Praktisk vägledning 2: Redovisa sammanvägd bedömning

Praktisk vägledning 2: Redovisa sammanvägd bedömning

RÄTTSLIGT MEDDELANDE Den information som finns i denna praktiska vägledning är inte avsedd som juridisk hjälp och företräder i juridiskt hänseende inte nödvändigtvis den europeiska kemikaliemyndighetens officiella ståndpunkt. Europeiska kemikaliemyndigheten frånsäger sig allt ansvar när det gäller innehållet i detta dokument. ANSVARSFRISKRIVNING Detta är en arbetsöversättning av ett dokument som ursprungligen offentliggjorts på engelska. Originalet finns på Echas webbplats. Praktisk vägledning 2: Redovisa sammanvägd bedömning Referens: ECHA-10-B-05-SV ISBN-13: 978-92-9217-043-1 ISSN: 1831-6697 Publ.datum: 24.03.2010 Språk: SV Europeiska kemikaliemyndigheten, 2010 Omslag Europeiska kemikaliemyndigheten Kopiering tillåten med angivande av källan enligt följande: Källa: Europeiska kemikaliemyndigheten, http://echa.europa.eu/ och under förutsättning att en skriftlig anmälan görs till ECHA:s kommunikationsavdelning (publications@echa.europa.eu). Detta dokument kommer att tillhandahållas på följande 22 språk: bulgariska, tjeckiska, danska, nederländska, engelska, estniska, finska, franska, tyska, grekiska, ungerska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska och svenska. Om du har frågor eller kommentarer när det gäller detta dokument kan du använda formuläret för informationsförfrågan (ange referens och publiceringsdatum). Formuläret finns på webbsidan Kontakta ECHA på: http://echa.europa.eu/about/contact_en.asp EUROPEISKA KEMIKALIEMYNDIGHETEN POSTADRESS: P.B. 400, FI-00121 HELSINGFORS, FINLAND Besöksadress: Annegatan 10, Helsingfors, Finland

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 1 2. GRUNDER INOM ÄMNESOMRÅDET... 2 2.1. Vad innebär sammanvägd bedömning...2 2.2. Rättslig grund för att använda sammanvägd bedömning enligt Reach...2 2.3. Vad är fördelen med begreppet sammanvägd bedömning?...3 3. FAKTORER SOM LIGGER TILL GRUND FÖR DEN SAMMANVÄGDA BEDÖMNINGEN4 3.1. Tillförlitlighet, tillräcklighet, relevans och mängd...4 4. STEGEN FÖR ATT NÅ FRAM TILL EN SAMMANVÄGD BEDÖMNING... 5 4.1. Samla in relevant information...5 4.1.1. Handboksinformation och databaser... 5 4.1.2. Befintliga studier gamla data... 6 4.1.3. Jämförelse med strukturlika ämnen... 7 4.1.4. (Q)SAR... 7 4.1.5. In vitro-metoder och nyligen utvecklade testmetoder... 7 4.1.6. Historiska humandata... 7 4.2. Bedöma hela paketet med studier för att dra slutsatser om en endpoint...8 4.2.1. Kumulativ vikt: Slå samman information... 8 4.2.2. Hantera motstridiga studieresultat... 9 4.2.3. Expertbedömning... 9 4.3. Lämna in underlag i IUCLID...10 5. ANVÄNDA SAMMANVÄGD BEDÖMNING I PRAKTIKEN... 13 5.1. Huvudelementen i en sammanvägd bedömning...13 5.2. Erfarenheter av registreringsunderlag...13 5.3. Fallstudie 1: adekvat tillämpning av sammanvägd bedömning...14 5.4. Fallstudie 2: inadekvat tillämpning av sammanvägd bedömning...18 6. SLUTSATS... 20 MER INFORMATION... 21 REFERENSER... 22

1 INLEDNING I denna vägledning ges en introduktion till begreppet sammanvägd bedömning och en beskrivning av hur registranten kan använda det för att dra slutsatser om ett ämnes egenskaper. I vägledningen visas steg för steg hur du tar fram en färdig sammanvägd bedömning (av bevisvärdet) enligt avsnitt 1.2 i bilaga XI för att uppfylla informationskraven i kolumn 1 i bilagorna VII X till Reach-förordningen (EG) nr 1907/2006. Denna vägledning innehåller inte någon information om de krav som behöver uppfyllas för att underlaget ska passera den tekniska fullständighetskontrollen, vilket beskrivs i handboken för datainlämning (nr 05 Hur man fyller i ett tekniskt underlag för registreringar och PPORD-anmälningar). Denna vägledning togs fram i samband med en kampanj för att öka medvetenheten om SIEF-forum. Den är riktad till registranter med syftet att hjälpa dem att beakta och tillämpa denna strategi (i den mån det är möjligt) i form av sammanvägd bedömning för att uppfylla sina informationskrav enligt Reach och därmed undvika onödiga djurförsök. 1

