Årsredovisning 2010 Trygghetsstiftelsen en mötesplats för omställning Stefan Attefall Jubileumsfest för rutinerad tjugoåring. Sidan 6 Adjunkter eftertraktade Alla adjunkter fick ny sysselsättning. Sidan 9 På bästa möjliga sätt Tre faktorer som bidrog till en bra process. Sidan 16 VERKSAMHETEN 2010 1
Innehållsförteckning VD har ordet 3 Presentation 4-5 Tjugoårsjubiléet 6-8 Malmö högskola 9 Rekryteringsservice 10 Seminarieverksamheten 11 Processen 12-13 Medarbetare 14-15 Patent- och registreringsverket 16 Årsredovisning för räkenskapsåret 2010 17 Förvaltningsberättelse 18 Flerårsöversikt Resultaträkning 19 Balansräkning 20 Kassaflödesanalys 21 Ekonomisk redovisning Resultaträkning 22 Balansräkning 23 Kassaflödesanalys 24 Noter 25-28 Revisionsberättelse 29 Styrelse och revisorer 30-31 Huvudkontor Stockholm Trygghetsstiftelsen Box 1145 111 81 Stockholm Besöksadress: Kungsgatan 57 A, 5tr Telefon: 08-613 14 00 Fax: 08-723 05 60 Kundtjänst: 020-613 140 E-post: info@tsn.se Internet: www.tsn.se Organisationsnummer: 80 20 15-0721 Utgiven av: Trygghetsstiftelsen en kollektivavtalsstiftelse Redaktör: Peter Kraméus / Grayling Grafisk form: Mattias Blomberg Formgivare Produktion: Mattias Blomberg Formgivare Foto: Magnus Pehrsson, Fredrik Persson / Scanpix, Michael Taubert /Taubert Produktion AB, Image Source / Johnér Bildbyrå Tryck: Ekotryckredners AB, Stockholm april 2011, upplaga 1 600 2 VERKSAMHETEN 2010
VD har ordet I ett samhälle i ständig förändring krävs det en kontinuerlig utveckling av våra myndigheter och deras verksamhet. Det krävs analys av olika handlingsalternativ och vilka konsekvenser de kan få. Högt på myndigheternas agenda ligger resurs- och kompetensbehovet, detta för att klara leveransen till medborgare och kunder. VD har ordet Det är i denna ständigt pågående rörelse som Trygghetsstiftelsen verkar. Stiftelsen underlättar omställningsarbetet som pågår och är samtidigt en viktig del i en god statlig personalpolitik. En personalpolitik som månar om att de som inte finns kvar i verksamheten får stöd på vägen till en ny försörjning. Här är parternas höga ambition tydlig och gemensam. Samarbetet mellan stiftelsen, arbetsgivare och fack fungerar mycket bra och är en förutsättning för att hålla den höga ambitionsnivån. Arbetsmarknaden har varit tuff men nu kommer det alltfler tecken på stabilitet. Det finns fler lediga platser och fler får arbete. Samtidigt skrivs färre in som nyarbetslösa. Det är positiva signaler som självklart ökar möjligheten för stiftelsens kunder att finna ett nytt arbete. Trygghetsstiftelsen ger myndigheter stöd inför, under och efter omställningsprocessen. Ambitionen är alltid att stötta den enskilde på bästa sätt genom att skapa en så god omställningsprocess det bara går. Vi har under 2010 ytterligare förstärkt vårt förebyggande arbete genom att erbjuda en mötesplats för arbetsgivare och fack i omställningsfrågor. Våra frukostmöten och seminarier om förändringsarbete och det svåra samtalet har varit mycket uppskattade. Caroline Söder Verkställande direktör. Vi har gjort stora utvecklingsinsatser inom stiftelsen under året. Vi har arbetat fram en värdegrund, utvecklat vår affärs- och verksamhetsidé och satt en ny organisation på plats. Vårt nya verksamhetssystem kommer att ytterligare förstärka våra möjligheter att stödja myndigheter och kunder. Inte minst genom utvecklade former för uppföljning och utvärdering av verksamheten. Avgörande i det här utvecklingsarbetet har stiftelsens medarbetare varit. De har gjort ett fantastiskt arbete. Detta gäller även våra underleverantörer som bland annat genomför våra kurser och coachar våra kunder. Mycket glädjande är att andelen kunder som finner ett nytt arbete eller en ny lösning har ökat under året. I genomsnitt finner 8 av 10 en lösning innan uppsägningstidens slut. Under det gångna året har vi arbetat hårt för att öka kännedomen om vår verksamhet genom ökad närvaro, riktad kommunikation och seminarier. Under 2010 har kännedomen hos våra arbetsgivare ökat till 93 procent. Däremot har vi fortfarande ett viktigt arbete kvar för att öka kännedomen bland fackliga representanter där 69 procent anger att de känner till oss väl eller mycket väl. Under året har vi kontinuerligt genomfört utvärderingar av samtliga aktiviteter och glädjande konstaterat att vi har en kundnöjdhet på 97 procent. Året avrundades med Trygghets stiftelsens 20-årsjubileum på Oscars teatern där många av oss samlades och firade. Att stiftelsen idag är en naturlig partner i omställningsarbetet är ett resultat av målmedvetna insatser genom åren av arbetsgivare och fack vid myndigheterna, stiftelsens medarbetare och andra intressenter. Personligen är jag fantastiskt glad att få vara med i denna utveckling och vi på stiftelsen ser fram emot ett nytt år och en fortsatt nära och givande samverkan med våra intressenter! VERKSAMHETEN 2010 3
Presentation Trygghetsstiftelsen på tre minuter Det här är Trygghetsavtalet Trygghetsavtalet omfattar alla anställda inom det statliga avtalsområdet som: Är uppsagda på grund av arbetsbrist och har haft en eller flera anställningar under sammanlagt minst ett år. I samband med omlokalisering av verksamheten till en annan ort inte väljer att följa med och som har haft en eller flera anställningar under sammanlagt minst ett år. Har haft tidsbegränsade anställningar som inte förlängs, förutsatt att anställningarna varat under sammanlagt minst tre år under de senaste fyra åren. Sedan starten av Trygghetsstiftelsen 1990 har cirka 90 000 personer omfattats av Trygghetsavtalet. Inflödet de senaste åren har varierat mellan 3 000 och 4 000 personer per år. Verksamheten finansieras av alla statliga myndigheter med en avgift som baseras på en procentuell andel av lönesumman. Trygghetsstiftelsen en mötesplats. 2010 hade stiftelsen 30 anställda och kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall och Västerås. Trygghetsstiftelsens affärsoch verksamhetsidé Trygghetsstiftelsen en kompetent aktör och samverkanspartner i statligt omställningsarbete: Trygghetsavtalet gäller också för dem som är anställda med lönebidrag. En arbetstagare omfattas av Trygghetsavtalet i maximalt sju år från och med att den statliga anställningen upphörde. Målet med trygghetssystemet är att skapa förutsättningar för den enskilda och erbjuda stöd för att finna en ny försörjning. Det här är Trygghetsstiftelsen Trygghetsstiftelsen bildades av parterna på den statliga arbetsmarknaden 1990 i samband med att de enades om Trygghetsavtalet för statligt anställda. Stiftelsens uppgift är att administrera och genomföra de aktiviteter som uttrycks i Trygghetsavtalet. När en statsanställd blir uppsagd på grund av arbetsbrist är det Trygghetsstiftelsens uppgift att så långt möjligt förhindra att han eller hon blir arbetslös. Detsamma gäller när någon till följd av omlokalisering väljer att inte följa med till den nya orten. Stödet till de uppsagda är individinriktat och utgår ifrån arbetslinjen. 4 VERKSAMHETEN 2010
