NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många av våra käraste vanor är en belastning för naturen, men behöver det verkligen vara så? I LUSTEN experimenterar vi och pratar om förnyelsebar energi. Vi bygger solcellsdrivna bilar av mjölkkartonger och legomaskiner som drivs med vindkraft. Välkommen att förändra världen! Camera Obscura Kan man bygga en kamera av en gammal skokartong? Ja, i LUSTEN bygger vi enkla kameror som fungerar alldeles utmärkt. Det här fotot är taget med en skokartong med ett litet hål i enligt Camera Obscura-principen. Metoden användes av konstnärer redan för 500 år sedan och kräver lite mer tid än att knäppa en bild med en digitalkamera. I gengälld är principen ganska enkel att förstå.
MÅNADENS VETENSKAPSPROFIL Isaac Newton På juldagen 1642 föddes Isaac Newton i byn Lincolnshire i England. Isaac föddes för tidigt och ingen i familjen Newton trodde att han skulle överleva. Men den lille och klene parveln växte upp och blev en av historiens mest inflytelserika vetenskapsmän. Isaacs pappa dog ett par månader innan Isaac föddes. När Isaac var tre år gammal gifte hans mamma om sig med en rik präst och lämnade då bort den lille och sjuklige Isaac till farmodern. Isaac längtade mycket efter sin mamma och ensam gick han runt och funderade på olika uppfinningar. Han byggde drakar, klockor och små maskiner. I skolan gick det inte speciellt bra för Isaac. Han var nästan sämst i klassen. Lärarna kallade honom sinneslö och dum. En dag när av de andra eleverna hade slagit Newton i magen bestämde sig Isaac för att ge igen genom att få bättre betyg än bråkstaken. Det gav fantastiska resultat. Snart var han bäst i klassen. När Isaac blivit tonåring slutade han i skolan och började hjälpa till hemma på bondgården. Det gick inte något vidare eftersom Isaac istället för att slita med det hårda arbetet kunde spendera timmar i bokhandeln eller med att lösa matematiska problem. Som tur var såg hans morbror att han inte passade som bonde och hjälpe Newton att komma in på universitetet i Cambridge. När Isaac studerat vid universitetet ett tag bröt en böldpestepidemi ut i Cambridge och professorerna flydde staden. Isaac reste tillbaka till sina hemtrakter och fortsatte att ägna sig åt experiment och beräkningar. Något som ledde fram till revolutionerande vetenskapliga framsteg. Isaac har berättat om hur han en dag hörde ett äpple dunsa i marken. Dunsen ledde in hans tankar på frågor om jordens dragningskraft. Kunde det vara samma kraft som fick äpplet att falla som får månen att snurra runt jorden? Isaac kallade kraften för gravitation och arbetade fram en matematisk formel för att beskriva hur den fungerade. Hans formler och slutsatser kring föremåls rörelser och de krafter som påverkar dem publicerades i boken Naturvetenskapens matematiska principer. Hans slutsatser håller än idag. Nu för tiden är vår kunskap om universum så bred och stor att varje litet område inom vetenskapen kräver sina egna experter. På Isaacs tid var det fortfarande möjligt för vetenskapsmän att hålla på med flera olika delar av vetenskapen. Isaac Newton var fysiker, matematiker och astronom och hans idéer inom dessa områden håller än idag. Newton upptäckte bland annat: Mekanikens grundlagar, det vill säga hur föremål rör sig och påverkar varandra Ljusets färgspridning, det vill säga att vitt ljus kan delas upp i regnbågens alla färger Matematisk analys, det vill säga metoder för att angripa tidigare olösliga problem
Förklaring till novemberexperimentet: När Samarin läggs i vatten bildas den osynliga gasen koldioxid. Koldioxid är tyngre än luft och går därför att hälla från glas till glas. Ljuset behöver syre för att brinna, men när glaset fylls på med koldioxid trängs syret undan och ljuset slocknar. Decemberexperiment Imploderande läskburk Material: 1 läskburk, 1 tång, 1 kastrull, spis 1. Fyll kastrullen med kallt vatten 2. Häll lite vatten i burken så att vattnet täcker botten men inte mer. 3. Ställ burken på spisplattan och vänta tills vattnet kokar och i 15 sekunder till. 4. Ta burken med tången och vänd den snabbt uppochner i det kalla vattnet. Se till att doppa burken ordentligt i vattnet så att ingen luft slipper ut. VAD HÄNDER? VARFÖR? Svaret får du i nästa nyhetsbrev! Om du vill titta på en film med experimentet finns en på http://www.youtube.com/watch?v=wtw5crsljfc
Medlemsfrågan LINUS UNDRAR HUR MÅNGA TIMMAR DET GÅR PÅ ETT ÅR. Det enkla svaret blir att det går 24 timmar på ett dygn och 365 dygn på ett år. Alltså (24*365=8760) 8760 timmar på ett år. Nu kan man krångla till det om man har lust. Ett år är den tid det tar för jorden att snurra ett varv kring solen. En dag är den tid det tar för jorden att snurra ett vara kring sin egen axel. Det är tyvärr inte så att jorden snurrar kring sin egen axel exakt 365 gånger på den tid det tar att snurra ett varv kring solen. Ett varv kring solen tar 365,24219878 dygn, alltså lite mer är 365. Detta har man ordnat genom att var fjärde år ha ett skottår, ett år med 366 dagar. Skottår blir det om årtalet är jämnt delbart med 4. Men det stämmer inte heller riktigt och år 1582 infördes den gregorianska kalendern som har lite regler för att det ska stämma bättre. Det är nu det börjar bli krångligt. I den gregorianska kalendern är årtal som är delbara med 100 inte skottår utom de som är delbara med 400. Tycker du att det börjar bli för mycket siffror? Bekymra dig inte. De här reglerna för om det är skottår är det inte många vuxna som kan heller. Ok, ganska krångligt redan men här kommer fler siffror som man inte behöver. Med det här systemet drar sig året ungefär 27 sekunder per år. Det innebär att året har dragit sig drygt tre timmar sen den gregoriansk kalendern infördes 1582. Det här kommer man säkert att göra något åt någon gång i framtiden men det känns inte så bråttom. Nu ska vi göra det ännu krångligare. Jorden roterar runt sin egen axel långsammare och långsammare eftersom månens dragningskraft bromsar rotationen, så felet 27 sekunder kommer sakta att bli lite större. Utan att räkna med inbromsningen av jordens rotation kommer vi inte förrän år 4818 ha förskjutit året ett helt dygn. Nu är jag helt inne på att skiva om kalendern så jag kan inte låta bli att berätta om skottsekunder också. Jordens rotation är aningen oregelbunden och bromsas av 2 millisekunder (2/1000 sek) på 100 år. För att få det här att stämma lägger man in skottsekunder vid midnatt den 30:e juni eller 31:a december en del år. Vid nyår 2008 kommer vi att få en extra sekund och året 2008 kommer därmed att bli en sekund längre än 2007. Har du en fråga till teknikklubben LUSTEN? Mejla till teknikklubben.lusten@varmlandsmuseum.se
Värmlands Museum Sandgrundsudden Karlstad 054-701 19 00 www.varmlandsmuseum.se Öppettider: Alla dagar kl 10-17, onsdagar till kl 20