EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.6.2015 COM(2015) 314 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om implicita förpliktelser som kan påverka de offentliga budgetarna SV SV
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om implicita förpliktelser som kan påverka de offentliga budgetarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND...2 2. EUROSTATS UPPGIFTSINSAMLING ENLIGT RÅDETS DIREKTIV 2011/85/EU...3 2.1. Rapportering enligt artikel 14.3 i rådets direktiv 2011/85/EU...3 2.2. Tidhållighet...3 2.3. Indikatorer...4 2.3.1. Offentliga garantier...4 2.3.2. Offentlig-privata partnerskap utanför balansräkningen...4 2.3.3. Den offentliga sektorns nödlidande lån...4 2.3.4. Skulder i offentliga bolag...5 3. RESULTAT AV EUROSTATS FÖRSTA UPPGIFTSINSAMLING...5 3.1. Uppgifternas fullständighet och täckning...5 3.1.1. Offentliga garantier...6 3.1.2. Offentlig-privata partnerskap utanför balansräkningen...6 3.1.3. Nödlidande lån...6 3.1.4. Skulder i offentliga bolag...6 3.2. Uppgifternas jämförbarhet...7 4. ANNAN UPPGIFTSINSAMLING AV EUROSTAT...7 4.1. Offentliga villkorade skulder till finanssektorn...7 4.2. Andra källor till uppgifter...8 5. SLUTSATSER...8 2
1. BAKGRUND Enligt artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen 1 (ENS 2010) ska kommissionen senast 2014 lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med befintlig information om offentlig-privata partnerskap och andra implicita förpliktelser, inklusive ansvarsförbindelser, utanför den offentliga sektorn 2. Dessa ansvarsförbindelser, eller med ett annat uttryck villkorade skulder, innebär som namnet antyder ett potentiellt, inte faktiskt, betalningsansvar. Betydelsen av att samla in den här typen av uppgifter anges uttryckligen i punkt 5.11 i ENS 2010: Även om villkorade tillgångar och villkorade skulder inte registreras i räkenskaperna är de viktiga för politiska ändamål och för analys, och information om dessa behöver därför samlas in och presenteras som kompletterande upplysningar. Även om det i slutändan inte görs några betalningar för villkorade tillgångar och villkorade skulder kan en hög andel sådana tyda på en icke önskvärd risknivå hos de enheter som erbjuder dem. Det bör också framhållas att villkorade skulder inte ingår i den offentliga sektorns skuld enligt definitionen i rådets förordning (EG) nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen 3. I denna rapport ges en översikt över de uppgifter som Eurostat har tillgång till. Tonvikten ligger på de uppgifter om villkorade skulder som Eurostat samlat in i samband med den förstärkning av EU:s ekonomiska styrning som infördes 2011 (det s.k. sexpacket), särskilt rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk 4. I artikel 14.3 i detta direktiv fastställs nya statistikkrav på medlemsstaterna: För alla offentliga undersektorer ska medlemsstaterna offentliggöra relevanta uppgifter om ansvarsförbindelser med potentiellt stor påverkan på offentliga budgetar, inklusive offentliga garantier, förväntade förluster på lån och ansvarsförbindelser i samband med offentliga företags verksamhet, inklusive deras omfattning. Medlemsstaterna ska också offentliggöra information om den offentliga sektorns ägande i privata och offentligägda företag avseende belopp som är ekonomiskt signifikanta. De uppgifter som samlas in enligt detta direktiv är den viktigaste källan till information om offentliga villkorade skulder i medlemsstaterna. Eurostat genomför samlar också in andra uppgifter (t.ex. tilläggstabellen för uppgifter om finanskrisen och frågeformuläret i förfarandet vid alltför stora underskott) med begränsad eller 1 EUT L 174, 26.6.2013, s. 1. 2 Denna rapport läggs fram efter tidsfristen i förordningen, så att den kan inkludera relevant information om resultaten av Eurostats första insamling av uppgifter om villkorade skulder, som blev färdig i slutet av december 2014. 3 EUT L 145, 10.6.2009, s. 1. 4 EUT L 306, 23.11.2011, s. 41. 3
