Äldreomsorgen i Stockholm

Rapport 4 2008 Äldreomsorgen i Stockholm - En granskning av den borgerliga äldrepolitiken

Förord... 3 1. Inledning... 4 1.1 Demografi... 5 2. Knappa resurser... 6 3.1 Underskott och neddragningar i stadsdelarna... 7 3.2 Biståndsbedömning... 10 4. Äldreomsorgens kvalitet... 11 4.1. Personalen... 11 4.2 Social samvaro... 12 4.3 Matupplevelsen... 14 4.4 Boenden... 15 4.5 Förebyggande hembesök... 17 5. Valfrihet... 19 5.1 Utveckla kvaliteten... 20 5.2 Valfrihet kräver information... 20 5.3 Rapportering av missförhållanden... 20 6.1 Sammanfattning... 21 Bilaga 1... 22 Bilaga 2... 24 2

Förord 114 000 stockholmare är över 65 år. De allra flesta av dem är friska och aktiva pensionärer som bor kvar hemma och fixar vardagen alldeles utmärkt på egen hand. Men några av dem behöver en hel del stöd och flyttar därför till så kallade vård- och omsorgsboenden. Från den 1 juli i år införs ett kundvalssystem som ska öka möjligheterna för dessa stockholmare att välja i vilket vård- och omsorgsboende de ska bo. Det är bra med större valfrihet. Men för att valfriheten ska vara något värd måste också äldreomsorgen tillföras resurser, för att lyckas tillhandahålla en kvalitativ äldreomsorg med stor valfrihet för den äldre. Redan inledningsvis kan vi efter vår granskning slå fast att det är ett stort glapp mellan den borgerliga retoriken i opposition och de vallöften man gav, i förhållande till vad man faktiskt gjort i majoritet. Vår slutsats är att den moderatledda majoriteten lovar runt men håller tunt. Istället för att utveckla äldreverksamheterna som utlovats, har skattesänkningar urholkat budgetarna med kraftiga och ökande underskott som följd. Detta drabbar de äldre med minskad valfrihet, sämre bemötande samt personalneddragningar och försämrad kvalité i verksamheterna. Carin Jämtin (s) Oppositionsborgarråd Leif Rönngren (s) vice ordförande i äldrenämnden 3

1. Inledning Stockholms stad är indelat i 14 stadsdelar som bland annat har ansvar för äldreomsorg, förskolor och socialtjänst. Äldreomsorgen är stadsdelarnas största verksamhet och utgör cirka 40 procent av stadsdelarnas totala budget. Totalt finns cirka 114 000 personer över 65 år i Stockholms kommun. Cirka 23 procent eller 26 000 personer av dessa fick 2007 någon insats från äldreomsorgen. Borgarna har vid ett flertal tillfällen lyft fram hur viktigt det är att äldreomsorgen i staden håller hög kvalitet. Självklart är kvaliteten i äldreomsorgen viktigt. I flera färska rapporter framgår också att äldre personer som på olika sätt får stöd i sin vardag av äldreomsorgen anser att kvaliteten i omsorgen är viktig för dem. Men det framgår också - tyvärr - att de anser att kvaliteten i omsorgen ofta brister. Både äldreomsorgsinspektörerna och äldreombudsmannens årsrapporter för 2008, pekar på stora brister inom äldreomsorgen. Många äldre har framfört allvarliga klagomål på hur verksamheterna sköts på äldreboendena. Bland annat konstateras att många äldre och anhöriga funderar över personalens kompetens, då de ibland blir omhändertagna på ett sätt som inte inger trygghet för dem. Ett annat problem de äldre upplever är den höga personalomsättningen. Detta har resulterat i att många olika personer besöker de äldre under insatserna. Ytterligare en allvarlig brist som uppmärksammats är bristen av utomhusvistelse för de äldre. Med minskade resurser till äldreomsorgen, minskar också personalens tid. Flera närstående uppger att de äldre aldrig eller alltför sällan får komma ut och röra på sig och att de får för lite frisk luft och solljus. Socialstyrelsens äldreguide som presenterade den 30 mars bekräftar denna bild. Stockholm har på nästan samtliga områden fått sämre betyg än både länet och landet som helhet. (Se bilaga 2.) Vad borgarna och brukarna själva säger borde innebära och få till följd att Stockholm stad nu gör omfattande ekonomiska satsningar på att höja kvaliteten i äldreomsorgen. Men så är inte fallet. Istället gick äldreomsorgen back med 118 miljoner kronor under 2007 och för 2008 är kostnadsökningarna högre än borgarnas faktiska anslag till äldreomsorgen. Trots att verksamheten 2008 tilldelas 220 miljoner kronor mer än för 2007, tillkommer en kostnad på cirka 300 miljoner kronor för personalens löneökningar. Dessa utgifter har inte den borgerliga majoriteten tagit med i beräkningarna. 4

I den här rapporten har vi granskat situationen inom äldreomsorgen i Stockholm idag. Vi har delat upp rapporten i tre delar där vi tittar närmare på: den ekonomiska situationen kvaliteten i omsorgen av stockholms äldre kundval och valfrihetsreformer 1.1 Demografi Staden får allt fler yngre pensionärer. Åldersgruppen 65-79 år har fortsatt ökat med två procent mellan år 2007 och 2008. Även trenden med färre äldre äldre håller i sig. Mellan år 2007 och 2008 minskar åldersgruppen över 80 år med två procent eller 817 personer. Prognosen visar att dessa tendenser håller i sig och att åldersgruppen 65-79 ökar med 30 procent till år 2016, medan gruppen över 80 år kommer att minska med nästan 20 procent under samma period. (Källa Utrednings och Statistik Kontoret) De långsiktiga konsekvenserna av den demografiska förändringen är att de flesta stadsdelarna kan förvänta sig en ökning av efterfrågan på hemtjänst. Eftersom gruppen 65-79 år ökar kommer fler äldre att bo kvar hemma längre, vilket ökar behovet av hjälp i hemmet i form av hemtjänst. En trolig utveckling är också att allt fler kommer att ha behov av träffpunkter, dagaktiviteter och social gemenskap. Samtidigt kan kostnaderna för den kostsamma dygnetrunt-vården komma att ligga konstant eller till och med minska i takt med att gruppen 80 år och äldre minskar. 5

