Lab Jordgubben och Skogstjänst

Lab Jordgubben och Skogstjänst - Datorlaboration i produktkalkylering och investeringskalkylering - TEAE01 Grundkurs i Industriell ekonomi Ht 2 2012 Institutionen för industriell utveckling Linköpings universitet

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INSTRUKTIONER... 2 GENOMFÖRANDE OCH BETYG... 2 FÖRBEREDELSEUPPGIFTER... 2 AB JORDGUBBEN... 3 RECEPT... 4 Jordgubbssylt... 4 Djupfrysta jordgubbar... 4 BUDGET INFÖR NÄSTA ÅR... 4 Uppgift 1... 5 Uppgift 2... 6 Uppgift 3... 8 Uppgift 4... 9 SKOGTJÄNST AB... 10 ARBETSKRAFT HOS JOHANSSONS SKOGSTJÄNST AB... 10 GRUNDLÄGGANDE FÖRKUNSKAPER VID INVESTERINGSKALKYLERING... 12 Uppgift 5... 12 Uppgift 6... 13 Uppgift 7... 13 BILAGA 1. KALKYLSTOMME AB JORDGUBBEN... 16 BILAGA 2. KALKYLSTOMME SKOGTJÄNST AB... 17 1

Instruktioner Syftet med denna laboration är att ni i grupper om två studenter ska få möjlighet att tillämpa era kunskaper i produktkalkylering och investeringskalkylering på ett mer verklighetsnära och praktiskt sätt. Genomförande och betyg Laborationen förbereds i grupper om två studenter, men var och en av er ska kunna presentera en lösning av laborationen. Förberedelser och laboration kommer att utförs kalkylprogrammet Excel. Om ni är osäkra på programmet finns en resurslaboration tillgänglig via kurshemsidan. Tiden är knapp och för att ni ska hinna med laborationen på avsatt tid, samt för att få ut rätt lärdom av laborationen krävs ordentlig förberedelse. Ambitionen är att hinna gå djupare och förstå vad det är för bakomliggande frågor i laborationen samt hur man kan förstå dessa med hjälp av teori som ges på föreläsningar, lektioner samt kurslitteratur. Redovisningen av laborationen sker muntligt, men ni ska komma till laborationen med skriftliga förberedelser. Ni ska visa upp en inträdesbiljett som består av era egna skriftliga förberedelser på papper samt era sparade Excel filer. För godkänt på laborationen krävs att ni har blivit godkända på samtliga förberedelse- och laborationsuppgifter. Om ni inte hinner genomföra laborationen på utsatt tid får ni göra klart den på egen hand och sedan komma tillbaka och avsluta den vid ett senare tillfälle. Förberedelseuppgifter Beräknad tidsåtgång för förberedelseuppgifterna är cirka 15 timmar. Börja med att läsa hela laborationshandledningen samt avsnitt om produktkalkylering och investeringskalkylering i kursboken. Gör därefter följande: Förberedelseuppgift AB Jordgubben Öppna filen jord.xls som finns på kurshemsidan och fyll i cellerna i Kalkylstomme AB Jordgubben med hjälp av den information som är given i lab-handledningen. Fyll i formler i de celler som är beroende av data från övriga celler. Celler som ska fyllas i med formler är inramade och skuggade. Celler som ska fyllas i med siffror är enbart inramade. Sätt er också in i hur cellernas namn är definierade. Använd dessa (t.ex. A1,A2, A3) när ni refererar. Gör uppgift 1, fyll i laborationshandledningen och kom ihåg att spara din Excel fil! Förberedelseuppgift AB Skogstjänst Öppna filen skog.xls som finns på kurshemsidan och fyll i de markerade cellerna i Kalkylstomme Skogtjänst AB med hjälp av den information som är given i laborationshandledningen. Samma regler gäller här för formler och siffror i cellerna. Notera att cellerna är definierade med namn. T.ex. om ni ska använda nusummefaktorn på 5 år med bestämd kalkylräntan, så ska ni alltså skriva =Nusum5. Motsvarande gäller även för nuvärdefaktorn. Det räcker med att förbereda en formel för nusummefaktor respektive nuvärdefaktor. Använd sedan Excels fyllningsfunktion. Fråga assistent om något är oklart! Gör uppgift 5, fyll i laborationshandledningen och kom ihåg att spara din Excel fil! 2