Presentation Erbjuder uppsagda individuellt stöd som effektivt bidrar till nytt arbete eller annan lösning. Erbjuder anslutna verksamheter stöd som bidrar till att de mänskliga processerna i samband med omställningar fungerar väl. Erbjuder arbetsgivare, fack och andra aktörer mötesplatser för erfarenhets- och kunskapsutbyte i omställningsfrågor. Mål för verksamheten Trygghetsstiftelsens övergripande mål är att den uppsagde ska ha ett arbete eller annan lösning så snart som möjligt innan uppsägningstidens slut. För kunder med tidsbegränsad anställning är målet arbete eller annan lösning så fort som möjligt. Under 2009 sattes två nya kvantifierbara mål för verksamheten. Under ett verksamhetsår ska: Mer än 70 procent av de tillsvidareanställda ha löst sin situation innan uppsägningstidens slut. Mer än 75 procent av de tidsbegränsat anställda ha löst sin situation inom nio månader efter anställningens slut. Måluppfyllelse Under 2010 hade 81 procent av de tillsvidareanställda löst sin situation innan uppsägningen tog slut, vilket var högre än Trygghetsstiftelsens mål. För de tidsbegränsat anställda hade 74 procent löst sin situation inom nio månader, vilket är en procentenhet under det uppsatta målet. Ekonomiskt resultat 2010 i korthet Stiftelsens resultat uppgick till 59 mkr (58 mkr). Soliditeten (eget kapital i förhållande till totalt kapital) var 69 procent (63 procent). Kassaflödet var positivt och uppgick till 57 mkr (80 mkr). Avkastningen på stiftelsens kapital uppgick totalt under året till 7,0 procent (11,5 procent) och gav ett finansnetto på 11,7 mkr (22,8 mkr). En aktiv roll Trygghetsstiftelsen har en central position på den statliga arbetsmarknaden. Stiftelsen har på grund av sin strategiska roll skapat mötesplatser för diskussion och kompetensutbyte inom omställningsfrågor. Det är viktigt för Trygghetsstiftelsen att ha goda kontakter med såväl arbetsgivare, de fackliga organisationerna som riksdag och regering. Vid ett flertal tillfällen har stiftelsen varit remissinstans och strävan att vara en progressiv kraft i samhället kommer bland annat till uttryck i stiftelsens värdegrund. EKONOMISKT STÖD Trygghetsstiftelsens kunder har, utöver individuellt stöd till ny sysselsättning, även rätt till ekonomiskt stöd. Den som är anmäld till Trygghetsstiftelsen och får ersättning från a-kassa har rätt till avgångsersättning (AGE) från Trygghets stiftelsen. AGE kan beviljas till personer som är arbetslösa och har a-kassa. AGE ger en utfyllnad ovanpå a-kassan som gör att man totalt kommer upp i en ersättning som motsvarar 80 respektive 70 procent av den arbetsinkomst som är fastställd av a-kassan. Syftet med inkomsttrygghetstillägg (ITT) är att stimulera kunderna till att byta yrke, bransch eller ta ett nytt jobb även om lönen är lägre. Personer som får en ny tillsvidareanställning med lägre lön än i tidigare statlig anställning har rätt till ITT under maximalt fyra år. Under det första och andra året motsvarar utfyllnaden hela löneskillnaden. Det tredje och fjärde året får man halva löneskillnaden. VERKSAMHETEN 2010 5
20-årsjubiléet Stor fest för rutinerad tjugoåring Ur statsrådet Stefan Attefalls tal vid Trygghetsstiftelsens 20-årsjubileum Det är / / få 20-åringar som aktivt medverkat till att ge drygt 88 000 personer en ny start i sina yrkesliv, och att aktivt ha bidragit till att vända den besvikelse, oro, sorg och rädsla som en uppsägning kan ge upphov till hos enskilda, - till att istället stärka enskildas självförtroende och självbild genom att ge dem tillbaka tilltron till den egna förmågan och en positiv framtidstro som en ny anställning eller ett eget företagande kan ge. Man skulle kunna säga att överenskommelsen om att bilda Trygghetsstiftelsen och den verksamhet stiftelsen har bedrivit och bedriver är ett lysande exempel på hur väl den svenska modellen med dess goda samarbetsklimat fungerar. Den andra nyckeln till stiftelsens framgång är dess medarbetare. De gör en fantastisk insats och de bedriver sitt arbete med ett ständigt fokus på att arbeta resultatinriktat, att få till stånd en effektiv samverkan med alla berörda, att arbetet präglas av enkelhet och tillgänglighet samt sist men inte minst att arbetet präglas av professionalism. Stefan Attefall, Civil- och bostadsminister. FREDRIK PERSSON / SCANPIX BENNE LANTZ, VD 1991-1997 Innan jag tillträtt fick jag i förtid ta del av regeringens budgetproposition. Det visade sig att man skulle göra en kolossal neddragning i statlig verksamhet. Jag såg framför mig 10 000 uppsagda, på olika platser i landet, som knackade på Jag såg framför mig 10 000 uppsagda. dörren och vi var 5 personer i Stockholm som skulle ta hand om det. Det var en chock. Min första stora uppgift blev att bygga upp en organisation som kunde ta hand om det här. Jag ville att medarbetarna som träffade de uppsagda skulle få väldigt stora mandat, de skulle få företräda stiftelsen fullt ut. Det vill säga fatta egna beslut, direkt och på plats, även när det gällde rätt mycket pengar. Styrelsen stöttade mig i det. Trygghetsstiftelsen 1990 2010 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 Trygghetsavtalet träder i kraft och Trygghets stiftelsen bildas. Styrelsens första ordförande Ulf Göransson, Arbetsgivarverket. Regeringen beslutar att tio procent av statsförvaltningen ska bort på 3 år. Benne Lantz tillträder som vd. Samarbete med arbetsförmedlingen startar. 12 000 personer uppsagda. Arbetsgivarföreningen boa och riksdagens personal ansluts. 13 000 uppsagda. Nivån vid avgångsersättning sänks till 80 procent. Kjell-Åke Henstrand ordförande. 5 000 uppsagda. Stipendium för väl genomfört omställningsarbete. Ulf Göransson ordförande. Ny satsning grundkurser i trygghetsfrågor. Nätverk för avvecklare startas. Tidningen ArbetsKraft ges ut och blir ett framgångsrikt projekt för arbetssökande. Birgitta Isaksson Pérez ordförande. 6 VERKSAMHETEN 2010
