Bilaga K1 Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram och klimatstrategi

Transkript

1 Bilaga K1 Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram och klimatstrategi K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 1/45

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund...5 Miljökvalitetsmål för att begränsa klimatpåverkan...5 Halmstad staden med tre stora hjärtan...6 Halmstads förutsättningar Effekter och konsekvenser av klimatförändringar i Halmstad Klimatinvesteringsprogrammets framväxt...9 Information och samordning...9 Samråd med Länsstyrelsen...10 Män och kvinnors delaktighet...10 Samverkan med andra aktörer...10 Åtgärder i klimatinvesteringsprogrammet Budget och minskade utsläpp...11 Kvalitetssäkring av programmet...11 Programmets särskilda kvaliteter Sammanfattningar av åtgärderna...12 Åtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning...12 Åtgärd 2. Ny teknik för att särskilja förpackningar från organiskt avfall...13 Åtgärd 3. Utnyttjande av kommunalt rötslam för odling av energigrödor...14 Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering...15 Åtgärd 5. Byte av armaturer och trafiksignallyktor...16 Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad...16 Åtgärd 7. Informations- och folkbildningsinsats...17 Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering...18 Samordning och administration Källor till utsläpp av växthusgaser - Energibalans...20 Energitillförsel Energianvändning i olika sektorer...22 Industrin...24 Bostäder och service...25 Transporter...28 Koldioxidutsläpp från energianvändning i Halmstad...29 Lokal energiproduktion...30 Utsläpp av övriga växthusgaser Mål och strategier i Halmstads kommun...32 Ekokommun med en Ekohandlingsplan...32 Lokalt investeringsprogram Lip...33 Miljöledningsarbete i förvaltningar och bolag...34 Grupp för energiplanering...34 K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 2/45

3 7. Handlingsplan för minskade utsläpp av växthusgaser...35 Energiomställning...36 Fysisk planering för långsiktigt hållbara energisystem...36 Energiomställning för uppvärmning av bostäder och lokaler...36 Produktion av förnybar energi...36 Utbyggnad av fjärrvärme och fjärrkyla...38 Energieffektivisering...39 Fysisk planering för energieffektiva system...39 Energieffektivisering i kommunal verksamhet...39 Energieffektiva lösningar för näringslivet...40 Samordning, utbildning och rådgivning...40 Hållbara transporter...41 Infrastruktur för minskat trafikarbete och ökad säkerhet...41 Logistiklösningar för godstransporter...41 Attraktiva kollektivtrafiklösningar...42 Ännu bättre GC-vägar...42 Ökad andel förnybara drivmedel...44 Smartare resvanor Uppföljning av handlingsplanen...45 K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 3/45

4 Sammanfattning Klimatet har förändrats under de senaste 150 åren som en följd av ökade utsläpp av växthusgaser. Det är användningen av fossila bränslen för transporter och energiproduktion som ökar halten av växthusgasen koldioxid i atmosfären. Om utsläppen fortsätter i nuvarande omfattning ökar risken för att klimatsystemen påverkas på ett farligt sätt. Det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser för perioden ska vara 4 % lägre jämfört med utsläppen Men på sikt behöver utsläppen minskas ännu mer för att stabilisera halten av växthusgaser på en långsiktigt hållbar nivå. Lokala klimatinsatser i Halmstad har varit effektfulla. De totala utsläppen av koldioxid från energianvändningen i Halmstad är 13 % lägre 2004 jämfört med utsläppen Utbyggnaden av fjärrvärme har haft stor betydelse för minskningen i bostadssektorn. Industrisektorn har under samma period minskat sin totala energianvändning, men det kan vara svårt att utläsa någon tydlig trend. Transportsektorn står för hälften av de totala koldioxidutsläppen i kommunen och i denna sektorn ökar fortfarande bränsleförbrukningen. Kommunens målsättningar för att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser återfinns främst i Ekohandlingsplanen och Energiplanen. Översiktsplanen innehåller hållbara riktlinjer för samhällsplaneringen och kopplingar finns även i Avfallsplanen. Målen samt utförda, pågående och planerade åtgärder för att nå målen utgör Halmstads kommuns handlingsplan för att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser. Målen/åtgärderna är grupperade i områdena Energiomställning Energieffektivisering Hållbara transporter. Förvaltningarnas miljöledningsarbetet underlättar uppföljning av målen och driver på arbetet med en hållbar samhällsutveckling. Lokalt klimatarbete harmonierar väl med att Halmstad är en ekokommun. Hållbar utveckling är också en av värdegrunderna i kommunens visionsarbete. Klimatinvesteringar som leder till en bättre miljö och stimulerar teknikutveckling är direkt kopplade till visionens Hemstaden och Kunskapsstaden. Halmstads kommuns klimatinvesteringsprogram innehåller dels fysiska åtgärder med tyngd på teknikutveckling som kan öka produktionen av alternativa energikällor eller ett effektivare nyttjande av energin. Dels åtgärder som ska stimulera till nytänkande och till klimatsmartare resvanor. Den beräknade utsläppsminskningen av koldioxidekvivalenter som en följd av Klimatinvesteringsprogrammet är ca ton/år. Utveckling av teknik och styrmedel för att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser kan på sikt vara pådrivande för en hållbar utveckling, samtidigt som det kan ge konkurrenskraft åt det lokala näringslivet. I arbetet för en hållbar samhällsutveckling bär alla ett ansvar. K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 4/45