AB Jordgubben AB Jordgubben är ett familjeföretag från Borgholm på Öland som tillverkar och säljer jordgubbssylt och djupfrysta jordgubbar. Företaget drivs av bröderna Stig och Rune Larsson och produktionen sker i en relativt liten skala. Brödernas affärsidé är att tillverka jordgubbsprodukter av högsta kvalitet. Kundkretsen utgörs främst av de jordgubbskonnässörer som verkligen uppskattar smaken av öländska jordgubbar och som därtill är beredda att betala lite extra för produkten. AB Jordgubben är därför inte så beroende av de marknadspriser som de stora tillverkarna har bildat för liknande produkter, utan kan inom rimliga gränser bestämma försäljningspriset på egen hand. Företaget har följande organisationsstruktur: Ledning Inköp Tillverkning Administration Försäljning Rensning Kokning Runes fru, Inger, arbetar med inköp. Hon köper in jordgubbar, socker, förpackningar och övriga råvaror. Inger ansvarar för kapitalbindningen i råvarulagret och ska se till att det alltid finns lämpliga mängder råvaror hemma. En stor del av arbetstiden går åt till att upprätthålla kontakten med de lokala jordgubbsodlarna så att de inte säljer sina jordgubbar till brödernas konkurrent Örjan Andersson, ägare till Örjans Stormarknad. Rune ansvarar för tillverkningen och till sin hjälp har han tre deltidsanställda ackordsarbetare. Avdelningen är uppdelad i två funktioner, rensning och kokning. I rensningsfunktionen rensas och sköljs jordgubbarna. En viss sortering sker också; de jordgubbar som är finast fryses in, medan övriga blir till sylt. Efter rensningen flyttas bären till kokningsfunktionen. Där mäts först råvaror upp motsvarande en tillverkningssats. De ingredienser som ska bli sylt hälls ner i ett 200 liters kokkärl och värms därefter upp under omrörning. När sylten efter några timmar är klar hälls den upp i glasburkar som sedan etiketteras. De jordgubbar som ska frysas in utnyttjar endast förpackningsdelen i kokningsfunktionen. Efter att en tillverkningssats jordgubbar har mätts upp förpackas de i pappkartonger samtidigt som lite socker strös över dem. Infrysningen sker sedan hos grossisten efter det att jordgubbskartongerna har levererats. Företagets ledning och administration sköts av Stig som är den mer ordentlige av bröderna. Det innebär att han ansvarar för den övergripande planeringen i företaget samt även för ekonomi och bokföring. I försäljningsfunktionen arbetar Stigs son Peter. Försäljningen av produkterna sker i huvudsak till några mindre livsmedelsgrossister i södra Sverige. Förutom kontakten med 3

dessa ansvarar Peter för kapitalbindningen i färdigvarulagret samt för att det hela tiden finns jordgubbsprodukter att leverera. Viss marknadsföring sker genom regelbundna annonser i gastronomi- och branschtidningar. Recept För att kunna beräkna lämpliga inköpsvolymer på råvaror samt försäljningspriser på företagets produkter har Stig fått följande recept från tillverkningsavdelningen. Jordgubbssylt En sats ger 100 liter jordgubbssylt vilket motsvarar 200 burkar à 0,5 liter Råvaror: 180 liter jordgubbar 45 kg socker vatten, konserveringsmedel, citronsyra och stabiliseringsmedel Förpackningar: 200 glasburkar à 0,5 liter Blanda råvarorna i kokkärlet och koka upp under omrörning. Låt sylten svalna och förpacka i glasburkar. Djupfrysta jordgubbar En sats ger 50 liter jordgubbar vilket motsvarar 50 kartonger à 1 liter Råvaror: 50 liter jordgubbar 4 kg socker Förpackningar: 50 pappkartonger à 1 liter. Socker strös över jordgubbarna samtidigt som de förpackas i kartonger. Budget inför nästa år Peter och Inger gjort följande bedömningar av försäljningsvolymer och inköpspriser: Budgeterade försäljningsvolymer Jordgubbssylt 29000 burkar Djupfrysta jordgubbar 18000 kartonger Budgeterade inköpspriser på råvaror och förpackningar Jordgubbar 7,50 kronor per liter Socker 6,40 kronor per kg Glasburkar 1,20 kronor per st Pappkartonger 0,55 kronor per st Baserat på uppgifter från tillverkningen har Stig gjort följande uppskattning av ackordslönen per tillverkad sats av de två olika produkterna: 4

