Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg:



Relevanta dokument
Problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Hantering av problemskapande beteende

Utmanande beteenden och problemskapande situationer

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

En föreläsning om problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Barn som bråkar. - beteendeproblem i förskolan. Manual för studieledare. ÖREBRO KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen pedagog.orebro.

Fostran av annorlunda barn

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Lågaffektivt bemötande

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Vilka är ni? menti.com

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Förra gången. Till denna gång!

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Hantering av problemskapande beteende

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

- Människor som kan uppföra sig gör det!

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Beteendeproblem i skolan och förskolan

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

LEDARSKAP I SKOLAN Kollegialt lärande

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Hantering av problemskapande beteende

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog

Vardagen - utvärdering

Lågaffektivt bemötande

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Hantering av problemskapande beteende

pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

Hantering av problemskapande beteenden

Lärandefrågor uppföljande samtal. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Stockholms stad.

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Om autism information för föräldrar

Hantering av problemskapande beteende

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

Idrott utan mobbning! Studieplan.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg.

Hantering av problemskapande beteende

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv. Lotta Lindholm Utvecklingsledare, LaB

Studiehandledning till

Att göra en studieplan

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

STUDIEHANDLEDNING TILL. Må bra med eller utan läkemedel

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Tvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt en omöjlig kombination?

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg. Psykolog

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

ANTIRASISM STUDIEPLAN

Praktisk föreningsekonomi

Vad är bemötande? Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Läropussel, minikonferens

Studiematerial Handledare

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Målbild för medarbetarskap. Vi skapar välfärd. för mölndalsborna. Vi vet när vi gör ett bra jobb. Vi omprövar och utvecklas

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt

Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1. 1. Dåtid återblickar på året som gått.

Hantering av problemskapande beteende

Transkript:

Studiecirkel Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Bo Hejlskov Elvén, Stockholm stad. Mars 2012 Verksamhet Cirkelledare Upplägg: Boken diskuteras på personalmöte eller APT. Tidsåtgång 1 timma per diskussionstillfälle. Börja med att informera om studiecirkeln på ett möte innan ni börjar med cirkeln. Dela då ut första instuderingsuppgiften. Gå igenom praktiska frågor. Behöver ni kopiera upp text till exempel? 1) Bakgrund sid 9 38 2) Självkontroll och metoder sid 39 50 3) Konsekvenstänkande sid 50 71 4) Föreställningar om beteendets orsak sid 71 84 5) Kravanpassning sid 85 104 6) Grundläggande belastningsfaktorer, situationsbestämda belastningsfaktorer sid 105 130 7) Varningstecken sid 130 150 8) Akuta kaostecken, skyddande och lugnande faktorer sid 150 171 9) Lågaffektivt bemötande sid 173 194 10) Avledning, konfrontation eller intervention, konfliktsökande brukare och principer sid 194 205 Instuderingsuppgift till första tillfället: Vilka typer av problemskapande beteenden finns på din arbetsplats? Sid 1 (10)

1:a träffen Bakgrund. Vilka typer av problemskapande beteenden finns på din arbetsplats? Förekommer farligt beteende hos någon/några brukare på er verksamhet? Är beteendet farligt för brukaren? Är beteendet farligt för omgivningen? Hur påverkas arbetsgruppen av detta? Instuderingsuppgift till andra tillfället: Kan du ge exempel på någon situation då du har försökt att ta kontroll över en brukare medvetet eller omedvetet? Sid 2 (10)

2:a träffen Självkontroll och metoder. Kan du ge exempel på någon situation då du har försökt att ta kontroll över en brukare medvetet eller omedvetet? Delge varandra exempel på att ta kontroll som ni funderat kring. Vilka metoder använder vi oss av på vår verksamhet för att hantera problemskapande beteenden? Fundera kring något av era exempel hur skulle vi kunna hjälpa brukaren att få självkontroll? Instuderingsuppgift till tredje tillfället: Kan du komma på något exempel på när du har ställt överkrav på en brukare?omedvetet? Sid 3 (10)