2. GRUNDER INOM ÄMNESOMRÅDET 2.1. Vad innebär sammanvägd bedömning Termen sammanvägd bedömning är varken en vetenskapligt väldefinierad term eller ett överenskommet formaliserat begrepp som kännetecknas av definierade verktyg och förfaranden (Weed, 2005). En sammanvägd bedömning omfattar en utvärdering av relativt värde eller relativ vikt hos de olika uppgifter som ingår i den tillgängliga information som inhämtats och insamlats under tidigare faser. För detta ändamål behöver varje uppgift tilldelas ett värde. Dessa vikter eller värden kan antingen fördelas på ett objektivt sätt med hjälp av ett formaliserat förfarande eller med hjälp av ett expertutlåtande. Den vikt som tillmäts den ifrågavarande dokumentationen kommer att påverkas av faktorer som datakvalitet, om resultaten är konsekventa, effekters art och svårighetsgrad och informationens relevans för den regulatoriska endpointen i fråga. Sammanvägd bedömning kan definieras på följande sätt: ett förfarande som beaktar styrkor och svagheter hos olika uppgifter för att uppnå och stödja en slutsats om ett ämnes egenskap. Inom Reach-förordningen ingår den så kallade sammanvägda bedömningen som en del av beslutsprocessen om ett ämnes egenskaper och utgör därmed en viktig del av kemikaliesäkerhetsbedömningen. I lagtexten anges sammanvägd bedömning (av bevisvärdet) i bilaga XI som en möjlighet att uppfylla informationskraven i bilagorna VII till X. Sättet på vilket den sammanvägda bedömningen genomförs är olika från fall till fall. Det påverkas av förhållandet mellan den mängd information som behövs och vikten av det beslut som ska fattas, liksom sannolikheten för att det beslut som grundats på denna information är felaktigt och konsekvenserna av detta. Det är viktigt att dokumentera och vidarebefordra information om hur den evidensbaserade strategin använts på ett tillförlitligt, fylligt och tydligt sätt. Om en motivering ges som visar att sådana tester på ett adekvat sätt beskriver Reach-endpointen i fråga, är det inte säkert att det behövs någon ytterligare information om denna endpoint. En sammanvägd bedömning är intimt förknippad med integrerade testningsstrategier (ITS), i så måtto att tillgängliga data kan vara till hjälp vid bestämning av eventuella kommande testningssteg. 2.2. Rättslig grund för att använda sammanvägd bedömning enligt Reach I bilaga XI till Reach-förordningen anges det som en möjlighet för att uppfylla informationskraven (bilagorna VII-X). 2

ALLMÄNNA REGLER OM ANPASSNING AV DET TESTFÖRFARANDE SOM ANGES I BILAGORNA VII X: TESTNINGEN FÖREFALLER INTE VARA VETENSKAPLIGT NÖDVÄNDIG: 1.2 Bevisvärde Flera oberoende informationskällor kan tillsammans ha tillräckligt bevisvärde för att man skall kunna anta eller dra slutsatsen att ett ämne har eller inte har en viss farlig egenskap. Var för sig betraktas dessa informationskällor däremot som otillräckliga för att stödja sådana misstankar. Nyligen utvecklade testmetoder som ännu inte är upptagna i de testmetoder som avses i artikel 13.3, eller andra internationella testmetoder som erkänns av kommissionen eller kemikaliemyndigheten såsom likvärdiga, kan ha tillräckligt bevisvärde för att man skall kunna dra slutsatsen att ett ämne har eller inte har en viss farlig egenskap. Om det finns tillräckliga bevis för att ett ämne har eller inte har vissa farliga egenskaper skall ytterligare test på ryggradsdjur som avser denna egenskap undvikas, får ytterligare test som inte görs på ryggradsdjur undvikas. I samtliga fall skall lämplig och tillförlitlig dokumentation tillhandahållas I denna text från Reach betonas den rättsliga grunden för möjligheten att använda sammanvägd bedömning för att uppfylla informationskraven. Den avser speciellt användningen av belägg från flera källor där informationen från de enskilda källorna inte anses vara tillräcklig var för sig. Om bevisen är tillräckliga efter en sammanvägning kan djurförsök undvikas. 2.3. Vad är fördelen med begreppet sammanvägd bedömning? Begreppet sammanvägd bedömning ger möjlighet att använda mindre tillförlitlig information eller mindre tillförlitliga undersökningar när de slås samman med annan information. Det kan användas vid framtagningen av en integrerad testningsstrategi. Om det bedöms att informationen är användbar kan ytterligare testning eventuellt undvikas. 3