Budgeterade direkta löner i tillverkningsavdelningen Jordgubbssylt 810 kronor per sats Djupfrysta jordgubbar 280 kronor per sats Stig har även sammanställt följande budgetar för omkostnaderna i respektive funktion: Inköp Löner inklusive sociala avgifter 63000 kronor Räntekostnader 16000 kronor Övriga kostnader 1000 kronor Summa 80000 kronor Tillverkning Löner inklusive sociala avgifter 53000 kronor Avskrivningar på maskiner 158000 kronor Kostnader för underhåll/reparationer 4000 kronor Energikostnader 31000 kronor Vattenkostnader 2000 kronor Övriga råvarukostnader 2000 kronor Summa 250000 kronor Administration Löner inklusive sociala avgifter 96000 kronor Övriga kostnader 34000 kronor Summa 130000 kronor Försäljning Löner inklusive sociala avgifter 115000 kronor Marknadsföring 45000 kronor Räntekostnader 23000 kronor Övriga kostnader 7000 kronor Summa 190000 kronor Uppgift 1 Rune och Stig är inte speciellt intresserade av ekonomi och anser sig därför inte ha tid att lära sig produktkalkylering. Genom en vän har de hört att ni läser kursen Industriell ekonomi och ber er därför upprätta en självkostnadskalkyl för AB Jordgubbens produkter med följande påläggsbaser: Funktion Påläggsbas Inköp Direkt material Tillverkning Direkt lön Administration Tillverkningskostnad Försäljning Tillverkningskostnad 5

Företaget använder ett vinstpålägg på 10 procent av självkostnaden för produkterna. Mata in de variabler och formler i kalkylbladet som ni kommit fram till i förberedelseuppgiften. 1a) Vilka påläggssatser erhåller ni? Påläggssats MO % TO % AO % FO % 1b) Vad blir tillverkningsomkostnaden och försäljningspriset för produkterna? Jordgubbssylt Djupfrysta jordgubbar TO kr/st kr/st Försäljningspris kr/st kr/st När ni anser er vara färdiga med uppgift 1, spara och ta med filen till labbtillfället! Fortsätt där med uppgift 2 i nästa flik och döp om den. Kopiera allt från uppg1 till uppg2 och ändra sedan och/eller lägg till den information som behövs Uppgift 2 En dag får ni ett vykort från Högfjällshotellet i Sälen. Stig och Rune som är där och åker skidor och har synpunkter på din självkostnadskalkyl i uppgift 1 och undrar om inte fördelningen av tillverkningsomkostnaderna blev lite missvisande. För att ni ska kunna göra en mer rättvisande kostnadsfördelning ger de dig följande upplysningar: De budgeterade ackordslönerna i tillverkningsavdelningen kan delas upp på funktionerna rensning och kokning enligt nedan: Rensning Jordgubbssylt 390 kronor per sats Djupfrysta jordgubbar 210 kronor per sats Kokning Jordgubbssylt 420 kronor per sats Djupfrysta jordgubbar 70 kronor per sats 6

