Årsredovisning 2010 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416
Innehåll: 1. Om lättläst 3 2. Förvaltningsberättelse 4 2.1 Centrum för lättläst stiftelsens ändamål 4 2.2 År 2010 i korthet 5 2.3 Inför framtiden 7 2.4 Styrelsen 9 2.5 Kommentar till resultat- och balansräkningar 9 3. Flerårsöversikt 11 4. Resultat- och balansräkningar 12 5. Tilläggsuplysningar 15 6. Noter 17 7. Disposition 21 2
1 Om lättläst Vi försöker skriva enkelt och lättbegripligt men samtidigt vuxet och värdigt. Vi försöker utnyttja text och bild i förening. En lättläst text har ett gripbart innehåll och handlingen ska vara enkel att följa. Även språket bör vara enkelt och tydligt. Bilderna ska stämma överens med innehållet och stödja texten. Utformningen ska vara väl genomtänkt och presentationen luftig. Stilen ska inte vara för liten och bokstäverna ska vara lätta att tyda. Organisationen av Centrum för lättläst: Styrelse Marknad och kommunikation Direktör Administration Ekonomi 8 SIDOR LL-förlaget Lättläst-tjänsten 3
2 Förvaltningsberättelse 2.1 Centrum för lättläst stiftelsens ändamål Vi är en förlagsrörelse med uppgiften att göra nyhetsinformation och litteratur tillgänglig för människor som har svårt att läsa eller som är otränade i svenska språket. Vår verksamhet grundar sig på ett beslut av en enig riksdag. Utgivningen av lättläst material är en fråga om demokrati och tillgänglighet. Utgångspunkten är att alla människor har rätt till information och litteratur utifrån sina egna förutsättningar. Regeringen har fastställt stadgarna och utsett styrelsen. Vi vänder oss till alla som behöver eller vill ha något som är lättare än det vanliga utbudet. Det kan gälla barn, ungdomar och vuxna som har lässvårigheter eller är ovana läsare. Här finns t ex personer med utvecklingsstörning, autism eller afasi, personer med dyslexi eller andra former av läs- och skrivsvårigheter, personer med psykiska problem, personer med demens. Även skolbarn och personer med annan etnisk bakgrund som ska lära sig svenska kan ha glädje av lättläst material. Vi ger ut en lättläst nyhetstidning 8 SIDOR och svarar för utgivning av lättlästa böcker. Vidare har vi en uppdragsverksamhet Lättläst-tjänsten som gör lättlästa textbearbetningar åt andra och även erbjuder kurser i att skriva lättläst. Bok- och tidningsutgivningen finansieras till hälften med statliga medel. Försäljningsintäkter mm svarar för resten. Uppdragsverksamheten bedrivs helt på affärsmässiga grunder. Information och marknadsföring utgör en viktig del av arbetet. I samarbete med bl a bibliotek och studieförbund bedriver vi ett arbete med läsombud som framför allt handlar om lässtimulering för personer med stora lässvårigheter. För att uppmärksamma goda insatser som görs för att förbättra begripligheten på något område har vi instiftat Det Lätta Priset som delas ut årligen. Vi strävar efter att delta i utvecklingsarbete, bl a i fråga om hur modern informationsteknik kan anpassas till personer med kogntiva funktionsnedsättningar. Journalisten Lena Sundström vann Det Lätta Priset 2010 Vi ska stå för kompetens och kvalitet och vi ska fungera som ett kompetenscenter på lättlästområdet. Av den anledningen har vi skapat ett forskarnätverk och inrättat ett vetenskapligt råd med forskare som ska kunna följa verksamheten. 4