3. FAKTORER SOM LIGGER TILL GRUND FÖR DEN SAMMANVÄGDA BEDÖMNINGEN 3.1. Tillförlitlighet, tillräcklighet, relevans och mängd Kriterierna för hur styrkande dokumentation skattas är knutna till dess tillförlitlighet, relevans och tillräcklighet (se Vägledning om informationskrav och kemikaliesäkerhetsbedömning, kapitel R.4). Tillförlitligheten bestäms av studiens kvalitet, den använda metoden, redovisningen av resultaten och de dragna slutsatserna. Enligt Klimisch et al, 1997 definieras den som utvärdering av den inneboende kvaliteten hos en testrapport eller publikation som företrädesvis avser standardiserad metodik och det sätt på vilket försöksförfarandet och resultaten beskrivs för att ge belägg för fyndens trovärdighet och rimlighet. Tillförlitligheten ska anges med hjälp av Klimischskalan: 1 = tillförlitlig utan begränsningar, 2 = tillförlitlig med begränsning, 3 = inte tillförlitlig, 4 = ej bestämbar. Andra exempel på verktyg för att fastställa kvaliteten är Hills kriterier för bedömning av orsakssambanden inom epidemiologiska data (Hill 1965), gradering av kemikalier efter deras endokrina potential (Calabrese et al, 1997), bedömning av den ekologiska risken (Menzie et al, 1996). Relevans anger i vilken utsträckning data och tester är lämpliga för identifiering av en särskild fara eller karakterisering av en särskild risk. Exempel på frågor som ska beaktas vid bedömning av relevans: - Testmaterialets relevans: testmaterialets identitet ska överensstämma med det inlämnade ämnets identitet. - Testmetodens och testförhållandenas relevans: de bör inte skilja sig alltför mycket från internationellt godkända testvägledningar och ämnet ska falla inom metodens tillämplighetsområde osv. - Endpointens relevans: de effekter som undersöks i studien ska vara intimt förknippade med ämnets toxicitet (t.ex. är inte fysikaliska effekter eller effekter orsakade av komplicerande faktorer relevanta). - Alternativa metoders relevans: vid användning av (Q)SAR, jämförelser med strukturlika ämnen, kategorier eller in vitro-strategier ska det t.ex. kontrolleras att de är tillämpliga för ämnet (t.ex. tillämplighetsområde för (Q)SAR-modellerna, kategorins enhetlighet, in vitro-effekternas relevans). Tillräcklighet är väsentligen informationens användbarhet för bedömning av faror eller risker. Tillgängliga data ska göra det möjligt att fatta ett klart beslut om huruvida ämnet uppfyller klassificeringskriterierna och att ta fram lämpliga DNEL- och PNEC-värden för riskbedömningen. 4

Mängd är också ett kriterium som ska beaktas vid bedömning av styrkan hos dokumentationen. Den övergripande sammanvägda bedömningen avser mer än en undersökning eller uppgift ju mer desto bättre det gäller i synnerhet om det förekommer motstridiga uppgifter 4. STEGEN FÖR ATT NÅ FRAM TILL EN SAMMANVÄGD BEDÖMNING 4.1. Samla in relevant information För att nå fram till en sammanvägd bedömning ska registranten inledningsvis samla in all information, från alla tillämpliga källor inklusive: vetenskapliga publikationer, jämförelser med kemiska analoger eller homologer, (Q)SAR-prediktioner, data från befintliga studier, in vitro-studier, epidemiologiska data eller humandata osv. Den allmänna princip som gäller är: ju mer information desto bättre. I enlighet med Reach är registranter skyldiga att samla in alla relevanta uppgifter om ett ämnes fysikalisk-kemiska egenskaper och (eko)toxikologiska effekter. Följande källor kan innehålla värdefull information: Handböcker. Databaser. Jämförelse med strukturlika ämnen. (Q)SAR. Studier med resultat enligt Klimischskalan (2), 3 och 4. Nyligen utvecklade testmetoder. Epidemiologiska studier och andra humandata. Registranten har en skyldighet att kontrollera att han/hon har rätten att använda dessa data för registreringsändamål, i enlighet med artikel 10 i Reach (se även Reachvägledningen om gemensamt utnyttjande av data). 4.1.1. Handboksinformation och databaser När det gäller väl undersökta kemikalier kan det vara godtagbart att använda värden som erhållits från expertgranskade data för fysikalisk-kemiska, toxikologiska och ekotoxikologiska parametrar Det är lämpligt att tilldela dessa källor med expertgranskade data en tillförlitlighetskod på (2), giltig med begränsningar, när det gäller tillförlitlighet, eftersom det förutsätts att en mängd datakällor har genomsökts, att testmetoden och det testade ämnets identitet har utvärderats och att ett tillförlitligt och representativt värde för endpointen har valts ut. Det bör anges i handbokens inledning eller i den sammanfattade informationen hos en onlinebaserad databas om ett sådant granskningsförfarande har ägt rum. 5

Lämpliga referensböcker och datasammanställningar innehållande expertgranskade data anges i vägledningen om informationskrav och kemikaliesäkerhetsbedömningar kapitel R7a, tabell R.7.1-2, källor för fysikalisk-kemiska data. Onlinebaserade databaser såsom de som finns tillgängliga via portalen OECD echemportal på http://webnet3.oecd.org/echemportal/home.aspx är lämpliga datakällor, särskilt om de anger en referens för det utvalda värdet. Eftersom dessa databaskällor vanligen är sekundära datakällor i sig själva bör den ursprungliga datakällan kontrolleras och hänvisas till hellre än en direkt hänvisning till databasen (eller den sekundära datakällan utan inhämtning av informationen). Sådana databaser är lämpliga resurser som i första hand ska användas som en källa som visar var data finns att tillgå. I fall där det enbart används data från sekundära källor är det nödvändigt att göra en sammanvägd bedömning för att fastställa att ett lämpligt värde har valts ut för endpointen i fråga. Det är vanligen inte godtagbart att använda en enstaka expertgranskad sekundär källa utan ytterligare stödjande belägg. Det tekniska underlaget ska innehålla värden som inhämtats från flera officiella datakällor, förutom understödjande data såsom tillverkningsdata, tillförlitliga QSAR-prediktioner och/eller data från källor som eventuellt inte har expertgranskats. Värden för fysikalisk-kemiska egenskaper som inhämtats från produktsäkerhetsdatablad och alla andra tekniska data från företag kan endast tilldelas en tillförlitlighetsskattning på (4), ej bestämbar, såvida inte utförlig information, såsom försöksmetodik och det ämne som testas tillhandahålls för att göra det möjligt att ta fram en (fyllig) rapportsammanfattning och en oberoende utvärdering av studiens tillförlitlighet. Det bör understrykas att det är svårt att dra generella slutsatser om tillförlitligheten hos varje datakälla för en enskild parameter och granskare bör göra sitt bästa för att säkerställa att det testade ämnets identitet, testmetod och resultat är tillförlitliga. 4.1.2. Befintliga studier gamla data Det finns ingen definition för en gammal studie men ett särskiljande kan göras mellan studier som har genomförts i enlighet med god laboratoriesed (GLP) som anges i direktivet 2004/10/EG och studier som har utförts innan GLP-systemet infördes (1987). Tillförlitligheten hos icke-glp-studier bör bedömas från fall till fall med hjälp av Klimischskalan och kommer att i hög grad vara beroende av studierapportens kvalitet. Ett annat särskiljande kan göras mellan studier som utförts enligt de senaste kommissionsförordningarna eller OECD-riktlinjerna och de som utförts enligt tidigare versioner av riktlinjerna. Jämförbarheten med de nya riktlinjerna bör beaktas från fall till fall. I bilaga XI avsnitt 1.1 kan användningen av befintliga data övervägas med en godtagbar motivering att testning inte är vetenskapligt motiverad när de föreskrivna villkoren uppnåtts. Data från gamla studier som inte utfördes enligt de nuvarande testriktlinjerna kan vara mindre tillförlitliga eller relevanta eftersom den följda riktlinjen eller metoden eventuellt inte överensstämmer med mer aktuella sådana, i synnerhet kan redovisning och kvalitetsvärdering uppvisa vissa brister. Av det skälet kan tillförlitligheten hos sådana 6

