Det är också viktigt att återrapportera enskilda fall till arbetsgivaren när så behövs men skall då göras på ett sådant sätt att sekretessen följs. En stor del av det förebyggande arbetet är att företagshälsovården medverka i utbildning av företagens personal för att främja en god arbetsmiljö och hälsa. Kunskap som ger insikt och skapar förutsättningar och lust till ett fortlöpande hälsotänk på arbetsplatserna. Att få gå en utbildning ses oftast som positivt och leder till ringar på vattnet. En diskusson sätts i gång i fikarummen som i sin tur kan leda till att ideer kläcks och ett förändringsarbete startas kanske både på arbetet och utanför. Företagshälsovården kan också användas som en stödjande resurs för alla både arbetsledare och andra arbetstagare. I dag pågår ett ständigt förändringsarbete på många arbetsplatser som kan medföra stora påfrestningar för individerna och organisationen. Här kan företagshälsovården användas som en opartisk resurs i handledning både på individnivå och 13

på organisationsnivå. Att arbetstagare och arbetsgivare kan få stöd och hjälp av företagshälsovården i rehabiliteringsfrågor, krisbearbetning med mera måste blir tydligt och självklart. På ovanstående sätt vill de flesta företagen nog använda företagshälsovården men känner sig kanske osäkra på om detta är ekonomiskt lönande och ekonomi är ett av de viktigaste styrmedlen i allt företagande i dag. Därför är det en utmaning för företagshälsovården att övertyga sina företagskunder om att arbetet med att skapa bra arbetsmiljö och god hälsa för sina anställda ger vinster för alla på sikt inte minst ekonomiskt. Kan företagshälsovården skapa en metod där företagskunden ger företagshälsovården stort förtroende i arbetsmiljöarbetet och i att förebygga ohälsa på arbetsplatsen? Är det möjligt att lönen för detta arbete till viss del kan vara del av den ekonomiska vinst arbetet ger företagskunden? En vinst av minskade sjukskrivningar, snabbare och mindre rehabiliteringar, effektivare arbete och så vidare. En svårighet är dock att hitta mätmetoder för detta. Säkert finns det också andra risker med detta. Studien kan sammanfattas med att företagshälsovården bör arbeta mer med metoder för att öka samarbetet, kommunikationen och synligheten ut mot sina kunder. Det tillsammans med god kompetens är viktiga komponenter för god kvalitet hos företagshälsovården. 14

Referenser 1. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsmiljöverkets Publikationsservice; 2002. 2. Arbetarskyddstyrelsens författningssamling. Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Stockholm: Arbetarskyddstyrelsens Publikationsservice; 2001. 3. Statskontoret. Utnyttja företagshälsovården bättre. Stockholm: Startskontorets Publikationsservice; 2001. 4. Arbetsmiljöverket. Kompetens, Kvalitet, Kundnytta. Metodutveckling inom företagshälsovården. Stockholm: Arbetsmiljöverkets Publikationsservice; 2004. 5. Scherman. FHU 92: betänkande. Stockholm: Allmänna förlaget; 1992. 15

Bilaga 1 (2) Intervjuguide 1. Varför har ni företagshälsovård? 2. Hur vill ni använda företagshälsovården? 3. Diskuterar ni aktivt behovet av företagshälsovård eller har ni det av tradition? 4. Hur får du information från företagshälsovården i dag och hur skulle du vilja få den? 5. Hur upplever du samarbetet med företagshälsovården? 6. Vad saknar du hos företagshälsovården? 7. Hur tror du att arbetstagaren upplever företagshälsovårdens arbete? 8. Dyker det upp situationer när ni saknar samarbetspartner eller bollplank hos oss? 9. Vilken avstämning och återkoppling önskar ni på företagshälsovårdens arbete?

Bilaga 2 (2) Till Personalansvarig. Hej, jag arbetar som företagssköterska på Länshälsan i Blekinge Län AB med bas i Ronneby. Samtidigt går jag en vidareutbildning i företagshälsovård för sjuksköterskor på Lunds universitet. I utbildningen gör jag ett projektarbete i hur företagshälsovården kan utvecklas för att möta kundens behov. Som en del i detta arbete skulle jag vilja göra en intervju med dig. Intervjun kommer att göras av mig personligen och beräknas ta ca 30-45 minuter. Jag vill spela in intervjun på band. Deltagandet är naturligtvis frivilligt och du kan avbryta eller avstå från intervjun, men jag hoppas naturligtvis att du är villig att hjälpa mig. Jag vore tacksam om du vill svara på detta emeil och ge mig besked om du vill delta. Sedan tar jag kontakt med dig om lämplig dag, tid och plats. Med Vänlig Hälsning Lena Karlsson Sjuksköterska Länshälsan AB