20-årsjubiléet DAN MYRBerg, chefskonsulent 1990-2003, VD 2004-2009 När Trygghetsstiftelsen skulle bildas var knäck frågan vad den tidigare principen en gång statstjäntste man alltid statstjänsteman skulle ersättas med När Trygghetsstiftelsen skulle bildas var knäckfrågan vad den tidigare principen en gång statsjäntsteman alltid statstjänsteman skulle ersättas med. I det nya systemet kunde man i realiteten bli arbetslös. För att kompensera det behövde man skapa ett bra skyddsnät ekonomiskt och en lösning för de över 60 år som blev arbetslösa. När det var löst, löste sig även alla övriga frågor. BIRGITTA ISAKSSON PéreZ, generaldirektör ARBETSgivArverket, StyrelSeorDF 1996-2005 Jag mötte i huvudsak positiva reaktioner från de statliga myndigheterna. I något enstaka fall hade en myndighet andra idéer, kanske inspirerat från privata sidan, men nästan alltid när vi informerade om Trygghetsavtalet och rätade ut frågetecken tyckte alla att det var bra. Men myndigheterna tyckte också att avtalet kunde bli bättre. Man ansåg att avtalet var dyrt och att det mer skulle stimulera de uppsagda att snabbare gå till nya jobb. Vi hade viss framgång med att få igenom sådana ändringar i avtalet. Varje gång som det gjordes uppföljningar av hur de uppsagda i efterhand såg på utvecklingen, så svarade alltid en majoritet att det varit bra för deras personliga utveckling. Det var mycket glädjande och ett fint betyg för stiftelsen. SVEN-OLOF ARBEStåhl, Seko och vice ordf 1994-2002 Det var ovanligt på LO-sidan att ha ett trygghetssystem. Inledningsvis fick vi mycket kritik från det hållet, men vi tyckte hela tiden att avtalet var nyttigt för våra medlemmar och alla anställda. Vi har alltid varit positiva. När det sedan kom ett trygghetsavtal på LO-området När det sedan kom ett trygghet s avtal på LO-området i början av 2000-talet är förebilden Trygghetsstiftelsen. i början av 2000-talet är förebilden Trygghetsstiftelsen. Det allra bästa var personalen, hur de la ner sin själ i att göra sitt jobb. 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Forts. nästa sida Tsn.se lanseras. Ny vd Erika Thelning. Arbetsmarknaden vänder uppåt. Mer än 2 500 småföretag startade av stiftelsens kunder. Intentionsavtal med AMS angående kompetensutveckling. Datanätverk för egenstartare. Kundtjänst och fem fasta arbetskraftscentra startas. Stiftelsen fyller 10 år och är 42 anställda. 1 200 personer deltog i stiftelsens kurser. 744 kursdeltagare. Nätverk för arbetsgivarrepresentanter startas. 1 096 kursdeltagare. Seminarier om tidig omställning. 1 650 kursdeltagare. VERKSAMHETEN 2010 7
20-årsjubiléet ANNETTE CArnheDE, ofr/s, P, O OCH vice ORDFÖRANDE 2002- Under de cirka 10 år som jag varit vice ordförande i styrelsen har väldigt mycket hänt. Det har tagits stora politiska beslut som till exempel utlokalisering, nedläggning, sammanslagning eller utförsäljning av statlig verksamhet. Tillsammans med de årliga besparingsoch effektiviseringskraven på myndigheterna har det både ställt stora krav på och visat betydelsen av en fungerande Trygghetsstiftelse. Parternas gemen- De senaste åren har vi fokuserat än mer på arbetslinjen och vad som stödjer en uppsagd person till ett nytt arbete. I den andan har Trygghetsstiftelsen inrättat en rekryteringsservice för arbetsgivare. De statliga arbetsgivare som söker nya medarbetare kan vända sig till Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice innan de utannonserar en tjänst. Trygghetsstiftelsen söker då efsamma syn att ta ekonomiskt ansvar för stiftelsen har också under denna tid blivit tydlig. Detta tillsammans med uppbyggnaden av rekryteringsservicen har gett en trygghet för de statligt anställda. De goda resultaten visar också att de statligt anställdas kompetens är uppskattad och efterfrågad. I framtiden skulle jag önska att fler anställda, inte enbart de som riskerar arbetslöshet, skulle få möjlighet att få det stöd som stiftelsens medarbetare och program kan ge. Det skulle gagna både de anställda och verksamheterna. De goda resultaten visar också att de statligt anställdas kompetens är uppskattad och efterfrågad. De senaste åren har vi fokuserat än mer på arbetslinjen och vad som stödjer en uppsagd person till ett nytt arbete. GÖRAN ekström, generaldirektör ARBETSgivArverket, STYRELSeorDförANDE 2006- ter rätt kompetens bland de uppsagda personer som anmält sig till rekryteringsbasen. Vi har samtidigt minskat kostnaderna för passiva åtgärder som särskild pensionsersättning och pensionsersättning genom att höja ålderskraven vilket har varit ett starkt önskemål från våra medlemmar. Samtidigt är våra medlemmar fortsatt mycket nöjda med stiftelsens insatser och den personalpolitiska betydelse det har för omställningsarbetet. Att vara ordförande i Trygghetsstiftelsens styrelse är därför ett positivt uppdrag eftersom verksamheten har en så viktig funktion. 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 5 300 personer anmäldes till stiftelsen. 2 023 kursdeltagare. Kontor i Sundsvall öppnas. Trygghetsstiftelsen för försäkringskasseområdet gick upp i den statliga Trygghetsstiftelsen. Dan Myrberg vd. 5 810 personer uppsagda, försvarsmakten dominerade. 5 843 kursdeltagare. Beslut om omlokalisering. Anställda inom högskoleförordningen ansluts. Rekryteringsservice startas. 3 401 kursdeltagare. Doktorander, forskarassistenter med flera omfattas nu av Trygghetsavtalet. Göran Ekström ordförande. Återigen ökat inflöde, totalt 3 784 personer. 3 869 kursdeltagare. Programmet Nytt jobb med coaching skapas. 250 lediga tjänster kom in till rekryteringsservice. Ny vd Caroline Söder. Stiftelsen firar 20 år och har sammantaget haft 17 000 omställningsprojekt och 90 000 kunder. 8 VERKSAMHETEN 2010