5 1. Bakgrund Miljökvalitetsmål för att begränsa klimatpåverkan 1 Människan påverkar klimatet. Om ingenting görs för att minska utsläppen av växthusgaser, kan förutsättningarna för jord- och skogsbruk ändras på ett sätt som kan få svåra följder för människor runt om i världen. Forskarna befarar också att översvämningar och andra naturkatastrofer kan bli vanligare. Enligt FN:s klimatpanel IPCC kan jordens medeltemperatur öka med 1,4 5,8 C de närmaste hundra åren. Den växthusgas som har störst inverkan på klimatet är koldioxiden, en luktlös och ofarlig gas som finns naturligt i luften vi andas. Sedan industrialismens barndom har förbränningen av fossila bränslen varit så omfattande att koldioxidhalten i atmosfären ökat med omkring en halv procent. Såväl orsakerna som effekterna är globala av sin natur. Därför har Sverige anslutit sig till FN:s ramkonvention om klimatförändringar, som har som mål att stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären till en nivå som inte orsakar farliga förändringar i klimatet. Tyvärr går arbetet inom konventionen mycket långsamt. Istället är nu EU drivande inom gemenskapens gränser, och mycket inom den svenska klimatpolitiken formas till stor del inom EU. Som en följd av EU-lagstiftning införde Sverige i maj 2004 ett system med gröna elcertifikat, som bland annat innebär att alla elförsäljare måste leverera en viss procent el som genererats från förnyelsebara energikällor. Om en elleverantör inte har egen produktion av grön el, kan leverantören kompensera det genom att köpa så kallade elcertifikat av de leverantörer som har ett överskott. Ett annat initiativ från EU är genomförande av ett system för handel med utsläppsrätter som infördes i Sverige under Idén är att företag i hela EU tilldelas en snävt tilltagen rätt att släppa ut koldioxid. Om ett företag minskar sina utsläpp, kan företaget sälja den insparade kvoten i form av en utsläppsrätt till företag som behöver utöka sin verksamhet. Både de gröna elcertifikaten och handeln med utsläppsrätter är försök att använda marknadsmekanismer för att få till stånd kostnadseffektiva lösningar. Den svenska riksdagen har genom miljökvalitetsmålet Begränsad miljöpåverkan lagt fast den nationella klimatpolitiken. Målet innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser ska minska med fyra procent. Länsstyrelsen i Halland har på uppdrag av regeringen utformat mål med utgångspunkt från de nationella målsättningarna, som innebär att fyraprocentmålet ska gälla även för Halland. 3 Begränsad klimatpåverkan knyter an till ett flertal av de övriga miljökvalitetsmålen. Det finns en viss överlappning i förhållande till Skyddande ozonskikt eftersom en del av de ozonnedbrytande gaserna också bidrar till växthuseffekten. En viss överlappning finns också med målsättningarna om Fisk luft, koldioxid har samma utsläppskällor som de övriga luftföroreningarna. Det finns även klimatfrämjande åtgärder som tangerar Levande skogar, i och med uttagen av biobränslen; och Ett rikt jordbrukslandskap på grund av metanutsläppen från djurhållningen. Även god bebyggd miljö överlappar till en del, eftersom kommunens fysiska planering påverkar utvecklingen av bebyggelsens och trafikens energiförbrukning. 1 Texten i detta avsnitt är direkt hämtad från Vägledning för Begränsad klimatpåverkan utgiven av Länsstyrelsen i Skåne län 2004, med undantag av avsnitten 2 och 3. 2 Egen uppdatering av texten. 3 Uppdatering av texten hämtad från Miljömål för Hallands län, Länsstyrelsen i Hallands län K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 5/45

6 Halmstad staden med tre stora hjärtan Samhällsplaneringen/samhällsbyggandet ska i Halmstad grundas på en långsiktigt hållbar utveckling. Med hållbar utveckling menas "att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov". Hållbar utveckling består av tre ömsesidigt beroende delar - ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. 4 Få städer rymmer så många initiativ, ambitioner och viljor som Halmstad. Det är detta som gör vår kommun så intressant och spännande. För att samla alla dessa positiva sidor till en mer greppbar framtidsbild har vi byggt Halmstad 2020 på något som i alla tider förknippats med halmstad tre hjärtan. 5 Halmstad Hemstaden Vi är en kommun där människor möts - med trygghet, respekt och kärlek Halmstad Kunskapsstaden Vi bygger en stad där människor växer - genom utbildning, företagsamhet och nytänkande Halmstad Upplevelsestaden Vi skapar en atmosfär som ger livslust - genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet Dessa stadsbilder ska vara väl förankrade i en värdegrund som bygger på demokrati, hållbar utveckling och lika värde. Halmstads förutsättningar Halmstad ligger i en region med många naturligt goda förutsättningar. Den varierade naturen med öppna landskap, skogar, sjöar och en vidsträckt kust ger en hög attraktionskraft. Hälsoläget är gott och hallänningarna lever i regel ett långt och friskt liv. 6 Invånarantalet i Halmstad ökar och befolkningstalet lär passera inom några få år. Till 2020 kan Halmstad ha närmare invånare. 7 Detta kommer att leda till en ökad belastning på kommunal service, kommunikationer och annan infrastruktur. Det är därför viktigt att en sådan tillväxt är förankrad i en samhälls utveckling som är ekonomisk, social och ekologisk hållbar. 4 Verksamhetsplanering för Stadskontoret/samhällsbyggnadsenheten Halmstads kommun 5 Visionsarbetet i Halmstads kommun 6 Region Halland, Halland bästa livsplatsen, Regional utvecklingsstrategi Halmstads kommuns gemensamma planeringsförutsättningar - GPF K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 6/45