konfidentiell information om vissa slag av villkorade skulder. Omfattningen på informationen från dessa källor redovisas också i den här rapporten. 2. EUROSTATS UPPGIFTSINSAMLING ENLIGT RÅDETS DIREKTIV 2011/85/EU 2.1. Rapportering enligt artikel 14.3 i rådets direktiv 2011/85/EU För att bistå medlemsstaterna med direktivets nya statistikkrav tillsatte Eurostat en arbetsgrupp i samarbete med medlemsstaterna och kommissionens generaldirektorat för ekonomiska och finansiella frågor 5. I arbetsgruppens slutrapport finns bl.a. en uppsättning mallar och noter om metoder, de obligatoriska uppgifternas omfattning, periodicitet och tidsfrister för medlemsstaternas och Eurostats offentliggörande av uppgifter om villkorade skulder. Där anges att Eurostat ska samla in och offentliggöra vissa indikatorer som avser villkorade skulder, nämligen offentliga garantier, offentlig-privata partnerskap utanför balansräkningen, skulder i offentligstyrda enheter som inte räknas till den offentliga sektorn (offentliga bolag) samt nödlidande lån (offentliga tillgångar). Medlemsstaterna bör offentliggöra samma indikatorer nationellt, och dessutom offentliggöra uppgifter om den offentliga sektorns aktieinnehav. De erforderliga ändringarna av Eurostats insamlingssystem formaliserades genom ett tillägg till frågeformuläret i förfarandet vid alltför stora underskott, i enlighet med artikel 8.2d i rådets förordning (EG) nr 479/2009. Mallar och anvisningar för tillämpningen finns i Eurostats beslut av den 22 juli 2013 6. Enligt beslutet ska också uppgifter om skulder i offentligstyrda enheter som inte räknas till den offentliga sektorn (offentliga bolag) sammanställas av Eurostat utifrån de uppgifter som redan samlas in på frågeformuläret om offentligstyrda enheter som inte räknas till den offentliga sektorn, som infördes 2011 7. Alla indikatorer ska rapporteras till Eurostat i miljoner nationell valuta i alla enskilda offentliga undersektorer. Metadata om uppgifternas fullständighet, definitioner, skattningar och aktualitet ska lämnas till Eurostat tillsammans med uppgifterna. 2.2. Tidhållighet Uppgifter om villkorade skulder ska lämnas till Eurostat varje år före den 31 december det påföljande året (T+12 månader) av den nationella statistikmyndigheten, tillsammans med frågeformuläret om offentligstyrda enheter som inte räknas till den offentliga sektorn (offentliga bolag). De första uppgifterna lämnades i december 2014 och avsåg 2013, medan uppgifter för 2010 2012 lämnades på frivillig basis. För garantier lämnades uppgifter för de tidigare åren på obligatorisk basis. Avsikten är att gradvis bygga upp tidsserier och förr eller senare täcka de fyra åren för alla indikatorer i den reguljära uppgiftslämningen. 5 Arbetsgruppen sammanträdde tre gånger under 2012: 29 juni, 5 september och 6 november. 6 http://ec.europa.eu/eurostat/documents/1015035/2041337/estat-decision-suppl-on-conting-liab-edp-q.pdf/0b35165aee53-470a-a15a-7beaa98aac8b 7 Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik tillstyrkte frågeformuläret 2011. Uppgifter samlas in på årsbasis, och de första uppgifterna överlämnades i december 2012. 4
2.3. Indikatorer I detta avsnitt presenteras de gemensamma begreppen och definitionerna för offentliggörande av uppgifter om villkorade skulder, medan avsnitt 3 handlar om hur medlemsstaterna tillämpat dessa i sin uppgiftslämning till Eurostat. 2.3.1. Offentliga garantier Eurostat samlar in uppgifter om utestående belopp på garantier ställda av den offentliga sektorn. Endast garantier som ställs till enheter utanför den offentliga sektorn ingår i rapporteringen. En uppdelning efter undersektor finns tillgänglig utom för socialförsäkringsmedel. Uppgifterna är uttryckta i total stock av garantier, exklusive skulder som den offentliga sektorn redan tagit på sig, enligt ENS 2010- räkenskaperna. Uppgifter anges med nominellt belopp. Uppgifterna avser både engångsgarantier och standardiserade garantier. Med engångsgaranti menas en individuell garanti där garanterna inte kan göra en tillförlitlig skattning av risken att garantin tas i anspråk. Engångsgarantier hänger samman med skuldinstrument (t.ex. lån eller obligationer). Kompletterande uppdelningar finns tillgängliga för engångsgarantier som ges till offentliga bolag och finansiella företag. Standardiserade garantier är garantier som ställs i stort antal, vanligtvis för rätt små belopp, med identiska villkor. Det är inte möjligt att exakt skatta risken för att ett enskilt lån inte återbetalas, men det är möjligt att skatta hur många av ett sådant stort antal lån som inte kommer att återbetalas. Exempel på detta är bolånegarantier och studentlånegarantier. 