malmö HÖGSKOla Läsåret 2009/10 var Malmö högskola tvungen att säga upp cirka 12 adjunkter vid lärarutbildningen på grund av arbetsbrist. Trygghetsstiftelsen kopplades in i ett tidigt skede och ca sex månader efter uppsägningen hade alla adjunkter ny sysselsättning. När en uppsägning sker på grund av arbetsbrist är det tyvärr en utdragen process, vilken grupp av medarbetare som kommer att beröras vet alla ofta tidigt, i det här fallet 6-12 månader innan uppsägningarna kom. Det skapar naturligtvis en olustig stämning bland personalen. En faktor som påverkade omställningsarbetet var de nya kompetenskrav som Högskoleverket ställde på lärosäten som anordnar lärarutbildning. Vid uppsägningar av mer än några få personer kopplas alltid Trygg hetsstiftelsen in på ett mycket tidigt stadium. Vid övertaligheten vid lärarutbildningen var Trygghetsstiftelsen med på den första informationen. Denna information vände sig till samtliga anställda på lärarutbildningen och därefter var stiftelsen ett stort stöd både för uppsägningshotade anställda och för arbetsgivaren, säger Anna-Lena Bengmark, personalchef vid Malmö högskola Malmö högskola samrådde med Trygghetsstiftelsen om hur processen kunde göras så bra och så kort som möjligt och om vilket stöd som de uppsägningshotade kunde behöva. Efter beslut om vilka som blev uppsagda gjorde Trygghetsstiftelsen en tidoch projektplan som bland annat innehöll individuellt stöd för alla uppsagda, till exempel i form av praktik och utbildning. Universitetsadjunkter är en yrkesgrupp som har relativt stora möjligheter att hitta nya anställningar, främst inom det kommunala skolvä- Anna-Lena Bengmark, Personalchef Malmö högskola Adjunkter eftertraktade på arbetsmarknaden sendet. Sex månader efter beskedet om uppsägning hade samtliga adjunkter ny sysselsättning. Det goda resultatet berodde dels på att Trygghetsstiftelsen blev inkopplad tidigt i processen, dels på att de uppsagda adjunkterna hade relativt bra förspänt på arbetsmarknaden. Det har alltid varit lätt att samarbeta med Trygghetsstiftelsen och de har alltid nått goda resultat. Den förändring som gjordes i Trygghetsavtalet strax efter att vårt omställningsarbete avslutades är positiv. Tidigare fick arbetsgivaren inte information om de uppsagdas aktiviteter under uppsägningstiden, vilket försvårade arbetsgivarens planering eftersom en uppsagd medarbetare samtidigt har arbetsskyldighet. I det nya avtalet är detta ändrat, vilket är mycket positivt för arbetsgivaren, avslutar Anna- Lena Bengmark. Anna-Lena Bengmark har lång erfarenhet av medarbetar- och kompetensfrågor och representerade för 20 år sedan faktiskt en av de första myndig heter, Länsstyrelsen i Kalmar län, som anlitade Trygghetsstiftelsen. Till Malmö högskola kom Anna-Lena 1997 då Malmö högskola startade. Högskolan är idag Sveriges nionde största lärosäte med cirka 23 000 studenter och 1 300 anställda. VERKSAMHETEN 2010 9
Rekryteringsservice Många fördelar Johanna Ros, Rekryteringsservice Under 2010 fick Trygghetsstiftelsen så gott som dagligen in nya lediga tjänster. Totalt anmäldes cirka 250 lediga tjänster till stiftelsens Rekryteringsservice. Av de kandidater som Rekryteringsservice förmedlade till arbets givare fick drygt hälften, eller 35 personer, anställning. Arbetsgivarna fortsatte att komma in med många lediga jobb under 2010. Både under våren som fortfarande präglades av lågkonjunkturen och under hösten då hjulen i den svenska ekonomin rullade snabbare. Arbetsgivarna får väldigt många sökande när de annonserar ut en tjänst därför sparar de mycket tid genom att kontakta oss, säger Johanna Ros som ansvarar för Trygg hetsstiftelsens Rekryteringsservice. Svar inom två DAgar Genom Rekryteringsservice kan arbetsgivare komma i kontakt med arbetssökande personer som är anmälda hos stif telsen. Tjänsten vänder sig till alla arbetsgivare i hela landet, men används framförallt av statliga myndigheter. Fördelarna är många; man behöver inte annonsera ut tjänsten och garanteras svar från Trygghetsstiftelsen inom två dagar. Dessutom är tjänsten kostnadsfri för alla arbetsgivare. Rekryteringsservice har ett register SÅ GICK DET UNDER 2010 Lösningsgrad Trygghetsstiftelsen har 2010 haft den bästa lösningsgraden för tillsvidareanställda sedan 2006. Innan de uppsagda passerat uppsägningstidens slut var 81 procent lösta. Målsättningen för året var satt till 70 procent och baserades på 2009 års måluppfyllelse. För de kunder som lämnat en tidsbegränsad anställning var resultatet 74 procent vilket är en procentenhet under målsättningen för året. 81% Tillsvidare lösta 19% Tillsvidare olösta Kännedom Trygghetsstiftelsen har vid ett flertal tillfällen under året bjudit in arbetsgivare och fackliga representanter till seminarier, nätverksträffar och informationer om Trygghetsavtalet. Det har gett ett mycket positivt utslag vad gäller kännedomen hos arbetsgivarna. I slutet av året var det 93 procent av arbetsgivarrepresentanterna hos Trygghetsstiftelsens anslutna myndigheter som kände till Trygghetsstiftelsen mot tidigare 85 procent. Däremot har kännedomen hos fackliga representanter minskat från 72 procent till nu 69 procent. Nöjdhet Vid samtliga aktiviteter för arbetsgivare, fackliga representanter och de uppsagda har nöjdheten under året varit 98 procent. Inflödet av kunder Under 2010 anmäldes 2 520 personer till Trygghetsstiftelsen. Det är sex procent färre än förra året och det lägsta inflödet sedan 2004. Inflödet av tidsbegränsat anställda från universitet och högskolor har minskat något jämfört med tidigare år. Samtidigt ökade inflödet av tillsvidareanställda i slutet av året när Försvarsmakten sade upp ett större antal personer. Det har gjort att fördelningen mellan grupperna i inflödet skiljer sig från förra året då det var nästan hälften tidsbegränsade och hälften som kom från en tillsvidareanställning. Trots att andelen män ökade under slutet av året utgör kvinnorna 53 procent av årets inflöde. Könsfördelningen har sett olika ut från år till år men sammantaget under de 20 74% 26% 57% 43% Tidsbegränsade lösta Tidsbegränsade olösta Tillsvidareanställda Tidsbegränsat anställda 10 VERKSAMHETEN 2010
