2014-06-23 Dnr 10.1-7441/2014 1(10) Avdelningen för kunskapsstöd Pär Alexandersson par.alexandersson@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), ert dnr S2014/1332/FST Sammanfattning Socialstyrelsen tillstyrker huvuddelen av utredningens förslag, men anser att flera av dessa behöver justeras och kompletteras för att bidra till en positiv utveckling av samhällsvården för barn och unga. Enligt Socialstyrelsens mening är det problematiskt att utredningen i flera fall inte tillräckligt har belyst förutsättningarna för och konsekvenserna av förslagen. Vidare bedömer Socialstyrelsen att förslagen tydligare behöver kopplas till vårdens innehåll. Det gäller särskilt personalens lämplighet och kompetens vid hem för vård eller boende (HVB) och de nya placeringsformer som utredningen föreslår. Socialstyrelsen avstyrker förslagen om stödboende och behandling i familj som nya placeringsformer i deras nuvarande utformning. Socialstyrelsen ifrågasätter förslaget om att införa termen annat boende som samlande beteckning på placeringsformer vid sidan av familjehem för personer över 18 år. Socialstyrelsen är positiv till en reglering av medgivande och registerkontroll vid privatplacering, men kan inte tillstyrka förslaget utan att det också utreds vilken roll privatplaceringar ska ha och hur barnets bästa kan säkerställas vid privatplaceringar. Utredningen beskriver barn och unga under 21 år som målgrupp för de placeringsformer som behandlas. Utredningens förslag om författningsändringar avser dock till stor del bara samhällsvård för barn under 18 år. Förslagen skapar därför inte den tydlighet för gruppen unga som utredningen eftersträvar och behöver analyseras ytterligare innan de kan genomföras. Socialstyrelsen anser att de ekonomiska konsekvenserna för statliga satsningar och uppdrag är för lågt beräknade av utredningen. En förutsättning för införandet av de nya placeringsformerna stödboende och behandling i familj är tillräckliga resurser på nationell nivå för uppföljning, utvärdering och tillsyn av dem. Allmänt Utredningen lämnar i delbetänkandet förslag om krav för olika placeringsformer för barn och unga samt vissa andra regeländringar. Socialstyrelsen bedömer att inriktningen på förslagen till stora delar är positiv. För att de ska leda till god vård och omsorg för placerade barn och unga anser Socialstyrelsen dock att förslagen tydligare behöver kopplas till frågor om samverkan, kompetens och metodval. Under 2013 gav Socialstyrelsen ut Öppna jämförelser och utvärdering SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se
SOCIALSTYRELSEN 2014-06-23 Dnr 10.1-7441/2014 2(10) vård och omsorg om placerade barn. Utvärderingen visar betydande brister när det gäller det samlade stödet till placerade barn och unga, inte minst när det gäller deras möjligheter till hälsa, utbildning och arbete. Socialstyrelsen vill särskilt framhålla betydelsen av personalens lämplighet och kompetens vid HVB och de nya placeringsformer som utredningen föreslår. I direktiven till utredningen konstaterar regeringen att otillräcklig kunskap och kompetens leder till brister i den sociala barn- och ungdomsvården. Den beskrivningen bekräftas i rapporten En trygg och säker vård. Har personalen rätt utbildning? från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). I rapporten konstaterar IVO så stora brister i kompetens och metodik på HVB att det finns risk för att den vård som erbjuds inte är trygg och säker. För att de definitioner av olika placeringsformer som utredningen föreslår ska bli meningsfulla behöver den personal som möter barn och unga vara lämplig och ha kunskap för att ge dem exempelvis omvårdnad, behandling och stöd. Socialstyrelsen saknar författningsförslag och förarbetestexter med tydliga utbildningskrav på personalen vid de placeringsformer som kommer att vara aktuella framöver, särskilt när det gäller omvårdnad, behandling och stöd. Utredningen skriver att även nya placeringsformer ska omfattas av gällande krav på HVB i 3 kap. 5 socialtjänstförordningen (2001:937, SoF), men dessa krav gäller bara föreståndarens utbildningsnivå. När det gäller