PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Eskilstuna får 6,3 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Eskilstuna får 6,3 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra investeringar som minskar kommunens klimatpåverkan. Den sammanlagda investeringen för åtgärderna uppgår till 37,4 miljoner kronor. Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 6 920 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från nästan 2 400 bilar. Den 1 november 2007 är sista ansökningsdatum för nästa omgång. Eskilstunas klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till klimatarbetet. Det lokala engagemanget är avgörande för att vi ska kunna motverka klimatförändringen, säger Gunnel Horm, chef för Naturvårdsverkets enhet för investeringsprogram. Klimatinvesteringarna i Eskilstuna omfattar satsningar på biogasproduktion och biogasbussar. Bidraget på totalt 6,3 miljoner kronor fördelas på följande projekt, där den totala miljöinvesteringen anges inom parentes: Utökad biogasproduktion: 5 040 000 kronor (25 200 000 kronor) Biogasbussar: 1 000 000 kronor (11 750 000 kronor) Information och folkbildning: 50 000 kronor (100 000 kronor) Administration: 161 000 kronor (322 000 kronor) Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 6 920 ton per år och energianvändningen beräknas minska med 15 580 MWh per år. Klimatinvesteringsprogram, Klimp, är ett statligt stöd till kommuner och andra lokala aktörer som genomför långsiktiga investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser. Under 2006 lämnades det in 64 ansökningar om totalt 2,4 miljarder kronor i bidrag. Totalt 23 program samt tio enskilda åtgärder, så kallade Guldklimpar, beviljas nu sammanlagt 410 miljoner kronor i bidrag. Den 29 maj anordnar länsstyrelserna i Södermanland, Västmanland, Stockholm och Uppsala en regional träff i Västerås där Naturvårdsverket deltar för att bland annat informera om Klimp. Syftet är att ge inspiration till det lokala/regionala klimatarbetet och att underlätta för kommuner, företag och andra att ansöka om bidrag till klimatinvesteringsprogram.
Naturvårdsverket administrerar Klimp medan Rådet för investeringsstöd, med ledamöter utsedda av regeringen, fattar beslut om bidragen. Förutom Naturvårdsverket har Boverket, Energimyndigheten och Vägverket granskat ansökningarna. Stödet till klimatinvesteringsprogram infördes 2003 och detta är den fjärde omgången som bidrag delas ut. Hittills har bidrag på cirka 1,5 miljarder kronor fördelats till 95 klimatinvesteringsprogram. Åtgärderna i programmen beräknas leda till en utsläppsminskning med 871 000 ton koldioxidekvivalenter årligen. Därtill kommer även utsläppsreduktioner i våra grannländer till följd av minskad elanvändning. Läs mer på: www.naturvardsverket.se/investering För ytterligare information om projekten, se nedan eller kontakta: Anna Green, Klimp-handläggare, 08-698 16 32, anna.green@naturvardsverket.se Gunnel Horm, chef vid enheten för investeringsprogram, 08-698 16 44, 070-819 16 44, gunnel.horm@naturvardsverket.se Anneli Nivrén, presschef, 08-698 13 12, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se Lars Wiklund, Eskilstuna kommun, 016-10 10 58, lars.wiklund@eskilstuna.se Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Antalet anställda är 550. Ytterligare information om projekten i Eskilstuna som får bidrag, direkt hämtat från ansökan Utökad biogasproduktion Åtgärden ska minska mängden avfall till förbränning, öka produktionen av biogas och minska metanläckaget från uppgraderingsanläggningen. Matavfall rötas och uppgraderas till fordonsgas samtidigt som metanet i frånluften omhändertas genom speciell förbränning. Åtgärden förväntas årligen ersätta 1 385 m3 fossilbränsle i samhället och 114 m3 fossilbränsle för minskade transporter till förbränningsanläggning. Biogasen avsätts främst till stadsbussarna men även lättare fordon och fordon utanför kommungränsen. Biogasbussar Åtgärden ska minska utsläppen från stadstrafiken. Utsläppsminskningarna uppnås genom att i förtid byta ut dieseldrivna bussar mot bussar drivna på biogas. Processen att byta ut bussarna börjar med beställning under 2007 för leverans under 2008, 2009 och 2010. Årligen kan det förtida utbytet spara 336 m3 fossilbränsle i form av diesel. Investeringskostnaden inkluderar merkostnad för förtida inbyte av biogasbussar (engångskostnad) och merkostnad för drift av de inköpta biogasbussarna under programperioden.
Information och folkbildning Detta är den huvudsakliga åtgärden för spridning av information om investeringsprogrammet och dess åtgärder. Dels gäller det spridning internt bland personkretsen kring investeringsprogrammet, där särskilda rutiner finns utarbetade. Dels gäller det spridning till allmänheten. Här kommer kommunens och samarbetspartnernas befintliga informationskanaler att användas, exempelvis webb, tidningsannonser och nyhetsbrev. Andra kanaler är artiklar/inslag i lokala och regionala media, Vägval Eskilstuna, informationsmöten och dialogforum, foldrar i början och slutet av investeringsprogrammet samt medverkan i evenemang.
PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Falköping får 31,6 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Falköping får 31,6 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra investeringar som minskar kommunens klimatpåverkan. Den sammanlagda investeringen för åtgärderna uppgår till 123,9 miljoner kronor. Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 8 600 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka 3 000 bilar. Den 1 november 2007 är sista ansökningsdatum för nästa omgång. Falköpings klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till klimatarbetet. Det lokala engagemanget är avgörande för att vi ska kunna motverka klimatförändringen, säger Gunnel Horm, chef för Naturvårdsverkets enhet för investeringsprogram. Klimatinvesteringarna i Falköping omfattar bland annat satsningar på biogas och gasfordon, terminal för omlastning av gods från väg till tåg, utbyggnad av fjärrvärme samt bättre vedeldning. Bidraget på totalt 31,6 miljoner kronor fördelas på följande projekt, där den totala miljöinvesteringen anges inom parentes: Uppgraderingsanläggning och gasledning: 3 120 000 kronor (10 400 000 kronor) Gasledning till Elanders Gummessons: 630 000 kronor (2 100 000 kronor) Bidrag till tunga gasfordon: 720 000 kronor (2 400 000 kronor) Bioenergiväxtföljd - nya metoder för hållbar bioenergiproduktion: 786 000 kronor (1 572 000 kronor) Terminal Skaraborg - omlastning av gods från väg till tåg: 14 790 000 kronor (49 300 000 kronor) Fjärrvärmeutbyggnad i områden med direktverkande el: 2 055 000 kronor (13 700 000 kronor) Fjärrvärmeutbyggnad i områden med vattenburen el: 945 000 kronor (6 300 000 kronor) Förtätning av befintligt fjärrvärmenät: 1 680 000 kronor (11 200 000 kronor) Bidrag till förbättrad vedeldning: 4 500 000 kronor (22 200 000 kronor)
Informations- och folkbildningsinsats om programmets åtgärder: 1 950 000 kronor (3 900 000 kronor) Administration: 394 220 kronor (788 440 kronor) Klimatinvesteringsprogram, Klimp, är ett statligt stöd till kommuner och andra lokala aktörer som genomför långsiktiga investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser. Under 2006 lämnades det in 64 ansökningar om totalt 2,4 miljarder kronor i bidrag. Totalt 23 program samt tio enskilda åtgärder, så kallade Guldklimpar, beviljas nu sammanlagt 410 miljoner kronor i bidrag. Den 14 juni anordnar länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland en regional träff i Göteborg där Naturvårdsverket deltar för att bland annat informera om Klimp. Syftet är att ge inspiration till det lokala/regionala klimatarbetet och att underlätta för kommuner, företag och andra att ansöka om bidrag till klimatinvesteringsprogram. Naturvårdsverket administrerar Klimp medan Rådet för investeringsstöd, med ledamöter utsedda av regeringen, fattar beslut om bidragen. Förutom Naturvårdsverket har Boverket, Energimyndigheten och Vägverket granskat ansökningarna. Stödet till klimatinvesteringsprogram infördes 2003 och detta är den fjärde omgången som bidrag delas ut. Hittills har bidrag på cirka 1,5 miljarder kronor fördelats till 95 klimatinvesteringsprogram. Åtgärderna i programmen beräknas leda till en utsläppsminskning med 871 000 ton koldioxidekvivalenter årligen. Därtill kommer även utsläppsreduktioner i våra grannländer till följd av minskad elanvändning. Läs mer på: www.naturvardsverket.se/investering För ytterligare information om projekten, se nedan eller kontakta: Karin Hermansson, Klimp-handläggare, 08-698 12 89, karin.hermansson@naturvardsverket.se Gunnel Horm, chef vid enheten för investeringsprogram, 08-698 16 44, 070-819 16 44, gunnel.horm@naturvardsverket.se Anneli Nivrén, presschef, 08-698 13 12, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se Chris Hellström, Falköping, 0515-85 123, chris.hellstrom@falkoping.se Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Antalet anställda är 550. Ytterligare information om projekten i Falköping som får bidrag, direkt hämtat från ansökan Uppgraderingsanläggning och gasledning FEAB avser att bygga en anläggning för uppgradering av biogas till fordonskvalitet och en gasledning. Gasledningen är på 2 km och går från
biogasanläggningen till uppgraderingsanläggningen och ett planerat tankställe. Biogas till uppgraderingsanläggningen kan levereras av kommunens biogasanläggning och även komma från annat håll, till exempel från den biogasanläggningen som planeras i åtgärd 5. Åtgärden samverkar med åtgärd 2, Utbyte av gasol till biogas, åtgärdsägare Elanders Gummessons och åtgärd 3, Gasledning mellan tankställe och Elanders Gummessons, åtgärdsägare FEAB. Uppgraderingsanläggningen och gasledningen är nödvändiga för att kunna förse Elanders Gummessons med renat gas till sin process. Gasledning till Elanders Gummessons Åtgärden avser en fortsättning av gasledningen från åtgärd 1 fram till Elanders Gummessons tryckeri, en sträcka på 2,3 km. På tryckeriet kommer biogas att ersätta eldning av gasol, se åtgärd 2. Gasledningen är en förutsättning för att Elanders skall kunna genomföra utbytet och att genomföra åtgärd 2. Gasledningen ger möjlighet för andra intressenter att på sikt få tillgång till gas, t ex inom industrin som processvärme, ett gastankställe mm. Gasledningens miljöeffekt är indirekt, eftersom den ger möjlighet för genomförandet av åtgärd 2 och för att uppnå den där redovisade miljöeffekten. I framtiden ger ledningen möjlighet för ett större antal kunder att byta ut fossila bränslen. Investeringskostnaden är 2 100 000 kr. Hela investeringen är miljörelaterad. Statligt stöd söks med 30 % eller 630 000 kr. Bidrag till tunga gasfordon Falköpings kommun avser att lämna ett ekonomiskt bidrag till företag i kommunen för inköp av tunga fordon med gasdrift. Bidraget skall utgöra 30 % av den miljörelaterade merkostnaden för dessa fordon. Bidraget kan också sökas av kommunen själv och även då kan maximalt 30 % av merkostnaden ges i bidrag. Bidraget skall stimulera företagen i kommunen att satsa på gas. Tunga fordon ger ett stabilt och stort underlag för ett gastankställe i kommunen. Åtgärden beräknas ersätta 144 m 3 diesel per år, vilket motsvarar 366 ton CO2 per år. Bioenergiväxtföljd - Nya metoder för hållbar bioenergiproduktion Falköpings kommun avser att i samarbete med Svenska lantbruksuniversitet Alnarp genomföra ett forskningsprojekt för framtagning av nya metoder. Åtgärden skall leda till framtagning av system för produktion av bioenergi från åkermark i det traditionella jordbruket. Detta innebär utveckling av lämplig växtföljd med delvis nya grödor, utveckling av gödslingsgivor med syfte att sluta kretslopp, utveckling av odlingsmetoder som reducerar mängden tillsatt energi i form av insatsmedel, till exempel i form av bränsle (diesel), mineralgödsel och bekämpningsmedel. Projektet skall genom sitt upplägg ge demonstrationsmöjligheter både för lantbrukare och producenter av bioenergiprodukter. Terminal Skaraborg - omlastning av gods från väg till tåg Falköpings kommun önskar i samarbete med andra intressenter anlägga en terminal för omlastning av gods från vägtrafik till tåg. Syftet är att minska vägtransporterna. På kortare distanser utnyttjas lastbilen medan de längre distanserna utnyttjar järnväg i kombination med båt. Falköpings läge vid västra och östra stambanan och relativa närhet till Göteborgs hamn ger goda förutsättningar för ett nationellt och internationellt system för att finna de nya effektiva och miljömässigt starka transportlösningar som krävs. Terminalen i Falköping kommer också rent ytmässigt att avlasta Göteborgs hamn som
