YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens Eva Ljungbert 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet Inledning Bolagsverket ser positivt på utredningens val att föreslå en helt ny lag om näringsförbud. På detta sätt presenteras lagtexten på ett tydligare och mer överskådligt sätt. Bolagsverket välkomnar även utredningens förslag att utöka Kronofogdemyndighetens befogenheter vid tillsynen av efterlevnaden av lagen om näringsförbud. Genom de föreslagna åtgärderna ges Kronofogdemyndigheten möjlighet att på ett mer likartat sätt utöva tillsyn i respektive ärende. De föreslagna ändringarna av Kronofogdemyndighetens tillsyn torde dessutom ytterligare stärka näringsförbudets genomslagskraft. Sammanfattning Bolagsverket tillstyrker förslaget att utforma lagtexten på sådant sätt att det tydligt framgår att var och en som utövar ledningen av en näringsverksamhet ska kunna meddelas näringsförbud. Bolagsverket tillstyrker förslaget om att den s.k. bevislättnadsregeln i 4 första stycket lagen om näringsförbud (1986:436) även ska omfatta ledamot och suppleant i styrelsen för en stiftelse samt verkställande direktör och vice verkställande direktör för en utländsk filial. Bolagsverket delar vidare utredningens uppfattning att styrelseledamöter och suppleanter för ideella föreningar inte ska omfattas av bevislättnadsregeln. Bolagsverket tillstyrker förslaget om att det ska åligga en revisor att agera enligt bestämmelserna i 9 kap. 42-44 aktiebolagslagen (2005:551) när det kan misstänkas att någon inom ramen för bolagets verksamhet har gjort sig skyldig till överträdelse av ett näringsförbud.
2 (5) Bolagsverket finner att utredningens bedömning att den som har näringsförbud även fortsättningsvis ska ha möjlighet att vara särskild delgivningsmottagare är rimlig. Verket vill emellertid lyfta fram att det finns vissa betänkligheter kring förslagets lämplighet. Bolagsverket vill i yttrandet nedan uppmärksamma vissa förhållanden rörande gallringstid för uppgifter om näringsförbud. Bolagsverkets synpunkter i vissa frågor Verkets yttrande nedan följer utredningens rubrikindelning. 3 Personkretsen 3.6 Bedömning Bolagsverket tillstyrker förslaget att förtydliga lagtexten på sådant sätt att det otvetydigt framgår att var och en som utövar den faktiska ledningen av en näringsverksamhet ska kunna meddelas näringsförbud. Förtydligandet är en motiverad åtgärd mot bakgrund av att den under avsnitt 3.4.1 beskrivna praxis som finns på området, inte korresponderar med motiven bakom den nuvarande lydelsen i 4 lagen om näringsförbud. Bolagsverket tillstyrker förslaget om att den s.k. bevislättnadsregeln i 4 första stycket lagen om näringsförbud även ska omfatta ledamot och suppleant i styrelsen för en stiftelse samt verkställande direktör och vice verkställande direktör för en utländsk filial. Bolagsverket delar utredningens uppfattning att styrelseledamöter och suppleanter för ideella föreningar inte ska omfattas av bevislättnadsregeln mot bakgrund av att det helt saknas associationsrättslig lagstiftning på området. Ett genomförande av ovan nämnda förslag om att den som faktiskt utövar ledningen av en näringsverksamhet ska kunna meddelas näringsförbud, medför att även företrädare för ideella föreningar omfattas av lagstiftningen. På detta sätt tillgodoses ändå lagens bakomvarande motiv. 5 Revisors anmälningsplikt m.m. 5.5.2 En utökad agerandeplikt vid misstanke om brott? Bolagsverket tillstyrker förslaget om att det ska åligga en revisor att agera enligt bestämmelserna i 9 kap. 42-44 aktiebolagslagen när det kan misstänkas att någon inom ramen för bolagets verksamhet har gjort sig skyldig till överträdelse av ett näringsförbud. I syfte att skapa gynnsamma förhållanden för företag och företagande pågår ett ständigt arbete för att stävja de problem som samhället står inför beträffande bl.a. ekonomisk brottslighet. En av de åtgärder som vidtas för att komma till rätta med problematiken är att meddela näringsförbud för personer som på olika sätt missbrukat näringsfriheten. För att säkerställa att ett näringsförbud inte överträds har Kronofogdemyndigheten till uppgift att utöva tillsyn.