gruppen unga behöver utredningens förslag också ses i förhållande till de förslag som Socialstyrelsen ska lämna till regeringen senast den 1 juli 2014 om stärkt kvalitet i HVB för personer med missbruks- eller beroendeproblem. Socialstyrelsen har i ett underlag till Ägarprövningsutredningen angett HVB som exempel på en verksamhet som är mer riskfylld när det gäller ägares och ledningars långsiktiga och seriösa engagemang. Ägarprövningsutredningen ska redovisa sina överväganden och förslag senast den 1 november 2014. Utredningens förslag 5.7.2 Begreppet barn och unga Socialstyrelsen tillstyrker förslaget, men vill att tillägget i 1 kap. 2 socialtjänstlagen (2001:453, SoL) förtydligas ytterligare. Det bör framgå av tillägget att barn är varje människa under 18 år och unga varje människa över 18 år och under 21 år. Gruppen unga är en undergrupp till vuxna, och den gränsen bör inte bli oklar eller osynlig genom det samlande begreppet barn och unga. Socialstyrelsen beklagar att beskrivningen av barn och unga under 21 år som målgrupp för samhällsvården inte konsekvent följs upp i delbetänkandet. Utredningens förslag om författningsändringar i kapitel 6, 8 och 10 (se nedan) avser till stor del bara vård för barn under 18 år. Sammantaget skapar förslagen därmed inte den tydlighet för gruppen unga som utredningen eftersträvar genom sin inledande definition och avgränsning. Trots att utredningen eftersträvar en konsekvent användning av unga i lagstiftningen konstaterar Socialstyrelsen att ungdomsbegreppet fortfarande kommer att användas, till exempel genom benämningen särskilda ungdomshem i lagen
SOCIALSTYRELSEN 2014-06-23 Dnr 10.1-7441/2014 3(10) (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och termen social barn- och ungdomsvård som utredningen själv använder. 5.7.4 Tydligare ramar för familjehem Socialstyrelsen tillstyrker den föreslagna definitionen av familjehem. Socialstyrelsen tillstyrker också förslaget att myndigheten ska ta fram och sprida information om innehållet i och förutsättningarna för vård i familjehem och jourhem. Socialstyrelsen instämmer i bedömningen att avtalen mellan socialnämnder och familjehem behöver utvecklas och bidrar gärna med kunskap om vilka områden som behöver regleras i dessa avtal. Socialstyrelsen är dock osäker på vad utredningen avser med en mall för avtalen. Om syftet är att reglera innehållet i avtalen så behövs en fördjupad analys av de rättsliga förutsättningarna för att myndigheten ska kunna göra detta. Om syftet är att ge socialnämnder och familjehem vägledning i arbetet med avtalen så kan uppgiften ingå i det föreslagna uppdraget att ta fram och sprida information om innehållet i och förutsättningarna för vård i familjehem och jourhem. 5.7.5 Ökad uppsikt då hem tar emot många barn Socialstyrelsen har inget att invända mot förslaget. Socialstyrelsen vill dock framhålla att det också behövs insatser för att utveckla avtalen mellan socialnämnder och familjehem så att de säkerställer trygga och goda förhållanden för det först placerade barnet innan nya placeringar blir aktuella. Sådana insatser bör till exempel kunna göras i anslutning till det uppdrag om avtalsmall som utredningen föreslår (se ovan 5.7.4). Utredningen konstaterar att det kan uppstå tvister om vad som avtalats om antalet placerade barn i familjehemmet, men lämnar inga förslag om hur sådana tvister kan undvikas genom tydligare avtal. Socialstyrelsen beklagar att frågan om ett register för familje- och jourhem inte berörs i delbetänkande. I rapporten Gränsdragning mellan olika placeringsformer för barn och unga, som lämnades till regeringen 2013, ansåg myndigheten att införandet av ett sådant register bör utredas. 