2.2 År 2010 i korthet Utgivningen av tidningar och böcker är grunden för verksamheten och utgivningen har bedrivits på ungefär samma nivå som tidigare. År 2010 var satsningen på skolan en prioriterad uppgift därutöver. När det gäller utnyttjandet av moderna medier gjordes en del insatser under året, bl a lanserades webbplatsen Allaväljare inför valet. Under året inrättades även ett vetenskapligt råd i anslutning till verksamheten. Försäljningen år 2010 blev på det hela taget bättre än väntat. Bokförsäljningen ökade jämfört med året innan och uppdragsintäkterna slog rekord. En angelägen uppgift har varit att försöka skapa god balans i ekonomin. Produktionskostnader har kunnat hållas på en rimlig nivå. Skolsatsningarna har inneburit flera nya projekt och även satsningar på att få till stånd bättre kontakt med lärarna. Skolan har länge varit den största användaren av lättläst och skolsatsningarna har sannolikt lett till ett ännu större intresse för lättläst inom skolan. Inriktningen under året Skolsatsningen har bl a inneburit att tidningen 8 SIDOR innehåller mer material med fokus på skolan, bl a fylligare nummer samt mer fördjupningsmaterial på webben. Bokutgivningen har haft en större inriktning på unga läsare och flera billiga produktioner. Under året gavs totalt 13 titlar ut med särskild inriktning på ungdomar. En av skolsatsningarna har varit webbplatsen Miljöspanarna, om klimat- och miljöfrågor för ungdomar. Under året avslutades förlagets dagliga engagemang i webbplatsen. Ett stort arbete har också varit att vidareutveckla lärarrummet på webben för att få till stånd en bra och fruktsam dialog med skolvärlden. Under året byggdes webbplatsen Allaväljare upp, en lättläst mötesplats på webben om politik och om det stundande valet. Viktiga uppgifter har självklart också varit att på annat sätt öka läsaranpassningen samt svara för en god information och marknadsföring av verksamheten. Material för personer med intellektuellt funktionshinder framställs regelbundet. De lättlästa produkterna fungerar också mycket väl i mångkultursammanhang och dessa frågor bevakas också i tidningen och i bokproduktionen. Vid sidan av utgivningsverksamheten har en angelägen uppgift varit fortsatt utveckling som kompetenscenter på lättlästområdet. Forskarkontakter ser vi som en hörnsten i ett kompetenscenter. Ökad forskning på lättlästområdet är angeläget för att få ökade kunskaper om det lättlästa språket, om olika målgruppers behov mm. Därigenom får verksamheten en stabil grund att stå på. Sedan några år tillbaka finns ett forskarnätverk som arrangerar konferenser och 5
nätverksmöten. Under året bildades även ett vetenskapligt råd bestående av forskare från olika discipliner som språk, pedagogik mm. Elektroniska medier spelar en allt större roll. Nyhetstidningen finns sedan flera år som webbtidning och flera produktioner har gjorts för webben. Information och kundkontakter över webben har blivit allt vanligare. Utvecklingsarbete när det gäller nya medier kan emellertid inte bedrivas i någon större utsträckning i egen regi. Vi hoppas att det försöks- och utvecklingsarbete som 8 SIDOR bedrivit tillsammans med e-centret i Stockholm och som innebär att information kan anpassas efter behov och förmedlas genom olika medier kan fortsätta i någon form. Andra angelägna projekt på teknikområdet, som t ex webb-tv för bl a personer med utvecklingsstörning eller andra intellektuella funktionshinder, har genomförts i begränsad skala. Samarbeten och allianser med andra verksamheter ser vi som ett sätt att utveckla verksamheten och nå ut bättre. Även internationella kontakter är ett led i utvecklingen till ett kompetenscenter. Initiativ har på olika sätt tagits på dessa områden. Internationella kontakter och samarbeten har fortsatt, bl a genom EU-samarbete och det internationella nätverk för lättläst som bildats på svenskt initiativ. Intäktsökningar men underskott Totalt sett ökade de egna intäkterna under 2010. De egna intäkterna blev ca 15,4 miljoner kronor, vilket är ca 600 000 kronor högre än året innan. Ökningen av de egna intäkterna motsvarar