studier vara lägre och leda till att de anses alltför otillräckliga för att de ska anses vara viktiga studier. De kan dock vara tillräckliga för att ingå i en sammanvägd bedömning eller som understödjande studier. För att göra det möjligt för ECHA att utvärdera dessa icke-standardiserade data ska registranten lämna in så mycket information som möjligt, vari bör ingå en detaljerad beskrivning av studien, testmetoden och testmaterial, liksom eventuella avvikelser osv. Om det inte finns tillräckligt med information för att dokumentera en fullständig fyllig rapportsammanfattning i IUCLID, bör studien hellre lämnas in som en understödjande studie. 4.1.3. Jämförelse med strukturlika ämnen I samband med en sammanvägd bedömning kan användningen av en jämförelse med en analog kemikalie eller kemisk kategori övervägas (se vägledningen om informationskrav och kemikaliesäkerhetsbedömning, kapitel R.6 och Praktisk vägledning 6: Redovisa jämförelser med strukturlika ämnen och kategorier). 4.1.4. (Q)SAR En giltig (Q)SAR-prediktion kan ge ytterligare styrkande dokumentation att överväga i en sammanvägd bedömning. Det finns mer information om användningen av (Q)SAR i vägledningen om informationskrav och kemikaliesäkerhetsbedömning, kapitel R.6 och i Praktisk vägledning 5: Redovisa (Q)SAR-resultat. Ett exempel på användningen av (Q)SAR-resultat i en sammanvägd bedömning är det (Q)SAR-baserade screeningskriteriet för bestämning av huruvida ämnen är långlivade (P och vp). De kombinerade resultaten av de fritt tillgängliga skattningsmodellerna BIOWIN 2, 6 och 3 i programvarusviten EPI (US-EPA 2000) kan användas för bestämning av om det är sannolikt att P-kriteriet uppnås. Det finns mer information om metoden i tabellen R. 11-2 och på sidan 23 i vägledningen om informationskrav och kemikaliesäkerhetsbedömning: Kapitel R.11: PBT-bedömning. 4.1.5. In vitro-metoder och nyligen utvecklade testmetoder In vitro-tester kan utgöra en styrkande källa inom ett fall där sammanvägd bedömning används. Det finns mer information om användningen av in vitro-tester i Praktisk vägledning 1: Redovisa in vitro-data. I avsnitt 1.2 i bilaga XI till Reach nämns att nyligen utvecklade testmetoder, som ännu inte tagits upp bland de testmetoder som avses i artikel 13.3 och som eventuellt fortfarande är i ett förvalideringsstadium, skulle kunna beaktas inom en sammanvägd bedömning. 4.1.6. Historiska humandata Enligt avsnitt 1.1.3 i bilaga XI kan historiska humandata användas för att motivera att testning inte är vetenskapligt motiverad när de föreskrivna villkoren uppnåtts. 7