Även tillverkningsavdelningens budgeterade omkostnader kan delas upp ytterligare: Rensning Löner inklusive sociala avgifter 25000 kronor Avskrivningar på maskiner 4000 kronor Kostnader för underhåll och reparationer 500 kronor Vattenkostnader 500 kronor Summa 30000 kronor Kokning Löner inklusive sociala avgifter 28000 kronor Avskrivningar på maskiner 154000 kronor Kostnader för underhåll och reparationer 3500 kronor Energikostnader 31000 kronor Vattenkostnader 1500 kronor Övriga råvarukostnader 2000 kronor Summa 220000 kronor Använd den nya informationen om ackordslöner och omkostnaderna i tillverkningsavdelningen för att utföra en mer rättvisande fördelning av tillverkningsomkostnaderna, fortfarande med direkt lön som påläggsbas. Inför separata TO-pålägg för funktionerna rensning respektive kokning. Använd kalkylbladet som du kopierat till fliken uppg2 och utför de kompletteringar som behövs. (TO total = TO rensning +TO kokning ) 2a) Vilka påläggssatser erhåller ni för tillverkningsomkostnaderna i rensning respektive kokning? Påläggssats TO Rensning % TO Kokning % 2b) Vad blir tillverkningsomkostnaden och försäljningspriset för produkterna nu? Jordgubbssylt Djupfrysta jordgubbar TO Rensning kr/st kr/st TO Kokning kr/st kr/st TO Totalt kr/st kr/st Försäljningspris kr/st kr/st 7

2c) Varför blir denna självkostnadskalkyl mer rättvisande än den i föregående uppgift? Innan ni går vidare till uppgift 3 sparar ni kalkylen på fliken uppg2 och kontrollerar att ni fått rätt resultat. Uppgift 3 Efter en konferens på Limhamn ringer Stig och undrar om det inte kan vara bättre att använda antalet maskintimmar i tillverkningen som påläggsbas istället för direkt lön. Han faxar följande information om budgeterade maskintimmar per funktion i tillverkningen: Rensning Jordgubbssylt 2,2 timmar per sats Djupfrysta jordgubbar 0,3 timmar per sats Kokning Jordgubbssylt 5,5 timmar per sats Djupfrysta jordgubbar 0,5 timmar per sats Använd den nya informationen om maskintimmarna i tillverkningen för att fördela tillverkningsomkostnaderna med maskintid som påläggsbas. Använd kalkylbladet från uppgift 2 och utför de kompletteringar som behövs och skapa fliken uppg3. 3a) Vilka påläggssatser erhåller ni nu för tillverkningsomkostnaderna i rensning respektive kokning? Påläggssats TO Rensning TO Kokning kr/h kr/h 3b) Vad blir tillverkningsomkostnaden och försäljningspriset för produkterna nu? Jordgubbssylt Djupfrysta jordgubbar TO Rensning kr/st kr/st TO Kokning kr/st kr/st TO Totalt kr/st kr/st Försäljningspris kr/st kr/st 8

3c) Blir fördelningen av tillverkningsomkostnaderna mer rättvisande med maskintimmar som påläggsbas? Varför/Varför inte? Uppgift 4 4a) Vilken påläggsbas är den mest rättvisande i respektive funktion i tillverkningsavdelningen, direkt lön eller maskintimmar? Rensning Kokning Påläggsbas 4b) Motivera valet av ni gjort av påläggsbaser! En ledtråd kan vara att titta på omkostnadsstrukturen i respektive funktion. När ni anser er vara färdiga med uppgift 4 ska ni redogöra för laborationsassistenten för vilket pris ni skall ta för respektive produkt samt vilka påläggsbaser ni anser är mest lämpliga för AB Jordgubben! 9