ca 4 procent. Alla producerande enheter ökade sina intäkter. Framför allt ökade bokförlagets intäkter. Förlagets sammanlagda intäkter kom upp i drygt 6 miljoner kronor, inräknat fakturerade portokostnader. Det är mer än 400 000 kr över föregående års försäljning. Tidningens sammanlagda intäkter nådde upp till ca 6,6 miljoner kronor. Det är intäkter som är ca 100 000 kronor bättre än året innan. Uppdragsintäkterna blev drygt 2,8 miljoner kronor, även det bättre än föregående år. Intäktsökningen för bokförlaget kan ha flera orsaker. En förklaring kan vara att fler böcker för skolan givits ut, både klassiker och spännande ungdomsböcker. Flera titlar som gavs ut under 2010 såldes i mer än 1 000 exemplar redan under året. De böcker som sålt bäst under året är typiskt sett böcker som skolorna köper in och som ungdomar läser. Ett antal ungdomsböcker har producerats och fler billiga utgåvor som pocketböcker har också gjorts. Flera av de böcker som gavs ut 2010 såldes i mer än 1 000 ex redan under året. Bokpriserna har i genomsnitt hållits på ungefär samma nivå under de senaste åren. 6
Samtidigt säljs en större andel till bokhandeln än tidigare och då till det lägre förlagsnettopriset. Vi vet att skolorna i allt större utsträckning köper sina lättlästa böcker från t ex nätbokhandlarna AdLibris och Bokus. Det innebär att våra intäkter relativt sett minskar. Vid årets slut hade tillgångsposterna lager och pågående bokprojekt minskat i värde. Framför allt hade de pågående arbetena minskat betydligt. Värdet av det två balansposterna sjönk med ca 950 000 kronor, vilket påverkar resultatet negativt. En svagt nedåtgående trend har präglat tidningens upplaga under flera år. Därför var det glädjande att se upplagan öka igen mot slutet av året. Samtidigt har intresset för tidningen på webben varit stor under en längre period och besöken där ökar. Prenumerationsintäkterna minskade dock något under året, medan övriga intäkter ökade. När det gäller uppdragsintäkterna är fortfarande verksamheter inom den offentliga sektorn de största kunderna. Under 2010 genomfördes en rad uppdrag i anslutning till valet. De statliga anslagen var ca 16,2 miljoner kronor. Därtill kom det extra anslaget till skolsatsningar på 2 miljoner kronor. Tillsammans med den egna finansieringen blev de sammanlagda intäkterna närmare 33,9 miljoner kronor. De sammanlagda kostnaderna kom upp i ca 33,9 miljoner kronor. Trots försäljningsframgångarna och trots att kostnaderna har kunnat hållas på en rimlig nivå, på fler områden lägre än året innan, så innebär alltså förändringar av lager och pågående arbeten att resultatet blir ett underskott. Årets resultat blev ett underskott på 97 000 kronor. 2.3 Inför framtiden Lättläst material fungerar bra för många olika grupper. Vi är förhållandevis väl kända inom en begränsad sektor av samhället, framför allt inom skolan, biblioteken och omsorgen. Utanför denna krets är vi fortfarande ganska okända. Vi vet dock att behoven finns på många håll Studier har visat att 20-25 procent av den vuxna befolkningen inte har den läsförmåga som man förväntas ha när man går ut grundskolan. Vi kan anta att åtminstone 7-8 procent skulle ha glädje av vår utgivning. De s k PISA-studierna visar att svenska 15-åringars läsförståelse har sjunkit i förhållande till andra jämförbara länder och att resultaten har försämrats framför allt bland ungdomar i resurssvaga miljöer. Inom ett annat område av samhället ser vi att äldre människor drabbas av demenssjukdomar och behöver vård och stimulans. Behoven av lättläst material torde komma att öka snarare än minska. 7