seminarieverksamheten där arbetssökande kan lägga in sina cv:n. Innan kandidater förmedlas till en arbetsgivare intervjuas de även av Johanna Ros som sedan presenterar en eller flera av dem till arbetsgivarna. Vi är noggranna med att enbart förmedla personer som verkligen har den kompetens som efterfrågas, berättar Johanna Ros. I de fall stiftelsens kandidater blir kallade till intervju hos arbetsgivaren leder det oftast fram till anställning. En mötesplats Trygghetsstiftelsen har under 2010 fortsatt arbetet med att utveckla stiftelsen till en naturlig mötesplats för omställningsfrågor för arbetsgivare och fackförbund. Omfattande kandidatbank Rekryteringsservice har kontinuerlig kontakt med cirka 225 arbetsgivare som hör av sig när de behöver rekrytera personal och kandidatbanken är omfattande. Sedan Rekryteringsservice startades hösten 2006 har drygt 1 000 tjänster anmälts och runt 180 personer fått jobb den här vägen. Av dem som rekryterats är var tredje över 50 år. Kandidatbanken består av personer med bakgrund inom flertalet olika områden som exempel kan nämnas administratörer, registratorer, ekonomer, upphandlare, chefer, forskare, personalare, utredare och informatörer. Erfarenhetsutbyte inom omställningsfrågor är ett viktig ämne för parterna på den statliga arbetsmarknaden. Trygghetsstiftelsen har därför inriktat ett flertal frukostseminarier under året på just erfarenhetsutbyte. Stiftelsen har haft god hjälp av erfarna omställare som arbetat tillsammans med Trygghetsstiftelsen och genom detta kunnat dela med sig av sina erfarenheter, bland annat om hur de arbetat med Trygghetsavtalet i praktiken. Som ett komplement till erfarenhetsutbytena har även informationer om Trygghetsavtalet, med fokus på arbetsgivare och fackliga organisationer, genomförts. Under året genomfördes även seminariet Leda i förändring som syftade till att ge Pontus Palmedal, gruppchef region Mitt/Norr arbetsgivare och fackförbund verktyg för att hantera mänskliga processer som uppstår i en omställningssituation. Intresset för seminarierna var stort och sammanlagt 270 personer från myndigheterna slöt upp. Vi kommer att arbeta vidare med att utveckla Trygghetsstiftelsen till en plattform för erfarenhetsutbyte. Vi vill även fortsättningsvis veta vad våra kunder har för synpunkter på verksamheten och vad kunderna tycker är viktiga frågor vid en omställning, säger Pontus Palmedal vid Trygghetsstiftelsen. år som Trygghetsstiftelsen funnits har det anmälts in lika mycket män som kvinnor. Aktuella kunder Aktuella kunder är de kunder som anmälts till Trygghetsstiftelsen och ännu inte fått en permanent lösning. I utgången av 2010 bestod den totala stocken kunder av 5 876 personer AKTUELLA KUNDER Tidig omställning 67 1,1% Under uppsägningstid 1 085 18,5% Praktik, utbildning, förbereder egenstart 511 8,7% Tillfällig anställning 1 900 32,3% Deltidsarbetslös 324 5,5% Arbetslös 1 207 20,5% Jobb- och utvecklingsgarantin 355 6,0% Sjukskrivna, föräldrarlediga 427 7,3% Totalt 5 876 100,0% vilket är en minskning med 4 procent jämfört med hur det såg ut vid utgången av 2009. Av dem som tillhör stocken har drygt 48 procent en lösning men tillhör fortfarande avtalet. De allra flesta av dem har en tillfällig anställning. Några är på praktik, inskolning, utbildning eller håller på att starta upp ett eget företag. Utflödet av kunder Under 2010 lämnade 3 287 personer Trygghetsstiftelsen. Av de som avaktualiserades var 48 procent tidsbegränsat anställda. Nästan 78 procent avskrevs för att de fick en ny tillsvidareanställning eller startat eget företag medan 14,5 procent gick i någon typ av pension. Av dem som gick till en ny tillsvidareanställning var det andelsmässigt fler som gick till en ny tjänst inom statlig sektor under 2010 jämfört med 2009. UTFLÖDET AV KUNDER Statligt jobb 24,2% Privat jobb 17,4% Kommunalt jobb 5,7% Startat eget företag 4,2% Avböjt kontakt 26,5% Pensionersättning 7,8% Allmän pension 3,8% Särskild pensionsersättning 2,9% Övrigt 5,8% Lång utbildning 1,7% NYTT ARBETE PER SEKTOR Statligt jobb 51,3% Privat jobb 36,7% Kommunalt jobb 12,0% VERKSAMHETEN 2010 11
processen 8 av 10 kunder fick ett nytt jobb eller annan lösning innan uppsägningstidens slut. IMAGE SOURCE / JOHNÉR BILDBYRÅ 12 VERKSAMHETEN 2010
processen Så här går processen till DE första kontakterna Trygghetsstiftelsen blir oftast kontaktad av arbetsgivaren så fort att de vet att en omställningsprocess kommer att ske. Stiftelsen träffar arbetsgivaren och fackliga representanter för att få information om den kommande processen och informerar samtidigt om Trygghetsavtalet och stiftelsens arbetssätt. I det här skedet är det ofta oklart vilka enskilda personer som kommer att bli berörda, men man vet att det kommer att bli neddragningar med hot om uppsägningar. INFORMATION OM trygghetssystemet och ARBETSMArknADEN I nästa steg blir det klart vilken del av verksamheten som berörs, men ännu vet ingen vilka individer som kommer att sägas upp. Arbetsgivaren samlar samtliga medarbetare och de fackliga representanterna till en information om trygghetssystemet och arbetsmarknaden. PERSONLIGT SAmtAL Arbetsgivaren har nu informerat medarbetarna och Trygghetsstiftelsen om vilka som blir övertaliga och ska omfattas av Trygghetsavtalet. Alla övertaliga träffar en konsulent från stiftelsen för ett personligt samtal där den enskildes situation, funderingar och tankar diskuteras. Syftet är att stiftelsen ska få en bild av arbetsuppgifter, tidigare arbetslivserfarenheter och utbildningar, samt hur den övertalige ser på den uppkomna situationen och vilka planer han eller hon har. Redan här tar man upp vilket stöd den uppsagda kan få. De som haft en tillsvidareanställning har fått en uppsägningstid och har i de flesta fall en arbetsplats och ett arbete kvar att utföra. Dessa träffar konsulenten oftast på arbetsplatsen. De som varit tidsbegränsat anställda anmäls till stiftelsen i samband med att anställningen upphör. Då man lämnat sin arbetsplats blir det vanligtvis gruppinformation och personliga samtal i stiftelsens lokaler. HANDLINGSPLAN Målet med Trygghetsstiftelsens arbete är att alla uppsagda ska hitta en ny försörjning innan uppsägningen går ut. Stiftelsen gör tillsammans med den enskilde en individuell handlingsplan för hur det ska gå till. Vissa har redan en plan klar vid det personliga samtalet. Andra kan behöva hjälp med att se hur de ska hitta ett arbete och vilka kompletterande utbildningar eller praktik som behövs. Oftast väljer de då att gå in i stiftelsens programverksamhet. PROGRAmverkSAmheten I Trygghetsstiftelsens programverksamhet får deltagarna bland annat veta mer om den lokala arbetsmarknaden, hjälp att skriva ansökningshandlingar, träna inför anställningsintervjuer och göra en plan för sitt jobbsökande. Det går även att få stöd från en