7 Högskolan i Halmstad har ett 40-tal utbildningsprogram, studenter och 500 anställda. I sin gränsöverskridande samverkan med samhället väljer Högskolan i Halmstad att fokusera på Utveckling och tillväxt, livskvalitet och välfärd i Högskolans omvärld. 8 Högskolan har kompetens och bedriver forskning på flera områden som är centrala i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Program finns för bland annat kommunikation, miljövetare och energiingenjörer med inriktning på förnybar energi. Förutsättningarna för ett utökat samarbete kring dessa områden mellan näringsliv, organisationer och offentlig verksamhet är gynnsamma. Utbildningsutbudet i Halmstad är relativt stort och flera stora lärosäten finns inom pendlingsavstånd. Det är säkert en bidragande faktor till att befolkningen i länet generellt har en utbildningsnivå som är högre än vad som efterfrågas på den lokala arbetsmarknaden. Företagarna upplever det svårt att hitta arbetskraft med rätt kvalifikationer och att de upplever bristen på arbetskraft som ett hinder för ökad tillväxt. 7,9 Halmstad har ett väl blandat näringsliv med en majoritet av små och medelstora företag. Faktum är att ungefär 75% av alla arbetsställen har max tio anställda. Det finns alltså inget dominerande företag eller bransch. Den här näringslivsstrukturen skapar en dynamisk bredd. Servicesektorn med bland annat en omfattande och växande handel är framträdande. Grossistbranschen är stor i kommunen och har ökat under senare år. Partihandeln tror på ökad efterfrågan. Allt fler väljer att etablera t ex lager i Halmstad eftersom läget medger optimala logistiklösningar via vägnät, järnväg, flyg och hamn. Detaljhandelns totala omsättning i Halmstads kommun stiger stadigt. Ett flertal stora detaljhandelskedjor har etablerats i Halmstad under senare år. Förutom cityhandeln finns tre stora externa handelsområden; Eurostop, Stenalyckan och Flygstaden. Halmstads strategiska läge får allt fler logistikföretag att etablera sig i kommunen. Tillverkningsindustrin har en stark ställning med många företag i full utveckling. De största företagen i Halmstad verkar inom tillverkningsindustrin. Livsmedel, bygg- och anläggning, verkstad och metallindustrin, grafisk industri och tidningsproduktion är några av de dominerande verksamheterna. Den högteknologiska industrin är under stark utveckling i Halmstad. Inom detta område finns en viss koncentration till teknikparken Teknocenter, där många företag har uppstått genom avknoppningar från grundutbildning och forskning vid Högskolan i Halmstad. Besöksnäringen och turismen är viktig i regionen och många nya företag uppkommer inom upplevelsenäringen. 6 Det moderna skogsbruket utgör också ett viktigt bidrag till länets ekonomi men antalet jordbrukare och arealen jordbruksmark minskar i länet. 10 Odling av biobaserade bränslen skulle kunna ge jordbruket en ny lönsam näringsgren som gör det mer konkurrenskraftigt. Jordens produktionsförmåga och den öppna landskapsbilden kan bibehållas Högskolan i Halmstad - Den gränsöverskridande högskolan för innovation och kreativitet Visionsdokument Småföretagarbarometern 10 Miljömål för Hallands län, Länsstyrelsen i Hallands län 11 Rapport 2006:1 Bioenergi ny energi för jordbruket, Jordbruksverket K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 7/45

8 OECD 12 pekar tydligt ut miljöteknik som en av de viktigaste framtidsbranscherna. Export av miljöteknik är en starkt växande marknad. 13 Det är inte nödvändigtvis spetskompetens och banbrytande forskningsresultat som efterfrågas. Miljöteknikexporten består i stor utsträckning av tjänster och teknik som vi utnyttjat länge i Sverige. 14 Systemlösningar för hållbara kretslopp för vatten, avfall, byggnader är också teknik som redan är långt utvecklad i Sverige. 2. Effekter och konsekvenser av klimatförändringar i Halmstad Halten av koldioxid i atmosfären har ökat globalt. Utsläppen sker dock lokalt. Halmstads andel av de globala utsläppen totalt är liten men den ökade växthuseffekten kan i högsta grad ge upphov till stor lokal påverkan även på våra breddgrader. Klimatzonerna tenderar att flyttas norrut vilket för vår del skulle innebära varmare temperaturer. 15 Konsekvenserna av en global uppvärmning för Halmstad är svåra att förutspå. En del effekter skulle, i det korta perspektivet, till och med kunna påverka Halmstad positivt! Om klimatet blir varmare och sommaren längre kan turistsäsongen förlängas och turismen är en viktig näringsgren för hela västkusten. Ett varmare klimat kan även ge en längre odlingssäsong. Men de negativa konsekvenserna av ett förändrat klimat överskuggar eventuella positiva effekter. Utbredningen av växtsamhällen och fauna kan förändras i takt med att klimatet ändras. Angrepp av skadeinsekter kan komma att öka, vilket i sin tur kan leda till en ökad användning av bekämpningsmedel som kan påverka jordarnas och grundvattnets kvalitet. Ökad algblomning som en följd av varmare vattentemperaturer kan vara förödande för besöksnäringen. Nederbörden är också en osäker faktor som kan ge konsekvenser för skogs- och jordbruk. Inom vilken tidshorisont effekterna av klimatförändringarna kommer att bli märkbara är inte känt. Det finns en ökad erosionsrisk längs kusten och vattendrag och det som idag omnämns som 100-års respektive års flöden kan komma att inträffa med tätare intervall. För att minska skador vid översvämningssituationer likt den som skedde under våren 2003 i Nissan eller stormskadorna som uppstod vid Gudruns framfart i januari 2005 krävs katastrofberedskap. Men det är också viktigt med en planberedskap och fysiska åtgärder för förebyggande av skador vid extrema vädersituationer som riskerar inträffa med tätare intervall. Lokala klimatinsatser i Halmstad kan tyckas små men är inte utan betydelse. Utveckling av teknik och styrmedel för att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser kan på sikt vara pådrivande för en hållbar utveckling, samtidigt som det kan ge konkurrenskraft åt det lokala näringslivet. I Halmstad finns förutsättningar för såväl teknikutveckling i det lokala näringslivet, tillgång till utbildad arbetskraft samt arealer för produktion av råvaror till biobränslen. I arbetet för en hållbar samhällsutveckling bär alla ett ansvar. Samtidigt som det också öppnas nya möjligheter för näringslivet. 12 OECD - Organisation for Economic Co-operation and Development 13 Svensk miljöteknikexport 2005, Exportrådet 14 Energivärlden 19/ på Energimyndigheten 15 En varmare värld, Claes Bernes, Monitor 18 K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 8/45