5.7.6 En ny definition av HVB Socialstyrelsen tillstyrker förslaget, men bedömer att det också behövs tydliga kriterier på verksamheten vid HOB eftersom den föreslagna benämningen och definitionen inte är helt klargörande. Utredningens ambition har varit att skapa struktur och sammanhang i beteckningarna på olika placeringsformer. Enligt utredningen bör begreppet vård bara användas som samlande beteckning för social barn- och ungdomsvård och då omfatta insatser för omvårdnad, fostran, stöd, tillsyn och behandling. För att tydliggöra syftena med olika placeringsformer skiljer utredningen mellan exempelvis omvårdnad, behandling och stöd. Uppdelningen blir dock oklar eftersom utredningen konstaterar att stöd också är en del av omvårdnaden vid HOB. Enligt Socialstyrelsens mening kan dessa begreppsliga problem hanteras om den föreslagna benämningen och definitionen kompletteras med tydligare kriterier för verksamhet vid HOB. Sådana kriterier bör kunna användas för att bedöma barnets eller den unges behov av omvårdnad och behandling. Kriterierna bör
SOCIALSTYRELSEN 2014-06-23 Dnr 10.1-7441/2014 4(10) även omfatta krav på personalens lämplighet, kompetens och utbildning för att arbeta med just omvårdnad och behandling. (Se ovan under allmänt om kvalitets- och kompetensfrågor i placeringsformer för barn och unga.) 6.10.2 Utredning av familjehems och jourhems allmänna lämplighet och beslut om medgivande Socialstyrelsen är positiv till tydliggörandet om socialnämndens utredning av den allmänna lämpligheten hos familjehem och jourhem. Socialstyrelsen vill dock peka på att det finns fler frågor som behöver uppmärksammas för att den föreslagna bestämmelsen ska tillämpas på ett rättssäkert sätt. Det gäller kriterier för att bedöma familjehems och jourhems allmänna lämplighet, medgivandets aktualitet, sekretessen kring beslutet om medgivande och om ett hem ska kunna vara både familjehem och jourhem samtidigt. Det är också viktigt att familjehems lämplighet utreds med avseende på deras beredskap att ha kvar barn under längre tid utifrån de förslag som myndigheten våren 2014 lämnat i rapporten Nationella adoptioner av barn i familjehem. Socialstyrelsen konstaterar att förslaget om utredning av hemmets allmänna förutsättningar endast avser hem för barn och inte för unga. Förslaget behöver analyseras närmare ur den aspekten innan det genomförs 6.10.3 Hemmets förutsättningar att tillgodose barnets eller den unges specifika behov Socialstyrelsen tillstyrker förslaget. Även i detta sammanhang behöver bedömningen av familjehemmet göras med avseende på dess beredskap att ha kvar barn under längre tid. Socialstyrelsen vill också understryka vikten av att bedömningen av hemmets förutsättningar görs med de särskilda hänsyn som kan krävas när två eller tre barn placeras i samma hem. Socialstyrelsen konstaterar att även detta förslag endast avser hem för barn och inte för unga. Förslaget behöver analyseras närmare ur den aspekten innan det genomförs. 6.10.4 Obligatorisk registerkontroll Socialstyrelsen tillstyrker förslaget, men saknar en analys av förutsättningarna för registerkontroll när unga placeras i jourhem eller familjehem. 6.10.5 Krav på grundläggande utbildning Socialstyrelsen tillstyrker förslaget, men saknar en analys av förutsättningarna att ställa krav på grundläggande utbildning när unga placeras i jourhem eller familjehem. Vidare saknar Socialstyrelsen förslag om tydligare krav på socialnämnden att erbjuda familjehem stöd under pågående placering och på familjehem att ta emot sådant stöd. Av Socialstyrelsens rapport Oplanerade avbrott i familjehemsplaceringar från 2012 framgår att det oftast är familjehemsföräldrar som tar initiativ till att en placering avbryts i förtid och att familjehemmen behöver stöd under pågående placering. 6.10.6 Kunskap om socialnämndens ansvar då ett hem bedöms olämpligt Socialstyrelsen har inget att invända mot förslaget, men konstaterar att utredningen inte undersökt om det är bristande kunskap eller andra förhållanden som gör att socialnämnder sällan tillämpar den nuvarande regeln. Om det även finns