coach i jobbsökandet eller ta del av starta eget-utbildning, seminarier, yrkesvägledning och datakurser. Den som deltagit i programverksamheten träffar sin konsulent i samband med avslutningen och gör klart sin handlingsplan. ANNAN lösning Alla övertaliga deltar inte i programverksamheten. Ett skäl kan vara att de redan har en handlingsplan för nytt arbete. Det kan också finnas andra lösningar i sikte såsom pension eller planer på att flytta utomlands. För den som är eller ska bli föräldraledig väntar man med eventuella åtgärder till den tidpunkt som är lämpligast. UPPFÖLJning Den individuella handlingsplanen innehåller en beskrivning av de olika aktiviteter den enskilde tänker genomföra och det stöd som utlovats från stiftelsen. Stiftelsens konsulenter har fortlöpande kontakt med de uppsagda för att stämma av hur det går för dem. Målet med planen är uppfyllt då den enskilde har fått ett nytt arbete eller en annan lösning. Konsulenten redovisar resultatet av omställningsarbetet till arbetsgivaren och de fackliga representanterna. PROGRAMVERKSAMHETEN NYTT JOBB I programmet Nytt jobb med coaching får deltagarna bland annat lära sig att beskriva sin kompetens ur olika synvinklar och information om var och hur man hittar jobben. Dessutom får de ta fram ansökningshandlingar och träna på att lyfta fram sina starka sidor samt vara med om fingerade intervjuer. Deltagarna skapar en jobbsökarplan som innehåller konkreta åtgärder och mål. PROGRAMVERKSAMHETEN NYTT FÖRETAG Den som blivit uppsagd och vill starta eget företag kan få rådgivningssamtal med en starta eget-konsult för att diskutera och få en bedömning av affärsidén. Det finns även möjlighet att gå programmet Nytt företag. Deltagarna får både praktiska och teoretiska kunskaper om egenföretagarens vardag. VERKSAMHETEN 2010 13
medarbetare Medarbetarnas engagemang är vår främsta styrka Trygghetsstiftelsens viktigaste resurs för att så få kunder som möjligt hamnar i arbetslöshet är medarbetarna. På Trygghetsstiftelsen svarade hela 96 procent att de jobbar på en mycket bra arbetsplats. I årets medarbetarundersökning har Trygghetsstiftelsen valt att samarbeta med företaget Great Place to Work. Deras definition av en bra arbetsplats är att medarbetarna litar på människorna de arbetar för, är stolta över vad de gör och trivs med människorna de arbetar tillsammans med. En fördel med undersökningen är att den ger möjlighet att jämföra resultatet med företag i liknande storlek. Undersökningen visade att medarbetarna är stolta över det arbete som utförs på stiftelsen och den samhällsnytta som stiftelsen bidrar med. Dessutom trivs de allra flesta med sina arbetsuppgifter och sina kollegor och känner ett stort förtroende för ledningen. Utvecklingsområden är framför allt att säkerställa kompetensutvecklingen i organisationen och att vidareutveckla den interna kommunikationen. Stiftelsen har de senaste åren jobbat mycket metodiskt med medarbetarfrågor och målet är att bli en av Sveriges bästa arbetsplatser. Arbetsmiljöarbetet Under 2010 har en nystart skett i arbetsmiljöarbetet. Stiftelsen har genomfört skydds- och ergonomironder på samtliga kontor, utbildningar i brandskydd och HLR/ABC. Dessutom har brandskyddsdokumentation uppdaterats och en arbetsmiljökurs har genomförts för stiftelsens ledningsgrupp inklusive huvudskyddsombud. Skyddskommittén håller regelbundna möten för att fånga upp eventuella signaler i organisationen och planerar för relevanta insatser inom arbetsmiljöområdet. En ny mall för introduktion av nyanställda har tagits fram för att att ge den nya medarbetaren en så smidig introduktion i sitt nya arbete som möjligt. Introduktionsprogrammet innehåller konkret information om verksamheten och arbetsuppgifterna. En ny mall för utvecklingssamtal har tagits fram med syfte att tydliggöra vikten av detta samtal och att utifrån samtalet få ett bra underlag för att kunna bedöma kompetensutvecklingsbehovet hos de anställda. Dessutom har rollbeskrivningar utarbetats för att bättre kunna bedöma behovet av kompetensutveckling. Eva RouASS, ADministratör programverksamheten 1. Vad är din uppgift på Trygghetsstiftelsen? Jag ansvarar för det praktiska genomförandet av programverksamheten. Det innebär att jag koordinerar aktiviteterna för kund, konsult och konsulent. Jag schemalägger kurser, bokar kursledare och kunder. I Stockholm har vi kurser med start varannan vecka, ibland oftare. 2. Vad betyder Trygghetsstiftelsens värdegrund för dig i din dagliga verksamhet? Varje kund är unik i sig, och vi jobbar mot att det inte ska vara några krångligheter att ha kontakt med oss, utan enkelt, flexibelt och professionellt. Våra administrativa processer är enkla. Vi har just gått över till ett nytt datasystem som även ska göra oss än mer effektiva. Jag finns tillgänglig för kunderna både i lokalerna, via e-post eller telefon dagligen. Om jag inte kan hjälpa kunderna för jag alltid frågan vidare till rätt person. 3. Hur tror du att de som har kontakt med stiftelsen uppfattar värdegrunden? Jag tror att de som har haft något med Trygghetsstiftelsen att göra uppfattar oss som professionella och kunniga. Vi lägger oss vinn om att kunderna ska få ett personligt bemötande, jag märker på responsen från kunderna att vi lyckas med det. Vår styrka tror jag ligger i att vi är så flexibla och att våra kunder känner att de blir behandlade med respekt och integritet. 14 VERKSAMHETEN 2010