Skogtjänst AB Skogsbonden och agronomen Göran Johansson bor på sin skogsgård strax norr om Tingsryd i Småland. Göran Johansson är ensam ägare till Johanssons Skogtjänst AB. Företaget åtar sig uppdrag såsom t.ex. gallring och avverkning av skog. Företaget har, förutom Göran, en heltidsanställd som heter Gunnar Svensson. Alltsedan orkanen Gudrun har Göran och Gunnar haft fullt upp i skogen. När nu vindfällorna minskat har Göran uppfattat ett uppdämt efterfrågan på tjänster inom markberedning och plantering hos sina kunder. Hans tanke är att till våren 2006 kunna erbjuda dem dessa tjänster. Planen är att Johanssons Skogtjänst AB från dess att tjälen går ur marken till dess att marken åter fryser ska arbeta med markberedning och plantering. Resterande delen av året ska användas till gallring och avverkning. Enligt Göran Johansson beräkningar kommer företaget att behöva en säsongsanställd. Han har därför bestämt med skogsarbetaren Gertrud om anställning till våren. Johanssons Skogstjänst AB tillämpar en kalkylränta på 15 %. Göran Johansson har även gjort ett överslag på ställtider, förflyttning av maskiner med mera och tror att de effektiva arbetstimmarna vid maskinerna, alltså den tid då maskinerna körs, kommer att vara 2 016 h/år (16 h/dag, 21 dagar/månad och 6 månader/år). När det gäller plantering ska avståndet mellan plantorna vara 1,8 meter för bästa tillväxt, vilket medför 3 086 plantor per hektar. Göran bedömer att Johanssons Skogtjänst AB med nuvarande kundbas kan ta en marknadsandel om 1 300 ha/år för markberedning respektive plantering. Arbetskraft hos Johanssons Skogstjänst AB Gunnar och Gertrud kommer att arbeta 6 månader/år med markberedning och plantering, medan Göran själv kommer att arbeta totalt 7 månader/år med denna verksamhet på grund av diverse för- och efterarbeten. Samtliga angivna löner är angivna inklusive arbetsgivaravgifter. Arbetstid vid Administration Månadslön maskin [h/vecka] [h/vecka] [kr] Göran 40 5 34 000 Gunnar 40 0 26 000 Gertrud 40 0 26 000 Maskiner Företagets har två skogsmaskiner, en relativt ny skotare (behandlas ej i denna labb) samt en skördare som närmar sig slutet av sin ekonomiska livslängd. Göran beräknar att maskinen kan vara i bruk ytterligare 2 år innan den mer eller mindre kollapsar. Att investera i en annan maskin inom en nära framtid är därmed oundvikligt. Göran har efter många jämförelser bestämt sig för skördaren Valmet 901.3, som fyller alla hans nuvarande och framtida krav. 10

Skördare Behålla egen Grundinvestering [kr] 0 Kvarvarande livslängd [år] 2 Nuvarande restvärde [kr] 150 000 Restvärde om två år [kr] 0 Service [kr/h] 200 Drift [kr/h] 300 Begagnad Valmet 901.3 Grundinvestering [kr] 1 800 000 Ekonomisk livslängd [år] 5 Restvärde efter 3 år [kr] 700 000 Restvärde efter 5 år [kr] 200 000 Service [kr/h] 85 Drift [kr/h] 150 Ny Valmet 901.3 Grundinvestering [kr] 2 500 000 Ekonomisk livslängd [år] 7 Restvärde efter 3 år [kr] 1 400 000 Restvärde efter 5 år [kr] 700 000 Restvärde efter 7 år [kr] 200 000 Service [kr/h] 65 Drift [kr/h] 150 Efter att skogen har slutavverkats brukar man för bästa återväxt först markbereda och därefter plantera ny skog. Planteringen kan göras manuellt men Göran vet att det finns flera ändamålsenliga maskiner på marknaden. Dessa maskiner monteras på skördarens kran och gör både markberedningsmomentet och planteringsmomentet och kallas på fackspråk för planter (eng). Då planters är nya på marknaden har Göran tagit hjälp av en maskinhandlare, som tagit fram två modeller som förslag; Bracke P11.a och Valmet Ecoplanter 2000. Planter Bracke P11.a Grundinvestering [kr] 400 000 Ekonomisk livslängd [år] 7 Restvärde [kr] 35 000 Service [kr/ha] 75 Drift [kr/ha] 50 Effektivitet [plantor/h] 400,0 Ecoplanter 2000 har fått flera fina utmärkelser för att den är mycket skonsam mot både miljö och skogsmark. Skogsägare har därför visat sig villiga att betala en extra slant för få sina hyggen planterade med Valmets Ecoplanter 2000. Ecoplanter 2000 Grundinvestering [kr] 600 000 Ekonomisk livslängd [år] 5 Restvärde [kr] 50 000 Service [kr/ha] 80 Drift [kr/ha] 60 Effektivitet [plantor/h] 600,0 11

