RAPPORT skolverksamheten på KomTek 2015-01-01 till 2015-12-31 Linda Bengtsson 2015-12-31 Halmstads kommun KomTek Nitaregatan 7, 302 50 Halmstad Tel 035-192975 www.halmstad.se/komtek
Sammanfattning Rapporten sammanfattar ett års arbete i KomTeks skolverksamhet. Syftet med skolverksamheten är att i ett långsiktigt perspektiv fortbilda och coacha lärare i Halmstads kommun för att alla elever ska få en kontinuerlig undervisning i teknik, från förskola och under hela grundskolan. Vi satsar en stor del av vår skolverksamhet på lärarfortbildning för att alla elever i förskola och grundskola ska få en likvärdig teknikundervisning. Årets rapport fokuserar på vad skolverket skriver om teknikämnet både gällande innehåll och syfte och vad KomTek spelar för roll för Halmstads kommuns förskola/grundskola för att resultat ska kunna uppnås. För att få en uppfattning om hur teknikämnets status i skolan ser ut, läs gärna Skolinspektionens rapport Gör det osynliga synligt i länken nedan. http://www.skolinspektionen.se/documents/kvalitetsgranskning/teknik/kvalgrtekni k-slutrapport.pdf. Bakgrund KomTek har från starten 2003 erbjudit alla Halmstad kommuns grundskolor att delta i olika aktiviteter inom ramen för vår skolverksamhet. Under många år erbjöd KomTek lärarna att komma till oss med sina elever för att få en praktisk uppstart på sin teknikundervisning i skolan. Detta föll väl ut med många elevbesök i KomTeks lokaler. Efter utvärdering av verksamheten märkte KomTek att lärare och elever såg besöket på KomTek som en kul grej och man jobbade sällan vidare med tekniken i skolan. Långsiktigt gynnar inte korta insatser KomTeks syfte och mål. Därför har KomTek valt att satsa på lärarfortbildning samt vår återkommande elevutmaning Teknikutmaningen. Båda har slagit väl ut och vi ser en ständig ökning av efterfrågan på våra olika upplägg. KomTek vill ge lärarna verktyg för att utveckla teknikämnet, KomTeks önskan är att både pedagoger och elever ska se fram emot att ha teknik på schemat. Syfte KomTeks syfte är att, inom ramen för skolverksamheten, på bästa sätt stödja skolan så att alla Halmstad kommuns elever i F-9 ska få möjlighet till den teknikundervisning de är berättigade till enligt skolverket. I timplanen delar fysik/kemi/biologi/teknik på 800 timmar. Skolverket tar inte upp hur timfördelningen mellan de olika ämnena ska ske. Eftersom alla ämnen är lika viktiga är en naturlig uppdelning att dela 800 timmar med 4 ämnen, således 200 timmar per ämne. Läs mer om CETIS tankar kring timplanen i skolan http://www.liu.se/cetis/nyhetsbrev/2014-3-tid-for-tekniktimplanen.shtml. I samarbete med alla lärare önskar KomTek att öka antalet teknikintresserade elever och få fler sökande till gymnasieskolans praktiska- och teoretiska teknikprogram. KomTeks samarbete med Teknikcollege är stort och båda parter gynnas av varandra i frågan hur vi ska få fler sökanden till gymnasiets olika teknikprogram med koppling till en arbetsmarknad som ständigt söker tekniker och ingenjörer. KomTek synliggör tekniken för de många för att man som elev ska veta vad det är man väljer eller eventuellt väljer bort om man inte väljer teknik som framtida utbildning. Linda Bengtsson sid 2 2015-12-31
Mål Skolverksamheten lanseras på facebook Utvärdering ska få en större roll Utveckla lådpedagogiken Frågeställningar Hur många lärare har gått fortbildning på KomTek under perioden? Vilka år är representerade och hur ser fördelningen ut från förskola till år 9? Vad säger skolverket om teknikämnets innehåll och syfte? Vad visar skolinspektionens rapport Teknik gör det osynliga synligt gällande teknikämnets innehåll och hur skolorna kan göra för att uppfylla innehållet? Metod Arbetsområdets upplägg består av att erbjuda Halmstads kommuns skolor olika aktiviteter beroende på hur långt man har kommit med teknikämnet på sin skola. Tanken är att det ska finnas något för varje skola. Kommunikation sker alltid med läraren i god tid innan det första mötet. Berörd KomTek-personal blir informerad om upplägg och förväntningar. Efter genomförd aktivitet genomförs utvärderingar med de som deltagit samt utvärderar KomTek-personalen aktiviteten internt. Utveckling av våra olika koncept sker kontinuerligt med utvärderingarna som grund. Resultat Hur många lärare har gått fortbildning eller blivit coachade på KomTek under perioden? 