medarbetare Eva Olsson, konsulent 1. Vad är din uppgift på Trygghetsstiftelsen? Min huvuduppgift är att vara ett stöd för våra kunder på vägen till ett nytt arbete eller ny annan lösning. Min uppgift är också att vara ett konsultativt stöd för arbetsgivare och fackliga företrädare i samband med omställningar och verka för att samarbetet i samband med en omställning går så smidigt som möjligt med den uppsagdas väl i fokus. Jag bidrar även med erfarenheter och verkar för ett erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer inom omställningsområdet. 2. Vad betyder Trygghetsstiftelsens värdegrund för dig i din dagliga verksamhet? Jag upplever Trygghetsstiftelsen som en effektiv och målfokuserad organisation. Med värdegrunden har vi satt gemensamma ord på den anda som finns på Trygghetsstiftelsen. En anda som känns mycket självklar men som samtidigt gör mig stolt för att vi verkligen gör det vi tycker är viktigt. 3. Hur tror du att de som har kontakt med stiftelsen uppfattar värdegrunden? Jag hoppas att alla vi kommer i kontakt med känner att vi månar om att försöka få just deras behov tillgodosedda, oavsett om det är enskilda kunder eller arbetsgivare och fackliga representanter. Jag önskar att de som möter oss känner att vi bryr oss, är lösningsfokuserade, och att vi känns som en bra samtalspartner. mats hallin, konsulent 1. Vad är din uppgift på Trygghetsstiftelsen? Jag jobbar som konsulent i de fyra nordligaste länen med Sundsvall som bas. I mitt dagliga arbete hjälper jag uppsagda kunder att komma vidare till en ny försörjning. Rådgivning och samarbete med arbetsgivare och fack i omställningssituationer är också en viktig del i mitt arbete. 2. Vad betyder Trygghetsstiftelsens värdegrund för dig i din dagliga verksamhet? Det är viktigt att våra kunder känner att de möts med respekt, att vi ger oss tid att lyssna och att vi försöker att sätta oss in i deras situation. Varje kund är unik och jag försöker stödja kunden på det sätt som bäst hjälper kunden vidare 3. Hur tror du att de som har kontakt med stiftelsen uppfattar värdegrunden? Jag hoppas och tror att våra kunder uppfattar oss som en kompetent och obyråkratisk organisation med både hjärta och hjärna. TRYGGHETSSTIFTELSENS VÄRDEGRUND Vi tror på människans vilja att ta ansvar och utvecklas. Vi är besjälade av vårt uppdrag och drivs av ett engagemang att ingjuta mod och framtidstro hos våra kunder. Vi vill få våra kunder att se sina möjligheter och utveckla sin potential på vägen till ett nytt arbete/försörjning Resultat Vi fokuserar på vårt uppdrag och att vara resurseffektiva. Samverkan Vi samverkar för att uppnå synergier och skapa kunskapsöverföring. Enkelhet Det ska vara enkelt. Allt från kontakterna med oss till våra system, verktyg och administrativa processer. Tillgänglighet Vi är tillgängliga och lägger oss vinn om att återkomma. Professionalism Vi är ansvarsfulla, kunniga, flexibla och möter våra kunder och intressenter med respekt och integritet. Antal anställda Män 9 Kvinnor 21 Totalt 30 Ålder medarbetare 25 år eller yngre 0 26 till 34 år 0 35 till 44 år 9 45 till 54 år 8 55 år eller äldre 13 Anställningstid Mindre än 2 år 2 2 till 5 år 10 6 till 10 år 8 11 till 15 år 1 16 till 20 år 9 Mer än 20 år 0 VERKSAMHETEN 2010 15
patent- OCH REGISTRERINGSVERKET Patent- och Registreringsverket, PRV, är en avgiftsfinansierad och konkurrensutsatt myndighet. Under 2008 och början av 2009 minskade intäkterna betydligt och i högre omfattning än beräknat. Trots intensivt arbete med att sänka kostnaderna tvingades PRV att sänka sina personalkostnader och säga upp ett 60-tal medarbetare. På bästa möjliga sätt Pamela Lund Bergström, Personaldirektör PRV Trygghetsstiftelsen kopplades in direkt efter beslutet och informerade på ett tidigt stadium alla chefer om Trygghetsavtalet och hur stiftelsen arbetar. Senare i processen hölls information för samtliga medarbetare inom PRV. Ett intensivt arbete startade på PRV för att så snabbt som möjligt avgöra vilka som skulle sägas upp. PRV:s personal har mycket specialiserade arbetsuppgifter och risken var överhängande att myndigheten skulle förlora viktig kompetens. Under tiden förberedde sig Trygghetsstiftelsen för att ta hand om de 60 uppsagda. 14 december 2009 effektuerades alla uppsägningar i Stockholm. Verksamheten i Söderhamn (Design- och varumärkesavdelningen) hade genomfört sina uppsägningar tidigare. Samtliga uppsagda arbetsbefriades för att kunna koncentrera sig på sin nya framtid. PRV gjorde redan i augusti upp en detaljerad projektplan. Så här efteråt kan jag se tre fakto- rer som framförallt bidrog till en bra process, berättar Pamela Lund Bergström, Personaldirektör på PRV. Vi gjorde inga avsteg från planen, vilket i sin tur innebar att vi drev processen framåt hela tiden. Vi satsade också mycket på information och kommunikation, bland annat via intranätet, och vi stöttade och utbildade cheferna som skulle genomföra uppsägningarna. Vi var även måna om att hela tiden ha bra relationer med facket. Trygghetsstiftelsen gjorde individuella planer för alla uppsagda och ett år efter uppsägningen har 80 procent fått nytt arbete, vilket är ett mycket bra resultat. Trygghetsstiftelsen ordnade snabbt ett enskilt samtal med alla inblandade vilket var uppskattat, berättar Carolina Gomez, ombud för SACO. De som varit länge på PRV hade naturligtvis störst nytta av Trygghetsstiftelsen. Att de som blev uppsagda också blev arbetsbefriade efter en månad underlättade för medlemmarna att söka nya arbeten. För många som drabbas av uppsägningar är Trygghetsstiftelsen både ett stöd i krisen och en hjälp framåt, säger Håkan Bodin ombud för Fackförbundet ST. Att Trygghetsavtalet finns tror jag bidrar till en bättre och tryggare arbetssituation även för de som inte sades upp. PRV satte upp två viktiga mål för arbetet. Dels skulle alla uppsagda säga att PRV, trots det tråkiga som hände i och med uppsägningarna, gjorde det bästa av processen, dels ska alla som är kvar säga det samma. De mätningar som PRV gjort efteråt visar att de lyckats väl med detta, vilket också är viktigt för varumärket. Vi är mycket nöjda med Trygghetsstiftelsens arbete. Det var oerhört värdefullt att ha en sådan kompetent och erfaren partner. Deras engagemang och lyhördhet var ett stort stöd för alla inblandade, avslutar Pamela Lund Bergström. 16 VERKSAMHETEN 2010
Årsredovisning för räkenskapsåret 2010 Styrelsen och verkställande direktören för Trygghetsstiftelsen, en kollektivavtalsstiftelse (802015-0721), avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2010. VERKSAMHETEN 2010 17
Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Stiftelsens ändamål Stiftelsens ändamål är att stödja och hjälpa arbetstagare inom det statliga avtalsområdet som på grund av arbetsbrist är uppsägningshotade, uppsagda eller arbetslösa. Resultat och ställning Stiftelsens resultat blev för året positivt, 59 mkr (58 mkr). Soliditeten (eget kapital i förhållande till totalt kapital) var 69 % (63 %). Kassaflödet blev positivt och uppgick till 57 mkr (80 mkr). Utbetalda stödåtgärder uppgick till 207 mkr mot 202 mkr året innan. Finansiering Trygghetsstiftelsens verksamhet finansieras genom avgifter från statliga myndigheter. Avgifterna fastställs genom centrala kollektivavtal mellan Arbetsgivarverket, OFR/S, P, O*, Saco-S och SEKO. För 2009 och 2010 beslutade parterna att tillfälligt höja avgiften från 0,3 % till 0,355 %. Avgifterna uppgick under 2010 till 300 mkr (286 mkr). av stiftelsens styrelse. Avgifterna uppgick under året till 2,2 mkr (2,1 mkr). Kapitalförvaltning och kapitalets utveckling Stiftelsens kapital förvaltas av Kammarkollegiet och SEB. Syftet med kapitalet är att utgöra en buffert som vid varierande utgiftsnivå minskar behovet av frekventa avgiftshöjningar. Drygt hälften av kapitalet placeras i räntebärande papper. Resten placeras i aktier (svenska och globala) och en mindre del i alternativa fonder. Avkastningen totalt under året blev 7,0 % (11,5 %) och gav ett finansnetto på 11,7 mkr (22,8 mkr). Kassaflödet är fortsatt positivt och har bidragit till att buffertkapitalet ökat något. Diagrammet nedan visar resultatutvecklingen och hur det påverkat balansomslutningen och buffertkapitalet. Arbetsgivare med en nära statlig anknytning kan beviljas medlemskap i Arbetsgivarverket och ingår därmed i det statliga avtalsområdet. Anslutningsavgifterna beslutas från fall till fall *OFR/ S, P, O (Offentliganställdas Förhandlingsråd/Statstjänstemän, Poliser, Officerare) Resultatutveckling Mkr 800 600 400 200 0-200 -400 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Resultat Balansomslutning Buffertkapital marknadsvärde 18 VERKSAMHETEN 2010
flerårsöversikt resultaträkning Flerårsöversikt Resultaträkning Tkr 2010 2009 2008 2007 2006 Intäkter Avgifter från myndigheter 300 377 285 947 233 016 201 477 219 151 Anslutningsavgifter 2 174 2 143 2 152 1 715 1 692 Summa intäkter från myndigheter 302 550 288 090 235 168 203 193 220 843 Övriga intäkter 0 0 83 65 187 Summa intäkter 302 550 288 090 235 251 203 258 221 030 Kostnader Utbetalda stödåtgärder -206 977-202 162-217 750-277 278-315 506 Driftkostnader -23 182-24 244-25 039-18 459-17 410 Personalkostnader -24 138-25 784-26 887-27 276-26 737 Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar 0 0 0 0-919 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -500-490 -454-565 -873 Övriga kostnader 0 0-7 -191 0 Summa kostnader -254 798-252 680-270 136-323 769-361 444 Verksamhetsresultat 47 752 35 410-34 885-120 512-144 514 Förändring av reserv för beslutade stödåtgärder 0 0 0 0-4 100 Finansiella intäkter och kostnader 11 743 22 803-12 342 69 709 50 985 Årets RESUltat 59 495 58 213-47 227-50 803-93 529 VERKSAMHETEN 2010 19
flerårsöversikt balansräkning Balansräkning Tkr 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31 2006-12-31 tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 1 412 0 0 0 0 Summa immateriella anläggningstillgångar 1 412 0 0 0 0 Materiella anläggningstillgångar Inventarier 1 018 1 218 1 186 1 024 896 Summa materiella anläggningstillgångar 1 018 1 218 1 186 1 024 896 Summa anläggningstillgångar 2430 1 218 1 186 1 024 896 Omsättningstillgångar Kundfordringar 130 0 0 0 0 Skattefordringar * 1 366 Övriga fordringar 361 513 20 2 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7 245 5 374 27 389 26 147 25 818 Kortfristiga placeringar Aktier och andelar i aktiefonder 144 394 88 424 58 752 96 331 138 539 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 155 320 139 698 131 446 147 042 127 674 Kassa och bank 39 911 54 019 12 141 7 072 37 981 Summa omsättningstillgångar 348 728 288 027 229 748 276 594 330 021 SUMMA TILLGÅNGAR 351 157 289 245 230 934 277 618 330 917 * ny redovisningsmetod from 2010 EGET KAPital OCH SKULDer Eget kapital Stiftelsekapital 426 593 426 593 426 593 426 593 426 593 Balanserat resultat -243 737-301 950-254 723-203 921-110 392 Årets resultat 59 495 58 213-47 227-50 803-93 529 Summa eget kapital 242 351 182 855 124 642 171 869 222 672 Avsättningar Avsättningar pensioner 422 214 0 0 0 Beslutade stödåtgärder 81 500 81 500 81 500 81 500 81 500 Trygghetsåtagande till personal 8 751 8 751 8 751 8 751 8 751 Summa avsättningar 90 672 90 465 90 251 90 251 90 251 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 9 851 8 367 8 894 7 265 4 364 Övriga kortfristiga skulder 3 256 3 227 2 937 3 293 7 567 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 5 028 4 332 4 210 4 940 6 063 Summa kortfristiga skulder 18 134 15 926 16 041 15 498 17 994 SUMMA EGET KAPital OCH SKULDer 351 157 289 245 230 934 277 618 330 917 Soliditet 69% 63% 54% 62% 67% 20 VERKSAMHETEN 2010
flerårsöversikt kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Tkr 2010 2009 2008 2007 2006 Inbetalningar 301 140 308 944 234 255 203 467 200 906 Utbetalningar -253 203-252 119-269 651-325 503-352 065 Kassaflöde från den löpande verksamheten före räntor 47 937 56 825-35 396-122 036-151 159 Erhållen ränta inkl fondrabatt 6 460 6 837 6 997 9 031 7 888 Erhållna utdelningar 2 733 2 567 2 906 4 457 7 409 Erlagd ränta o övriga finansiella kostnader -60-36 -38-10 -102 Kassaflöde från den löpande verksamheten 57 070 66 193-25 531-108 558-135 964 investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -1 412 0 0 0 0 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -301-522 -628-693 -312 Realisationsresultat försäljning materiella anl.tillg. 0 0-5 -126 Ökning/minskning kortfristiga finansiella placeringar 2 127 14 132-21 943 55 628 35 888 Kassaflöde från investeringsverksamheten 414 13 610-22 576 54 809 35 576 Årets kassaflöde 57 484 79 803-48 107-53 749-100 388 Likvida medel vid årets början enl. balansräkning 282 141 202 338 250 445 304 194 404 582 Likvida medel vid årets slut enl. balansräkning 339 625 282 141 202 338 250 445 304 194 VERKSAMHETEN 2010 21
resultaträkning Ekonomisk redovisning Stiftelsens redovisade resultat för räkenskapsåret och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av följande resultat- och balansräkningar. Resultaträkning Tkr Not 2010 2009 Intäkter Avgifter från myndigheter 300 377 285 947 Anslutningsavgifter 2 174 2 143 Summa intäkter 302 550 288 090 kostnader Utbetalda stödåtgärder -206 977-202 162 Driftkostnader -23 182-24 244 Personalkostnader 2, 3-24 138-25 784 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar 5-500 -490 Summa kostnader -254 798-252 680 Verksamhetsresultat 47 752 35 410 Finansiella intäkter och kostnader 6 11 743 22 803 Årets RESUltat 59 495 58 213 22 VERKSAMHETEN 2010