SOCIALSTYRELSEN 2014-06-23 Dnr 10.1-7441/2014 5(10) oklarheter om vad regeln innebär eller praktiska svårigheter att tillämpa dem så är det inte säkert att mer information om den leder till ökad användning. I Program för trygg och säker vård i familjehem och hem för vård eller boende har Socialstyrelsen pekat på att bestämmelsen i 5 kap. 2 SoL kan behöva förtydligas för att fylla sitt syfte. 6.10.7 Kontinuerlig verksamhetstillsyn av familjehems- och jourhemsvården Socialstyrelsen tillstyrker förslaget. 6.10.8 En särskild bestämmelse om medgivande för privatplacering Socialstyrelsen är positiv till en reglering av medgivande och registerkontroll vid privatplacering, men kan inte tillstyrka förslaget utan att det också utreds vilken roll privatplaceringar ska ha, när de ska kunna användas och hur barnets bästa kan säkerställas vid privatplaceringar. Privatplacering är i sig en oklar term. Den hör inte till de placeringsformer som utredningen föreslår kunna användas för barn, med de krav på uppföljning m.m. som då följer av en placering. Under senare år har privatplaceringar kommit att användas i nya situationer genom det ökande antalet ensamkommande barn. Dessa barn kan privatplaceras hos närstående som är bosatta i Sverige och som barnet inte känner sedan tidigare eller hos närstående som anlänt tillsammans med det ensamkommande barnet och själva är asylsökande. Socialstyrelsen har i vägledningen Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar uttryckt tveksamhet inför privat placering av ensamkommande barn. Eftersom de privatplacerade barnen inte omfattas av socialnämndens skyldighet att noga följa vården riskerar barnets individuella behov att inte uppmärksammas i tillräcklig grad. Därmed kan behövliga stödinsatser utebli, och barnets hälsa och utveckling äventyras. Utredningens förslag om obligatorisk registerkontroll är inte heller tillräckligt väl analyserat i förhållande till de ensamkommande barnens situation. De närstående som dessa barn privatplaceras hos kan ha bott en så kort tid i Sverige att en kontroll i misstanke- och belastningsregistren bara är av begränsat värde. 6.10.9 Utredning av familjehem enligt LSS Socialstyrelsen tillstyrker förslaget. 7.7.2 En definition av jourhem förs in i SoF Socialstyrelsen tillstyrker förslaget. 7.7.3 Medgivandet ska vara förenat med villkor och omprövas Socialstyrelsen tillstyrker förslaget om ny bestämmelse i SoL, men har samma invändning mot förslaget om att myndigheten ska ta fram en avtalsmall som under 5.7.4. 7.7.4 En tidsgräns för tillfällig placering hos en närstående Socialstyrelsen är positiv till att en tidsgräns införs för tillfällig placering hos en närstående, men bedömer att samma tidsgräns bör gälla här som vid barnavårdsutredningar, det vill säga fyra månader.
SOCIALSTYRELSEN 2014-06-23 Dnr 10.1-7441/2014 6(10) 8.3.2 Tillståndsplikt för förmedling av hem med konsulentstöd Socialstyrelsen tillstyrker tillståndsplikt, men gör bedömningen att lagförslaget i denna del måste tydliggöras. Tillståndsplikten och i följd därav tillsynen bör avgränsas till att gälla för specificerade verksamhetsuppgifter, bland andra utredning av familjehems lämplighet. En tillståndsplikt som även omfattar själva förmedlingen av tjänsterna att ta fram och föreslå hem som placeringsalternativ skulle kunna vara svårförenligt med 2 kap. 17 regeringsformen respektive artikel 56 i Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt. Vidare saknar Socialstyrelsen en analys av vad som ska gälla för förmedling av hem med konsulentstöd för unga och förslag om ökad tillsyn för att granska de verksamheter som fått tillstånd och om kriterier som tillsynen kan använda. Om tillståndskravet ska vara meningsfullt måste det hänga samman med insatser för att bevaka kvaliteten och säkerheten i de berörda verksamheterna. Utan sådana insatser kan tillstånden komma att legitimera verksamheter med bristande kvalitet. 9.2.3 Nationella insatser för att underlätta rekrytering av familjehem Socialstyrelsen tillstyrker förslaget, men saknar en analys av orsakerna till dagens rekryteringsproblem och till att familjehem avsäger sig sina uppdrag. De regionala utvecklingsledarna bör enligt Socialstyrelsens mening ha en viktig roll i genomförandet av informationsinsatsen. Det förutsätter dock ökad kontinuitet i deras arbete, som nu styrs ett år i taget genom överenskommelsen mellan regeringen och SKL om en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. 