2. Knappa resurser För verksamhetsåret 2007 gick äldreomsorgen i stadsdelsnämnderna med 118 miljoner kronor i underskott. I stadsdelarnas budget för 2008 har tilldelningen till äldreomsorgen ökat med 220 miljoner kronor, samtidigt som personalens löneökningar väntas motsvara 300 miljoner kronor. Återigen riskerar budgeten att spricka. Dessa nedskärningar hotar kvaliteten i stadens äldreomsorg. Stadsdelarna budgeterar nästan sex miljarder kronor till äldreomsorgen för 2008. Detta är en ökning med 220 miljoner kronor jämfört med år 2007. Det är dock inte tillräckligt för att täcka verksamhetens kostnadsökningar. Äldreomsorgen är en mycket personalintensiv verksamhet. De ökade kostnaderna i verksamheterna kommer till stor del från avtalsenliga och välförtjänta lönehöjningar för medarbetarna. En beräkning gjord av Östermalms stadsdelförvaltning visar att lönekostnaden för vård- och omsorgspersonal ökar med cirka åtta procent med anledning av Kommunals löneavtal. Enligt beräkningar från Socialstyrelsen utgör personalkostnader cirka 60 procent av de totala kostnaderna inom äldreomsorgen. Något förenklat skulle därmed avtalsenliga lönehöjningar inom äldreomsorgen i Stockholms stad år 2008 kosta cirka 299,7 miljoner kronor. 1 Detta ska i sin tur ställas mot den ökade budgetramen på 220 miljoner kronor för 2008, jämfört med år 2007. Med andra ord råder det redan vid ingången av år 2008 brist på resurser. Bristen på resurser märks ute i verksamheterna. Tilldelningen av resurser till hemtjänsten och till vård och omsorgsboende är inte tillräcklig. De flesta stadsdelar höjer tilldelningen med cirka två procent, vissa höjer med fyra procent, medan andra inte får någon ökning alls. Ersättning ska täcka enheternas kostnadsökningar för framför allt personalen, men även för mat- och lokalkostnader. Till och med på de enheter som får mest kommer resurserna att vara knappa eftersom kostnadsökningarna i år är så höga. På många boenden kommer man tvingas minska antalet medarbetare som följd av den ekonomiska politiken. I första hand skär stadsdelarna in på vikarier och helgbemanningen men det sker också indragningar av fasta tjänster. I vissa fall kommer hela äldreboenden tvingas att läggas ned för att spara pengar som exempelvis Ceremoniens äldreboende i Bromma och Åsens vård- och omsorgsboende i Enskede. Genom nedläggning av servicehus och vård- och omsorgsboenden kommer det att försvinna minst 342 boendeplatser. Även inom sjukvården sker det besparingar: fem närakuter läggs ned under 2008. Två närakuter (Skärholmens och Sabbatsbergs närakut) har redan lagts ned och ytterligare tre är planerade att läggas ned under året (Rosenlunds, Brommaplans och Farstas närakut). Hökarängens äldrevårdscentral lades ned vid årsskiftet 2007/2008. I diagrammet följer en redovisning över anslagen till stadens 14 stadsdelars äldreomsorg, för år 2007 och 2008. Kolumn ett och två verksamhetsplanerna för 2007 och 2008 visar hur mycket resurser som varje stadsdel tilldelar äldreomsorgen under dessa år. Kolumn sex visar äldreomsorgens bokslut 2007. 1 6 244 miljoner kronor * 60% * 8% = 299,7. 6

Budget Bokslut VP 2008 VP 2007 Diff 07/08 (S) anslag Prognos T2 2007 Bokslut 2007 Bromma 481,9 463,6 18,3 +12,8-14 -0,6 Enskede-Årsta-Vantör 713,4 693,7 19,7 +18,9 3-12,4 Farsta 468,5 436,3 32,2 +12,7-4 -9,6 Hägersten- Liljeholmen 500,5 486,6 13,9 +13,6 2,2 5,6 Hässelby-Vällingby 459,4 434,9 24,5 +12,3-2,6-16,6 Kungsholmen 456,9 432,6 24,3 +13,0-3 -4,6 Norrmalm 393,7 378,4 15,3 +10,5-5 -12,5 Rinkeby- Kista 207,8 199,9 7,9 +5,2 2-9,4 Skarpnäck 318,8 305,2 13,6 +8,1-14,3-21,9 Skärholmen 208,5 195,2 13,3 +5,5-3 -16,4 Spånga-Tensta 167,3 158,5 8,8 +4,2-2 -1,8 Södermalm 799,3 785,2 14,1 +20,6-7 5,3 Älvsjö 157,4 156,3 1,1 +4,2 7-3,2 Östermalm 657,3 642,1 15,2 +17,3-5 -20,0 Totalt 5 990,7 5 768,5 220,6 +159,0-45,7-118,1 Tertialrapport 2 avser prognosen efter de första åtta månaderna under 2007. Redan vid detta tillfälle fanns det alltså ett betydande underskott på 45 miljoner kronor på äldreomsorgens verksamhet. Vid flera tillfällen uppmärksammade socialdemokraterna majoriteten om detta. Borgarna framhöll då att detta ju enbart rörde prognossiffror och att arbete med att minska kostnaderna hade initierats. När så bokslutet för året har sammanställts framkommer dock en annan bild. Bokslutet visar att underskottet har ökat från 45 till hela 118 miljoner kronor på årets sista fyra månader. Redan när 2008 börjar har alltså äldreomsorgen ett minus att hämta hem. För att täcka upp detta underskott på 118 miljoner kronor är stadsdelarna tvungna att ta av sparade pengar. I vissa fall har stadsdelarna inga sparade pengar, vilket innebär att äldreomsorgens skulder ökar återigen. 3.1 Underskott och neddragningar i stadsdelarna Nedan följer en mer detaljerad redogörelse av äldreomsorgen i stadsdelarna. Sammanställning är gjord utifrån stadsdelsnämndernas verksamhetsplaner samt utifrån samt utifrån rapporter från personal och från stadsdelsnämndspolitiker. Bromma: Under år 2008 kommer avvecklingen av Ceremoniens äldreboende att medföra längre köer till vård- och omsorgsboenden vilket innebär att andelen ej verkställda beslut sannolikt ökar. Ceremoniens äldreboende hade i december 2007 cirka 28 servicehuslägenheter cirka 60 ålderdomshemslägenheter. Hemtjänsten erhåller två procents höjning av ersättningsnivån. Övriga delar av äldreomsorgens verksamheter i kommunal regi får ingen ersättning för pris- och kostnadsökningar. Detta innebär att enheterna tvingas göra nedskärningar fullt ut för kostnadsökningarna. 7

