Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket, som till exempel att ha ett fint hus, en lycklig familj, ett välbetalt jobb eller att ha en utbildning, högt resultat på högskoleprovet, rest jorden runt eller kanske arbetat som volontär i Afrika - You name it! Det är inte fel att ha gjort dessa saker men det kan bli fel när vi tror att vi måste göra vissa saker för att få en stämpel på att vi har lyckats i livet. Jag har själv varit väldigt styrd av liknande krav. Krav som vi har skapat själva och byggt upp i enhet med några oskrivna samhällsregler, för om du tänker efter finns det egentligen inga krav överhuvudtaget. Allt du anser att du måste ha eller göra är bara en bild du har skapat i ditt huvud. Antingen helt på egen hand eller antagligen på grund av människor och situationer runt omkring dig. Eller som jag nämnde tidigare, på grund av oskrivna regler i vårt samhälle som måste uppnås för att passa in. Kravet på att passa in leder oss in i stress och gör att man känner en konstant press på sig själv att prestera, vara duktig och göra bra saker hela tiden. Man glömmer lätt bort sig själv på vägen, då man är så fokuserad på att göra allt det man måste. Målet är ingenting, vägen är allt, men om vi inte lever under vägen, hur ska vi få kunna njuta av målet? Att leva nu och inte vänta till i framtiden Vi människor kan gå hela livet och vänta på att meningen med allt ska visa sig. Vi undrar ibland om livet är som det ska vara men vi har en tro på att allt kommer att falla på plats tillslut. En dag ska allt slit minsann visa sig vara värt allt. Jag själv har kommit på mig flera gånger med sådana tankar som Varför kan jag inte bara vara lycklig här & nu? Jag vill inte vänta till sen. Jag drömde mig bort till jag hade pluggat klart, fått ett bra arbete, fint hus och familj. En slags illusion om att mitt drömliv skulle börja när jag hade de sakerna. Jag insåg att när jag ägnade mig åt sådana tankar så förnekade jag det verkliga livet, det som var här och nu. Den sanna lyckan är inte att ha saker. Den sanna lyckan är den tillfredställelse och harmoni jag känner i ögonblick då jag är fullt närvarande. Inte när jag är upptagen med att planera framtiden eller drömma mig bort, utan när jag kan njuta av det som händer i här och nu. För det är ju i nuet som framtiden skapas. Utför vi handlingar medvetet och när vi är närvarande fullt ut, utför vi dem på ett mer kraftfullt sätt som gör att vi kan hitta vår innersta potential och kan utforska vår kreativa förmåga. Det kan visa sig
att du trivs som allra bäst när du får måla, dansa, skriva, tala, designa eller något annat. Det är när vi hittar denna kärlek till skapande som vi kan utföra saker som gör att vi växer som människor och kan inspirera andra att göra detsamma. Det är sådana aktiviteter du ska ägna dig åt. De saker du känner kärlek inför och inte prestationsångest. Ibland kan det vara lätt att blanda ihop vad vi gör för vår egen skull och vad vi gör för andras. Kan vi öva upp vår förmåga att hitta vår egen tillfredställelse inom oss, behöver vi inte längre känna tvivel om att det är rätt eller fel. När du känner att kreativiten flödar och du är lugn, glad och känner ett välmående. Då har du hittat rätt. Ge dig inte förrän du har hittat denna känsla. När du väl hittat den, kommer du att vara så tacksam för att du gjort det och för att du får lov att göra det du är menad för. Det kommer att kännas som ditt kall i livet. Och det är den högsta graden av tillfredställelse när du kan göra utlopp för din passion. Din passion är egentligen det enda du kan utföra med full kärlek och därigenom full koncentration. Hur gör man då för att vara närvarande i nuet? Hur hittar jag min passion i livet? Vi är inte inlärda i hur man gör och det är därför vi har lätt för att tappa bort oss på vägen. Det man måste göra är att just göra. Att utvecklas är en process och du måste ta första steget i en personlig utveckling för att hitta det du brinner för. Nöj dig aldrig. Är du inte nöjd med hur livet ser ut idag, gör någonting åt det. Det finns ingen som kan förändra ditt liv, bara du själv. Och du har ett ansvar att göra det. Du har ett ansvar inför din