9.2.4 Nationellt centrum för familjehemsvård Socialstyrelsen välkomnar en nationell satsning på kvalitetsutveckling av familjehems- och jourhemsvården och att myndigheten får i uppdrag att utreda formerna för detta. Enligt Socialstyrelsens mening bör en sådan satsning knytas till den statliga kunskapsstyrningen inom vård och omsorg, där regeringen har föreslagit att Socialstyrelsen ska vara den centrala kunskapsmyndigheten. Socialstyrelsen vill också betona att det behövs långsiktighet och kontinuitet i de nationella utvecklingsinsatserna. Under de senaste åren har Socialstyrelsen tagit fram utbildningsmaterial, en bedömningsmetod och annat stöd för familjehemsvården och utvecklat samarbetet med de regionala utvecklingsledarna. En metod för samtal med barn i familjehem håller nu på att utvecklas av myndigheten i samverkan med Barnombudsmannen. Det är viktigt att det finns kapacitet på nationell nivå att förvalta och uppdatera sådant material och att behålla och utveckla sådana nätverk och strukturer. 10.5.2 Placeringsformer för barn Socialstyrelsen tillstyrker den del av författningsförslaget som innebär att en bestämmelse införs i SoL som tydliggör vilka placeringsformer som får användas för barn som behöver vård utanför det egna hemmet. Utredningens förslag bör dock enligt Socialstyrelsens mening anpassas efter myndighetens bedömningar av de nya placeringsformer som utredningen föreslår (se nedan 10.5.3 10.5.4). Vidare saknar Socialstyrelsen ett tydliggörande av skyddat boende som placeringsalternativ för barn som utsatts för våld av närstående. Utredningen berör
SOCIALSTYRELSEN 2014-06-23 Dnr 10.1-7441/2014 7(10) inte frågan och det framgår inte av delbetänkandet om skyddade boenden kan ingå i de föreslagna placeringsformerna, exempelvis inom ramen för familjehem eller HOB. Enligt Socialstyrelsens mening är det viktigt att barns möjligheter till skyddade boenden klargörs. Frågan kan också komma att beröras av de förslag som den nationella samordnaren mot våld i nära relationer lämnar till regeringen sommaren 2014. Placeringsformerna för barn behöver enligt Socialstyrelsens mening också beskrivas i anslutning till de åtgärder som kan vara aktuella för de barn som inte kan återvända till sitt ursprungliga hem, bland annat nationella adoptioner i familjehem och vårdnadsöverflyttningar av barn som är placerade i familjehem. Som framgår av Socialstyrelsens rapport Nationella adoptioner av barn i familjehem kan sådana åtgärder ibland ersätta en ny eller fortsatt placering. Socialstyrelsen ifrågasätter den del av författningsförslaget som innebär att det nya begreppet annat boende ska användas istället för HVB vid vård utanför egna hemmet för personer över 18 år. Socialstyrelsen anser att utredningen överhuvudtaget inte har belyst konsekvenserna av det nya begreppet, som öppnar för nya och oreglerade placeringsformer utan tillräckliga krav på kvalitet och säkerhet. Både när det gäller unga och andra vuxna personer behövs en närmare analys av förslagets konsekvenser och alternativa författningsändringar. Möjligen kan en del av problemen med det nya begreppet undanröjas om bestämmelsen utformas så att tydliggörandet av vilka placeringsformer som får användas för barn även omfattar unga över 18 år och under 21 år. En sådan förändring tydliggör dock inte vilka placeringsformer som ska vara möjliga för andra vuxna personer. När det gäller unga över 18 år och under 21 år saknar Socialstyrelsen ett klargörande av om den pågående försöksverksamheten med boende och studier för ensamkommande unga på folkhögskolor ingår i någon av placeringsformerna. 10.5.3 Stödboende en ny placeringsform Socialstyrelsen avstyrker förslaget i dess nuvarande utformning. Socialstyrelsen delar utredningens bedömning att det behövs ett tydligt reglerat alternativ till HOB för unga som inte behöver omvårdnad och behandling. Myndigheten är dock oroad av bristen på uppföljningar och andra uppgifter om hur dagens stödboenden fungerar. Utredningen refererar inga undersökningar eller uppgifter om vad utvecklingen av stödboenden hittills har betytt för placerade barn och unga. Inte heller kommenterar utredningen de negativa erfarenheter av stödboenden som framkommit i Socialstyrelsens rapport Ensamkommande