Enskede-Årsta-Vantör: Underskottet 2007 var 12,4 miljoner kronor. Under år 2008 genomförs en höjning med två procent för hemtjänsten och servicehus, en höjning med sex procent för vård- och omsorgsboendena Stureby, Skogsgläntan och Högdalen samt en höjning med två procent för övriga vård- och omsorgsboenden. För att hålla budgeten krävs att biståndsenheten kan minska antalet placeringar på vård- och omsorgsboende med cirka 50 personer jämfört med hösten år 2007. Detta innebär att det kommer att bli svårare för personer som idag har hemtjänst eller bor på servicehus att få plats på ett boende med mer hjälp. Farsta: Ersättningen till hemtjänsten, både enskilda och kommunala utförare, höjs med två procent. Priserna för nämndens egna vård- och omsorgsboenden höjs med två procent. Antalet placeringar inom vård- och omsorgsboende minskade något under andra hälften av år 2007. År 2008 är planeringsnivån den samma som 2007. Vissa utförare i stadsdelen har fått låga omdömen i kvalitetsmätningar. Hägersten-Liljeholmen: Ersättningarna till utförarna i egen regi höjs endast med två procent. Hässelby-Vällingby: Underskottet 2007 var 16,6 miljoner. Hemtjänsten räknas inte upp under första halvåret 2008. Lönerörelsen innebär kraftiga besparingar på alla utförande enheter, kostnaden är beräknad till cirka 20 miljoner kronor. En nattpatrull motsvarande en miljon kronor dras in. Avtal om 36 korttidsplatser sägs upp och 17 platser omvandlas till gruppbostäder vilket motsvarar en besparing på en miljon kronor. Stadsdelen ser också över vilka resurser som kan sparas in via schemaläggning, bemanning, administrativa resurser och förbrukningsmaterial. Denna översyn innebär en reell minskning av personalen Kungsholmen: Av stadsdelsnämndens totala äldreomsorg drivs cirka åtta procent i egen regi. Det enda kvarvarande kommunala äldreboendet kommer att upphandlas under 2008. Inom heldygnsomsorgen köps tjänster från 55 olika utförare. De förhållandevis stora löneökningarna i årets avtal på arbetsmarknaden kommer att slå igenom med ett års förskjutning för verksamheter på entreprenad/intraprenad, vilket innebär kraftigt ökade kostnader år 2009. Norrmalm: Underskottet 2007 var 12,5 miljoner kronor. Ersättningsnivåerna för hemtjänst och servicehusen höjs endast med två procent och grundersättningen till vård- och omsorgsboenden med tre procent jämfört med år 2007. Ersättningsnivåerna till enheterna räcker inte till att fullt ut kompensera för ökade löner. För vissa enheter kan det betyda att man måste titta över personalstyrkan och kanske dra in på vikarier. 2 Uppgifter från kommunal visar att stadsdelen inte sätter in tillräckligt med vikarier på grund av personalbrist. Rinkeby-Kista: Underskottet 2007 var 9,4 miljoner kronor. Ersättningen för hemtjänst i ordinärt boende höjs med två procent. Inom äldreomsorgen har stadsdelen avskedat 29 st erfarna och utbildade heltidsanställda undersköterskor under hösten 2007. Personalen hade i genomsnitt 7 års anställningstid. Det råder anställnings- och vikariestopp. Skarpnäck: Bokslutet för 2007 visade ett underskott på 21,9 miljoner kronor. Hemtjänsten får en minskning av tilldelningen med 2,2 procent jämför med 2007. Men tanke på löneökningarna innebär detta i praktiken ett besparingskrav på nästan 10 procent. Planeringsnivån för särskilt boende är sänkt från 412 (genomsnittet 2007) till 397 helårsplatser. Vilket innebär att färre personer kommer att få plats på vård- och 2 Dagens Nyheter 1 mars 2008. Satsning på äldrevård äts upp av lönelyftet. 8

omsorgsboende och i servicehus. Den borgerliga majoriteten förväntas justera budgeten för äldreomsorgen i april på grund av det stora underskottet år 2007. Därmed väntas ytterligare försämringar i bland annat hemtjänsten och serviceboenden. T.ex. neddragning på insatstid inom hemtjänsten (dusch, hygien, tvätt, mat mm) Skärholmen: Underskottet för 2007 var 16,4 miljoner kronor. Stadsdelsnämnden har beslutat att avbryta projekteringen av Sätra vård- och omsorgsboende. Vårbergs sjukhem håller på att läggas ner vilket innebär övertalighet. Skärholmens servicehus är i behov av renovering. Spånga-Tensta: Det finns inte utrymme för avtalade lönehöjningar jämfört med prognosen år 2007. Har kostnader för överkapacitet vid Tensta servicehus. Neddragningar i verksamheten är nödvändiga. Södermalm: Priserna för omsorgsboenden har i snitt höjts med fyra procent och med två procent inom hemtjänsten. Rapporter från vård- och omsorgsboendet Sjöstadsgården visar vad dom knappa resurserna i praktiken kommer att innebära bland annat, att städentreprenad sägs upp och städningen ska utföras av personalen, boende duschas ej på helgerna, promenader utomhus med boende görs inte på helgerna, alla boenden behöver inte komma upp på helgen. De som ligger på lördag kommer upp på söndag och tvärtom. Stadsdelen säger sig erbjuda ett förebyggande hembesök till alla över 75 år som inte är beviljade insatser men antalet planerade besök är endast 20 stycken. Efter upphandling av Vintertullens äldreboende kommer personalen att skäras ned. Älvsjö: Stadsdelen har ingen hemtjänst i egen regi. Priserna för hemtjänsten höjs med två procent. När det gäller målet för andelen grundutbildade inom äldreomsorgens personal bedöms att några utbildningar inte kan genomföras utan särskild ekonomisk kompensation för detta. På grund av brist på resurser kommer stadsdelen tvingas dra ned på personalen motsvarande tio vårdbiträden, en samordnare och två till fyra vårdare (äldre och funktionshindrade totalt). Östermalm: Underskottet 2007 var 20,0 miljoner kronor. Lönekostnaden för vård- och omsorgspersonal beräknas öka med cirka åtta procent med anledning av det nya avtalet. Behov av hemtjänst är på samma nivå som år 2007, men stadsdelen har sedan i höstas arbetat med att strama åt och försöka bevilja färre hemtjänsttimmar och färre kostsamma platser på vård- och omsorgsboenden. 3 3 Dagens Nyheter 1 mars 2008. Satsning på äldrevård äts upp av lönelyftet. 9