9 3. Klimatinvesteringsprogrammets framväxt Flera av kommunens politiska måldokument styr mot en minskning av utsläpp av växthusgaser. Halmstads kommun har genom åren gjort flera insatser, både fysiska åtgärder och informationssatsningar, för att minska miljöpåverkan. I det lokala investeringsprogrammet Lip, som kommunen bedrivit sedan 2000, låg fokus på minskad övergödning och försurning. Men åtgärderna har även bidragit till att utsläppen av koldioxid i kommunen kan minskas med drygt 1800 ton/år. Halmstads kommun ansökte om bidrag för att driva ett Klimatinvesteringsprogram men fick avslag på den ansökan. Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens synpunkter på den ansökan samt egna erfarenheter har varit viktig i arbetet med årets ansökan om bidrag för Klimatinvesteringsprogram. I texten omnämns ibland Halmstads Renhållnings AB, Energiverken i Halmstad samt Halmstads Energi och Miljö AB. De kommunala bolagen för energi och renhållning går samman och bildar Halmstads Energi och Miljö AB (HEMAB). Information och samordning Ett idémöte för att undersöka förutsättningarna för kommunala åtgärder i en ansökan om bidrag för klimatinvesteringar hölls på biblioteket i april Länsstyrelsen deltog på mötet och gav respons på förra årets ansökan. Kommunens centrala miljöledningsgrupp 16 var initiativtagare till inbjudan till detta möte. Inbjudan sändes ut till alla förvaltnings- och bolagschefer samt till förvaltningarnas och bolagens miljösamordnare för vidare spridning till sakkunniga. Idéerna från mötet presenterades för kommunstyrelsens beredning i maj Information och kontaktinformation om att kommunen avser att söka Klimatinvesteringsbidrag annonserades i lokaltidningen Hallandsposten samt på Halmstads kommuns samt Näringslivsbolagets webplatser. Kontakt har även tagits med andra åtgärdsägare som deltog i Klimpansökan för Stadskontoret har samordnat ansökan. Kommunens energigrupp 17 har deltagit i sammanställningen av mål och uppgifter till handlingsplanen som utgör stommen i kommunens klimatstrategi. Kommunstyrelsen behandlade klimatstrategin och åtgärderna och beslutade att lämna in en ansökan om bidrag för att bedriva Klimatinvesteringsprogram med de åtgärder som ingår i denna redovisning. Fram till september fanns ytterligare åtgärder med i programmet. Bland annat tre sammanhängande åtgärder som skulle effektivisera rötkammarprocessen vid det kommunala reningsverket, uppgradera reningsverkets biogas till fordonsgas till bussdepån samt inköp av biogasbussar till lokaltrafiken. Dessa åtgärder behöver utredas vidare och kan inte färdigställas till årets ansökan. 16 Kommunens centrala miljöledningsgrupp består av kommunchefen, förvaltningschefer från Tekniska kontoret, Miljö- och hälsoskyddskontoret, Fastighetskontoret, Barn- och ungdomsförvaltningen samt miljökoordinator och miljöplanerare på stadskontoret. 17 Se avsnitt Grupp för energiplanering sid 34 K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 9/45

10 Samråd med Länsstyrelsen Kontakter har tagits med Länsstyrelsen vid ett flertal tillfällen och de deltog även på idémötet i april då även förslagens bärighet i en klimpansöka diskuterades. Samrådsmöte med Länsstyrelsen kring åtgärderna hölls Kommunen och åtgärdsägarna har efter bästa förmåga försökt tillmötesgå Länsstyrelsen råd och synpunkter. Män och kvinnors delaktighet Både kvinnor och män har varit delaktiga i framtagningen av programmet. För framtagningen av åtgärder har den som ansvarat för framtagningen av åtgärden varit man i 50% av åtgärderna och kvinna i 50%. Övriga forum såsom Energigruppen och deltagare vid idémötet har andelen män varit högre än andelen kvinnor. Samverkan med andra aktörer Varje åtgärd har sina samverkansnätverk. Genom en god samordning av Klimatinvesteringsprogrammets åtgärder kan de redan etablerade nätverken som en åtgärdsägare har vidgas till andra åtgärdsägare. Flera åtgärder har lantbrukarna som en viktig målgrupp. Plönninge Lantbruksgymnasium har redan samverkan med bland annat LRF och Hushållningssällskapet i sitt biogasprojekt. Dessa organisationer är även viktiga kanaler för åtgärderna 2 och 3. Högskolan i Halmstad är också en viktig samverkanspartner för flertalet av åtgärderna. Åtgärder i klimatinvesteringsprogrammet Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning 2. Ny teknik för att särskilja förpackningar från organiskt avfall 3. Utnyttjande av kommunalt rötslam för odling av energigrödor 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering 5. Byte av armaturer och trafiksignallyktor 6. Mobilitetskontor i Halmstad 7. Informations- och folkbildningsinsats 8. Vetenskaplig utvärdering Flera av åtgärderna i Halmstads kommuns klimatinvesteringsprogram för perioden är fysiska åtgärder med tyngd på teknikutveckling som kan öka produktionen av alternativa energikällor eller ett effektivare nyttjande av energin. Medan andra delar handlar om att stimulera till nytänkande och mer miljöanpassade resvanor. Den beräknade utsläppsminskningen av koldioxidekvivalenter som en följd av Klimatinvesteringsprogrammet är ca ton/år. Då är inte utsläppsminskningar som en följd av ändrade beteendemönster inräknade. Förutom att åtgärderna minskar utsläppen av klimatpåverkande gaser kan de ge synergieffekter som bidrar till att förbättra miljökvaliteten på andra områden såsom renare luft och utsläpp av kväve. Utveckling av teknik och styrmedel för att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser kan på sikt vara pådrivande för en hållbar utveckling, samtidigt som det kan ge konkurrenskraft åt det lokala näringslivet. En ökad samverkan mellan viktiga miljöaktörer i kommunen kan ge ytterligare ett mervärde. K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 10/45

11 Budget och minskade utsläpp Sammanställning av budget och minskning av utsläpp av koldioxidekvivalenter för Klimatinvesteringsprogram maj 2007 maj Åtgärdsägare/ Åtgärd Totalt kkr Egeninsats kkr % Sökt bidrag kkr Minskade % 2007 utsläpp ton CO2ekv/år Region Halland 1 Fordonsgas i Plönninge % % Summa kkr Renhållningsbolaget/HEMAB 2 Ny teknik för att särskilja avfall % % Effektivare energiproduktion % % Summa kkr Halmstads kommun 3 Rötslam vid odling av Salix % % Energisnål gatubelysning % % Mobilitetskontor % % Information och folkbildning % % Vetenskaplig utvärdering % % Summa kkr Totalt alla åtgärdsägare kkr Total minskning av ton CO2ekv/år Kvalitetssäkring av programmet Kommunen har i flera år arbetat med miljöledningssystem som kontinuerligt följer upp kommunens miljömål samt styr mot en ständig förbättring av miljöarbetet. Nu utvecklas en verksamhetsstyrningsmodell som knyter samman kommunens vision, omvärldsbevakning och kvalitetsledning. Detta ger kommunen bättre förutsättningar för att kunna kvalitetssäkra verksamheterna. Klimatinvesteringsprogrammet kommer att använda de metoder och styrinstrument som tas fram i den nya verksamhetsstyrningsmodellen. K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 11/45