barns och ungas behov en kartläggning. Det handlar bland annat om isolering och svårigheter i skolarbetet när samhällets stöd inskränks till ett boende med begränsat stöd. Socialstyrelsen vill understryka vikten av att placeringsformer endast förändras på ett sådant sätt att samhällets ansvar för de barn och unga som behöver en placering inte äventyras eller tunnas ut. I annat fall riskerar förändringarna att leda till ökad utsatthet bland placerade barn och unga, vilket kan få allvarliga konsekvenser för dem och för samhället på längre sikt. Socialstyrelsen bedömer att placeringsformen enbart bör betecknas som stödboende. Den begränsade personaltillgång som utredningen föreslår räcker inte
SOCIALSTYRELSEN 2014-06-23 Dnr 10.1-7441/2014 8(10) för sådan tillsyn i det dagliga livet som placeringsformen sägs kunna tillgodose. Konsekvenserna av den begränsade tillsynen, till exempel på kvällar och helger, bör särskilt uppmärksammas i den uppföljning och utvärdering som utredningen föreslår att Socialstyrelsen ska göra (se nedan under 10.5.5). Enligt Socialstyrelsens mening behövs det också ett förtydligande av om utredningens beskrivning av stödboenden som egna lägenheter omfattar satellitboenden utan omvårdnad och behandling i anslutning till HOB. Vidare bedömer Socialstyrelsen att införandet av stödboende som placeringsform bör ske under striktare former än vad utredningen föreslår. Med tanke på de osäkerheter som finns kring stödboenden diskuterar utredningen om inte den ekonomiska regleringen mellan staten och kommunerna bör göras först efter en uppföljningsperiod. Socialstyrelsen vill understryka att behovet av försiktighet är minst lika stort när det gäller innehåll och kvalitet i stödboendena. Socialstyrelsen anser därför att placeringsformen inte bör användas för barn under 18 års ålder under den tid som myndighetens uppföljning och utvärdering föreslås pågå, det vill säga två år, och att stödboendena under denna period bör omfattas av samma frekvenstillsyn som HOB. Samtidigt som uppföljningen och utvärderingen pågår kan analysen av stödboende som ett försvarbart alternativ för barn fördjupas. Det behöver till exempel klargöras om det är i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter att barn erbjuds en placeringsform som i huvudsak består av en enskild bostad och en relativt begränsad kontakt med vuxna. Socialstyrelsen vill understryka att beslut om placeringar i stödboenden inte bara måste fattas, genomföras och följas upp utifrån kraven för denna placeringsform i förhållande till individuella behov. Socialnämnden måste också utgå från en samlad bedömning av de andra insatser som kan vara aktuella för den enskilde. Det är viktigt att detta större sammanhang, där stödboende endast utgör en del, tydligt framgår av nya regler inom området och förarbeten till dessa. I det sammanhanget behövs en tydlig koppling till de regler som avser samverkan och individuell planering, bland annat bestämmelsen om samordnad individuell plan (SIP) i 2 kap. 7 SoL respektive 3 f hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL). Vidare bör kraven på utslussning från stödboende kompletteras så de ger den unge goda förutsättningar för ett långsiktigt eget boende. 10.5.4 Behandling i familj en ny placeringsform Socialstyrelsen avstyrker förslaget i dess nuvarande utformning. Socialstyrelsen delar utredningens bedömning om att behandling i familj kan fylla en viktig funktion som placeringsform inom den sociala barn- och ungdomsvården. Socialstyrelsen anser dock inte att utredningen presenterar några vägande skäl för att verksamheten själv ska ansvara för familjens allmänna lämplighet. Enligt Socialstyrelsens mening bör socialnämndens huvudansvar för att utreda familjehem och besluta om medgivande även gälla vid denna placeringsform. Vidare bedömer Socialstyrelsen att det krävs tydligare kriterier för vilka behandlingar som ska kunna ges i denna placeringsform och tydliga krav på den utbildning som ska krävas av dem som utför behandlingen. Den nya placeringsformen får inte leda till sådana brister i kompetens och metodval som IVO konstaterat i HVB, med risker för att den vård som erbjuds inte är trygg och