3.2 Biståndsbedömning Den svaga ekonomin inom äldreomsorgen riskerar att: Öka antalet beslutade men ej utförda insatser inom äldreomsorgen Öka antalet olagliga biståndsavslag När ekonomin är svag tvingas stadsdelarna till neddragningar på samtliga utgifter. Även biståndsbedömningen är därför ett område som riskerar att drabbas av besparingskrav. Alla former av äldreomsorg kräver att den äldre har ett biståndsbedömt behov av hjälp och den 1 januari 2008 infördes nya riktlinjer för biståndsbedömning i staden. Dessa riktlinjer avgör således om en person uppfyller kriterierna för att få äldreomsorg. Men samtidigt uppger vissa stadsdelar i sina verksamhetsplaner för 2008 att planeringsnivåerna vid äldreboendena är sänkta. Detta betyder att stadsdelarna planerar att tillhandahålla färre platser vid servicehus, ålderdomshem, sjukhem och gruppbostäder. Huruvida behovet av dessa platser i praktiken kommer att sjunka kvarstår dock att se. Värsta scenariot är att platserna inte räcker till och att stadsdelarna därför tvingas neka äldre med behov av äldreboende en plats. I en undersökning av hemtjänsten i Älvsjö stadsdelsnämnd uppgav 79 procent av deltagarna att det ibland eller återkommande fanns en skillnad mellan beslutad biståndsinsats och mellan utförd insats. Det förekom dock både att insatser som inte fanns beslut på genomfördes och att beslutade insatser inte genomfördes. De vanligaste skillnaderna gällde städ, tvätt och hjälp med promenader. Återkommande problem de äldre tog upp var tidsbrist hos personalen, insatsernas utförande samt personalens utbildningsnivå.4 I hemtjänstens brukarundersökningen 20065 som skickats till samtliga brukare av hemtjänsten uppgav 19 procent på servicehusen att de inte får de insatser som de fått biståndsbeslut på. Det finns även andra studier från andra delar av landet som visar liknade skillnader mellan biståndsbeslut och faktisk genomförd omsorg. Äldreinspektörernas rapport från 2007 ger vissa svar på varför skillnaderna kan uppstå. Enheternas grundbemanning tenderar på vissa stadsdelsförvaltningar att bli lägre och det saknas ofta marginaler vid oplanerad frånvaro. Av kostnadsmässiga skäl har man valt att inte ersätta korttidsfrånvaro fullt ut Vid underbemanning är det i första hand det basala som utförs som på och avklädning, personlig hygien, måltider, i mindre utsträckning städuppgifter och andra hushållsnära uppgifter. Enligt en rapport från revisionskontoret från 2006 - Hemtjänst för äldre kvalitet och rättssäkerhet för den enskilde saknades det systematisk uppföljning och kontroll av att beviljade insatser faktiskt hade genomförts. Några rutiner kring detta har än idag inte införts. Rapporten visade vidare att i drygt hälften av ärendena hos beställarna var inte dokumentationen tillräcklig, väsentlig eller korrekt. Dessutom framkom det att det fanns allvarliga brister i dokumentation av genomförandet av insatser. I endast 21 procent av dokumentationen hos utförarna fanns information som säkerställde att insatserna verkligen hade genomförts. 6 4 Biståndsbeslut i teori och praktik, rapport 45 2007. Hemtjänsten i Stockholm en enkät till brukarna hösten 2006. 5 6 Rapport från revisionskontoret, Hemtjänst för äldre kvalitet och rättssäkerhet för den enskilde, nr 10 2006, http://www.stockholm.se/upload/fackforvaltningar/stadsrevisionen/revisionsrapporter/2006/00_2006-10_hemtjanst.pdf 10

4. Äldreomsorgens kvalitet För många äldre är äldreomsorgen livsnödvändig för deras vardagliga behov. Därför är det självklart viktigt att omsorgen håller en hög kvalitet. Trots detta noteras stora brister inom äldreomsorgen. Med borgarnas knappa budget tvingas stadsdelarna till besparingar. Besparingarna leder i sin tur till brister i kvaliteten på äldreomsorgen. Det är alarmerade att en verksamhet som berör över 20 000 personer och som årligen kostar många miljarder kronor inte kan erbjuda en tillräckligt god kvalité till de äldre i form av exempelvis: hög personaltäthet, hög personalkontinuitet och ett social aktivt liv. Under de kommande sidorna tittar vi närmare på bland annat dessa variabler. 4.1. Personalen Minst 130 tjänster inom stadens äldreomsorg kommer att försvinna under 2008. Socialstyrelsens Äldreguide rapporterar samtidigt att Stockholm hamnar under genomsnittet i landet på variabeln personaltäthet och personalkontinuitet. Till följd av den strama budgetpolitiken kommer minst 130 tjänster äldreomsorgen att försvinna. I första hand berörs vårdbiträden och undersköterskor. Att dessa tjänster försvinner från äldreomsorgen innebär att personaltätheten sjunker. Personaltätheten är en av de mest avgörande faktorerna för kvaliteten i äldreomsorgen. Personaltätheten avgör hur mycket tid personalen har i mötet med de äldre. I slutändan avgör alltså personaltätheten vilket omsorg de äldre har möjlighet att få. Socialstyrelsens äldreguide visar att personaltätheten är låg på Stockholms äldreboenden. Riksgenomsnittsbetyg för personaltätheten är 3,0 men i Stockholm är betyget endast 2,8 på en femgradig skala. Att i detta läge lägga ner äldreboenden och göra sig av med personal är inte ansvarsfullt. Dessutom är omsättningen stor bland personalen, vilket resulterar i att olika personer besöker de äldre under insatserna. Detta skapar en upplevd otrygghet hos de äldre. Ur ett citat i äldreombudsmannens årsrapport för 2008 beskriver en äldre hur hon omhändertagits av 53 personer under mindre än ett år. Detta är orimligt. Även Äldreguiden konfirmerar att Stockholm inte har tillräckligt god kontinuitet i äldreomsorgen. Stockholm hamnar under genomsnittet i landet på variabeln kontinuitet. Kontinuiteten mäts utifrån antalet fast anställda, antalet timanställda samt utifrån hur många som har slutat det senaste året. Det sammanlagda betyget på Stockholms äldreboenden är 2,5 på en femgradig skala. Både snittet i Stockholms län och i Sverige som helt var högre. I Länet var betyget 2,9 och i landet 3,0. Personalkontinuiteten måste öka både genom schemaläggningen och genom att höja yrkets attraktivitet. Under förra mandatperioden avsattes en miljard i en kompetensfond för kommunens anställda. Detta var historiskt sett den största satsningen på utbildning av personalen i kommunens historia. Kompetensfondens omfattande utbildningsprogram år 2002-2006 innebar att drygt 1 100 personer inom äldreomsorgen kunde utbildas. Kompetensutveckling är ett viktigt redskap för att höja omsorgsyrkets attraktivitet. 11

Behoven av kompetensutveckling och grundutbildning inom äldreomsorgen är dock fortfarande stora. Vissa brister som äldreomsorgsinspektörerna och äldreombudsmannens årsrapporter för 2008 pekar på hade med stor sannolikhet inte uppstått med en ökad utbildning hos personalen. Till exempel konstaterar äldreombudsmannen att många äldre och anhöriga funderar över personalens kompetens då de ibland blir omhändertagna på ett sätt som inte inger trygghet för dem. För verksamhetsåret 2007 hade äldrenämnden 30 miljoner avsatt till kompetensutveckling av äldreomsorgspersonal. Detta är i sig en relativt liten summa i relation till äldreomsorgens totala kostnader på sex miljarder kronor. Av dessa 30 miljoner kronor lyckades man endast hålla utbildningar för 6,1 miljoner kronor. I både äldreombudsmannens och äldreinspektörernas årsrapporter för 2007 lyfter man fram att utbildningsnivå och möjlighet till utveckling i arbetet är viktiga indikatorer på bra verksamhetskvalité och innehåll. Därför är det anmärkningsvärt att fortbildningsinsatserna varit så låga under 2007. Samtidigt som det skärs ned på personal inom äldreomsorgen, och att de inte fortbildas i en större utsträckning, visar Socialstyrelsens uppgifter att det i framtidens äldreomsorg kommer att vara brist på personal. I synnerhet kommer det att vara brist på utbildade vård och omsorgspersonal. 4.2 Social samvaro Nedläggningarna av ett flertal servicehusrestauranger runt om i flera stadsdelar fördjupar många äldres sociala isoleringar, då restaurangerna fungerar som viktiga sociala knutpunkter för de äldre. Ett grundläggande behov för alla människor är att regelbundet få lämna sin bostad och vistas utomhus. Regelbundna utevistelser kan även ha en hälsofrämjande effekt både fysiskt och mentalt. Socialstyrelsen resonerar i linje med detta och pekar i sin lägesrapport Vård och omsorg om äldre från 2008 på sambandet mellan hälsa, socialt nätverk, förmågan att klara dagliga aktiviteter och hur mycket vård och omsorg den äldre befolkningen behöver. Dessa faktorer har visat sig vara betydelsefulla för om de äldre är i behov av vård eller inte. I takt med att resurserna till äldreomsorgen minskar, minskar också personalens tid på äldreboendena runt om i staden. Detta bekräftas av att äldreombudmannens årsrapport 2008, där det framkommer att antalet synpunkter på bristen av stimulans och möjligheten till en meningsfull tillvaro har ökat kraftigt. Flera närstående uppger att deras anhöriga aldrig eller alltför sällan får komma ut och röra på sig och att de får för lite frisk luft och solljus. Sociala mötespunkter är av stor vikt för dagens äldre. För många äldre som bor ensamma blir det desto viktigare med ett socialt och aktivt liv. Därför måste ett stort utbud av träffpunkter i staden betraktas som ännu mer självklart. Samtidigt nedläggningar av servicehusrestauranger i flera stadsdelar (Enskede Nya servicehus, Enskededalens servicehus och Rågsveds servicehus är några exempel). Många av dessa restauranger fungerar idag som viktiga sociala knutpunkter för de som känner sig ensamma. Genom nedläggningarna riskerar fler äldre att bli isolerade. 12