3:e träffen Konsekvenstänkande. Kan du komma på något exempel på när du har ställt överkrav på en brukare? Utifrån era exempel har överkraven skapat något problem? Vad för problem? Varför blev det problem? Hur skulle vi kunna undvika detta? Diskutera användning av mutor. Instuderingsuppgift till fjärde tillfället: Fundera över vilka beteenden och situationer som får dig att känna dig provocerad. Sid 4 (10)

4:e träffen Föreställningar om beteendets orsak. Fundera över vilka beteenden och situationer som får dig att känna dig provocerad. Diskutera kring de exempel ni funderat över. Vilka uttryck uppmärksammar ni (t.ex. manipulation, lögner, bristande motivation, envishet eller inflexibilitet)? Har vi lärt oss något från vår diskussion? Skriv gärna ner ett exempel. Instuderingsuppgift till femte tillfället: Kan du komma på något bra exempel på när du har ställt ett rimligt krav på ett bra sätt? Sid 5 (10)

5:e träffen Kravanpassning. Kan du komma på något bra exempel på när du har ställt ett rimligt krav på ett bra sätt? Vilken/vilka metoder för kravanpassning passar bäst i vår verksamhet/för våra brukare? Struktur, vi-upplevelser, tid, att få bli färdig, att få bli redo, mutor och lön, motiverande handlingar, motiverande stöd vid skiften, krav och påminnelser utan press och/eller med press? Diskutera kring utmaningen i att ställa krav beroende på brukarens dagsform. Instuderingsuppgift till sjätte tillfället: Fundera över vilka belastningsfaktorer som är av stor betydelse i din verksamhet/för din brukare. Sid 6 (10)

7:e träffen Varningstecken. Vilka varningstecken på belastning och stress är jag medveten om att det finns hos våra brukare? Berätta för varandra hur ni tänker kring varningstecken bland brukarna. Gör en gemensam kartläggning kring en av era brukare. Vilka positiva respektive negativa varningstecken kan ni uppmärksamma? Vad är viktigast för er personal att fokusera på för att hjälpa brukaren att bättre klara av sin vardag? Instuderingsuppgift till åttonde tillfället: Fundera över vilka kaostecken som förekommer hos brukare i din verksamhet. Sid 7 (10)

8:e träffen Akuta kaostecken, skyddande och lugnande faktorer. Fundera över vilka kaostecken som förekommer hos brukare i din verksamhet. Reflektera över om det förekommer kaostecken bland era brukare. Vilka av dessa kaostecken kan betraktas som akuta respektive långvariga? Vad kan ni som personal göra för att minimera risken för kaosupplevelser hos brukaren? Instuderingsuppgift till nionde tillfället: Vilka förhållningssätt inom metoden lågaffektivt bemötande är mest användbara i din verksamhet? Sid 8 (10)

9:e träffen Lågaffektivt bemötande. Vilka förhållningssätt inom metoden lågaffektivt bemötande är mest användbara i din verksamhet? Diskutera och ventilera tankar ni har om de olika förhållningssätten. Kom överens om något/några förhållningssätt som ni konsekvent ska pröva i bemötandet av en specifik brukare. Instuderingsuppgift till nionde tillfället: Reflektera över hur det fungerar med de förhållningssätt ni kom överens om att pröva. Sid 9 (10)

10:e träffen Avledning, konfrontation eller intervention, konfliktsökande brukare och principer. Reflektera över hur det fungerar med de förhållningssätt ni kom överens om att pröva. Delge varandra erfarenheter ni gjort när ni har använt metoden lågaffektivt bemötande. Vilka avledningsmetoder kan vara gångbara hos er? Fundera enskilt över vad den här studiecirkeln har gett dig. Gemensam summering: vad har vi lärt oss? Beskriv något positivt exempel. Vad vill vi fördjupa oss mer i framöver? Sid 10 (10)