Epidemiologiska data och annan erfarenhet av människans exponering, såsom oavsiktlig förgiftning eller exponering på arbetsplatsen, kliniska studier eller fallrapporter kan vara lämpliga att ta med i en sammanvägd bedömning. Tillräcklig och tillförlitlig dokumentation ska lämnas in beträffande kriterierna i avsnitt 1.1.3 i bilaga XI för bedömning av datas tillräcklighet. 4.2. Bedöma hela paketet med studier för att dra slutsatser om en endpoint 4.2.1. Kumulativ vikt: Slå samman information Tillgängliga uppgifter som i sig själva kanske inte är tillräckliga för att uppfylla kraven för en viktig studie kan dock ge tillräcklig information när de kombineras med andra studier dvs. för att möjliggöra en sammanvägd bedömning. Exempel på studier som inte är tillräckliga för att uppfylla kraven för viktiga studier är: - Problematiska tester: Om en rimlig skattning av exponeringskoncentrationen inte kan göras ska testresultatet betraktas med försiktighet, såvida det inte är del av en sammanvägd bedömning. - Studier med resultat enligt Klimischskalan (2), 3 och 4. - Studier utförda enligt icke-standardiserade riktlinjer. Med hjälp av informationens kumulativa vikt kan det vara möjligt att uppfylla ett särskilt informationskrav. Det kan finnas tillgång till fler studier för samma testämne och för samma endpoint, som inte bedöms vara fullt tillförlitliga. När de används tillsammans kan dock studieresultaten visa en effekt vid ungefär samma koncentration och tid. I dessa fall kan det vara motiverat att använda alla studier tillsammans för att kunna dra slutsatser om en särskild endpoint. Exempel: 1) Det finns bara tillgång till giltiga fisktoxicitetsdata under en kort exponeringsperiod (t.ex. 24 h). Det finns eventuellt tillgång till tester över 96 h som inte kan bedömas som tillförlitliga (t.ex. på grund av bristande dokumentation), men som ger informationen att huvudeffekten sker inom 24 h. I så fall skulle värdet för 24 timmar kunna tas med. 2) Toxicitetsdata är tillgängliga för flera tidpunkter från ett test på 72 h. I detta fall kan kurvan med effekten avsatt mot tid tillåta extrapolering av värdet vid tidpunkten 96 h. Vid utvärdering av befintliga data är det vanligt att all studieinformation inte kommer att vara tillgänglig för en fullständig bedömning, i detalj, av alla ovanstående villkor. Studien kan dock vara av god kvalitet vilket skulle kunna leda till att den övervägs för användning i en sammanvägd bedömning. Under dessa omständigheter ska den viktiga informationen finnas tillgänglig och ge viss tilltro till att underliggande data är av god kvalitet. I samband med sådana omständigheter är det avgörande att veta att testet har utförts enligt standardiserade riktlinjer. Studiemetoden ska rapporteras. Dessutom ska viktig information också anges i det tekniska underlaget (ytterligare vägledning ges i 8

avsnitt 8 i Vägledning om registrering). Dessa är 1) identifiering av det testade ämnet, 2) provets renhet, 3) testade arter och 4) testets varaktighet. 4.2.2. Hantera motstridiga studieresultat En sammanvägd bedömning bör användas när det finns flera studier tillgängliga som visar motstridiga resultat. Den vikt som läggs vid varje studie är olika från fall till fall och beror på testmetod, datakvaliteten och den endpoint som övervägs. Testet med avseende på biologisk lättnedbrytbarhet är till exempel känt för att vara en strikt testmetod. Om du har sex studier av dålig kvalitet som visar att ett ämne inte är biologiskt lättnedbrytbart och en studie av god kvalitet som använder sig av en testmetod som rekommenderas i Reach och som påvisar att ämnet är biologisk lättnedbrytbart, skulle en slutsats om att ämnet är biologiskt lättnedbrytbart vanligen gälla på grund av denna testmetods strikthet. 4.2.3. Expertbedömning Expertbedömning är avgörande vid utformning och utvärdering av paketet med studier ingående i en sammanvägd bedömning. Till exempel är bruket av en välgrundad vetenskaplig bedömning viktig vid beaktande av tillförlitlighet, relevans och tillräcklighet, integrering och jämförelser av olika uppgifter och viktning av varje uppgift. Personen som gör denna vetenskapliga bedömning ska ha sakkunskap avseende relevanta endpoints och studiemetoderna. Experten behöver bedöma tillförlitlighet, relevans och tillräcklighet hos tillgängliga data och bedöma om de kombinerade beläggen är tillräckliga för att man ska kunna dra en slutsats om egenskaperna eller de potentiella effekterna hos ämnet. Vid utvärderingen av all tillgänglig information enligt bilaga VI, steg 1 i Reachförordningen, kan data från andra källor än tester som är speciellt inriktade på en endpoint och beskrivs i bilaga VII X tillämpas i en sammanvägd bedömning. I fall där testdata enligt informationskraven i Reach eventuellt inte är tillgängliga eller inte tillåter en säker slutsats kan användningen av annan information (från andra källor än tester som är speciellt inriktade på en endpoint) ge värdefull information och användningen av expertomdöme göra det möjligt att dra en slutsats. För att få ett tydligt och lättförståeligt expertomdöme är det nödvändigt att all information som används, alla steg som utförs i utvärderingsprocessen och alla slutsatser som dras är fullständigt dokumenterade och motiverade i det tekniska underlaget. Exempel på expertomdöme Här följer ett exempel på en slutsats som dragits med hjälp av expertbedömning i samband med en sammanvägd bedömning av ett in vivo-test av ögonirritation hos kaniner. - Utvärdering av befintliga djurstudier (in vivo-tester): test av akut hudirritation hos råtta och kanin var negativt, LLNA-test (Local Lymph Node Assay) på mus påvisade att ämnet var en potentiell hudsensibiliserare. - Andra tillgängliga data (från säkerhetsdatablad, databaser och Internetsökningar) påvisade negativt resultat för hudirritation, positivt resultat för ögonirritation och hudsensibilisering. 9