12 Programmets särskilda kvaliteter En särskild kvalitet i Halmstads kommuns klimatinvesteringsprogram är att så stor del av åtgärderna har teknik- och metodutveckling som centrala delar. Ytterligare en kvalitet med programmet är att kommunikationsinstrument och kvalitetssäkring kommer att integreras med den verksamhetsstyrningsmodell som håller på att utarbetas. Det innebär att det inte går att beskriva i detalj hur programmets informationsinsatser, uppföljningssystem och kvalitetssäkring kommer att genomföras i nuläget. Men eftersom det kommer att följa kommunens verksamhetsstyrning så ökas förutsättningarna för att programmet blir en integrerad del av kommunens verksamhet och inte lever ett eget liv som ett projekt vid sidan av kommunens ordinarie verksamhet. 4. Sammanfattningar av åtgärderna Åtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning Genom medel från det Lokala investeringsprogrammet (LIP) har det anlagts en biogasanläggning vid Plönninge naturbruksgymnasium i Halmstads kommun. Denna pilotanläggning, som är unik i Sverige, har haft ett nära samarbete med bland annat Högskolan i Halmstad och anläggningen har i hög grad bidragit till kunskapsutvecklingen om biogas. Exempelvis praktisk kunskap gällande hur mycket material och vilka blandningar av material som kan användas för att optimera gasutbytet och tekniska frågor rörande pumpar, ventiler, efterrötkammare m.m. Men även kunskapsutveckling kring affärsområdet bioenergi tillsammans med bland annat LRF-konsult. Nu vill Plönninge vidareutveckla arbetet med anläggningen, och då skulle ett Klimp-bidrag göra att olika investeringar skulle bli möjliga att genomföra. De har också ambitionen att starta ett bioenergicentrum tillsammans med aktörer som högskolan, LRF, LRF-konsult och Hushållningssällskapet i Halland. Åtgärden omfattar en demonstrationsanläggning för ny teknik gällande småskalig uppgradering av biogas till fordonsgas på Plönninge, konvertering av traktor till gasdrift, kunskapsöverföring samt inmatningsutrustning för ökad biogasproduktion. Dessa investeringar syftar till att stimulera energiproduktion på lokal gårdsnivå inom i första hand det halländska lantbruket. För Plönninges vidkommande finns också en stark ambition att så fort som möjligt byta ut fordonsparken till gasdrivna fordon, och via studenterna på Plönningegymnasiet tillsammans med andra samarbetspartners finns det stora förutsättningar för omfattande kunskapsspridning av den nya tekniken. Miljöeffekter Åtgärden handlar främst om att demonstrera och sprida ny teknik för framställning av biogas, men ger också miljöeffekter genom att gasen används för gårdens fordon. Utsläppen av koldioxid beräknas minska med 180 ton/år. Andra miljöeffekter är bland annat reducering av kväveoxid, svaveldioxid och koloxid. K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 12/45

13 Ekonomi Totalt beräknas dessa investeringar, där allt är miljörelaterat, uppgå till kkr, varav bidrag söks med kkr (50 %). Kostnaderna är fördelade på kunskapsöverföring (50 kkr), anläggning för framställning av fordonsgas (2 380 kkr), konvertering av traktor till gasdrift (150 kkr) och inmatningsutrustning till rötkammaren (450 kkr). Genom övergång till gasfordon beräknas den årliga driftskostnaden minska med kronor. Det är även så att dessa investeringar i Plönninge inte kommer att bli av utan ett extra bidrag. Tidsplan September 2007 december 2008 Åtgärd 2. Ny teknik för att särskilja förpackningar från organiskt avfall Åtgärden består i att det nya bolaget Hem AB (sammanslagning av Energiverken och Renhållningsbolaget) i Halmstads kommun utvecklar ny teknik för att tillvarata organiskt avfall inom livsmedelsområdet för biogasproduktion. Avfallet kommer sedan att användas i Laholms biogasanläggning. Detta gör att denna anläggnings kapacitet ökar och fossila bränslen kan ersättas i högre grad än tidigare. För närvarande går en stor del av det förpackade organiska avfallet till förbränning, där visserligen energin tillvaratas, men växtnäringsämnena försvinner ur kretsloppet och en stor del hamnar med askan på deponi. Men då till exempel plast, kartong, glas och andra emballage inte kan brytas ner i en biogasanläggning måste dessa först skiljas från avfallet. Men om avfallet kan befrias från sina förpackningar frigörs en stor mängd rötråvara med hög gaspotential. Metoden innebär också en kvalitetssäkring eftersom den avpaketerade rötråvaran är fri från föroreningar. Idag är det dock svårt att kunna nyttja förpackat organiskt avfall från affärer och grossister som blivit gammalt eller av annan anledning inte kan säljas. Vid en mindre inventering verkar det vara så att det idag inte någonstans i Sverige finns en helhetslösning där alla sorters förpackningar kan lämnas i samma behållare. Inte heller någon form av maskinell sortering av förpackat material, till exempel att plast och kartong kan sorteras ut från de andra fraktionerna. Det finns dock kommuner som har investerat i liknande anläggningar. Målet är därför att åtgärden 2010 har utvecklat ny teknik för att särskilja matavfall från alla sorters förpackningar. Förhoppningen är då att ha skapat en anläggning som på ett tydligt sätt kommer att förbättra Halmstads avfallshantering och även kan stimulera andra kommuner till att utveckla sin hantering av avfall för användning till biogas istället för förbränning. Om åtgärden genomförs uppfylls också ett regional åtgärdsförslag för att minska deponerat avfall och vi närmar oss miljömål under god bebyggd miljö. En ambition är också att Renhållningsbolaget ska kunna bli självförsörjande på biogas för hela sin fordonspark. Detta genom att ta tillvara det eget insamlade och sorterade avfallet i egen biogasanläggning. I åtgärden ingår också inköp av ett gasfordon för insamling av extra avfall. K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 13/45