exempel redan idag har problem med att finna ytor för sin nödvändiga expansion samtidigt som hamnens expansion med allt fler lastbilstransporter in till hamnen i sig genererar stora miljöproblem. Etableringen kommer att minska belastningen på E20 med ca 6 500 lastbilstransporter och minskar utsläppen av koldioxid med 2 123 ton per år. Fjärrvärmeutbyggnad i områden med direktverkande el Projektet innebär fjärrvärmeanslutning av två direktelvärmda villaområden Falköping med 202 respektive 64 villor. Bidrag söks för byggnation av fjärrvärmeledning i området för att möjliggöra konvertering av villorna till vattenburna system och anslutning till fjärrvärme. FEAB kommer parallellt med projektet att samordna konverteringsåtgärder i villorna. Vid konvertering till vattenburna system och 80% anslutning till fjärrvärme innebär ett genomförande av projektet en elbesparning på uppskattningsvis 3,2 GWh. Fjärrvärmeutbyggnad i områden med vattenburen el Projektet innebär fjärrvärmeanslutning av tre villaområden i Falköping med med vattenburen elvärme. Totalt omfattar projektet 125 villor, varav 80% bedöms ansluta sig till fjärrvärme. Bidrag söks för byggnation av fjärrvärmeledning i området för att möjliggöra anslutning till fjärrvärmenätet. Vid 80% anslutningsgrad till fjärrvärme innebär ett genomförande av projektet en elbesparning på 1,5 GWh. Förtätning av befintligt fjärrvärmenät Projektet innebär fjärrvärmeanslutning av enstaka fastigheter i anslutning till befintligt fjärrvärmenät i Falköping och Floby. Totalt omfattar projektet omkring 120 fastigheter som inte är lönsamma att fjärrvärmeansluta utan bidrag. Bidrag söks för byggnation av fjärrvärmeledning för att möjliggöra anslutning till fjärrvärmenätet. Anslutning av fastigheterna motsvarar en energivolym på 4,2 GWh. Bidrag till förbättrat vedeldning Falköpings kommun vill ge enskilda fastighetsägare ekonomiskt bidrag till att åtgärda dålig vedeldning. Detta skall genomföras genom direkt kontakt med och informationsinsatser till fastighetsägare vars panna (ved-, eller kökspanna) inte uppfyller kraven enligt BBR. Bidraget skall utgå med 30 % av investeringskostnaden upp till 14 000 kr till ca 400 fastighetsägare. Godkända åtgärder är: utbyte av ej miljögodkänd vedpanna till miljögodkänd med ackumulatortank, komplettering av befintlig vedpanna med ackumulatortank, utbyte av befintlig vedpanna mot pelletspanna samt installation av pelletsbrännare till befintlig panna eller installation av fjärrvärme. Informations- och folkbildningsinsats om programmets åtgärder Projektet ska syfta till att öka kunskapen om klimatfrågan och växthuseffekten. Det syftar också till att målgrupperna skall förstå sammanhangen i kommunens satsningar och se helheten i miljöfrågorna. Det är angeläget att påverka människor genom direkta möten. Kommunens anställda är en central grupp för informationssatsningen. Kommunen är en stor arbetsgivare och våra anställda skall bli ambassadörer både gentemot våra medborgare som kunder, brukare och mot sina egna familjer, vänner och bekanta. Programmet innehåller projekt som direkt riktar sig mot medborgarna. Dessa projekt skall omges av intensiva kampanjer och innebär många möten där vi inte bara kan göra medborgarna mer medvetna, utan också kan ge dom verktyg att delta med meningsfulla åtgärder.
Skoleleverna har alltid varit en viktig målgrupp för våra utbildningssatsningar och vi kommer att fortsätta i samma anda med väl etablerade kanaler bland elever och skolpersonal.
PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Green Cargo får 39 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Green Cargo får 39 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra investeringar som minskar företagets klimatpåverkan. Den sammanlagda investeringskostnaden uppgår till 130 miljoner kronor. Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 6 560 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från nästan 2 300 bilar. Den 1 november 2007 är sista ansökningsdatum för nästa omgång. Green Cargos klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till klimatarbetet. Det lokala engagemanget är avgörande för att vi ska kunna motverka klimatförändringen, säger Gunnel Horm, chef för Naturvårdsverkets enhet för investeringsprogram. Klimatinvesteringarna i Green Cargos program innebär satsningar på gångtidsförlängning och energieffektivisering av diesellok. Detta beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 6 560 ton per år och energianvändningen beräknas minska med 24 685 MWh per år. Klimatinvesteringsprogram, Klimp, är ett statligt stöd till kommuner och andra lokala aktörer som genomför långsiktiga investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser. Under 2006 lämnades det in 64 ansökningar om totalt 2,4 miljarder kronor i bidrag. Totalt 23 program samt tio enskilda åtgärder, så kallade Guldklimpar, beviljas nu sammanlagt 410 miljoner kronor i bidrag. Naturvårdsverket administrerar Klimp medan Rådet för investeringsstöd, med ledamöter utsedda av regeringen, fattar beslut om bidragen. Förutom Naturvårdsverket har Boverket, Energimyndigheten och Vägverket granskat ansökningarna. Stödet till klimatinvesteringsprogram infördes 2003 och detta är den fjärde omgången som bidrag delas ut. Hittills har bidrag på cirka 1,5 miljarder kronor fördelats till 95 klimatinvesteringsprogram. Åtgärderna i programmen beräknas leda till en utsläppsminskning med 871 000 ton koldioxidekvivalenter årligen. Därtill kommer även utsläppsreduktioner i våra grannländer till följd av minskad elanvändning. Läs mer på: www.naturvardsverket.se/investering För ytterligare information, se nedan eller kontakta: Petter Lydén, Klimp-handläggare, 08-698 14 43,
petter.lyden@naturvardsverket.se Gunnel Horm, chef vid enheten för investeringsprogram, 08-698 16 44, 070-819 16 44, gunnel.horm@naturvardsverket.se Anneli Nivrén, presschef, 08-698 13 12, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se Göran Järnström, Green Cargo, 08-762 41 00, goran.jarnstrom@greencargo.com Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Antalet anställda är 550. Ytterligare information om projekten i Green Cargos program som får bidrag, direkt hämtat från ansökan Gångtidsförlängning av Diesellok - T44 Åtgärden syftar till att genomföra en gångtidsförlängning av 60 av våra sammanlagt 105 diesellok av modell T44. Genom gångstidsförlängningen kommer vi att kunna använda loken av modell T44 för fortsatta godstransporter samt växlingstjänst. Gångtidsförlängningen kan genomföras på två olika sätt (1) byte av motor eller (2) uppgradering av befintlig motor. Den åtgärd vi vill genomföra är (1) byte av motor. Det alternativet är dyrare men kommer att medföra en bättre miljöprestanda. Genom alternativ (1) kommer vi att kunna minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som stora energieffektiviseringar blir möjliga. Åtgärden kommer att genomföras i nära samarbete med utvald leverantör och utsläppsminskningarna kommer mätas genom mätningar av den minskade dieselförbrukningen samt genom data från NTM (Nätverket för Transporter och Miljön).
PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Göteborg får 17,1 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Göteborg får 17,1 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra investeringar som minskar stadens klimatpåverkan. Den sammanlagda investeringen för åtgärderna uppgår till 34,7 miljoner kronor. Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 27 100 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka 9 300 bilar. Den 1 november 2007 är sista ansökningsdatum för nästa omgång. Göteborgs klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till klimatarbetet. Det lokala engagemanget är avgörande för att vi ska kunna motverka klimatförändringen, säger Gunnel Horm, chef för Naturvårdsverkets enhet för investeringsprogram. Klimatinvesteringarna i Göteborg omfattar satsningar på kollektivtrafik, cykling, bilpool, gasfordon, fjärrvärme och energieffektivisering. Bidraget på totalt 17,1 miljoner kronor fördelas på följande projekt, där den totala miljöinvesteringen anges inom parentes: Helhetsgrepp för kollektivtrafiken längs ett stråk: 15 000 000 kronor (30 000 000 kronor) Bilpoolsutveckling och medlemsrekrytering: 242 500 kronor (485 000 kronor) Cykeldag i Göteborg våren 2008: 25 500 kronor (53 500 kronor) Bärgningsbil med biogasdrift: 150 000 kronor (500 000 kronor) Spara energi - en utmaning för Göteborgs stadsdelar: 1 500 000 kronor (3 000 000 kronor) Konvertering av stadsgas till fjärrvärme för uppvärmning: 52 500 kronor (350 000 kronor) Administration: 179 410 kronor (358 820 kronor) Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 27 100 ton per år och energianvändningen beräknas minska med 102 300 MWh per år. Klimatinvesteringsprogram, Klimp, är ett statligt stöd till kommuner och andra lokala aktörer som genomför långsiktiga investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser. Under 2006 lämnades det in 64 ansökningar om totalt 2,4 miljarder kronor i bidrag. Totalt 23 program samt tio enskilda åtgärder, så
kallade Guldklimpar, beviljas nu sammanlagt 410 miljoner kronor i bidrag. Den 14 juni anordnar länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland en regional träff i Göteborg där Naturvårdsverket deltar för att bland annat informera om Klimp. Syftet är att ge inspiration till det lokala/regionala klimatarbetet och att underlätta för kommuner, företag och andra att ansöka om bidrag till klimatinvesteringsprogram. Naturvårdsverket administrerar Klimp medan Rådet för investeringsstöd, med ledamöter utsedda av regeringen, fattar beslut om bidragen. Förutom Naturvårdsverket har Boverket, Energimyndigheten och Vägverket granskat ansökningarna. Stödet till klimatinvesteringsprogram infördes 2003 och detta är den fjärde omgången som bidrag delas ut. Hittills har bidrag på cirka 1,5 miljarder kronor fördelats till 95 klimatinvesteringsprogram. Åtgärderna i programmen beräknas leda till en utsläppsminskning med 871 000 ton koldioxidekvivalenter årligen. Därtill kommer även utsläppsreduktioner i våra grannländer till följd av minskad elanvändning. Läs mer på: www.naturvardsverket.se/investering För ytterligare information om projekten, se nedan eller kontakta: Karin Hermansson, Klimp-handläggare, 08-698 12 89, karin.hermansson@naturvardsverket.se Gunnel Horm, chef vid enheten för investeringsprogram, 08-698 16 44, 070-819 16 44, gunnel.horm@naturvardsverket.se Anneli Nivrén, presschef, 08-698 13 12, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se Pernilla Hellström, Göteborgs stad, 031-61 28 73, pernilla.hellstrom@miljo.goteborg.se Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Antalet anställda är 550. Ytterligare information om projekten i Göteborg som får bidrag, direkt hämtat från ansökan Helhetsgrepp för kollektivtrafiken längs ett stråk Åtgärder för att öka resandet med kollektivtrafik genomförs ofta med bristande samordning, bl a då ansvaret för områden som påverkar resvanorna är spritt på flera olika aktörer. Vi vill utveckla metodiken för att öka kollektivtrafikresandet, genom ett helhetsgrepp för ett stråk väg 155 genom Torslanda i Göteborg. Valet av väg 155 beror på att: Framkomligheten är dålig, vilket hindrar framtida expansion. En rad åtgärder är inplanerade vilket underlättar ett samlat grepp med kompletterande åtgärder. Målgruppen är representativ för kranskommunerna. Det finns mycket kunskapsunderlag för området. Projektets åtgärder är en kombination av förbättrad infrastruktur, nya tekniska lösningar och
påverkansinsatser. Detta ska ge ett markant ökat resande med kollektivtrafiken. Projektet bedrivs i samarbete mellan de som har ansvar för trafiksituationen i området och erfarenheterna kommer bl a föras vidare till övriga delar av Göteborgsregionen. Bilpoolsutveckling och medlemsrekrytering I ett klimatinvesteringsprogram kan det möjligen verka motsägelsefullt att investera i rekrytering av medlemmar i bilpooler, vars ändamål att tillhandahålla bilar, då transportsektorn är en av de största klimatpåverkande sektorerna. Undersökningar visar dock att medlemskap i bilpooler minskar individers bilkörning i jämförelse med enskilt bilinnehav.syftet är att utveckla Majornas Bilkooperativ till en attraktiv och konkurrensfördelaktig alternativ vid bilval genom att underlätta och att visa på de både miljömässiga och privata fördelarna med medlemskap i bilpool, och kombinationen bilpool och kollektivtrafik. Inom projektet ingår förutom, rekryteringstrategier för ökat medlemsantal, utbildning för anställd, medlemmar och styrelse, utvecklingarbete och erfarenhetsutbyte med övriga bilpooler i Norden ev Europa. Projektets klimatåtgärd förväntas förstärkas med åtgärden "Investeringsbidrag miljöbilar utökad andel miljöfordon" Cykeldag i Göteborg våren 2008 Under våren 2006 anordnade Naturskyddsföreningen i Göteborg cykellagning i samband med Vägverkets nationella cykelvecka. Cykellagningen innebar att ett antal cykelreparatörer hyrdes in för att erbjuda cyklister gratis service på sin cykel. Ca 153 cyklar justerades och lagades under av inhyrda reparatörer. Samtidigt samlade Naturskyddsföreningen in åsikter om cykelbanorna i Göteborg och informerade om cykling och miljö. Naturskyddsföreingen planerar att genomföra en liknande satsning på cykellagning våren 2007 (med Klimpbidrag) och 2008. Syftet är att uppmuntra göteborgarna att cykla mer och att informera om fördelarna med att cykla. Genom att hjälpa till med de små reparationer som annars sällan blir gjorda leder förhoppningsvis till att cykeln inte blir stående utan används. En större andel cyklister skulle ge renare luft, mindre