familj, barn och dina medmänniskor men allra mest för dig själv. Man behöver inte meditera eller ägna sig åt någon speciellt typ av övning. Det du behöver göra är att öva dig på att bli medveten och då kan du meditera, men på ditt eget vis. Att inte leva på autopilot 24/7 utan att stanna upp, reflektera och förändra det du vill förändra i ditt liv. Bli medveten i alla typer av situationer. Stanna upp och andas. Att medvetet se vad som händer inom dig och omkring dig. Inte leva på auto-pilot. Går du igenom livet på auto-pilot kommer du en dag att vakna upp och tänka; var har åren tagit vägen? Var detta allt? Varför har jag inte gjort allt jag velat med mitt liv? Det kommer inte att vara lätt om du aldrig har gjort det tidigare. Men precis som med vilken aktivitet som helst så ger övning färdighet. Du är inte en fullärd artist, yrkesutövare eller elitidrottare över en natt. Det är en process. Men alla klarar av det. Det enda du behöver är en vilja och att du har bestämt dig. Det första du ska göra är att acceptera nuet. Förneka det inte eller motarbeta det inte. När du gör det förnekar du livet. Det är som det är, acceptera det. Är du missnöjd med det som är, ta reda på vad som skulle behövas förändras för att du ska kunna leva på ett bättre sätt. Jag har läst väldigt många böcker i personlig utveckling och hur man kan träna upp sig i att förändra sitt liv. Jag ska poängtera att det är inte bara de som är missnöjda med livet som behöver utvecklas,
det är många gånger de som har det bra som behöver börja titta inåt. Som sagt så finns det inget slut på att utvecklas på det personliga planet. Det är inte så att man en dag stannar upp och tänker Jaha, då var man färdigutvecklad. Det finns inte. Som jag sagt tidigare så är det en process. Livet är inte konstant och vi behöver utvecklas för att kunna följa med på livets resa. Jag tycker det är konstigt att många människor inte prioriterar sin utveckling som människa. Att man heller lägger tid och energi på att skaffa materiella saker istället för att skaffa sig ett större välmående, medvetenhet och närvaro i livet. Visst lägger vi mycket pengar på nöjen som resor, men att åka iväg 2 veckor till Thailand kan inte kompensera de resterande 50 veckorna på året av missnöje, stress och oro. Ändra din inställning till materiella saker Vi lägger vår egen lycka i andra människors händer eller i materiella ting som pengar, hus, arbete o.s.v. Om detta vore identifikationen på lycka, varför är då så många människor som lever i välstånd men är olyckliga? Vi vet innerst inne att det bara är en tillfällig kick vi får och att vi hela tiden måste ha mer. Ännu mer pengar, ett större hus, ett bättre jobb och så vidare. Lycka handlar inte om det som sker utanför dig, utan inom dig Vi människor måste sluta stressa över jakten på lycka, som att det vore detsamma som jakten på den perfekta presenten till födelsedagskalaset. Du kan aldrig finna lycka i materiella ting, de finns där endast för stunden. Detta betyder inte att du inte kan uppskatta saker omkring dig, det kan du absolut. Du kan se sakernas skönhet och låta dem göra dig glad, men inte lägga din lycka i dess händer. Vår historia och bakgrund spelar ingen roll Varje dag är en prövning. En prövning i att bli hel i sig själv. Alla bär vi på en bakgrund som kan ha gett oss sår, en del är ytliga men än del av dem är oerhört djupa och svåra att bli av med. Men det går, och detta sker när du inte länge identifierar dig med dem. Skadorna är inte en del av dig, de är inte du. Det är bara en del av det som har varit, en historia som ligger inom dig. När vi får insikt i att vår historia inte betyder något i dag, att de bara är tankar och bilder i vårt huvud, då kan vi bli av med dem. Man kallar det historia av anledning, att det är dåtid och allt som har hänt tidigare ligger i vårt huvud och gnager sönder oss från insidan. Kan vi sära på vårt riktiga jag och händelser som har varit, då kan vi få en distans till det. När vi har en distans till våra negativa tankar och känslor, då låter vi oss inte påverkas av dem. Man kan se negativiteten för vad det är, något som sker utanför dig och din kropp. Och det är inte du.