3 (5) För att uppnå syftet med reglerna om näringsförbud är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar för att säkerställa efterlevnaden av förbudet. Bolagsverket anser att strävan efter att upprätthålla efterlevnaden av rättsregler i näringslivet är ett starkt argument för att införa en agerandeplikt för revisorer avseende misstanke om överträdelse av näringsförbud. Verket är av den uppfattningen att de skäl som talar för ett utökande av revisors agerandeplikt i detta avseende väger tyngre än den eventuella risken för ett minskat förtroende mellan revisorn och bolaget. 6 Särskild delgivningsmottagare 6.4 Bör den förbjudna kretsen utvidgas till att även omfatta särskilda delgivningsmottagare? Utredningen bedömer att den som har näringsförbud även fortsättningsvis ska ha möjlighet att vara särskild delgivningsmottagare. Bolagsverket finner att de bakomliggande övervägandena för denna slutsats har fog för sig. Verket vill ändock ur ett samhällsperspektiv belysa frågan om lämpligheten av att en person med näringsförbud agerar som särskild delgivningsmottagare. Uppdraget som särskild delgivningsmottagare omfattar formellt sett inte annat än rätt att ta emot delgivning på företagets vägnar. Det faktum att en särskild delgivningsmottagare har rätt att ta emot delgivning kan dock av den oinsatte uppfattas som att personen faktiskt har en ledande ställning i verksamheten. Det torde dessutom inte vara ovanligt att en delgivningsbar person också bemyndigas med en fullmakt att företräda företaget i vissa typer av förehavanden. För den som saknar kunskap om innebörden av uppdraget som särskild delgivningsmottagare kan det därför vara svårt att avgöra vad som faller inom ramen för uppdraget som särskild delgivningsmottagare. Bolagsverket anser det vara mindre lämpligt att ha en ordning som kan ge upphov till sådana missuppfattningar. Syftet med bestämmelsen i 6 lagen om näringsförbud är att förhindra olämpliga personer från att driva näringsverksamhet eller inneha roller i en juridisk person med vilka, typiskt sett, följer ett visst inflytande. Det finns en risk för att uppdraget som särskild delgivningsmottagare missbrukas på sådant sätt att en person med näringsförbud ändå genom denna roll ges insyn i och även visst inflytande över en verksamhet. Som utredningen påpekar under avsnitt 6.4 är det för närvarande ovanligt att personer med näringsförbud verkar som särskild delgivningsmottagare varför denna risk i dagsläget inte utgör något egentligt problem. 7 Näringsförbudsregistret 7.5 När bör uppgifter i näringsförbudsregistret gallras? Utredningens bedömning att uppgifter i näringsförbudsregistret även fortsättningsvis ska gallras när förbudstiden löpt ut grundas på en avvägning mellan allmänhetens intresse av tillgång till uppgifter om meddelade näringsförbud, och det intrång i den enskildes personliga integritet som det skulle innebära att låta uppgifter om näringsförbud finnas kvar
4 (5) i registret en viss tid efter förbudstidens utgång. Enligt utredningen tillgodoses redan allmänhetens behov av tillgång till uppgifter om meddelade näringsförbud efter förbudstidens utgång. Uppgifterna kan nämligen köpas av ett kreditupplysningsföretag som har möjlighet att spara uppgifter om näringsförbud i upp till tre år efter förbudstidens utgång. Bolagsverket vill uppmärksamma att denna ordning medför att de uppgifter som lämnas ut av exempelvis kreditupplysningsföretag inte kan kontrolleras mot dess ursprungskälla näringsförbudsregistret. Bolagsverket vill även göra en jämförelse mellan gallring av näringsförbudsregistret och de regler som finns beträffande registrerade uppgifter