buller, bättre hälsa och mer rum i städerna med färre bilar och parkeringsplatser. Bärgningsbil med biogasdrift Tanken med bidraget är att sänka merkostnaden för att bygga om en gasdriven lastbil till en bärgningsbil. Detta blir det första fordonet av denna typ i Sverige. Idag sker alla bärgningar med bensin- eller dieseldrivna fordon. Det vill vi ändra på. Vi hämtar och lämnar ett stort antal bilar varje dag. Spara energi - en utmaning för Göteborgs stadsdelar För att minska energiförbrukningen i Göteborgs stads skolfastigheter vill vi introducera ett annorlunda sätt att arbeta med energihushållningsfrågor. Detta ska förverkligas genom att de som använder lokalerna, elever, lärare, och övrig skolpersonal, blir delaktiga i arbetet. Genom information och pedagogiska insatser ska de få förståelse om energi och för energianvändningens påverkan på klimat och miljö. Åtgärden beräknas i enlighet med detta ge en energibesparing per år på 340 MWh el och 565 MWh värme (bilaga 1). Åtgärden rymmer en betydande social miljöeffekt - pedagogiska insatser ska ge berörda elever ökad förståelse för hur de själva kan påverka energiförbrukningen och klimat genom sitt eget beteende.
Konvertering av stadsgas till fjärrvärme för uppvärmning Higabgruppen äger och förvaltar ca 300 byggnader med en total yta av 572 000 m 2. Flertalet av dessa byggnader är belägna i centrala delarna av Göteborg och därför anslutna till Göteborgs fjärrvärmenät. För ett 20-tal fastigheter finns dock ingen möjlighet till fjärrvärmeanslutning. I dessa används idag fossila bränslen i form av olja och stadsgas för uppvärmning. Detta projekt är en del i ett mer omfattande projekt som syftar till att Higabgruppen innan 2007 års slut skall vara helt oberoende av fossilbränslen för uppvärmning av sina fastigheter. I fastigheten Heden 705:1 benämnd Hedens omklädning samt Idrottscaféet sker uppvärmning idag med två st gaspannor vilka eldas med stadsgas. Åtgärden syftar till att ansluta fastigheten till Göteborgs fjärrvärmenät. I åtgärden ingår läggning av kulvert mellan Hedens omklädning och Idrottscaféet.
PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Halmstad får 24,5 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Halmstad får 24,5 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra investeringar som minskar kommunens klimatpåverkan. Den sammanlagda investeringen för åtgärderna uppgår till 84,9 miljoner kronor. Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 9 525 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka 3 300 bilar. Den 1 november 2007 är sista ansökningsdatum för nästa omgång. Halmstads klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till klimatarbetet. Det lokala engagemanget är avgörande för att vi ska kunna motverka klimatförändringen, säger Gunnel Horm, chef för Naturvårdsverkets enhet för investeringsprogram. Klimatinvesteringarna i Halmstad omfattar satsningar på biogas, effektivare energiproduktion, energieffektivisering och mobilitetskontor. Bidraget på totalt 24,5 miljoner kronor fördelas på följande projekt, där den totala miljöinvesteringen anges inom parentes: Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning: 1 515 000 kronor (3 030 000 kronor) Ny teknik för att särskilja förpackningar: 3 635 600 kronor (18 178 000 kronor) Effektivare energiproduktion genom rökgasrening: 11 771 000 kronor (41 100 000 kronor) Byte av armaturer och trafiksignallyktor: 5 250 000 kronor (17 500 000 kronor) Vetenskaplig utvärdering: 150 000 kronor (300 000 kronor) Mobilitetskontor i Halmstad: 850 000 kronor (2 200 000 kronor) Informations- och folkbildningsinsats: 1 030 000 kronor (2 060 000 kronor) Administration: 290 900 kronor (581 800 kronor) Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 9 525 ton per år och energianvändningen beräknas minska med 69 580 MWh per år. Klimatinvesteringsprogram, Klimp, är ett statligt stöd till kommuner och andra lokala aktörer som genomför långsiktiga investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser. Under 2006 lämnades det in 64 ansökningar om totalt 2,4 miljarder kronor i bidrag. Totalt 23 program samt tio enskilda åtgärder, så
kallade Guldklimpar, beviljas nu sammanlagt 410 miljoner kronor i bidrag. Den 14 juni anordnar länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland en regional träff i Göteborg där Naturvårdsverket deltar för att bland annat informera om Klimp. Syftet är att ge inspiration till det lokala/regionala klimatarbetet och att underlätta för kommuner, företag och andra att ansöka om bidrag till klimatinvesteringsprogram. Naturvårdsverket administrerar Klimp medan Rådet för investeringsstöd, med ledamöter utsedda av regeringen, fattar beslut om bidragen. Förutom Naturvårdsverket har Boverket, Energimyndigheten och Vägverket granskat ansökningarna. Stödet till klimatinvesteringsprogram infördes 2003 och detta är den fjärde omgången som bidrag delas ut. Hittills har bidrag på cirka 1,5 miljarder kronor fördelats till 95 klimatinvesteringsprogram. Åtgärderna i programmen beräknas leda till en utsläppsminskning med 871 000 ton koldioxidekvivalenter årligen. Därtill kommer även utsläppsreduktioner i våra grannländer till följd av minskad elanvändning. Läs mer på: www.naturvardsverket.se/investering För ytterligare information om projekten, se nedan eller kontakta: Karin Hermansson, Klimp-handläggare, 08-698 12 89, karin.hermansson@naturvardsverket.se Gunnel Horm, chef vid enheten för investeringsprogram, 08-698 16 44, 070-819 16 44, gunnel.horm@naturvardsverket.se Anneli Nivrén, presschef, 08-698 13 12, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se Karin Larsson, Halmstads kommun, 035-13 73 39, karin.g.larsson@halmstad.se Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Antalet anställda är 550. Ytterligare information om projekten i Halmstad som får bidrag, direkt hämtat från ansökan Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning Åtgärden omfattar en demonstrationsanläggning för ny teknik gällande småskalig uppgradering av biogas till fordonsgas på Plönninge, konvertering av traktor till gasdrift, kunskapsöverföring samt inmatningsutrustning för ökad biogasproduktion. Investeringarna syftar till att stimulera energiproduktion på lokal gårdsnivå inom i första hand det halländska lantbruket. Plönninge har också en stark ambition att så fort som möjligt byta ut fordonsparken till gasdrivna fordon, och via studenterna på Plönningegymnasiet tillsammans med andra samarbetspartners finns det stora förutsättningar för omfattande kunskapsspridning av den nya tekniken.