Grundläggande förkunskaper vid investeringskalkylering Vid valet av skördare kommer ni att ställas inför problemet: Ska vi investera direkt eller använda befintlig och investera senare? Vid investeringsbedömning av ett byte är det enklast att först beräkna nyinvesteringens nuvärde, därefter placera den på tidsskalan då bytet sker, i detta fall år x, och sedan utföra ytterligare en beräkning till år 0 med hjälp av en nuvärdefaktor. Eftersom maskinerna presterar lika bra behöver ni endast studera utbetalningssidan: Tid [år] Tid [år] År 0 År x År 0 NPV GAMMAL NPV GAMMAL NPV NY NPV NY * Nuvärdefaktor Nuvärdet av en fördröjd investering blir alltså: NPV TOTAL = (NPV GAMMAL + NPV NY * Nuvärdefaktor) Om ni redan beräknat nuvärdet av en investering finns ett smidigt sätt att beräkna annuiteten av investeringen: Annuitet = NPV * Annuitetsfaktor = NPV * (Nusummefaktor) -1 Annuitetsfaktorn är alltså inversen av nusummefaktorn. Nuvärdet av investeringen fördelas alltså jämnt över investeringens totala livslängd. Uppgift 5 Göran Johansson har lagt fram följande förslag för valet av skördare. Han har utgått ifrån att befintlig används i två år innan den kraschar. 1. Använda befintlig till kollaps och därefter investera i en begagnad. Den begagnade säljs efter tre eller fem år. 2. Använda befintlig till kollaps och därefter investera i en sprillans ny. Den nya säljs efter tre, fem eller sju år. 3. Sälja befintlig och köpa en begagnad som sedan säljs efter fem år. 4. Sälja befintlig och köpa en sprillans ny som sedan säljs efter fem eller sju år. Bekanta er med kalkylbladet Uppgift 5 Skördare. (Ni ska enbart studera siffrorna) 5a) Rangordna de två mest lönsamma alternativen genom att studera NPV och Annuitet. Livslängd [år] Alternativ Nuvärde [kr] Annuitet [kr/år] år år 12

Uppgift 6 Efter att ha presenterat ert resultat av skördare för Göran anser han att det enklaste och mest passande för Johanssons Skogstjänst AB är att anpassa valet av skördare till livslängden för den investerade plantern. Mata in variabler och formler från förberedelseuppgiften i kalkylbladen P11.a och Ecoplanter 2000. Skifta till kalkylbladet Maskinsammanställning. Valet av skördare har på Görans order anpassats till livslängden på plantern, som är sju år för Bracke - P11a och fem år för Valmet - Ecoplanter 2000. Mata in formler för Totala inbetalningar [kr/år], och Inbetalningsöverskott [kr/år]. Ni ska endast använda er av värden från kalkylblad Maskinsammanställning. Lämna cellerna för Inbetalningar [kr/ha] tomma än så länge... 6a) Gör tidsaxeln fullständig genom att rita ut betalningsströmmarna, både in- och utbetalningarna, för Ecoplanter 2000 och den skördare som valts. Eftersom inbetalningarna fortfarande är obestämda kan ni markera dessa med storleken I. Tid [år] Mata in formler för NPV [kr] utifrån figuren ovan. Använd gärna cellen för inbetalningsöverskott i formeln istället för celler för totala in- och utbetalningar. 6b) Vilket är det lägsta pris Göran Johansson måste ta ut per hektar för att investeringarna ska vara lönsamma enligt nuvärdemetoden? Användbart hjälpmedel för denna uträkning är Goal Seek. Fråga assistent om ni inte förstår! P11.a Ecoplanter 2000 kr/ha kr/ha 13

Uppgift 7 När den konservativa Gertrud får höra om dina resultat presenterar hon istället det traditionella alternativet med manuell plantering. Gertrud berättar att det har blivit populärt att anlita billig arbetskraft från öst och hennes förslag är att investera i en markberedare, Bracke T26.a, och därefter anlita tillräckligt med arbetskraft för att få plantage på hela det beredda området. Antalet manuella planterare på arbetsmarknaden är stort. Bracke T26.a Grundinvestering [kr] 800 000 Ekonomisk livslängd [år] 7 Restvärde [kr] 75 000 Service [kr/ha] 100 Drift [kr/ha] 100 Effektivitet [ha/h] 0,60 Manuell plantering Ackordslön [kr/st] 0,68 Gunnar med passion för maskiner berättar att Valmet 901.3 inte är kraftig nog för att hantera Bracke T26.a utan att de kommer behöva Valmet 911.3. Ny Valmet 911.3 Grundinvestering [kr] 3 200 000 Ekonomisk livslängd [år] 7 Restvärde efter 7 år [kr] 300 000 Service [kr/h] 100 Drift [kr/h] 180 Ackordslönen är inklusive arbetsgivaravgifter. Mata in data och formler i kalkylbladet T26.a och gå därefter över till kalkylbladet Maskinsammanställning. Göran Johansson tror att man kan inkassera 4000 kr/ha för deras tjänster, men bedömer att man kommer att kunna få ytterligare 500 kr/ha för mark som är bearbetad av Ecoplanter 2000. Använd denna information för att svara på fråga 7! 7a) Kommer P11.a att vara ett lönsamt alternativ? Motivera! 14