Nya marknader, ny teknik ökat samarbete Läs- och skrivsvårigheter av olika slag har på senare år uppmärksammats allt mer inom skolan, i massmedia och i föreningslivet. Behovet av lättläst material och andra insatser har lyfts fram i ljuset. Intresset för vår utgivning har ökat och verksamheten är idag respekterad på ett annat sätt än tidigare. Myndigheter, organisationer och företag söker vårt samarbete. Det tyder på att det finns goda utvecklingsmöjligheter på området och fortfarande återstår mycket att göra. Arbetet med att marknadsföra begreppet lättläst fortsätter därför. Genom att göra lättläst känt i vidare kretsar, att tydliggöra vad lättläst står för, peka på bredden i utgivningen och visa att lättläst kan vara till nytta för många som har lässvårigheter eller begränsad läsförmåga läggs en grund för att nå ut till nya kundgrupper med försäljningsinriktade aktiviteter. Endast genom en större marknad kan försäljningen öka mer markant. Självklart kommer vi även i fortsättningen att ha både utgivning och informationsinsatser för att nå de grupper som vi tar särskild hänsyn till, däribland personer med utvecklingsstörning. En väg att utvecklas vidare är att samarbeta med andra. Vi kommer att lägga ökad vikt vid att hitta fruktbara samarbetsformer med andra verksamheter. Det kan gälla samarbeten både i produktionsledet och i distributionsledet. Forskning Utgivningen av lättläst material bör vila på en vetenskaplig grund. Det vetenskapliga rådet och forskarnätverket är viktiga faktorer för fortsatt god kvalitet i verksamheten. Den moderna tekniken ger nya möjligheter att arbeta med lättläst och lättförståelig information och läsupplevelser. Inte minst kan detta ge möjligheter att utveckla material för personer med särskilda behov. Det är angeläget att vi finns med i detta utvecklingsarbete. Stärkt finansiering balans i ekonomin Det statliga stödet är en grundförutsättning för att verksamheten ska kunna fortsätta utvecklas. Även ökade intäkter från försäljning skapar större möjligheter att verksamheten kan utökas och förbättras. För att nå dit är det nödvändigt att vi bearbetar en större marknad och att vi når ut till fler grupper. Vi måste också kunna möta behoven från olika läsargrupper som kan ha nytta av lättläst. Det kan t ex innebära att vi bör producera lättläst på flera nivåer än idag. Skolan kommer även i fortsättningen att ha stor betydelse. Den prissättning som vi funnit rimlig med tanke på att många av våra köpare är ekonomiskt svaga ger inte alltid tillräckliga intäkter vid de försäljningsvolymer som här är aktuella. Väsentligt högre priser skulle innebära att många av våra köpare delvis givna enligt uppdraget skulle stängas ute från vår produktion. Förutom grupper med lässvårigheter kommer skolan även i fortsättningen att vara en viktig 8
målgrupp för utgivningen. Den förstärkning som vi nu har fått genom uppdraget att utöka utbudet av lättläst i skolan ger oss möjligheter att ytterligare målgruppsanpassa utgivningen. Det är angeläget att vi får till stånd bättre balans i ekonomin. Det senaste årets negativa resultat trots försäljningsframgångar visar att vi behöver se över förutsättningar, prissättning mm vad gäller utgivningen av böcker. Förändringen av balansposter som lager och pågående arbeten påverkar resultatet i hög grad. Vi behöver även utforma prognoser och välja strategi i försäljningsledet. Om vi inte kan få till stånd denna typ av anpassningar måste vi göra besparingar och nedskärningar för att få balans i ekonomin. 