Äldreguiden tar upp många variabler och är en gedigen databas. Men huruvida de äldre känner att de har ett socialt och aktivt liv eller inte framgår inte. Det är viktigt att även mäta denna variabel. Detta eftersom vi vet att många äldre upplever en stor ensamhet. Öppna dagverksamheter finns i samtliga stadsdelsnämnder utom i Skarpnäck. Totalt och i genomsnitt är de dock ganska få. Särskilt med tanke på att antalet personer över 75 år är över 60 000 i Stockholm. Enligt kommunfullmäktiges fastslagna mål för 2008 ska dagverksamheterna öka i antal. I Rinkeby-Kista fick stadsdelen år 2007 särskilda medel för en dagverksamhet för iranier. Verksamheten kommer att upphöra under år 2008. Totalt förefaller antalet dagverksamheter i stadsdelen minska, vilket innebär att stadsdelen inte når kommunfullmäktiges mål för 2008. I Enskede-Årsta-Vantör planeras två nya öppna dagverksamheter, varav den ena är för äldre med psykiska problem. I Skarpnäck drivs öppna dagverksamheter av frivillig- och äldreorganisationer med föreningsbidrag från stadsdelen och återfinns därför inte i tabellen. Antal öppna dagverksamheter för äldre Stadsdel Mål 2008 Bromma 1 Enskede-Årsta-Vantör 6 Farsta 3 Hägersten-Liljeholmen 1 Hässelby-Vällingby 1 Kungsholmen 1 Norrmalm 3 Rinkeby- Kista 4 Skarpnäck 0 Skärholmen 2 Spånga-Tensta 2 Södermalm 2 Älvsjö 1 Östermalm 2 Summa 31 Intervall 1-6 Genomsnitt 2,2 13

4.3 Matupplevelsen Brist på kunskap om matens näringsinnehåll bland personalen inom äldreomsorgen. Många äldre får äta ensamma under måltiderna och drabbas av ett måltidsuppehåll mellan kvällen och morgonen, på ibland uppemot femton timmar. Under den förra mandatperioden bedrevs ett omfattande kompetensutvecklingsarbete för personalen i Stockholm stad. Som en del i detta startades bland annat en central kostenhet. Kostenheten har bland annat arbetat fram en kostpolicy som ska hjälpa personalen att tillhandahålla näringsriktig och god mat. För att en policy ska få verkligt genomslag i praktiken måste den kombineras med informations- och utbildningsinsatser för personalen. Detta saknas idag. Även kontrollen av maten är bristfällig. Idag sker endast den kontroll som miljöförvaltningen genomför för samtliga kök med avseende på hygien och säkerhet. Ingen kontroll sker dock av kvaliteten eller näringsriktigheten. Nedläggningar av servicehusrestauranger av ett flertal kök/måltidsservice runt om i stadsdelarna riskerar att snarare försämra matens kvalitet och upplevelsen av måltidsituation. Många äldreboenden rapporterar att de äldre kvinnorna generellt äter mindre mat och oftare är undernärda. Undernäringsproblematiken skapar därmed ytterligare skäl till att den mat som serveras måste vara både näringsrik och god. Ytterligare problem som idag finns på många äldreboenden är det långa måltidsuppehållet mellan kvällen och morgonen. Detta bekräftar till exempel äldreombudsmannen i årsrapporten 2008. Det är ett för långt uppehåll mellan middagen och frukosten, och därför blir det desto mer viktigt att uppmärksamma hur de äldres näringsintag planeras, så att vätske- och näringsbalansen uppnås jämnt över dygnet. Ett annat problem som äldreombudsmannen lyfter upp är att personalen sällan sitter med vid måltiderna, vilket uppfattas som en stor brist då den äldre inte kan få rätt stöd och hjälp. Att personalen kan ta sig tid att sitta med vid måltiderna är en viktig faktor i kvalitetsupplevelsen av kosten. Kommunfullmäktige har antagit ett mål om att nöjdheten med maten och måltidssituationen ska öka. Men det finns idag ingen kontinuerlig mätning av nöjdheten. Nedan följer en tabell som visar stadsdelsnämndernas uppsatta mål för 2008 avseende de äldres nöjdhet av maten och måltidssituationen. Förhållandevis många stadsdelar (fyra stycken) har inte ens angivet något mål. Skillnaderna i uppsatta mål mellan stadsdelarna är relativt stora, till exempel skiljer 31 procentenheter fler nöjda på Östermalms uppsatta mål än Hägersten- Liljeholmens. 14