14 Miljöeffekter Totalt beräknas åtgärden reducera ton koldioxidekvivalenter, detta räknat på ett gasdrivet fordons insamlingskapacitet och utsläpp under ett år. Andra effekter är återföring av näringsämnen till åkermark efter rötning och minskade utsläpp av till exempel kväveoxid, koloxid och minskad mängd slam till deponi. Ekonomi Investeringarna är konsulttjänster (228 kkr), avpaketeringsmaskiner (8 100 kkr), ny teknik för insortering (3 000 kkr), ny byggnad (3 900 kkr) och inköp av gasfordon (2 900 kkr). Totalt beräknas investeringen, där allt är miljörelaterat, uppgå till kkr, varav bidrag söks med kkr (30 %). Genom att använda en gasdriven sopbil minskas de årliga driftskostnaderna för drivmedel med drygt kr. Och gällande hela denna satsning på ny teknik kommer den inte att kunna genomföras utan Klimp-bidraget. Tidsplan Juni maj 2011 Åtgärd 3. Utnyttjande av kommunalt rötslam för odling av energigrödor Halmstads kommun genom Tekniska kontoret avser att använda kommunens rötslam från reningsverken som gödselmedel för odlingar av energigrödor i kommunen eller dess närområde. Målet är att minst en tredjedel av rötslamsproduktionen, ca 800 ton torrsubstans, ska nyttjas för tillförsel av näringsämnen och humusbildande ämnen i ca hektar energiodlingar. Detta som ersättning för traditionella gödselmedel. Den huvudsakliga energigröda som ingår i åtgärden är salix (energiskog). Inledningsvis avses planering av åtgärden ske genom en samverkansdialog mellan berörda sakägare och andra intressenter med syftet att identifiera anläggningar för konvertering av energiråvaran, primära arealer energiodling och eventuella grödor utöver salix som kan vara intressanta. Därefter sker upphandling med erforderliga tjänster, kontraktsskrivningar med markägare och anläggningsägare, ansökan för plantering av energigrödor samt plantering av energigrödor. Ett särskilt uppföljningsprogram avses upprättas. Miljöeffekter Produktion av biobränsle från hektar slamgödslad salixodling beräknas ge minskade årliga utsläpp motsvarande cirka ton växthusgaser (mätt som koldioxidekvivalenter) jämfört med utsläpp från eldning med motsvarande mängd fossil olja. Detta motsvarar en reduktion med cirka 1 % av de totala växthusgasutsläppen i kommunen. Andra miljö- och sidoeffekter som uppnås är att: - odlade biobränslen utgör viktiga inslag i en hållbar energiomställning då de flesta andra metoder för slamhantering inte är långsiktigt hållbara - rötslammet återvinns och ersätter ej långsiktigt uthållig användning av handelsgödsel - åtgärden ersätter andra inte långsiktigt hållbara metoder för slamhantering - rötslammets kvalitet förbättras med allmänhetens kännedom om att slammet tillvaratas - odling av biobränslen i jordbruket ger ökad sysselsättning. K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 14/45

15 Ekonomi Den totala investeringen, där allt är miljörelaterat, beräknas uppgå till kkr varav kkr söks i bidrag (50 %). Där den största enskilda kostnaden är odling av salix. Därutöver kostnader för administration, slamspridning, analys och uppföljning. Eventuell lönsamhet för salixodling har uppskattats till 500 kr/ha/år i medeltal under hela livstiden på 25 år. Utan bidraget kommer troligen inte denna satsning bli av inom överskådlig framtid. Tidsplan Juni 2007 maj 2011 Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Denna åtgärd syftar till att effektivisera energiproduktionen på Kristineheds kraftvärmeverk i Halmstads kommun. Genom att ta tillvara energi som i nuläget släpps ut genom skorstenen kommer fjärrvärmeproduktionen att kunna ökas med 7 MW. Eftersom det rör sig om en effektivisering kommer varken bränsleförbrukningen eller utsläppen att öka. Värmen kommer att utvinnas ur rökgasen genom rökgaskondensering, vilket innebär att vattenånga kondenseras och ångbildningsvärme avges. Kondenseringen sker med hjälp av en värmeväxlare som placeras i rökgången. För att utnyttja den utvunna värmen ytterligare kombineras rökgaskondenseringen med en värmepump. Den producerade värmen används sedan till fjärrvärme. Det kan också nämnas att ingen ny teknik kommer att utvecklas inom åtgärden, utan teknik som redan finns på marknaden. Eftersom effekten höjs utan att utsläppen ökar kan den producerade energin betraktas som helt ren. Till en början kommer den nya värmen främst att ersätta en fliseldad panna i fjärrvärmenätet. Ännu större kommer miljövinsten att bli framöver när fjärrvärmen ersätter andra uppvärmningsformer, som el- och oljepannor. Detta då fjärrvärmeomsättningen i Halmstad stadigt ökar och det finns framtida planer på ytterligare utbyggnad. Miljöeffekter Det absoluta koldioxidutsläppet från anläggningen kommer inte att minska. Däremot det relativa, eftersom värmeproduktionen ökar utan att mer bränsle behöver förbrännas. Det blir därmed ett minskat koldioxidutsläpp i kg/kwh. Enligt en prognos för fjärrvärmeproduktionen beräknas reduceringen bli ton koldioxid. Andra miljöeffekter är minskade utsläpp av svavel, stoft, kväveoxid och koloxid. Ekonomi Den totala kostnaden för investeringen, där allt är miljörelaterat, uppgår till kkr, där bidrag söks för drygt kkr (28,6 %). Själva anläggningen, inklusive leverans, värme-pump, design, konstruktion, materialleverans m.m. kostar kkr. Övriga kostnader är bland annat byggnad till ny värmepump och en ny pumpstation. Lönsamhetskalkylen visar att utan bidraget tar investeringen 14 år att betala sig, men med ett beviljat bidrag sänks tiden till 10 år, vilket är gränsen för att berättiga investeringen. Utan bidrag kommer således inte investeringen att genomföras. Tidsplan Juni 2007 december 2008 K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 15/45