- Analys av SAR (med hjälp av DEREK 1 ): ingen strukturell larmsignal för ögonirritation. - In vitro-test av ögonirritation negativt resultat. - Enstaka exponering hos människa positivt resultat. - Fysikalisk-kemiska egenskaper ämnet bryts ner i vatten. Efter bedömning av dokumentationen drogs slutsatsen att ämnet har potential att orsaka ögonirritation hos människa vilket innebär att ytterligare in vivo-tester av ögonirritation bedömdes vara nödvändiga. 4.3. Lämna in underlag i IUCLID Efter att de föregående stegen slutförts är det nästa steget vid användning av sammanvägd bedömning för att uppfylla informationskraven för en endpoint, att föra in den sammanvägda bedömningen i det endpointavsnitt som finns i IUCLID 5-underlaget. Registranten ska för varje styrkande resultat skapa uppgifter om varje endpointstudie. Han eller hon ska markera att varje uppgift ingår i en sammanvägd bedömning och sedan lämna in informationen i form av fylliga rapportsammanfattningar (= samma fält som för en viktig studie). Det är också tillrådligt att göra det även för underlag med viktintervallet 1 10 ton, även om det inte föreskrivs i lagtexten. Varje uppgift om en endpointstudie som lämnats in som del av en sammanvägd bedömning måste fyllas i enligt reglerna för den tekniska fullständighetskontrollen (TCC), annars kommer den inte att passera denna (Handboken för datainlämning 5 Hur man fyller i ett tekniskt underlag för registreringar och PPORD-anmälningar, version 2.2). Om den dokumentationsnivå som finns tillgänglig för en studie är otillräcklig för att uppfylla kraven på en fyllig rapportsammanfattning kan du överväga att ta fram en rapportsammanfattning som innehåller de uppgifter du har tillgång till och markera den som en stödjande studie istället för en sammanvägd bedömning (observera att det inte är tillräckligt att lämna in endast stödjande studier för en endpoint). Alternativt kan registranten, när inte ens de fält i IUCLID som ska fyllas i som ett minimum kan fyllas i (slutanvändarhandboken till IUCLID), välja sammanvägd bedömning med purpose flag samt välja Data waiving och ange study scientifically not justified och därmed välja att göra undantag från informationskrav eftersom studien inte var vetenskapligt motiverad. Registranten måste i det här fallet fylla i Justification for Data waiving : till exempel att the information does not come from a test report, and the minimum fields required cannot be filled in. De övriga fälten i blocken administrative data (såsom study result type och reliability ), data source, materials and methods och results and discussion ska fyllas i så långt det är möjligt. Om du vill ha mer information, se avsnitt 4.4.3, sidorna 47 50, i Handboken för datainlämning 5 Hur man fyller i ett tekniskt underlag för registreringar och PPORDanmälningar (version 2.2). För att skapa uppgifter om en endpointstudie, gå till ämnets trädmeny och klicka på rätt endpointavsnitt. Högerklicka och välj New endpoint study record. 1 Deduktiv uppskattning av risken från befintlig kunskap, ett datorprogram som med utgångspunkt från analys av den kemiska strukturen predikterar om ett kemiskt ämne är toxiskt för människor, andra däggdjur och bakterier. 10

Ange namnet på endpointuppgiften och välj ok. Markera syftet som weight of evidence med hjälp av flaggan och välj alla fält genom att klicka på all fields i detaljnivåindikatorn i menyraden samt välj fyllig rapportsammanfattning genom att kryssa i robust study summary. Efter att du har fyllt i alla nödvändiga fält för den fylliga rapportsammanfattningen sparar du och fortsätter att skapa en ny uppgift om en endpointstudie för nästa studie eller informationskälla som bygger upp den sammanvägda bedömningen. Fortsätt att skapa uppgifter om endpointstudier för varje resultat som styrker paketet med studier för endpointen. Om det inte är möjligt att fylla i alla de fält som erfordras för en fyllig rapportsammanfattning, kan du ange att syftet är en stödjande studie genom att välja supporting study istället för sammanvägd bedömning med flaggan eller markera att syftet är weight of evidence och Data waiving: study not scientifically justified med hjälp av flaggan, tillsammans med en stödjande motivering. Sammanfatta slutligen endpoints genom att skapa en Endpoint study summary för att bedöma den övergripande information som anges i de olika uppgifterna om endpointstudier som markeras som weight of evidence och närmare beskriva den vetenskapliga grunden till den slutsats som dragits från denna styrkande dokumentation. 11

Registranten ska använda all information som finns att tillgå för den sammanvägda bedömningen bland uppgifterna om endpointstudier. Den ska vara väl dokumenterad och alla studier behandlade för att försvara den slutliga slutsatsen. Vägledning om hur endpointsammanfattningarna fylls i rent tekniskt finns i avsnitt E i slutanvändarhandboken till IUCLID, under vägledningen endpoint summary record som är specifik för varje endpoint. Lägg märke till att den information som ingår i endpointsammanfattningarna i IUCLID 5 kan extraheras automatiskt för att generera särskilda avsnitt i kemikaliesäkerhetsrapporten. I fältet Key value for chemical safety assessment ska värden som är avgörande för kemikaliesäkerhetsbedömningen fyllas i för de endpoints som anses vara relevanta indata enligt kemikaliesäkerhetsbedömningen. 12