2.4 Styrelse mm Styrelsen består av sex ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Av de ordinarie ledamöterna var tre kvinnor och tre män, av suppleanterna var en man och en kvinna. En plats var vakant. I styrelsen ingick under året Rose-Marie Frebran, ordförande, samt Richard Wahlund, vice ordförande, och de ordinarie ledamöterna, Hans Erik Arleskär, Caroline Liberg, Alf Lundin och Birgitta Notlöf. Suppleanter har varit Cay Corneliuson och Torbjörn Lundgren. Direktör för stiftelsen har varit Bror Tronbacke. Företagsledningen utgörs av ledningsgruppen vid stiftelsen. Den har bestått av tre män och tre kvinnor. Auktoriserad revisor har varit Christer Franzén. 2.5 Kommentar till resultat- och balansräkningar Om vi inte kan få till stånd denna typ av anpassningar måste vi göra besparingar och nedskärningar för att få balans i ekonomin. Centrum för lättlästs egna intäkter år 2010 kom upp i ca 15,4 miljoner kronor, 4 procent eller ca 600 000 kronor högre än föregående år. Anslagen från staten, inklusive det extra anslaget för satsningen på skolområdet, uppgick totalt till ca 18,3 miljoner kronor. De sammanlagda intäkterna blev således 33,7 miljoner kronor. Att de egna intäkterna ökade förklaras främst av försäljningsframgångar för bokförlaget Förlagets intäktsökning svarade för mer än 400 000 kr. Samtidigt sker en allt större del av bokförsäljningen till nätbokhandlarna eller andra återförsäljare till det lägre s k förlagsnettopriset. Volymerna har ökat, men intäkten per såld bok minskar. Tidningens upplaga minskade något, även om en viss uppgång kunde skönjas mot slutet av året. Lättläst-tjänstens intäkter fortsatte att öka något även under 2010. Satsningen på skolan har medfört insatser både inom produk- 9
tion och marknadsföring och skolornas inköp av lättläst material har med all sannolikhet ökat. De totala kostnaderna under året uppgick till ca 34 miljoner kronor. På det hela taget har kostnaderna för produktion, distribution mm kunnat hållas på en förväntad nivå. Personalrelaterade kostnader är den största posten i resultaträkningen och svarar för cirka 48 procent av totalkostnaden. Lönesumman uppgick till 11 miljoner kronor. Inklusive sociala avgifter mm blev de personalrelaterade kostnaderna 16 miljoner kronor, det är kostnader på samma nominella nivå som 2009. Årets resultat blev ett underskott på ca 97 000 kronor. Balansomslutningen ökade från ca 9,2 till ca 9,5 miljoner kronor. Tillgångarna utgjordes till största delen av omsättningstillgångar. Lager och pågående projekt uppgick till ca 3,7 miljoner kronor, en kraftig minskning jämfört med året innan. Föregående år ändrades värderingsmodellen för varulagret. Principen innebär att den del av årets bokproduktion som ligger i lager tas upp till 40 procent av förlagsnettopriset. Produktioner från året innan tas upp till 20 procent av förlagsnettopriset. Böcker som är tre år eller äldre tas up till 10 procent av förlagsnettopriset. Ändringen av värderingsmodellen fick en positiv effekt på föregående års resultat. Under 2010 minskade däremot värdet av lager och pågående projekt med ca 950 000 kronor. Framför allt är det värdet av pågående projekt som har minskat. Det har sin förklaring i att få nya projekt startades under året och att det finns färre pågående projekt än tidigare med planerad utgivning under de kommande åren. 10
3 Flerårsöversikt År 2010 2009 2008 2007 2006 Nettoomsättning (tkr) 15 448 14 862 13 811 14 822 15 553 Årsresultat (tkr) - 97 336 252-63 - 295 Balansomslutning (tkr) 9 480 9 283 8 341 8 525 8 594 Medeltal anställda 24 25 23 23 23 11
4 Resultat- och balansräkningar 12
13
14
5 Tilläggsupplysningar 15
16
6 Noter 17
18
19
20
7 Disposition Årets resultat - 96 754 kronor dras från det egna kapitalet. Det innebär att stiftelsens egna kapital vid årets slut uppgick till 1 175 065 kronor. Stockholm den 23 februari 2010 Rose-Marie Frebran Richard Wahlund Hans Erik Arleskär Caroline Liberg Alf Lundin Birgitta Notlöf /Bror Tronbacke 21