7b) Studera endast Ecoplanter och T26.a. Vilket resultat får ni med följande metoder? Ecoplanter 2000 T26.a Annuitet [kr] Pay Off [år] Nuvärdekvot Internränta [%] Studera de olika metodernas resultat genom att variera kalkylräntan i fliken Användbar info. Testa flera olika kalkylräntor och se vad som händer. 7c) Vilket av alternativen Ecoplanter och T.26.a bör Johanssons Skogstjänst AB välja? Varför? Tips: Då internräntan ska tas fram är det den definierade cellen Kalkylränta i fliken Användbar info som ska justeras. Använd gärna Goal Seek. När ni anser er vara färdiga med uppgift 7 skall ni redogöra för laborationsassistenten vilket alternativ ni valt. 15

Bilaga 1. Kalkylstomme AB Jordgubben A B C D E 1 AB Jordgubben 2 3 Budgeterade inköpspriser 4 Jordgubbar [kr/liter] 5 Socker [kr/kg] 6 Glasburkar [kr/st] 7 Pappkartonger [kr/st] 8 9 Budgeterade kvantiteter Jordgubbssylt Djupfrysta jordg 10 Total volym [st] 11 Volym per sats [st] 12 Antal satser [st] 13 14 Budgeterad förbrukning per sats Jordgubbssylt Djupfrysta jordg 15 Jordgubbar [liter] 16 Socker [kg] 17 Förpackningar [st] 18 Direkt lön [kr] 19 20 Totala budgeterade kostnader Jordgubbssylt Djupfrysta jordg Totalt 21 Jordgubbar [kr] 22 Socker [kr] 23 Förpackningar [kr] 24 MO [kr] 25 Direkt lön [kr] 26 TO [kr] 27 AO [kr] 28 FO [kr] 29 16

Bilaga 2. Kalkylstomme Skogtjänst AB A B C D E 1 Användbar info 2 3 Kalkylränta "Kalkylränta" 4 Effektiv tid vid maskin [h/år] "Effektiv_tid" 5 Plantor per areaenhet [st/ha] "Plantor_per_ha" 6 7 År Nusummefaktor Nuvärdesfaktor 8 1 9 2 10 3 11 4 12 5 13 6 14 7 15 8 16 9 17 10 18 19 "NusumX" "NuvärdeX" A 1 P11.a 2 Grundinvestering [kr] 3 Ekonomisk livslängd [år] 4 Restvärde [kr] 5 Service [kr/ha] 6 Drift [kr/ha] 7 Effektivitet [plantor/h] 8 Effektivitet [plantor/år] 9 Lön Göran Johansson [kr/mån] 10 Lön anställda [kr/mån] 11 Total area [ha/år] 12 Totala servicekostnader [kr/år] 13 Totala driftkostnader [kr/år] 14 Totala löner, inkl. arb.giv.avg. 15 16 Totala utbetalningar [kr/år] A 1 Ecoplanter 2000 2 Grundinvestering [kr] 3 Ekonomisk livslängd [år] 4 Restvärde [kr] 5 Service [kr/ha] 6 Drift [kr/ha] 7 Effektivitet [plantor/h] 8 Effektivitet [plantor/år] 9 Lön Göran Johansson [kr/mån] 10 Lön anställda [kr/mån] 11 Total area [ha/år] 12 Totala servicekostnader [kr/år] 13 Totala driftkostnader [kr/år] 14 Totala löner, inkl. arb.giv.avg. 15 16 Totala utbetalningar [kr/år] B B 17