5. ANVÄNDA SAMMANVÄGD BEDÖMNING I PRAKTIKEN Det här avsnittet är avsett att sammanfatta ämnet och ge en djupare förståelse för vad ECHA särskilt förväntar sig av registranter som använder sig av sammanvägd bedömning och att ge en reflexion över våra erfarenheter hittills. 5.1. Huvudelementen i en sammanvägd bedömning Några av de huvudaspekter som ECHA förväntar sig av registranterna: - Att de på ett korrekt sätt för in paketet som omfattas av den sammanvägda bedömningen i underlaget genom att skapa uppgifter om varje endpointstudie för varje styrkande resultat. Dessa måste vara fullständiga enligt reglerna för den tekniska fullständighetskontrollen (TCC), dvs. uppfylla kraven på en fyllig rapportsammanfattning, eftersom det annars finns en risk för att underlaget inte passerar den tekniska fullständighetskontrollen (TCC). Registranten ska också ta fram en sammanfattning av endpointstudien där upptäckter som rör endpointen sammanfattas, liksom den vetenskapliga grunden till den slutsats som registranten dragit. - Att tillräckliga data anges för varje del av den sammanvägda bedömningen för att göra det möjligt för ECHA att utvärdera de övergripande bevisen samt att den kombinerade informationen gör det möjligt att göra en rationell bedömning av ett ämnes fysikalisk-kemiska, ekotoxikologiska och toxikologiska (farliga) egenskaper. - Att registrantens bedömning är klart dokumenterad och redovisad för att göra det möjligt för ECHA att utvärdera den övergripande styrkande dokumentationen på ett objektivt sätt. 5.2. Erfarenheter av registreringsunderlag Utgående från vår erfarenhet beträffande användningen av sammanvägd bedömning hittills förlitar sig inte registranterna tillräckligt på denna strategi för att på bästa sätt utnyttja flera källor där den befintliga informationen var för sig är otillräcklig. Vissa registranter skickar bara en uppgift om en endpointstudie för sin sammanvägda bedömning. ECHA godtar endast en sammanvägd bedömning om den underbyggs med flera uppgifter om endpointstudier tillsammans med lämplig dokumentation om de olika styrkande källorna. I allmänhet är den detaljnivå som upprätthålls av registranterna otillräcklig för att styrka den framlagda dokumentationen. I många fall är det följaktligen omöjligt att utvärdera registrantens slutsatser. 13

Registranterna markerar ofta felaktigt en uppgift om en endpointstudie som sammanvägd bedömning istället för att begära undantag från informationskrav, för att förklara varför testet inte behöver utföras enligt kolumn 2 i bilagorna VII X. I synnerhet i de fall det är möjligt att använda en omfattande argumentation för att motivera varför ett test inte utförs beroende på avsaknad av exponering, ska registranterna inte markera uppgiften om endpointstudien som sammanvägd bedömning utan ange undantag från informationskrav, genom att ange skälet exposure considerations. De ska sedan lämna en adekvat kvantitativ motivering på basis av de exponeringsscenarier som tagits fram i kemikaliesäkerhetsrapporten (CSR). 5.3. Fallstudie 1: adekvat tillämpning av sammanvägd bedömning Fallstudien nedan är ett exempel på en situation där ECHA ansåg att strategin med en sammanvägd bedömning tillämpades framgångsrikt. Närmare bestämt är detta exempel baserat på två uppgifter om endpointstudier som lämnades in med avseende på endpointen löslighet i vatten, liksom en åtföljande sammanfattning av endpointstudien. Den första uppgiften om en endpointstudie (a) är ett testresultat för ett strukturlikt ämne (jämförelse med strukturlika ämnen), flaggan markerar att syftet är en sammanvägd bedömning, rutan för en fyllig rapportsammanfattning är ikryssad och i det visade detaljfältet väljs all fields. I detta fall var alla de relevanta fält som ska vara ifyllda i samband med en fyllig rapportsammanfattning ifyllda, även registrantens tolkning och slutsats. Det kan också hända att registranten vill bifoga stödjande dokumentation eller föra in uppgifter i redogörelsen för endpointstudier. 14

Uppgiften (b) om en endpointstudie var för en (Q)SAR-prediktion. Återigen markerades att syftet var en sammanvägd bedömning med hjälp av flaggan och alla fält som erfordras för en fyllig rapportsammanfattning var ifyllda. 15

16

Endpointsammanfattningen togs fram för att täcka in de huvudsakliga upptäckterna bland de individuella uppgifterna om endpointstudier. Här kunde registranten ytterligare dokumentera hur han/hon fastställde den särskilda egenskapen hos ämnet från den sammanvägda bedömningen. 17

5.4. Fallstudie 2: inadekvat tillämpning av sammanvägd bedömning Fallstudien nedan är ett exempel på en situation där ECHA ansåg att strategin med en sammanvägd bedömning inte tillämpades framgångsrikt. Observera att inte alla IUCLIDskärmdumpar visas här, eftersom många av fälten var tomma. Det här fallet gällde en enstaka uppgift om en endpointstudie som var markerad som sammanvägd bedömning och gällde en försöksstudie med resultat 4 enligt Klimischskalan. 18

Denna information var inte tillräcklig för en utvärdering och skulle inte kunna uppfylla informationskraven. I det här fallet skulle risken vara stor att registranten skulle bli uppmanad att utföra testet enligt de betingelser som anges av ECHA. Det är därför viktigt att registranten bygger upp ett starkare paket med ytterligare styrkande informationskällor och att han/hon bättre dokumenterar beläggen och den vetenskapliga grunden för de slutsatser som dras för endpointen. 19