2.3.2. Offentlig-privata partnerskap utanför balansräkningen Med offentlig-privata partnerskap 8 utanför den offentliga sektorns balansräkning menas att tillgångarna inte betraktas som ekonomiskt ägda av den offentliga sektorn, och den fasta bruttoinvesteringen bokförs inte som en offentlig utgift vid den tidpunkt den uppstår. Eurostat samlar in uppgifter om totala befintliga skulder utanför balansräkningen. De ska uttryckas som justerat kapitalvärde som motsvarar det ursprungliga avtalade kapitalvärdet, gradvis avskrivet enligt en ekonomisk värdeminskning som beräknas på grundval av skattningar eller faktiska uppgifter. Det justerade kapitalvärdet återspeglar tillgångens nuvärde vid tidpunkten för rapportering. Beloppet utgör en skattning av den fasta bruttoinvesteringens och skuldens inverkan om det allmänna skulle behöva ta över tillgångarna under avtalets löptid. Uppgifter samlas in för den offentliga sektorn och alla undersektorer och redovisas som nominellt värde. 2.3.3. Den offentliga sektorns nödlidande lån Information samlas in om stockarna av nödlidande lån (offentliga tillgångar) som tillhandahållits av den offentliga sektorn. Ett lån anses som nödlidande när räntebetalningar eller amorteringar är minst 90 dagar försenade, eller när räntebetalningar som motsvarar minst 90 dagar har kapitaliserats, refinansierats eller senarelagts enligt överenskommelse, eller om betalningarna är mindre än 90 dagar försenade men det finns andra anledningar (t.ex. att en låntagare har ansökt om konkurs) att betvivla att skulden kommer att gäldas till fullo. Uppgifter rapporteras 8 Offentlig-privata partnerskap enligt definitionen i punkt 20.276 i ENS 2010 och den mer ingående beskrivningen i Eurostat Manual on Government Deficit and Debt, del VI.4. 5
till nominellt värde. Den sammanlagda uppgiften för den offentliga sektorn och uppgifter efter undersektor finns tillgängliga. 2.3.4. Skulder i offentliga bolag Offentliga bolag är enheter vars allmänna inriktning eller program kan styras av den offentliga förvaltningen (ENS 2010, punkt 20.18) 9. Dessa offentligstyrda enheter klassificeras för det mesta utanför den offentliga sektorn eftersom de agerar som marknadsenheter. Skulder i offentligstyrda enheter som inte räknas till den offentliga sektorn (offentliga bolag) definieras som stocken av skulder i slutet av året på grundval av företagens bolagsredovisning. Medlemsstaterna kan välja vilket alternativ de använder för rapporteringen, antingen bolagsredovisning (inklusive alla skulder från företagets finansiella redovisning) eller nationalräkenskaper (exklusive övriga skulder). Om uppgifterna är tillgängliga kan uppgifter om ansvar för Maastrichtskulder också rapporteras. Uppgifterna omfattar offentligstyrda enheter som uppger skulder på mer än 0,01 % av BNP och som enligt ENS 2010 räknas som icke-finansiella bolag, finansiella bolag och övriga världen. Uppgifterna rapporteras för enskilda enheter, inte som konsoliderad redovisning för grupper av företag. Uppgifterna är uppdelade efter skulder hos enheter som sysslar med finansiell verksamhet 10 och skulder hos enheter som sysslar med annan verksamhet, däribland icke-finansiella bolag som går med förlust. Dessutom framgår kontrollerande undersektor inom den offentliga sektorn av uppgifterna. 3. RESULTAT AV EUROSTATS FÖRSTA UPPGIFTSINSAMLING I december 2014 samlade Eurostat för första gången in uppgifter om villkorade skulder. Alla medlemsstater lämnade uppgifter till Eurostat omkring tidsfristen. Den 10 februari 2015 offentliggjorde Eurostat uppgifterna, angivna i miljoner nationell valuta och som andel av BNP 11, i sin databas 12 tillsammans med metadata och landsspecifika fotnoter 13. Ett pressmeddelande gavs också ut 14. En översikt över resultaten finns i bilaga 1. 