Mål angående nöjdhet av maten och måltidssituationen Stadsdel Mål 2008 Bromma Ej angivet Enskede-Årsta-Vantör 70 % Farsta Ej angivet Hägersten-Liljeholmen 60 % Hässelby-Vällingby 70 % Kungsholmen 70 % Norrmalm 80 % Rinkeby- Kista Ej angivet Skarpnäck 80 % Skärholmen 70 % Spånga-Tensta 80 % Södermalm 91% Älvsjö 90 % Östermalm Ej angivet Median 75 % Intervall 60-91% 4.4 Boenden Under mandatperioden 2007-2010 planerar borgarna att upphandla nästan alla kommunala äldreboenden inom äldreomsorgen. Stor andel upphandlad verksamhet ställer nya krav på uppföljning Bland de äldre är hemtjänsten den vanligaste formen av äldreomsorg och den omfattar idag cirka 17 000 personer i Stockholm. Vanligast är att man får hemtjänst i det egna hemmet. Servicehus är en alternativ boendeform där alla boende har hemtjänst, men i varierande omfattning utifrån den äldres behov. Bland personer i åldrarna 65-79 år är det cirka 4 procent och bland personer som är 80 år och äldre är det cirka 20 procent som har någon form av hemtjänst antingen i hemmet eller på servicehus. Förutom hemtjänsten finns också en rad vård och omsorgsboenden. Dessa boenden kallas ibland också för boenden med heldygnsomsorg och hit räknas ålderdomshem, gruppbostäder samt sjukhem. I Stockholm finns totalt cirka 6 000 personer som bor på vård och omsorgsboenden. Bland gruppen 65-79 år är det cirka två procent och i gruppen över 80 år är det cirka 13 procent som bor på vård och omsorgsboenden. Den 1 juli 2008 införs kundval för vård- och omsorgsboenden inom äldreomsorgen. Målet är bland annat att underlätta för de äldre att välja omsorgsboende i en annan stadsdel än i den man bor. Inför etableringen av denna modell nu en aktivitet med att upphandla i princip alla kommunala vård- och omsorgsboenden i staden; under mandatperioden 2007-2010 15

planerar borgarna att upphandla minst 60 boenden inom äldreomsorgen (se bilaga 1). Dessutom upphandlas även flera dagverksamheter och kök. Beslut om stora verksamhetsförändringar, såsom privatiseringar, måste alltid utgå från stockholmarnas behov och verksamheternas förutsättningar. I varje enskild verksamhet borde man istället fråga sig: Hur skapar vi bäst verksamhet för stockholmarna med de resurser vi har? Hur ser fördelningen mellan privat och kommunalt drivna verksamheter ut i närområdet? Hur kan vi garantera en god verksamhetsstyrning, kvalitetsuppföljning och tillsyn över verksamheter som regleras via avtal? Hur kan vi garantera att kompetensutvecklingen av personalen fortsätter? Dessa frågor ställs inte idag. Under februari månad 2008 beslutades att även det sista kommunala äldreboendet i Kungsholmens stadsdelsnämnd skulle upphandlas. Kungsholmens stadsdelnämnd framhåller att den största delen av deras arbete inom äldreomsorgen går ut på att formulera och följa upp tecknade avtal med de privata vårdgivarna. En naturlig konsekvens blir att inflytandet över verksamheten koncentreras till avtalstillfället och att inflytandet under avtalsperioderna därmed minskar. Ett exempel på detta kommer från just Kungsholmen där stadsdelsnämnden fått upprepad kritik från Länsstyrelsen för att säkerheten nattetid på ett privat drivet äldreboende är undermåligt. I en till två timmar har enheterna kunnats lämnas obemannade. Stadsdelen menar att de inte kan skjuta till medel för att komma till rätta med problemet under en löpande avtalsperiod. Problem kan därmed inte rättas till förrän vid nästa avtalstillfälle. Kommunalt driven verksamhet styrs genom politiska beslut som utförs av förvaltningsorganisationen. Det politiska ledet kan göra korrigeringar och ändringar om problem och brister upptäcks. Genom upphandlingen kommer utförandet av verksamheterna ett steg längre ifrån de politiska besluten. Trots detta steg kommer äldreomsorgen fortsatt vara ett politiskt ansvar. För att politiken ska kunna ta detta ansvar krävs verktyg för att följa kvalitetsutvecklingen inom äldreomsorgens olika delar. Därmed ökar också behovet av en stadsövergripande kvalitetssäkring av såväl kommunal som privat verksamheter. 16

4.5 Förebyggande hembesök Ambitionerna för förebyggande hembesök är lågt satta Skillnaderna mellan stadsdelarnas är stora Samverkan med landstinget är obefintlig Hembesök är en viktigt förebyggande insats inom äldreomsorgen som erbjuds personer över 75 år. Trots detta är borgarnas ambitioner låga. Målet med hembesöken är dels att de äldre ska få en personlig kontakt med äldreomsorgen, men även att de får information om hur de i hemmiljön kan förebygga potentiella hälsorisker. Syftet är också att informera de äldre om vilka insatser stadsdelen kan göra för dem inom ramen för äldreomsorgen och vad landstinget har för ansvar vad gäller sjukvården. För att få med både äldreomsorgen och sjukvården är hembesöken tänkta som ett samarbete mellan kommunen och landstinget. Tidigare erfarenheter av förebyggande hembesök visar att det som främst avgör om hembesöken leder till bättre hälsa och funktionsförmåga är målgruppens sammansättning, besöksfrekvensen och besökens innehåll. Enligt en utvärdering av förebyggande hembesök som genomfördes av Folkhälsoinstitutet 2006 framkommer det att den samhällsekonomiska effekten av hembesöken är god. Nästan hela kostnaden för hembesöken bedöms kompenseras av minskade kostnader för både hemtjänsten och närsjukvården. Kommunen har även möjlighet att ansöka om statliga stimulansmedel för de hembyggande hembesöken. Kommunfullmäktige har fastslagit att alla över 75 år, som inte har andra insatser, har rätt till och ska erbjudas förebyggande hembesök. För detta har 6,5 miljoner kronor anslagits för 2008. I Stockholm finns det idag cirka 63 000 personer i gruppen 75 år och äldre i Stockholm. Tabellen nedan visar hur många förebyggande hembesök stadsdelarna har som mål att genomföra under 2008. Skillnaderna mellan stadsdelarnas mål för 2008 är mycket stora. Vissa stadsdelar planerar att avsätta mycket resurser på hembesök, medan andra främst nöjer sig med att nå kommunfullmäktiges mål för 2008 med en ökning av antalet besök. Sammanställningen nedan visar dock att endast cirka 3 350 kommer få hembesök under 2008. Detta innebär att mindre än 6 procent av de cirka 63 000 personer i gruppen 75 år och äldre i Stockholm kommer att erbjudas den insats de har rätt till. Utifrån vetskapen om att erfarenheter från andra kommuner visar att cirka 30-40 procent av de tillfrågade brukar tacka ja till att få ett hembesök, kan vi konstatera att den borgerliga majoritetens ambitioner är låga, vilket direkt påverkar de äldre i staden. Det kommer samtidigt rapporter från stadsdelarna att samverkan med landstinget är obefintligt. Södermalm, som har den största budgeten för äldreomsorgen av alla stadsdelar, planerar att endast genomföra 20 förebyggande hembesök under hela 2008. Södermalm har cirka 7 000 invånare över 75 år och många av dessa har inte hemtjänst. Ambitionerna är alldeles för låga. 17

Antal genomförda förebyggande hembesök Stadsdel Hembesök Bromma 100 Enskede-Årsta-Vantör 500 Farsta 500 Hägersten-Liljeholmen 80 Hässelby-Vällingby 200 Kungsholmen 300 Norrmalm 300 Rinkeby- Kista 10 Skarpnäck 600 Skärholmen 100 Spånga-Tensta 200 Södermalm 20 Älvsjö 40 Östermalm 400 Intervall 10-600 Summa 3350 18