Låt inte dåtiden påverka nuet. Om du inte släpper det som har varit formas din framtid på samma sätt. Har du haft det tufft och jobbigt och fortfarande håller fast vid att livet är just tufft och jobbigt, då är det den bilden du kommer att ha även i framtiden. Det gör livet till ett enda stort lidande. Behovet av att tänka av och till och fram och tillbaka Tankar kan leda till liknande biverkningar som droger. Vi kan bli lika lätt beroende av tankar som vi kan bli av alkohol, tobak, droger, mat eller någonting annat. Tankar ger oss ögonblick av tillfredställelse. Vi rymmer från verkligheten in i en värld där vi kan leva vårt drömliv. Problemet är att vi inte kommer att nå vårt så kallade drömliv genom att tänka på det hela tiden. Självklart är det inget fel i att ha drömmar men det är så lätt att vi dras med i tanken och förlorar nuets skönhet. Vad är problemet med alla dessa tankar? Tankar om allt, dag som natt, natt som dag. Ni som känner igen er förstår vad jag menar när jag säger; problem. Tankar behöver inte vara ett problem, tankar kan vara fantastiska och låta oss uppleva fina minnen om och om igen, men när de går över gränsen, när tankarna känns destruktiva, då är de ett problem. Jag har länge funderat om det är karaktäristiskt för oss kvinnor att tänka mycket och om det är dåligt för oss. Det är inte negativt att tänka i sig, det är en gåva att kunna tänka men vi använder oss av tankeverksamheten på fel sätt. Vi överanalyserar allting in i minsta detalj istället för att släppa taget och låta det komma av sig självt. Vi ska hela tiden in och peta i våra tankar, som att vi ska planera vårt liv. Det är när vi släpper vår envishet i att påverka allting omkring oss som riktig lycka kan komma. Val vi gör idag formar våra liv. Genom att hela tiden fokusera på framtiden glömmer vi bort att leva. Det blir svårt att uppleva saker som sker runt omkring oss när vi är inte är medvetna i nuet. I våra tankar är vi redan några timmar fram, dagen efter eller kanske till och med flera månader i förväg. Vi tänker på vad vi ska laga för mat ikväll, om vi kommer att få jobbet vi har sökt eller om killen vi träffade igår kommer att höra av sig. Vi tror att vi har alla lösningar i vårt huvud, att vi kan analysera och fundera ut hela vårt liv i förväg. Planera in i minsta detalj. Men det kan vi inte. Vi måste vara öppna för det som kommer till oss, ta en dag i taget och ha tillit till att allt ordnar sig. Allt kommer att bli bra. Människan är inte skapt för att vara olycklig. När du släpper kontrollen över ditt liv kommer saker och ting att falla på plats. Vi är alla en del av samma värld Om man ser tillbaka i tiden så ser vi att vi människor fötts med olika förmågor men vi har under flera decennier använt dessa i fel syfte. Vi är inte skapta för att vara giriga, maktgalna och pengafixerade men se vart vi har hamnat idag. Det är nu dags för en förändring, ett uppvaknande för oss människor.
Vi måste sluta se varandra som konkurrenter och som fiender. Det spelar ingen roll vad vi har för ursprung, samhällsklass, ålder eller hur mycket pengar vi har på banken. Alla föddes vi med exakt samma utgångsläge. Vi är i grund och botten skapta på samma sätt, och vi är skapta för att älska. Vi skapades inte för att hata och bete oss illa, utan för att möta våra medmänniskor med kravlös kärlek. Så ta ansvar för din lycka, ditt välbefinnande och lev i harmoni med dig själv och andra. Det är först då som världen kommer att bli en bättre plats att leva i. Massa kärlek till er! /Marie