3.1. Uppgifternas fullständighet och täckning Alla medlemsstater lämnade ett ifyllt tillägg om villkorade skulder och potentiella skyldigheter samt ett svar på frågeformuläret om offentligstyrda enheter som inte räknas till den offentliga sektorn. Uppgifternas fullständighet varierar efter indikator och medlemsstat. 9 En uppsättning kriterier används för att avgöra om den offentliga förvaltningen har kontrollen (mer om kriterierna står i punkt 20.309 i ENS 2010). 10 Skulder för enheter som bedriver finansiell verksamhet omfattar följande Nace-kategorier: (64) Finansiella tjänster utom centralbanksverksamhet, (65) Försäkringsverksamhet, (66) Stödtjänster till finansiella tjänster. 11 BNP-uppgifter som lämnades i oktoberrapporteringen 2014 i förfarandet vid alltför stora underskott används för beräkning av indikatorer. 12 http://ec.europa.eu/eurostat/web/government-finance-statistics/data/database 13 http://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/en/gov_cl_esms.htm och http://ec.europa.eu/eurostat/documents/1015035/6611302/contingent-liabilities-footnotes.pdf 14 http://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/6616449/2-10022015-ap-en.pdf/d75df6fe-100b-4ae7-a09e- 00400edb183a 6
3.1.1. Offentliga garantier Alla medlemsstater lämnade uppgifter om den offentliga sektorns totala garantier för åren 2010 2013. I Frankrike, Kroatien och Slovenien omfattar denna indikator inte undersektorn lokal förvaltning, eftersom uppgifter saknas. För Danmark är uppgifter om den lokala förvaltningen inte tillgängliga förrän från och med 2013. Beträffande standardiserade garantier saknas uppgifter från Belgien, Kroatien och Portugal för alla offentliga undersektorer. I Danmark, Frankrike och Polen finns inga uppgifter om standardiserade garantier tillgängliga för den lokala förvaltningen. De italienska uppgifterna om lokal förvaltning omfattar både engångsgarantier och standardiserade garantier, utan uppdelning. I Tyskland är uppgifter om den totala lånestock som omfattas av standardiserade garantier tillgängliga enbart för det största garantisystemet, som sköts av den centrala förvaltningen, medan uppgifter saknas om den lånestock som omfattas av de två andra systemen för standardiserade garantier. 3.1.2. Offentlig-privata partnerskap utanför balansräkningen Alla länder lämnade uppgifter om offentlig-privata partnerskap utanför balansräkningen för 2013. Det stora flertalet länder lämnade också uppgifter för åren 2010 2012. Uppgifterna är inte uttömmande för Österrike, där den centrala förvaltningen inte ingår, eller för Förenade kungariket där uppgift saknas om den lokala förvaltningen. I Tyskland redovisas alla offentlig-privata partnerskaps tillgångar i den offentliga sektorns balansräkning. 3.1.3. Nödlidande lån För 2013 lämnade 23 av 28 länder uppgifter om den offentliga sektorns nödlidande lån. De länder som saknas är Belgien, Frankrike, Kroatien, Cypern och Slovakien. Uppgifterna är inte fullständiga för Spanien, eftersom lokal förvaltning inte ingår, och inte heller för Italien och Finland, där den lokala förvaltningens och socialförsäkringsfondernas nödlidande lån inte rapporteras. Ett antal länder lämnade också frivilligt uppgifter om nödlidande lån under åren 2010 2012, nämligen följande: Grekland, Lettland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Sverige och Förenade kungariket. 3.1.4. Skulder i offentliga bolag Alla länder besvarade Eurostats frågeformulär om offentligstyrda enheter, som är grunden för beräkning av dataserier om skulder i offentligstyrda enheter som inte räknas till den offentliga sektorn. I de flesta länderna avser uppgifterna 2013, utom Tyskland, Cypern och delvis Irland, där uppgifterna avser 2012. Merparten länder lämnade uttömmande uppgifter om alla styrande undersektorer i den offentliga sektorn. Några medlemsstaters uppgifter är dock inte fullständiga, eftersom de inte omfattar finansinstitutioners skulder eller skulder i enheter som styrs av den lokala förvaltningen. Särskilt är uppgifterna från Grekland och Irland begränsade till offentliga bolag som styrs av den centrala förvaltningen. I fråga om Grekland och Cypern finns det också några offentligstyrda enheter som inte ingår i materialet. För Polen omfattar uppgifterna inte enheter med under 10 anställda. För Belgien och Cypern är täckningen av den lokala förvaltningen inte fullständig. 7