16 Åtgärd 5. Byte av armaturer och trafiksignallyktor Halmstads kommun har en omfattande infrastruktur som bland annat innefattar cirka belysningspunkter. Elförbrukningen uppgår till cirka 12 GWh ( kwh) och står för 2/3 av driftskostnaderna för den offentliga belysningen. Behovet av trygghet och trafiksäkerhet i den offentliga miljön innebär att delvis nedsläckning av belysningen för att spara energi inte är aktuellt. Det alternativ som bedöms som mest fördelaktigt ur energibesparings- och miljösynpunkt är armaturbyten. Huvuddelen av trafiksignalerna i Halmstads kommun är utrustade med lågvoltslampor. Förnyelse till lysdioder görs successivt, men bör av motsvarande skäl som för belysningen påskyndas. Målet med denna åtgärd är därför att minska energiförbrukningen för den offentliga belysningen genom att öka utbytestakten av äldre armaturer till moderna energisnåla armaturer. På motsvarande sätt är målet att minska energiförbrukningen för trafiksignallyktor genom att öka utbytestakten av lykthus med glödlampor och lågenergilampor till lykthus med lysdioder. Utöver minskad energiförbrukning har lysdioder avsevärt mycket längre livslängd, vilket minskar bytesfrekvensen och underhållet av ljuskällorna och därmed transporterna. I åtgärden kommer det att bytas kvicksilverarmaturer och 400 trafiksignallyktor (alternativt tryckknappslådor). Miljöeffekter En viktig miljöeffekt är att utbytet av kvicksilverarmaturer ger en energibesparing på kwh. Detta motsvarar en minskning med ca 11 % av energiförbrukningen för den offentliga belysningen och kan jämföras med energiförbrukningen hos 90 normalvillor. Den totala energibesparingen genom att byta ut signallyktor till energisnåla lysdioder blir ca kwh/år. Förnyelsen av armatur innebär även att man använder ljuskällor fria från bly samt att underhållet och därmed transporterna kommer att minska. Ekonomi Hela investeringen är miljörelaterad och uppgår till kkr, varav kkr söks i bidrag (30 %). Resterande del kkr (70 %) betalas av Halmstads kommun. Genom att energiförbrukningen reduceras kraftigt beräknas, när åtgärden är genomförd i sin helhet, den årliga minskade driftskostnaden bli ca kkr. För åtgärdens genomförande krävs såväl bidrag från Naturvårdsverket som extra medel utöver ordinarie budgetram från kommunen. Vid utebliven åtgärd skulle energiförbrukningen vara oförändrad, och det dåliga skicket på många armaturer skulle i många fall innebära försämrad ljusstyrka och ökade underhålls-kostnader. Tidsplan Juni 2007 december 2010 Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Mobilitetskontoret ska både informera om och uppmuntra/stödja individen till mer klimatsmarta resval. Syftet är att visa på möjligheterna att minska bilresandet genom att kombinera olika färdmedel för resandet. Ibland är förutfattade meningar och felaktiga tids- och avståndsuppfattningar några av anledningarna till att man har svårt att ändra resvanorna. Därför K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 16/45

17 är olika informationskampanjer, direktbearbetning och prova-på-aktiviteter som ger möjlighet att praktiskt få uppleva alternativen, viktiga inslag i projektet. Halmstadsborna ska upptäcka det positiva i att cykla, gå, åka kollektivt, använda miljöfordon, nyttja bilpool eller samåka. Detta ska på sikt leda till ett mer hållbart resande med minskat koldioxidutsläpp. Mobilitetskontoret ska arbeta med kunskapsöverföring riktad mot kommuninvånarna och öka samverkan med näringsliv, organisationer och föreningar genom nätverksbyggande. Ekonomi Den miljörelaterade investeringen är kkr och det sökta bidraget är kkr. Huvudman är Halmstads kommun genom Konsument Halmstad en avdelning på Kulturförvaltningen. Tidsplan Juni 2007 maj 2011 Åtgärd 7. Informations- och folkbildningsinsats Kunskapsöverföringen är en viktig del i förändringsarbete, men att verkligen nå fram med budskapet är en utmaning. Vid kommunikation av ett miljöbudskap handlar det både om att ge och ta emot information från omvärlden. Genom att vi ökar kunskapen kring hur ett budskap bäst kommuniceras kan vi bli mer framgångsrika att påverka till ett klimatsmartare beteende. Syftet med denna åtgärd är att samordna och kvalitetssäkra informationsinsatserna kopplade till Halmstads klimatinvesteringsprogram. Åtgärden ska förankra och motivera klimatarbetet på lokal nivå och driva det framåt. Projektet ska utveckla och utvärdera metoder för en lyckad kunskapsöverföring som stimulerar till beteendeförändring. Med en ökad kunskap kring kommunikationsöverföring ska kunskaperna förbättras hos invånarna och företagare i kommunen om deras påverkan på främst klimatet, och hur de genom enkla metoder kan minska sin påverkan på växthuseffekten. Informationsinsatserna ska förstärka och komplettera åtgärdsområdena med informationsmaterial och kompetens på kommunikation. Kunskapsspridning kring erfarenheterna som kommer att göras under projektet, är också en central del i några åtgärder. Åtgärden kommer att genomföras i nära samverkan med stadskontorets enhet för Kommunikation och utveckling som ansvarar för kommunövergripande intern och extern information, samordning av kommunens webbplats och kontakter med massmedia. Ekonomi Den miljörelaterade investeringen är kkr och det sökta bidraget är kkr. Huvudman är Halmstads kommun genom Stadskontoret. Tidsplan Juni 2007 maj 2011 K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 17/45

18 Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala investeringsprogram (Lip). Utvärderingen ska ses som ett komplement till de uppföljningar som görs inom varje åtgärd, och som ytterligare kan fördjupa kunskapen om orsaker till en åtgärds resultat och en möjlighet att ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som har vunnits. Syfte Utvärderingen kommer att följa programmet under programperioden, en s k formativ utvärdering, och ska beskriva och bedöma varje åtgärd för sig, men också programmet som helhet. I utvärderingen ska Klimp-åtgärderna även relateras till annat arbete inom en åtgärds område i kommunen och utvärderingen har även ambitionen att identifiera åtgärder med potential att utvecklas ytterligare, främst i ett ekonomiskt tillväxtperspektiv. Metod Utvärderingen bedömer varje åtgärd utifrån dess måluppfyllelse och söker sedan en förståelse till utfallets orsaker. Det kan exempelvis handla om saker som organisation, teknikutveckling eller omvärldsfaktorer. Utvärderingen går ofta djupare än uppföljningen och svarar på frågan: varför gick det som det gick? Utvärderingen ska även, utifrån resultat i varje enskild åtgärd, göra en bedömning av hur programmet som helhet har nått upp till sina mål. Utvärderingen kommer regelbundet att presenteras på en hemsida med likvärdigt upplägg som för utvärderingen av Lip, som idag finns på I denna beskrivs varje åtgärd, måluppfyllelsen bedöms och orsaker till utfallet lyfts fram. För att bedöma åtgärden kommer främst kvalitativa intervjuer med personer nära åtgärderna att genomföras och för kunskap om annat arbete i kommunen inom området kommer intervjuer med ansvariga för kommunens ekohandlingsplan att genomföras. I en del fall kan det också bli aktuellt med kvantitativa undersökningar i form av främst enkäter. Avgränsningar och organisation I utvärderingen ingår att göra en hemsida där utvärderingen presenteras, göra regelbundna uppdateringar och en sammanfattade utvärderingsrapport efter programmets slut. Varje åtgärd för sig ska bedömas men också programmet i sin helhet. Annat arbete i kommunen inom ett visst område ska på ett översiktligt sätt beskrivas och ambitionen att identifiera åtgärder som kan utvecklas ytterligare i ett ekonomiskt tillväxtperspektiv ska resultera i reflektioner med kontaktperson på stadskontoret Kommande Klimp-samordnare är kontaktperson för utvärderingen som genomförs av högskolan i Halmstad och sektionen för hälsa- och samhälle (HOS). Spridning Resultaten kommer således att presenteras på en hemsida. Utvärderingen fungerar då både som del i projektstyrningen och för informationsspridning till både en intresserad allmänhet, media och berörda i åtgärderna. Resultaten kommer också att diskuteras med kontaktpersoner på stadskontoret med ambitionen att vara en del i kommande utvecklingsarbete inom klimatområdet. K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 18/45