2014 års siffror inom parantes. Totalt har 387 (349) st lärare gått de olika fortbildningarna vi erbjuder, varav 333 (301) st kvinnor och 54 (48) st män. 157 (101) st studenter inom förskollärar- och grundskollärarutbildningen har gått fortbildning på KomTek inom ramen för deras NO/Teknik-kurs. Vilka år är representerade och hur ser fördelningen ut från förskola till år 9? 2014 års siffror inom parantes. Förskola: 115 (183) kvinnor, 5 (11) män År F-6: 137 (51) st kvinnor, 20 (15) st män År 7-9: 52 (31) st kvinnor, 17 (12) st män Studenter: 142 (97) st kvinnor, 15 (4) st män Linda Bengtsson sid 3 2015-12-31
180 160 140 120 100 80 60 Kvinnor Män 40 20 0 Förskola F-6 7-9 Studenter Vad säger skolverket om teknikämnets innehåll och syfte? Text tagen från skolverkets hemsida är i nedan text kursiv. Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar. Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter. Linda Bengtsson sid 4 2015-12-31
Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Innehållet är indelat i kunskapsområden som tillsammans ringar in centrala delar av ämnet. Kunskapsområdena bör inte ses som separata arbetsområden för undervisningen, utan de kan kombineras på de sätt som läraren bedömer som mest lämpliga för att uppnå syftet med undervisningen. Varje kunskapsområde består av ett antal punkter. Dessa ska inte uppfattas som att de alltid ska väga lika tungt i undervisningen. Innehållspunkterna ska snarare uppfattas som byggstenar som kan kombineras på olika sätt. Det centrala innehållet är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och fördjupas upp genom årskurserna. Innehållet i teknik Det centrala innehållet i teknik är indelat i tre olika kunskapsområden: Tekniska lösningar, Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar och Teknik, människa, samhälle och miljö. En grundprincip för progressionen från årskurs ett till årskurs nio är att den går från det elevnära och enkla i lägre åldrar, till vidare utblickar och mer komplexa studieobjekt i de högre åldrarna. Det finns också en tydlig tanke genom hela kursplanen att vissa liknande studieobjekt ska återkomma i olika stadier, med olika omfattning, fördjupning och komplexitet. Teknikämnets centrala innehåll har en generell beskrivning. Det innebär att det är avsiktligt valt så att det inte preciserar några enskilda teknikområden. Anledningen är att teknikområdena är så omfattande och föränderliga att en sådan precisering inte är möjlig utan att både befintliga och nya teknikområden skulle falla bort i undervisningen. Avsikten är att lärarna, utifrån eget kunnande, ska välja tekniska lösningar inom olika teknikområden. Valen kan göras utifrån närliggande exempel och med hänsyn till materialtillgång och vilka industrier och arbetsmiljöer som finns i området. Viktigt är dock att välja tekniska lösningar från flera olika teknikområden, så att eleverna blir medvetna om den mångfald av tekniker som finns. Linda Bengtsson sid 5 2015-12-31
Tekniska lösningar Det första kunskapsområdet Tekniska lösningar handlar om att göra tekniken i vardagen synlig och begriplig för eleverna. De innehållspunkter som ingår är mekanismer, hållbara och stabila konstruktioner, ellära och elektronik, kemi- och bioteknik (endast i årskurserna 7 9), material, komponenter och system samt begrepp. Det här kunskapsområdet är knutet till förmågorna att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion och att använda teknikområdets begrepp, som anges i de långsiktiga målen. Innehållet här har beröringspunkter med de naturorienterande ämnena. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Det andra kunskapsområdet, Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar, har ett innehåll som ska göra eleverna förtrogna med vanliga arbetssätt för att lösa problem eller behov med teknik. De innehållspunkter som ingår är teknikutvecklingsarbete, konstruktionsarbete och dokumentation. Det här kunskapsområdet är knutet till förmågorna att identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar och att använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer som anges i de långsiktiga målen. Innehållet här har beröringspunkter bland annat med ämnena bild och slöjd. Teknik, människa, samhälle och miljö Det tredje kunskapsområdet Teknik, människa, samhälle och miljö rör teknikens roll i samhället och vardagslivet, samt teknikens konsekvenser för människan, samhället och naturen. Det innehåll som ingår här är tekniska lösningars användbarhet, tekniska förändringar och deras orsaker, hur teknik kan kopplas till hållbar utveckling och vilka konsekvenser olika teknikval kan få. Kunskapsområdet är knutet till förmågorna att värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö och förmågan att analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid i de långsiktiga målen. Det har beröringspunkter med de natur- och samhällsorienterande ämnena. Exempel i innehållet Under rubriken Centralt innehåll förekommer vissa exempel. De förtydligar innehållet, men är inte uttryck för att de bör prioriteras framför andra alternativ. Till exempel anges i årskurserna 7 9 att eleverna ska möta innehållet tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. Det innebär att tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information är obligatoriskt innehåll under årskurserna 7 9. Men likaväl som att möta datorer, internet och mobiltelefoni kan eleverna få möta tv, radio, läsplattor eller andra tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik. Linda Bengtsson sid 6 2015-12-31
Vad visar skolinspektionens rapport Teknik gör det osynliga synligt gällande teknikämnets innehåll och hur skolorna kan göra för att uppfylla innehållet? Skolinspektionens kvalitetsgranskning Teknik - gör det osynliga synligt visar i likhet med andra undersökningar att teknikämnet har en undanskymd plats i svenska skolor och att kvaliteten behöver förbättras i olika avseenden. Skolinspektionen formulerar ett antal kritiska områden som skolor i Sverige behöver ta hänsyn till för att utveckla elevernas intresse för teknik. Synliggör teknik för eleverna. Med utgångspunkt i kursplan, forskning och beprövad erfarenhet behöver teknikämnet behandlas så att eleverna förstår syftet med undervisningen i ämnet. Eleverna behöver, från tidiga år och genom hela grundskolan, få större möjligheter att möta en teknikundervisning som utgår från förhållningssätt och metoder som utmärker teknikämnet. Skapa mening och relevans uppmärksamma särskilt flickorna. Hos flickorna sjunker teknikintresset markant under senare årskurser. Undervisningen behöver bedrivas så att både flickor och pojkar uppfattar den som meningsfull. Utveckla lärarnas kompetens. Forskning tyder på att lärarens roll i klassrummet är avgörande för elevernas lärande. Teknikämnet behöver bedrivas av utbildade tekniklärare med kunskap om kursplan och teknikämnets didaktik. Uppmärksamma teknikämnet gör det osynliga synligt. Teknikämnet kommer ofta i skymundan och teknikämnet har låg status på skolorna. Diskusison Genom KomTeks utveckling av lådpedagogik, erbjudande att delta i Teknikutmaningen samt den ständiga dialogen med pedagoger inom förskola och skola kring övrig fortbildning kan KomTek erbjuda alla kommunens pedagoger relevant stöd för att kunna uppfylla skolverkets syfte och innehåll i teknikämnet. Inom varje tema av KomTeks lådpedagogik kommer det att finnas en progression från förskola till årskurs 9. Inom området mekanik finns det en låda som riktar sig till F-3 Enkel mekanik som innehåller fem olika utmaningar till eleverna. Alla utmaningar är kopplade till det centrala innehållet i teknik. Nästa låda sin riktar sig till årskurs 4-6 och heter Rolig mekanik. Denna låda innehåller fyra utmaningar till eleverna med en tydlig utveckling om man jämför med lådan för de yngre åldrarna. Eleverna får, på olika nivåer, reflektera, analysera och urskilja teknikområdets olika inriktningar. KomTeks tankar kring progression utgår från att när eleverna går på lågstadiet ska de få upp ögonen för mekanik och teknik i stort. Eleverna får inga givna instruktioner när de ska konstruera en produkt, men de har fått en förkunskap och ett givet material för att tillverka en figur. Hur eleven når målet kan se olika ut. När eleverna går i mellanstadiet och högstadiet ser upplägget ut på samma vis. Linda Bengtsson sid 7 2015-12-31