Dessutom lämnade några länder (Belgien, Grekland, Spanien, Cypern och Luxemburg) inga uppgifter alls eller bara ofullständiga uppgifter om offentligstyrda finansinstitutioner. 3.2. Uppgifternas jämförbarhet Det ligger i sakens natur att uppgifter om villkorade skulder är landsspecifika och nära knutna till nationella ekonomiska, finansiella och juridiska särdrag. Som sägs ovan och som sägs i de landsspecifika fotnoter som offentliggjorts tillsammans med uppgifter är täckningen inte fullständig för alla medlemsstater. Uppgifterna bör därför tolkas med återhållsamhet. Allmänt sett är jämförbarheten för offentliga garantier, nödlidande lån och offentligprivata partnerskap utanför balansräkningen tillfredsställande, medan jämförbarheten är begränsad för skulder i offentligstyrda bolag. För detta indikator är som sägs ovan uppgifterna för en del medlemsstater inte fullständiga, då de inte omfattar finansiella institutioners skulder eller skulder i enheter som kontrolleras av den lokala förvaltningen. Det föreligger särskilt betydande skillnader mellan länderna där uppgifterna om de finansiella institutionernas skulder är heltäckande (t.ex. Tyskland, Irland, Nederländerna och Slovenien) och länder där uppgifterna är ofullständiga eller saknas helt (Belgien, Grekland, Spanien, Cypern och Luxemburg). Dessutom är uppgifterna om offentligstyrda bolags skulder inte konsoliderade, vilket innebär att en del av de här enheternas skulder kan vara till fordringsägare i samma grupp av bolag (gruppinterna skulder kan inte identifieras i det rapporterade materialet). Insamlingen av uppgifter gäller också enbart enheternas skulder, utan en motsvarande redovisning av tillgångarna. Detta är mycket viktigt för finansiella institutioner, som för det mesta har betydande belopp i både skulder och tillgångar. Det kan även påpekas att i några medlemsstater avser de flesta skulder som de finansiella institutionerna redovisar inlåning. Det ska också framhållas att medlemsstaterna i sammanställningen av de offentligstyrda bolagens skulder kunde välja vilket alternativ de skulle använda i redovisningen, antingen bolagsredovisning eller nationalräkenskaper. Enligt definitionerna i sedvanlig bolagsredovisning inkluderade länderna alla skulder från företagets bokföring, även under rubriken övriga skulder. Merparten länder rapporterade skulderna enligt detta alternativ. Vissa länder (Belgien, Spanien, Nederländerna, Portugal och Slovakien) använde nationalräkenskaperna (dvs. exklusive övriga skulder) eller rapporterade skulder enligt Maastrichtmodellen, dvs. sedlar, mynt och inlåning, skuldebrev samt lån. 4. ANNAN UPPGIFTSINSAMLING AV EUROSTAT 4.1. Offentliga villkorade skulder till finanssektorn Från och med oktober 2009 samlar Eurostat regelbundet in (två gånger om året vid rapporteringarna i förfarandet vid alltför stora underskott 15 ) uppgifter om den offentliga sektorns villkorade skulder på tilläggstabellen för finanskrisen 16. Där finns 15 http://ec.europa.eu/eurostat/web/government-finance-statistics/excessive-deficit-procedure/edp-notification-tables 16 En tilläggstabell samlas in enligt Eurostats beslut av den 15 juni 2009 om statistisk redovisning av offentliga insatser till stöd för finansinstitutioner och finansmarknader under finanskrisen. Mer information finns i Eurostat supplementary table 8