5. Valfrihet Det är positivt med ökad valfrihet inom äldreomsorgen. Genom ökad valfrihet kan äldre utifrån sina preferenser till exempel välja ett boende som passar just dem. Det kan finnas önskemål om ett äldreboende med närhet till anhöriga eller närhet till naturen, kanske prioriterar man att bo på samma ställe som andra man känner. Att få göra detta val kan ha stor betydelse för hur pass nöjd man sedan blir med sitt äldreboendet. Det placeringssystem som nu råder ger möjligeter att välja boende i en annan stadsdel än den man bor. Stadsdelarna uppfyller sådana önskemål så långt det är möjligt. Utgångspunkten är att utifrån behov tillgodose önskemål om boende. Det nuvarande systemet behöver dock utvecklas både vad gäller valfriheten och tydligheten. Den borgliga majoriteten har tagit fram ett system som de kallar Kundval för vård- och omsorgsboende. Detta kundval inom äldreomsorgen kommer att införas från och med den 1 juli 2008. Det uttalade målet är bland annat att underlätta för de äldre att välja boende oavsett var man bor. Men valfriheten gäller alltså endast vård- och omsorgsboenden och inte servicehus och seniorbostäder. Därtill bör nämnas att det endast är 14 boenden med i valfrihetssystemet, de flesta vård- och omsorgsboenden är alltså inte i valfrihetssystemet. Samtaget bor cirka 6 000 personer på vård och omsorgsboenden i Stockholm. Vård- och omsorgsboenden är den boendeform där de äldsta och de med mest vårdbehov bor. En klar majoritet som bor på dessa boenden är över 80 år gamla och den genomsnittliga tiden som en person bor där är cirka 6 månader. Att införa ett valfrihetssystem som endast gäller denna grupp och för en så kort tid är inte att ta valfriheten på allvar. System har också flera andra brister. För att alls få ställa sig i kö krävs ett biståndsbeslut som ger rätt till boende på ett vård- och omsorgsboende. Den äldre får då prioritera tre boenden som den vill ha. Efter tre månader har kommunen en skyldighet enligt lagen att erbjuda ett boende. Om den äldres önskemål då inte kan tillgodoses erbjuds ett annat boende samtidig som man får stå kvar i kön. Men eftersom den genomsnittliga boendetiden är så kort och det är så pass problematiskt att ordna med en flytt så kommer det i många fall aldrig bli aktuellt med någon flytt från det första boendet man flyttar till. Dessutom har den äldre endast tre dagar på sig att tacka ja till den erbjudna platsen, sedan försvinner erbjudandet. Denna tid är uppenbarligen allt för kort. Man borde åtminstone få sju dagar på sig att tacka ja. Ett annat problem med kundvalsystemet är att kötiden alltid kommer före behovet av platsen. Så länge det finns ett biståndsbeslut om vård- och omsorgsboende så är det den som har längst kötid och inte den som har störst behov som får platsen. Vidare tar systemet inget hänsyn till närhetsprincipen, dvs de som bor nära boendet har ingen förtur framför de som bor i andra änden av staden. Men alla dessa begränsningar är det förmätet att prata om en valfrihetsreform inom äldreomsorgen. Det skulle behövas krafttag för att öka valfriheten inom äldreomsorgen men detta är ett slag i luften. 19

5.1 Utveckla kvaliteten Kommunalt finansierade verksamheter har särskilda krav på sig att fokusera på kvaliteten i verksamheten. Dessa värden är oftast svåra att i detalj sätta fingret på. Förenklat kan äldreomsorgens uppgift sägas vara att skapa god omsorg och livskvalitet för äldre människor. Sveriges kommuner och Landsting har tillsammans med socialstyrelsen tagit fram ett antal nyckeltal för att mäta kvaliteten i äldreomsorgen. Dessa utgör en god grund för att jämföra äldreboenden. Från kommunens sida är det viktigt att ta fasta på detta kvalitetsmått och att följa utvecklingen och kvaliteten i äldreomsorgen. Jämförelserna som kan göras mellan olika äldreboende utgör en viktig grund för att urskilja framgångsfaktorer och att sprida goda exempel till fler boenden. Kvalitetsmätningen bör även kunna användas när nya riktlinjer ska tas fram och när resursfördelningssystem ska utvecklas etcetera. 5.2 Valfrihet kräver information När den äldre har blivit biståndsbedömd och fått sitt omsorgsbehov fastställt i ett beslut kvarstår för den äldre att välja boende. Biståndshandläggaren ska givetvis bistå med information om de alternativ som finns. För att den äldre ska kunna göra ett väl avvägt och informerat val krävs att relevant information finns om de olika boendealternativen. Det finns skräckexempel där den äldre och anhöriga endast har presenterats långa listor med namn på boenden utan någon ytterligare information. Så får det givetvis inte gå till. Det är inte heller önskvärt att beslutet i huvudsak baseras på färgglada broschyrer där äldreboende enbart framhåller sina fördelar. Den omfattande upphandling som nu sker av kommunala äldreboenden måste följas av en strategi för hur verksamheten ska granskas och hur kvaliteten ska följas upp. Detta är någon som måste finnas med redan vid avtalsskrivningen. I annat fall finns ingen skyldighet för vårdgivarna att följa kommunens direktiv. Som ett komplement till broschyrer måste det finnas en mer objektiv och enhetlig information om äldreboendena. Socialstyrelsen nya Äldreguide fyller här en viktig funktion. Här kan den äldre jämföra äldreboenden utifrån flera viktiga kvalitetsmått. Man kan exempelvis jämföra personaltäthet, personalens utbildningsnivå, personalomsättning etcetera. Dessa mått kan spela en viktig roll för den äldre som står inför ett val av boende. Men det finns också andra viktiga undersökningar om kvaliteten på stadens äldreboende som borde delges den äldre. Ett exempel är de brukarundersökningarna som staden genomför. Ett annat exempel är de uppföljningsprotokoll som stadsdelarna sammanställer utifrån besök och möten med respektive äldreboende. För att underlätta valen borde staden ta fram ett informationsmaterial som bygger på informationen i Äldreguiden men även från stadens egen undersökningar och mätningar. På så vis får man samtidigt fram ett material som kan spridas till samtliga oavsett om man har tillgång till Internet eller ej. Detta material bör rimligen tas fram innan staden sjösätter kundvalssystemet inom äldreomsorgen. 5.3 Rapportering av missförhållanden Länstyrelsen i Stockholms Län påpekar att det finns bristande rutiner för hur synpunkter och klagomål rapporteras in från Länets äldreboenden. 7 Det bör finnas ett enhetligt rapporteringssystem för hur missförhållanden rapporteras in och följs upp. I dag finns det en äldreombudsman som man kan vända sig till för att framföra synpunkter och missförhållanden inom äldreomsorgen. Äldreombudsmannens uppgift är att ta in synpunkter, sammanställa dessa och då det är möjligt framför synpunkterna till berörda insatser. 7 Länstyrelsen i Stockholms län Faktablad 2008:01 20