Ny teknik för att särskilja förpackningar För närvarande går en stor del av det förpackade organiska avfallet till förbränning, där visserligen energin tillvaratas, men växtnäringsämnena försvinner ur kretsloppet och en stor del hamnar med askan på deponi. Om avfallet befrias från sina förpackningar frigörs en stor mängd rötråvara med hög gaspotential. Vid en inventering finns det i Sverige ingen helhetslösning där alla sorters förpackningar kan lämnas i samma behållare. Målet är därför att åtgärden 2010 har utvecklat ny teknik för att särskilja matavfall från alla sorters förpackningar. Förhoppningen är att skapa en anläggning som kommer att förbättra Halmstads avfallshantering och även kan stimulera andra kommuner till att utveckla sin hantering av avfall för användning till biogas istället för förbränning. En ambition är också att Renhållningsbolaget ska kunna bli självförsörjande på biogas för hela sin fordonspark. Inköp av ett gasfordon för insamling av extra avfall ingår. Effektivare energiproduktion genom rökgasrening Åtgärden effektiviserar energiproduktionen på Kristineheds kraftvärmeverk i Halmstads kommun. Genom att ta tillvara energi som i nuläget släpps ut genom skorstenen kommer fjärrvärmeproduktionen att kunna ökas med 7 MW. Eftersom det rör sig om en effektivisering kommer varken bränsleförbrukningen eller utsläppen att öka. Värmen kommer att utvinnas ur rökgasen genom rökgaskondensering, vilket innebär att vattenånga kondenseras och ångbildningsvärme avges. Eftersom effekten höjs utan att utsläppen ökar kan den producerade energin betraktas som helt ren. Fjärrvärmeomsättningen i Halmstad ökar stadigt och det finns framtida planer på ytterligare utbyggnad av fjärrvärmenätet. Byte av armaturer och trafiksignallyktor Åtgärden syftar i första hand till att minska energiförbrukningen för gatubelysningen och trafiksignalerna genom utbyte av omoderna ljuskällor till energisnåla. Den totala energiminskningen för åtgärden uppskattas till ca 1 392 000 kwh d v s ca 1,4 GWh. Utöver energiminskningen minskar underhållet och förnyelsebehovet av ljuskällorna och därmed transporterna samt även deponeringen av uttjänta lampor. Utbytet innebär även att ljuskällor som innehåller bly kommer att minska betydligt samt att synbarheten för trafiksignalerna förbättras vilket är positivt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Mobilitetskontor i Halmstad Ett mobilitetskontor i Halmstad ska stimulera till klimatsmartare resval och på så sätt minska koldioxidutsläppen från transporterna. Halmstadsborna ska upptäcka det positiva i att cykla, gå, åka kollektivt, använda miljöfordon, nyttja bilpool eller samåka. Detta ska på sikt leda till ett mer hållbart resande med minskat koldioxidutsläpp. Mobilitetskontoret ska arbeta med kunskapsöverföring riktad mot kommuninvånarna och öka samverkan med näringsliv, organisationer och föreningar genom nätverksbyggande. Informations- och folkbildningsinsats Kunskapsöverföringen är en viktig del i förändringsarbete, men att verkligen nå fram med budskapet är en utmaning. Vid kommunikation av ett miljöbudskap handlar det både om att ge och ta emot information från omvärlden. Genom att vi ökar kunskapen kring hur ett budskap bäst kommuniceras kan vi bli mer framgångsrika att påverka till ett klimatsmartare beteende. Projektet bygger på
utveckling och utvärdering av metoder för att lyckas med kunskapsöverföring som stimulerar till beteendeförändring. Informationsinsatserna i denna åtgärd ska även stödja informationsbehovet i de övriga åtgärderna i programmet. Åtgärden kommer att genomföras i nära samverkan med stadskontorets enhet för Kommunikation och utveckling som ansvarar för kommunövergripande intern och extern information, samordning av kommunens webbplats och massmediakontakter. Vetenskaplig utvärdering Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala investeringsprogram (Lip). Utvärderingen kommer att följa programmet under programperioden och ska beskriva och bedöma åtgärderna utifrån dess måluppfyllelse och söka en förståelse till utfallets orsaker. Utvärderingen ska även göra en bedömning av hur programmet som helhet har nått upp till sina mål. Klimp-åtgärderna ska också relateras till annat arbete inom en åtgärds område i kommunen och utvärderingen har även ambitionen att identifiera åtgärder med potential att utvecklas ytterligare, främst i ett ekonomiskt tillväxtperspektiv. Utvärderingen kommer regelbundet att presenteras på en hemsida med likvärdigt upplägg som för utvärderingen av Lip, som idag finns på www.lip.halmstad.se.
PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Helsingborg får 10,7 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Helsingborg får 10,7 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra investeringar som minskar stadens klimatpåverkan. Den sammanlagda investeringen för åtgärderna uppgår till 49,4 miljoner kronor. Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 6 900 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka 2 400 bilar. Den 1 november 2007 är sista ansökningsdatum för nästa omgång. Helsingborgs klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till klimatarbetet. Det lokala engagemanget är avgörande för att vi ska kunna motverka klimatförändringen, säger Gunnel Horm, chef för Naturvårdsverkets enhet för investeringsprogram. Klimatinvesteringarna i Helsingborg omfattar satsningar på produktion och användning av biogas som fordonsbränsle. Bidraget på totalt 10,7 miljoner kronor fördelas på följande projekt, där den totala miljöinvesteringen anges inom parentes: Biogas från hushållens restavfall: 6 730 000 kronor (33 650 000 kronor) Optimering av biogasprocess: 2 073 000 kronor (10 365 000 kronor) Biogasdriven slamsugarbil: 100 000 kronor (390 000 kronor) Biogasdrivna sopbilar: 720 000 kronor (2 400 000 kronor) Bränslebyten i växthus, Petab: 380 310 kronor (1 267 700 kronor) Informationsåtgärd: 473 500 kronor (947 000 kronor) Administration: 213 476 kronor (426 952 kronor) Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 6 900 ton per år och energianvändningen beräknas minska med 174 MWh per år. Klimatinvesteringsprogram, Klimp, är ett statligt stöd till kommuner och andra lokala aktörer som genomför långsiktiga investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser. Under 2006 lämnades det in 64 ansökningar om totalt 2,4 miljarder kronor i bidrag. Totalt 23 program samt tio enskilda åtgärder, så kallade Guldklimpar, beviljas nu sammanlagt 410 miljoner kronor i bidrag. Den 19 juni anordnar länsstyrelsen i Skåne en regional träff i Malmö där Naturvårdsverket deltar för att bland annat informera om Klimp. Syftet är att ge
inspiration till det lokala/regionala klimatarbetet och att underlätta för kommuner, företag och andra att ansöka om bidrag till klimatinvesteringsprogram. Naturvårdsverket administrerar Klimp medan Rådet för investeringsstöd, med ledamöter utsedda av regeringen, fattar beslut om bidragen. Förutom Naturvårdsverket har Boverket, Energimyndigheten och Vägverket granskat ansökningarna. Stödet till klimatinvesteringsprogram infördes 2003 och detta är den fjärde omgången som bidrag delas ut. Hittills har bidrag på cirka 1,5 miljarder kronor fördelats till 95 klimatinvesteringsprogram. Åtgärderna i programmen beräknas leda till en utsläppsminskning med 871 000 ton koldioxidekvivalenter årligen. Därtill kommer även utsläppsreduktioner i våra grannländer till följd av minskad elanvändning. Läs mer på: www.naturvardsverket.se/investering För ytterligare information om projekten, se nedan eller kontakta: Karin Hermansson, Klimp-handläggare, 08-698 12 89 karin.hermansson@naturvardsverket.se Gunnel Horm, chef vid enheten för investeringsprogram, 08-698 16 44, 070-819 16 44, gunnel.horm@naturvardsverket.se Anneli Nivrén, presschef, 08-698 13 12, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se Anneli Gille, Helsingborgs stad, 042-10 58 09, anneli.gille@helsingborg.se Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Antalet anställda är 550. Ytterligare information om projekten i Helsingborg som får bidrag, direkt hämtat från ansökan Biogas från hushållens restavfall Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) är ett regionalt återvinningsföretag. Till NSR kommer ca 50 000 ton restavfall per år. Studier har visat att 40 % av restavfallet är organiskt, d v s ca 20 000 ton biologiskt behandlingsbart restavfall per år. Den organiska delen av restavfallet kan separeras ur hushållsavfallet med relativt enkla medel och restavfallets energiinnehåll kan återvinnas genom biologisk behandling, t ex direkt i en torrötningsanläggning. Åtgärden består i att bygga en anläggning för torrrötning bestående av mottagning, förbehandling, hygieniseringssteg, ytterligare rötkammare, perkolatsystem och gassystem samt erforderlig styr- och reglerutrustning. Torr rötning bedöms komplettera de våta biogasanläggningar som finns genom att torra avfallsslag kan rötas energieffektivt med hög driftsäkerhet och tillgänglighet. I stora delar av landet
finns potential att röta ökade mängder fastare organiskt material. Optimering av biogasprocess NSR producerar biogas genom rötning av organiskt material. Genom förändrade substratsammansättningar och för att kunna producera ytterligare biogas krävs en optimering av rötningsprocessen. NSR avser även att öka produktionen av biogas genom att samröta odlade grödor från lantbruket tillsammans med avfall, slakteriavfall och gödsel. Tillförsel av nya substrat, skruvpressat matavfall och grödor medför en förändring i rötningsprocessen och kräver en vetenskaplig kartläggning för en optimal biogasproduktion. En utredning skall genomföras med avseende på vilket eller vilka optimeringssätt som är möjliga utifrån specifika förhållanden på NSR:s biogasanläggning. Åtgärden består i kartläggning som bas för framtagning av optimeringsförslag samt mekanisk utrustning för behandling av jordbruksavfall samt förbehandlingssteg. Åtgärden förväntas ge en ökad produktion av 975 000 Nm3 uppgraderad biogas per år (motsvarande 9 487 000 kwh/år). Biogasdriven slamsugarbil Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) är ett regionalt återvinningsföretag. Som ett led i arbetet för att minska klimatpåverkan från transporterna till och från NSRs biogasanläggning vid Filborna avfallsanläggning, söker man bidrag för inköp av en biogasdriven slamsugarbil. Åtgärden syftar till att bli ett demonstrationsprojekt då det är pedagogiskt riktigt att köra material till biogasanläggningen med en biogasdriven slamsugarbil. Slamsugarbilen kommer att användas för att transportera flytande organiskt avfall från substratleverantörer till biogasanläggningen och biogödsel från biogasanläggningen. Idag används, frånsett en biogödselpipeline som byggts med klimp-bidrag i tidigare program, uteslutande dieseldrivna fordon till dessa transporter. Biogasdrivna sopbilar Helsingborgs Renhållnings AB (Renhab) är ett helägt dotterbolag till Helsingborgs Stad. Bolagets verksamhet består av insamling och transport av hushållsavfall och återvinningsprodukter. Bolaget använder i sin verksamhet