6. SLUTSATS Sammanvägd bedömning är en lämplig strategi att använda för att uppfylla informationskrav och undvika onödig testning. Den gör det möjligt att använda all information som det finns tillgång till och beakta all möjlig dokumentation som styrker en uppgift om en endpoint. För det första innebär strategin att all tillgänglig information samlas in, ju mer information desto bättre. I nästa steg krävs expertbedömning för att bedöma den insamlade informationen och överväga om en sammanvägd bedömning kan användas i det speciella fallet. Experter med sakkunskap om den ifrågavarande endpointen bör användas. Alla fall kommer att vara olika. Styrkan hos dokumentationen kommer inte alltid att vara tillräcklig för att undvika ytterligare testning, men den skulle åtminstone kunna vara till hjälp när de gäller att välja det mest lämpliga testet (dvs. integrerad testningsstrategi). Före publiceringen av denna vägledning har sammanvägd bedömning antingen tillämpats olämpligt eller inadekvat. ECHA kommer att fortsätta att kontrollera hänvisningar till denna strategi och förväntar sig att registranter använder sig av den för att föra in olika styrkande uppgifter i IUCLID med en detaljnivå och dokumentationsmängd som är tillräcklig. Klar och tydlig dokumentation och argumentation är av största vikt för att göra det möjligt för ECHA att utvärdera denna styrkande dokumentation. 20

MER INFORMATION Reach-vägledning om informationskrav och kemikaliesäkerhetsbedömning http://guidance.echa.europa.eu/docs/guidance document/information requireme nts en.htm?time=1259066690 Speciellt: Volym 1: Del B farlighetsbedömning. Volym 3: Kapitel R.4 Informationsutvärdering. Volym 4: Kapitel R.7a Vägledning om fysikalisk-kemiska egenskaper och människors hälsa som är speciellt inriktad på endpoints. Volym 5: Kapitel R.7b Vägledning om miljön som är speciellt inriktad på endpoints. Volym 6: Kapitel R.7c Vägledning om endpoints. Presentation på webbseminarium - Sammanvägd bedömning - ECHA:s webbplats http://www.echa.europa.eu/news/webinars presentations en.asp Handboken för datainlämning 5: Hur man fyller i ett tekniskt underlag för registreringar och PPORD-anmälningar (version 2.2) ECHA:s webbplats http://echa.europa.eu/doc/reachit/compl tech dossier manual.pdf OECD:s handbok för undersökning av HPV-kemikalier, kapitel 3, Utvärdering av data http://www.oecd.org/dataoecd/60/46/1947501.pdf ECHA:s praktiska vägledningar om informationskrav, sex praktiska vägledningar om informationskrav kommer att publiceras på ECHA:s webbplats i slutet av mars 2010. Vägledning om registrering http://guidance.echa.europa.eu/docs/guidance document/registration en.pdf?ver s=28%2008%2009 IUCLID Vägledning och support: handbok för slutanvändare http://iuclid.echa.europa.eu/index.php?fuseaction=home.documentation&type=pu blic 21

REFERENSER IUCLID handbok för slutanvändare http://iuclid.echa.europa.eu/index.php?fuseaction=home.documentation&type=public Handboken för datainlämning 5: Hur man fyller i ett tekniskt underlag för registreringar och PPORD-anmälningar (version 2.2) http://echa.europa.eu/doc/reachit/compl tech dossier manual.pdf Reach-vägledning om informationskrav och kemikaliesäkerhetsbedömning Volym 3: Kapitel R.4 Informationsutvärdering http://guidance.echa.europa.eu/docs/guidance document/information requirements en. htm?time=1259066690 Reach-vägledning Volym 4 kapitel R7a, tabell R.7.1-2 Källor för fysikalisk-kemiska data http://guidance.echa.europa.eu/docs/guidance document/information requirements en. htm?time=1259066690 REACH-förordningen (EG) nr 1907/2006 http://echa.europa.eu/legislation/reach legislation en.asp Reach-vägledning om gemensamt utnyttjande av data http://guidance.echa.europa.eu/docs/guidance document/data sharing en.pdf ECHA:s Praktiska vägledningar om informationskrav sex praktiska vägledningar om informationskrav kommer att publiceras på ECHA:s webbplats i slutet av mars 2010. Weed, Douglas L., Weight of Evidence: A Review of Concept and Methods. Risk Analysis, Vol. 25, No. 6, s. 1545 1557, december 2005 Hill, A. B. (1965). The environment and disease: Association or causation? Journal of the Royal Society of Medicine, 58, 29530 Edward J. Calabrese, Edward J. Stanek, Robert C. James och Stephen M. Roberts; Soil Ingestion: A Concern for Acute Toxicity in Children. Environmental Health Perspectives Volume 105, Number 12, s. 1354 1358, december 1997 Menzie CA, Henning MH, Cura J, Finkelstein K, Gentile J, Maughan J, Mitchell D, Petron S, Potocki B, Svirsky S, Tyler P. Special report of the Massachusetts weight-of-evidence workgroup: A weight-of-evidence approach for evaluating ecological risks. Hum Ecol Risk Assess 1996; 2(2):277 304. Klimisch, H.-J., Andreae, M., Tillmann, U. 1997. A systematic approach for evaluating the quality of experimental toxicological and ecotoxicological data. Regulatory Toxicology and Pharmacology, 25, 1 5. OECD 2004 ENV/JM/TG 2004 26 Rev 1 OECD Guideline for Testing of Chemicals: Principles and strategies related to the testing of Degradation of Organic Chemicals 22