Äldreombudsmannen har inga formella möjligheter att besluta huruvida ett fel har begåtts eller att vidtaga åtgärder när missförhållanden upptäcks. Denna formella möjlighet finns inte heller för någon annan instans inom Stockholms stad. För den som rapporterar in ett missförhållande eller avtalsbrott till äldreombudsmannen bör det finnas en möjlighet att göra ett formell anmälan. Anmälan ska ha en systematisk uppföljning och rapportering till berörd stadsdelsnämnd. Detta bör kombineras med en återrapportering till den som gjort anmälan. 6.1 Sammanfattning Den borgliga majoriteten pratar om valfrihet och kvalitet, inte minst med sitt nya kundvalssystem, men i verkligheten får deras beslut helt motsatta konsekvenser. 1. Budget: - Underskott på 118 miljoner 2007. - Cirka 300 miljoner i löneökningar är inte medräknade. - Leder till nedskärningar i verksamheterna. 2. Biståndsbedömningen: - Minskade resurser kan leda till restriktivare biståndsbedömningar (svårare att få hjälp). - Minskade resurser kan leda till att beslutade hjälpinsatser inte utförs (fusket ökar). 3. Personal: - Personaltätheten minskar när minst 130 får sluta. - Personaltäthet och personalkontinuitet är lägre än i landet som helhet. 4. Social samvaro: - Nedläggningar av restauranger minskar möjligheterna till social samvaro. - Ambitionerna för dagverksamheterna är låga. 5. Boenden: - Upphandlingen av kommunal äldreboenden är genomhastat och utgår inte från verksamheternas förutsättningar och Stockholmarnas behov. - Den omfattande upphandlingen kräver utvecklad kontrollinstrument. 6. Valfriheten: - Valfriheten är viktig men Kundval för vård- och omsorgsboende innebär inte någon verklig valfrihet 21

Bilaga 1 Äldreomsorg Planerade verksamhetsupphandlingar Verksamhetens namn Planerat startdatum för upphandling Akalla äldreboenden (51 platser) 2007-11-01 Bergsunds vård- och omsorgsboende (123 platser) Blomsterborgen 3 äldreboende våren 2010 Blomsterborgen 4 äldreboende våren 2010 Dagvård Bo Bergman 2009 Dianagårdens vård- och omsorgsboende (48 platser) 2008-07-01 Edö äldreboende 2009 Enskededalens servicehus 2008-09-01 Fristad sjukhem våren 2009 Fruängsgården (128 platser) Gullvivan äldreboende våren 2010 Guldbröllopshemmets vård- och omsorgsboende Hornskrokens vård- och omsorgsboende Hässelgården (gruppboende) hösten 2008 Högdalens vård- och omsorgsboende Karolinagården 2008-11-01 Katarinagårdens vård- och omsorgsboende Kattrumpstullens vård- och omsorgsboende (97 platser) 2008-07-01 Kista servicehus 2010 Kista äldreboende 2009 Kulltorps vård- och omsorgsboende Lingonet korttidsvård våren 2010 Nyponet äldreboende våren 2010 Nytorgsgårdens vård- och omsorgsboende Magdalensgårdens vård- och omsorgsboende Mårtengårdens vård- och omsorgsboende Pensionat Hornskroken 2009-2010 Postiljonens äldreboende 2008 Riddargårdens vård- och omsorgsboende våren 2009 Rinkeby servicehus och äldreboenden 2007-12-01 Rio servicehus 2009 Rio vård- och omsorgsboende (89 platser) 2008-07-01 Råcksta sjukhem (232 platser) hösten 2007 Rågsveds servicehus 2009-03-01 Sabbatsbergsbyns vård- och omsorgsboende (120 platser) våren 2008 Sjöstadsgårdens vård- och omsorgsboende Skogsgläntans vård- och omsorgsboende Skolörtens äldreboende (servicehus) 2010 Skärholmens servicehus 2009 Skolörtens äldreboende (vård- och omsorgsboende) 2009 Sofiagårdens vård- och omsorgsboende Solberga vård- och omsorgsboende 2008-07-01 Stureby vård- och omsorgsboende Syréngården 2008-11-01 Sätra vård- och omsorgsboende hösten 2008 Takåsen äldreboende våren 2009 22

Tanto vård- och omsorgsboende Tensta servicehus hösten 2010 Tunets äldreboende 2009 Tussmötegårdens vård- och omsorgsboende Vasens vård- och omsorgsboende (78 platser) våren 2008 Vindragarens vård- och omsorgsboende (34 platser) Vindskupan äldreboende våren 2009 Violen äldreboende våren 2010 Väderkvarnens vård- och omsorgsboende 2009 Årsta vård- och omsorgsboende Åsengården (29 platser) Älvsjö servicehus hösten 2010 Älvsjö sjukhem 2008-07-01 Ängsö äldreboende (13 platser) 2008 TOTALT: 60 boenden * Sammanställning ur samtliga stadsdelars aktivitetsplaner, bilaga till verksamhetsplanen för 2008. 23

Bilaga 2 Resultat från Socialstyrelsens äldreguide 20080331 Stockholm Sverige Delaktighet 3,2 3,4 Personaltäthet 2,8 3,0 Kompetens - 3,0 Kontinuitet 2,5 3,0 Självständighet 4,0 4,2 Mat 4,0 3,4 Ledning 2,8 3,0 Stockholms äldreboendens betyg är sämre än landets på alla punkter utom maten. 1. Delaktighet Omdömet visar äldre personers möjligheter att påverka hur hjälpen vid äldreboendet ges. Vi har mätt kvaliteten genom andelen som har en individuellt utformad plan som de varit delaktiga i att utforma. 2. Personaltäthet Omdömet visar hur mycket tid personalen har för att ge hjälp, närmare bestämt hur mycket personal det finns på äldreboendet i förhållande till antalet boende. All personal som ger vård och omsorg räknas med. 3. Kompetens Omdömet visar i vilken utsträckning personalen har yrkesutbildning för sitt arbete. Vi har mätt kvaliteten på två delområden. Dels andelen av månadsanställda undersköterskor, vårdbiträden och motsvarande (omvårdnadspersonal) som har yrkesförberedande utbildning, dels andelen av all vård- och omsorgspersonal som har eftergymnasial utbildning om minst två år. 4. Kontinuitet Omdömet visar om äldre personer har möjlighet att fortlöpande träffa samma personal. Vi har mätt på tre delområden. Det första är andelen av månadsanställd omvårdnadspersonal som arbetar 85 procent eller mer av heltid. Det andra är andelen av personalen som slutat det senaste året. Det tredje är andelen av omvårdnadspersonalens arbete som utförs av timavlönade. 5. Självständighet Omdömet visar äldres möjlighet att få bo och leva självständigt. Vi har mätt kvaliteten på två delområden. Dels andelen av äldre personer som delar rum med annan än maka/make/annan nära anhörig, dels andelen som har eget hygienutrymme och egen kokmöjlighet. 24