cirka 35 tunga lastbilar. Av dessa är 16 stycken av sådan typ (tvåaxliga fordon) att det med nuvarande teknik är möjligt att ersätta dem med biogasfordon. Redan idag drivs åtta fordon med biogas. Den aktuella åtgärden innebär att Renhab investerar i nya biogasdrivna fordon varje år under åren 2007-2010. Sammantaget innebär åtgärden att ytterligare åtta dieseldrivna fordon ersätts med biogasfordon vilket innebär att samtliga Renhabs fordon, där det är tekniskt möjligt, kommer att drivas med biogas. Åtgärden innebär att 144 000 liter diesel per år kan ersättas med biogas (motsvarande 1 409 000 kwh/år). Bränslebyten i växthus, Petab PETAB Garden Center (Petab) säljer växter, trädgårdsredskap, trädgårdsmöbler m m. Anläggningen värms idag upp med 140 m3 olja/år. Petab vill nu byta uppvärmningskälla från olja till solvärme och gas. För att finansiera solvärmeanläggningen kommer Petab att söka bidrag från Boverket. Ansökan om stöd till klimatinvesteringsprogram avser stöd för installation av gaspanna med kringutrustning. Anläggningen kommer att anslutas till naturgasnätet med målsättningen att all gas som används ska vara biogas, vilket den planerade utbyggnaden av biogasproduktionen i Helsingborg kommer att ge möjlighet till på 2-3 års sikt. Under 2007 kan gasleverantören garantera att ca 50 % av
gasmängden kommer att vara biogas medan resterande 50 % är naturgas. Åtgärden innebär att den befintliga oljeeldade pannan byts ut mot en betydligt effektivare kondenserande gaspanna. Informationsåtgärd Informations- och folkbildningsinsatsen för 2007 fokuserar till stor del på energifrågor och dess koppling till växthuseffekten. Flera av åtgärderna i årets klimatinvesteringsprogram handlar om energi och utbyte av fossila energisystem till mer kretsloppsanpassade, och informationsinsatsen spinner vidare på samma tema. Informationsinsatserna i de tidigare programmen innefattar både allmän information om växthuseffekten och mer detaljerad information om biogas som fordonsbränsle, och dessa program kommer att fortgå under större delen av detta programs genomförandetid. En vidgning av informationsinsatsen till att omfatta både ett annat sakområde, energi, och delvis andra sätt att nå ut till allmänhet, ungdomar och företagare ger därför en värdefull breddning av informationen. Förhoppningen är att nå ut till människor som normalt inte nås av klimatinformation i samma utsträckning som de som redan är engagerade i frågan.
PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Hässleholm får 2,5 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Hässleholm får 2,5 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra investeringar som minskar kommunens klimatpåverkan. Den sammanlagda investeringen för åtgärderna uppgår till 8,8 miljoner kronor. Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 490 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka 170 bilar. Den 1 november 2007 är sista ansökningsdatum för nästa omgång. Hässleholms klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till klimatarbetet. Det lokala engagemanget är avgörande för att vi ska kunna motverka klimatförändringen, säger Gunnel Horm, chef för Naturvårdsverkets enhet för investeringsprogram. Klimatinvesteringarna i Hässleholm omfattar satsningar på biogasproduktion och biogasbussar, minskad användning av klimatpåverkande köldmedia samt klimatkommunikation. Bidraget på totalt 2,5 miljoner kronor fördelas på följande projekt, där den totala miljöinvesteringen anges inom parentes: Biogasbussar i stadstrafiken: 840 000 kronor (2 400 000 kronor) Konvertering av avfallssystem för matavfall: 756 000 kronor (2 520 000 kronor) Ombyggnad kyl- och frysanläggning: 465 000 kronor (3 100 000 kronor) Klimatkommunikation 2007-2010: 275 000 kronor (550 000 kronor) Administration: 146 720 kronor (293 440 kronor) Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 490 ton per år och energianvändningen beräknas minska med 270 MWh per år. Klimatinvesteringsprogram, Klimp, är ett statligt stöd till kommuner och andra lokala aktörer som genomför långsiktiga investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser. Under 2006 lämnades det in 64 ansökningar om totalt 2,4 miljarder kronor i bidrag. Totalt 23 program samt tio enskilda åtgärder, så kallade Guldklimpar, beviljas nu sammanlagt 410 miljoner kronor i bidrag. Den 19 juni anordnar länsstyrelsen i Skåne en regional träff i Malmö där Naturvårdsverket deltar för att bland annat informera om Klimp. Syftet är att ge inspiration till det lokala/regionala klimatarbetet och att underlätta för kommuner, företag och andra att ansöka om bidrag till
klimatinvesteringsprogram. Naturvårdsverket administrerar Klimp medan Rådet för investeringsstöd, med ledamöter utsedda av regeringen, fattar beslut om bidragen. Förutom Naturvårdsverket har Boverket, Energimyndigheten och Vägverket granskat ansökningarna. Stödet till klimatinvesteringsprogram infördes 2003 och detta är den fjärde omgången som bidrag delas ut. Hittills har bidrag på cirka 1,5 miljarder kronor fördelats till 95 klimatinvesteringsprogram. Åtgärderna i programmen beräknas leda till en utsläppsminskning med 871 000 ton koldioxidekvivalenter årligen. Därtill kommer även utsläppsreduktioner i våra grannländer till följd av minskad elanvändning. Läs mer på: www.naturvardsverket.se/investering För ytterligare information om projekten, se nedan eller kontakta: Anna Green, Klimp-handläggare, 08-698 16 32, anna.green@naturvardsverket.se Gunnel Horm, chef vid enheten för investeringsprogram, 08-698 16 44, 070-819 16 44, gunnel.horm@naturvardsverket.se Anneli Nivrén, presschef, 08-698 13 12, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se Maria Larsson, Hässleholms kommun, 0451-26 89 97, maria.larsson@hassleholm.se Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Antalet anställda är 550. Ytterligare information om projekten i Hässleholm som får bidrag, direkt hämtat från ansökan Klimatkommunikation 2007-2010 Klimatkommunikationen kommer dels att allmänt informera om klimatfrågan och dels handla mer specifikt om olika åtgärder i klimatinvesteringsprogrammet. Fem allmänna informationsinsatser ingår: 1. Kontakter med massmedia 2. Klimatinformatörer 3. Information till hushåll och arbetsplatser 4. Hemsidan 5. Klimatmålsuppföljning Biogasbussar i stadstrafiken Sex biogasbussar kommer att införskaffas till stadsbusstrafiken i Hässleholms kommun, som ersättning för nuvarande dieselbussar. Skånetrafiken är huvudman för stadstrafiken, men om bussarna ska drivas av biogas måste kommunen