Eleverna får inga instruktioner, men nu stegras möjligheten att få prova och omprova sina tankar och idéer. Det finns inte en given lösning utan flera olika sätt att nå målet. KomTeks lådpedagogik riktar sig till pedagoger som känner sig osäkra på vad man kan hitta på i klassrummet tillsammans med eleverna. Genom lådpedagogiken får pedagogerna stöd med upplägg och material. Syftet med lådpedagogik är att det ska vara enkelt för läraren att komma igång och ingen förkunskap ska behövas för att starta upp i klassrummet. Lådpedagogiken hyllas av alla lärare som lånat lådorna för att de får efterfrågad hjälp för att komma igång med tekniken i klassrummet och att det är på rätt kunskapsnivå för åldersgruppen den riktar sig till. Är då detta rätt väg att gå för att öka lärarnas kompetens? KomTek har provat många olika sätt för att fånga lärarnas teknikintresse. Några lärare kan få möjlighet att utbilda sig inom teknikområdet, men ofta sker det på fritiden och ofta prioriterar huvudman andra ämnen framför teknik. Med detta i åtanke så tror KomTek att lådpedagogiken och medverkan i Teknikutmaningen tjänar ett stort syfte eftersom det är lätt att komma igång. Läraren behöver inte lägga flera timmar i egen förberedelse utan kan starta upp enkelt och smidigt tillsammans med eleverna. Ytterligare en fördel med lådpedagogiken är läraren får känna sig säker och trygg. Läraren som lånat och använt KomTeks lådor vid mer än ett tillfälle kommer känna sig säkrare och säkrare och kanske själv utveckla egna tankar och idéer inom teknikområdet. Kunskap och erfarenhet gynnar ofta kreativitet. Uppgifterna i Teknikutmaningen utmanar eleverna i både praktiska och reflekterande moment. Som stöd till läraren ingår det en lärarhandledning där teoretisk kunskap finns. Inför en jury bestående av bland annat det tekniska näringslivet, representanter från högskolans tekniska program och kommunala aktörer ska eleverna presentera sina produkter samt redovisa arbetes gång. KomTek erbjuder stöd till lärarna genom att komma ut i klassrummet för att starta upp projektet. KomTeks pedagoger visar olika typer av mekaniska rörelser och erbjuder kopplingsscheman samt deltar under två timmar under tiden eleverna startar upp. KomTeks verksamhet utgår alltid från praktisk problemlösning vilket startar upp en positiv process hos eleverna. Efter att drivit Teknikutmaningen under tre år har vi sett att återkommande pedagoger fått en annan inställning till teknik, startsträckan är inte lika lång som första året och pedagogerna är mer säkra på den rent praktiska tekniken, som för många är den tröskeln som man inte kommer över. Oron över att inte klara ut elevernas idéer. Linda Bengtsson sid 8 2015-12-31
Både lådpedagogiken och Teknikutmaningen synliggör tekniken för eleverna. Det är okonstlade och tydliga utmaningar som har ett klart syfte. Genom att skapa verklighetstrogna utmaningar och visa på var tekniken, som eleverna utför, finns i verkligheten tydliggör vi relevansen för eleverna. Lådpedagogiken och Teknikutmaningen fortbildar lärarna direkt i klassrummet vilket i en förlängning skapar trygga och säkra pedagoger. För att kunna säkra kompetensförsörjningen till den svenska industrin i framtiden behöver vi utbilda fler tekniker och ingenjörer på både gymnasie- och högskolenivå. I dagsläget har svensk industri svårt att hitta personal med rätt kompetens och som ett led i detta ser KomTek att skolan behöver allt stöd de kan få för att kunna utveckla en likvärdig och framåtskridande teknikundervisning, som leder till att fler ungdomar söker sig till tekniska gymnasieprogram, både praktiska och teoretiska. Viktigt är att synliggöra teknikens inverkan på välfärden, det är en demokratisk rättighet att förstå sig på teknik som vi möter varje dag för att kunna ta rätt beslut i frågor som till exempel rör hållbar utveckling eller äldreomsorgen. Linda Bengtsson sid 9 2015-12-31