SOCIALSTYRELSEN 2014-06-23 Dnr 10.1-7441/2014 9(10) säker. Utredningen skriver att Socialstyrelsen förutsätts utfärda föreskrifter om vilka krav som ställas på verksamhetens personal, men för att detta ska vara möjligt behöver myndigheten få bättre underlag genom författningar och förarbetestexter än vad än vad som finns i delbetänkandet. Även när det gäller behandling i familj kan det övervägas om placeringsformen i ett första skede bör användas för barn under 18 års ålder under den tid som Socialstyrelsens uppföljning och utvärdering föreslås pågå. 10.5.5 Uppföljning och utvärdering av de nya placeringsformerna Socialstyrelsen tillstyrker förslaget att myndigheten får i uppdrag att följa upp och utvärdera de nya placeringsformerna, men vill bredda uppdraget så att det även avser resultat av förslagen på verksamheten vid HOB. För en samlad bild av vårdkedjan för barn och unga är förhållandet mellan HOB och de nya placeringsformerna viktigt. Vidare bedömer Socialstyrelsen att uppdraget ska genomföras i samråd inte i samverkan med IVO. Det är viktigt att skilja mellan det underlag som tillsynen kan bidra med och ansvaret för att följa upp och utvärdera lagändringar och placeringsformer. Socialstyrelsen vill understryka vikten av att eventuella förändringar av placeringsformer genomförs så att den officiella statistiken kan användas för att följa dem. Utredningen kommenterar inte denna aspekt av förslagen. 11.4 Ekonomiska konsekvenser Socialstyrelsen anser att de ekonomiska konsekvenserna för statliga satsningar och uppdrag är för lågt beräknade av utredningen. Enligt Socialstyrelsens mening är tillräckliga resurser på nationell nivå för uppföljning, utvärdering och tillsyn en förutsättning för införandet av de nya placeringsformerna stödboende och behandling i familj. Socialstyrelsen föreslås få ett resurstillskott motsvarande knappt en årsarbetskraft (inklusive sociala avgifter och OH) det första året efter att de föreslagna förändringarna genomförts och drygt en årsarbetskraft under det andra året. Socialstyrelsen bedömer att ytterligare resurser behövs för kartläggningar m.m. inom ramen för uppföljningen och utvärderingen av de nya placeringsformerna. Socialstyrelsen konstaterar att utredningen inte uppmärksammar behovet av resurser för ytterligare insatser av myndigheten när det gäller regelarbete och officiell statistik till följd av förslagen. För det föreslagna nationella kunskapscentrumet beräknar utredningen resurser motsvarande två till tre tjänster. Socialstyrelsen vill framhålla att en nationell utvecklingssatsning också måste omfatta en långsiktig basfinansiering för att bygga upp och förvalta strukturer för omvärldsbevakning, kunskapsförmedling m.m. Mot bakgrund av erfarenheter av att bedriva social tillsyn bedömer Socialstyrelsen att de resurser som beräknas för IVO:s nya uppgifter när det gäller tillstånd och tillsyn sannolikt behöver ses över. Såväl tillsynen av de nya placeringsformerna och den föreslagna verksamhetstillsynen av familjehems- och jourhemsvård är omfattande och viktiga och resurskrävande uppgifter.
SOCIALSTYRELSEN 2014-06-23 Dnr 10.1-7441/2014 10(10) 12.1 Ikraftträdande Socialstyrelsen är tveksam till om det är möjligt att genomföra de föreslagna författningsändringarna den 1 juli 2015. Särskilt när det gäller de nya placeringsformerna stödboende och behandling i familj är det angeläget att författningsändringarna genomförs på ett sådant sätt och i en sådan takt att de främjar en trygg och säker vård för barn och unga. Det är också viktigt att också kvalitetsoch kompetensfrågor beaktas före, under och efter införandet av de nya placeringsformerna. Som framgår av detta remissyttrande finns det också flera andra delar av förslagen som behöver justeras eller kompletteras. Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektören Lars-Erik Holm. I den slutliga handläggningen har avdelningschefen Annemarie Danon och t.f. enhetschefen Annika Öquist deltagit. Utredaren Pär Alexandersson har varit föredragande. SOCIALSTYRELSEN Lars-Erik Holm Pär Alexandersson