om konkurs. Uppgifter om konkurs avseende fysiska personer eller dödsbon registreras i konkursregistret och ska gallras fem år efter utgången av det kalenderår då konkursen avslutades. Bolagsverket anser att det bör övervägas om den eventuella skillnaden av intrånget i den enskildes personliga integritet mellan registrerade uppgifter om näringsförbud och konkurs är så stor att den motiverar olika gallringstidpunkter. Författningsförslag 7 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. Bolagsverket vill uppmärksamma att den, under rubriken nuvarande lydelse, återgivna lagtexten avseende 9 och 24 lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. inte överensstämmer med gällande författning. Bolagsverket vill lyfta fram förhållandet att det beträffande sådan föreståndare som avses i 2 andra stycket lagen om utländska filialer m.m. inte tydligt regleras hur registreringsmyndigheten ska agera om en föreståndare meddelas näringsförbud. Av 24 samma lag framgår att en sådan föreståndare inte får vara underkastad näringsförbud. Bolagsverket önskar därför ett förtydligande av huruvida lydelsen i 24 kan anses innebära att en föreståndare som meddelats näringsförbud ska avregistreras. Förslagsvis kan 21 a samma lag kompletteras vad gäller föreståndare. I egenskap av registreringsmyndighet vill Bolagsverket i anslutning till de nu föreslagna ändringarna framföra en synpunkt av närliggande karaktär. När en person meddelats näringsförbud uppstår frågan om hur registreringsmyndigheten ska agera i förhållande till de uppgifter som finns beträffande den personen i respektive register. Enligt 21 a lagen om utländska filialer m.m. ska registreringsmyndigheten stryka verkställande direktör eller, ifråga om ett utländskt bankföretags filial, firmatecknare från filial- eller bankregistret om denne exempelvis har fått näringsförbud. Bolagsverket anser att det är mindre lämpligt att använda begreppet stryka i detta sammanhang eftersom innebörden inte är självklar. Av lydelsen i 21 b samma lag framgår visserligen att stryka enligt 21 a innebär att avregistrera. Bolagsverket anser dock att det saknas anledning att använda olika begrepp i 21 a och b avseende samma typ av åtgärd. Begreppet stryka i 21 a bör därför, enligt Bolagsverkets mening, bytas ut mot avregistrera.
5 (5) 18 Förslag till förordning (2014:000) om näringsförbud 4 tredje stycket Domstolsverket ska efter samråd med Bolagsverket och Kronofogdemyndigheten meddela närmare föreskrifter om hur domstolarna ska fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt paragrafen. Bolagsverket utgår från att det finns utrymme för att en sådan underrättelse ska kunna ske på elektronisk väg. 7 andra punkten Ändamålet med näringsförbudsregistret är att ge offentlighet åt den information som finns i registret. Enligt 7 andra punkten förslag till förordning om näringsförbud m.m. får registret användas för framställning av intyg och registerutdrag. Bolagsverket får återkommande förfrågningar gällande olika slags utdrag av uppgifter i registret utifrån valda kriterier. Exempelvis kan det vara fråga om ett utdrag avseende de personer som har meddelats näringsförbud under åren 2009 2012. Det är för närvarande inte givet hur denna typ av selekterade utdrag ur registret förhåller sig till de registrerades personliga integritet. Mot bakgrund härav önskar Bolagsverket vägledning i frågan. Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Annika Bränström. I den slutliga handläggningen har deltagit avdelningschefen Heléne Lindqvist och avdelningsjuristen Jörgen Schéle. Föredragande har varit juristen Linnea Åberg. Annika Bränström Linnea Åberg