19 Ekonomi och tidsplan Utvärderingen kommer att löpa under hela programperioden. Under 2007 skapas utvärderingens struktur och hemsida och den första undersökningen av åtgärderna genomförs. (80 kkr). Under 2008, 2009 och 2010 görs en mindre omfattande avstämning av hur arbetet med åtgärderna i förhållande till målen fortlöper (40 kkr/år). Vid programmets slut 2011 genomförs en mer omfattande utvärdering där allt som har genomförts summeras och bedöms och det skrivs en avslutande utvärderingsrapport (100 kkr). Totalt 300 kkr. Samordning och administration Samordning och erfarenhetsspridning mellan de olika åtgärderna kommer även att vara en del av åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats. Administrationen kommer att ske enligt förordningens krav på rapportering, uppföljning och utvärdering. Utvärderingen kommer ytterligare att stärkas av åtgärd 8 Vetenskaplig utvärdering. Finansiering bygger på den schablon som beräknas på det beviljade bidragets storlek. Huvudman är Halmstads kommun genom Stadskontoret. K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 19/45

20 5. Källor till utsläpp av växthusgaser - Energibalans Sammanställningen 18 över energitillförseln och energianvändning i den geografiska kommunen grundar sig på SCB:s kommunala energibalanser. Vissa kompletteringar har gjorts med uppgifter från Energileverantörer och producenter. Detta gäller främst naturgas, fjärrvärme och biogas. Energitillförsel Den totala energitillförseln uppgick till GWh Tillförseln har bara ökat med 1,3 % sedan 1990, men fördelningen mellan olika energibärare har förändrats avsevärt. Eltillförseln har ökat med 17 %, biobränslen med nästan 100 %, bensin med 10%, och diesel med 20%. Mängden avfall till fjärrvärmeproduktion har ökat med över 100 %. De energislag som har minskat mest är eldningsolja (-75, -83%) och gasol. Naturgas har ersatt gasolen vid Pilkington och har därmed ökat 83 %. Tabell 1: Energitillförsel till Halmstad kommun 1990, 1995, 2000, 2004 (GWh) Energislag Förändring sedan 1990 El % Eldningsolja % Eldningsolja % Diesel % Bensin % Kol 0 0,1 2 0,5 Naturgas % Gasol % Biobränslen % Spillvärme % Avfall % Biogas % Totalt ,3% 18 Energibalansen är genomförd av Energirådet Halland, Anna-Lena Falk K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 20/45

21 Diagram 1 Energitillförsel till Halmstad 1990 och 2004 uppdelat på energislag Energitillförsel Energitillförsel Halmstad till Halmstad (totalt (totalt GWh) 3 637GWh) Energitillförsel till Halmstad 2004 (totalt 3 637GWh) Natur gas, Gasol 9% BioBio- bränslen Spill- Spillvärme Avfall bränslen 1% 5% 5% Avfall 3% värme 9% 1% Naturgas, Gasol Bensin 13% 15% Kol 0,01% Diesel Bensin 12% 16% Eldnings Diesel olja 14% 25% El El 30% 37% Eldnings olja 5% Bio bränslen 5% Avfall 9% Naturgas, Gasol 13% Kol 0,01% Bensin 16% Spillvärme 1% Diesel 14% El 37% Eldnings olja 5% I diagrammet kan man se att ca 50 % av energislagen som användes i Halmstad 2004 var fossila bränslen, vilket är ungefär samma andel som i den svenska balansen. Tillförseln av fossila bränslen har minskat i Halmstad sedan 1990 då andelen var drygt 60 %. Andelen el har ökat från 30 % 1990 till 37 % år Diagram 2 Energitillförsel till Halmstad 1990, 1995, 2000, och 2004 (GWh) Energitillförsel till Halmstad uppdelat på energislag GWh El Eldningsolja Diesel Bensin Naturgas Gasol Biobränslen Spillvärme Avfall Energislag K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 21/45

22 Energianvändning i olika sektorer Energianvändning inom sektorerna Energianvändningen i Halmstad kommun uppgick 2004 till drygt GWh. Tranportsektorn förbrukade mest energi ( 31%) därefter kommer industrin (28 %), bostäder (22%) och lokaler (17%). Diagram 3 och 4, Energianvändning uppdelat på sektorer 1990 och 2004 Energianvändning i Halmstad 1990 uppdelat på sektorer (totalt GWh) Energianvändning i Halmstad uppdelat på sektorer 2004 (totalt GWh) Transport er 26% Industri 33% Transporte r 31% Industri 28% Jord-, skogsbruk fiske 2% Jord-, skogsbruk fiske 2% Bostäder 28% Lokaler, service 11% Bostäder 22% Lokaler, service 17% Energianvändningen har minskat marginellt sedan 1990 enligt SCB;s siffror. Inom transportsektorn och inom lokaler har användningen ökat och inom bostadssektorn har användningen minskat. Inom lokalsektorn ökade användningen fram till år 2000 för att sedan minska igen. Inom industrin har användningen varierat över åren och man kan inte se någon tydlig trend. Diagram 5 Energianvändning i Halmstad 1990, 1995, 2000 och 2004 uppdelat på sektorer MWh Energianvändning i Halmstad uppdelat på sektorer Industri Lokaler, service Bostäder Jord-, skogsbruk fiske Transporter K1 Klimatinvesterinsprogram och klimatstrategi.doc 22/45