uppgifter om faktisk och potentiell inverkan på den offentliga sektorns underskott och skuld till följd av stöd till finansinstitutionerna under den finansiella turbulensen. Uppgifterna om offentliga villkorade lån med anknytning till finanssektorn offentliggörs på Eurostats webbplats 17 för varje EU-land, med en tabell med aggregerade uppgifter för EU och euroområdet, och uppgifterna omfattar åren 2007 2014. 4.2. Andra källor till uppgifter Vissa uppgifter om offentliga garantier och offentlig-privata partnerskap utanför balansräkningen har också samlats in av Eurostat på de frågeformulär i förfarandet vid alltför stora underskott (som inte är offentliga) som har lämnats in i tio år tillsammans med den övriga rapporteringen i förfarandet. Uppgifterna är inte avsedda för offentliggörande utan för Eurostats interna kvalitetssäkring av förfarandet. Dessutom har aggregerade uppgifter om offentliga garantier tidigare samlats in på det årliga frågeformuläret om den offentliga skuldens struktur, som offentliggörs på Eurostats webbplats omkring sex månader efter referensperiodens slut 18. Slutligen ska enligt tidplanen för ENS 2010 Eurostat få in tilläggstabeller om pensionsskulder. Uppgifterna i ENS-tabell 29 samlas in 24 månader efter referensperiodens slut med tre års mellanrum. Den första frivilliga insamlingen ägde rum i slutet av 2014, och den första obligatoriska insamlingen äger rum i slutet av 2017. 5. SLUTSATSER Meningen med insamlingen av uppgifter om villkorade skulder enligt rådets direktiv 2011/85/EU är att öka tillgången till information om den offentliga sektorns implicita förpliktelser. Innan direktivet genomfördes samlade Eurostat bara in ofullständiga, mestadels icke-offentliga uppgifter om garantier och offentlig-privata partnerskap utanför balansräkningen. Enligt arbetsgruppens rapport bör medlemsstaterna offentliggöra relevant information på ett enhetligt och heltäckande sätt. Eurostats första insamling av uppgifter visar att medlemsstaterna redan gjort avsevärda ansträngningar. Från de flesta länderna finns fullständiga uppgifter med god täckning att tillgå för de flesta indikatorerna. Några länder har fortfarande en del kvar att göra för att få uppgifterna och täckningen mer fullständig, så att alla delar av den offentliga sektorn ingår. Framför allt behöver täckningen för de uppgifter som utgör grunden för beräkningen av de totala skulderna i offentligstyrda enheter som inte räknas till den offentliga sektorn förbättras. För närvarande finns det ett antal länder som inte redovisar skulder i offentligstyrda finansinstitutioner eller skulder hos enheter som kontrolleras av den lokala förvaltningen. Vidare kunde tillgången till metadata förbättras, så att användarna blir bättre informerade om uppgifternas nationella särdrag och begränsningar. Eurostat kommer att dryfta nästa steg på detta for the financial crisis: Background note (april 2015): http://ec.europa.eu/eurostat/documents/1015035/2022710/background-note-fin-crisis-apr-2015-final.pdf 17 http://ec.europa.eu/eurostat/web/government-finance-statistics/excessive-deficit/supplemtary-tables-financial-crisis 18 Denna insamling av uppgifter täcker två år. Se http://ec.europa.eu/eurostat/data/database, samlingen gov_dd_sgd. Uppgifter enligt ENS 2010 blir tillgängliga i juni 2015. 9
område med medlemsstaterna. Behovet att förbättra täckning och fullständighet för nästa insamling av uppgifter i december 2015 kommer att framhävas. Möjligheten att samla in metadata på ett harmoniserat sätt kommer att utforskas. Redan detta skede i den nya insamlingen av uppgifter utgör dock ett steg i rätt riktning mot ytterligare öppenhet i de offentliga finanserna i Europeiska unionen, genom att den ger en mer rättvisande bild av EU-ländernas finansiella ställning och visar den potentiella inverkan på de offentliga budgetarna. 10
a Bilaga 1. Den offentliga sektorns totala villkorade skulder och nödlidande lån i EU-länderna 2013 (% av BNP) Totalt Offentliga garantier engångs varav standardiserade Skulder i offentlig-privata partnerskap utanför balansräkningen Skulder i offentligstyrda enheter som inte räknas till den offentliga sektorn Nödlidande lån Belgien a 13,29 13,29 : 0,15 11,41 : Bulgarien 0,75 0,70 0,04 0,00 12,83 0,07 Tjeckien 1,19 1,19 0,00 0,00 15,48 0,09 Danmark a 9,18 9,10 0,07 0,13 27,17 0,22 Tyskland a 18,22 18,03 0,19-126,26 0,29 Estland 1,71 0,00 1,71 0,23 8,93 0,00 Irland a 32,14 32,14 0,00 2,82 64,51 11,40 Grekland a 3,67 3,61 0,06 0,01 6,82 0,00 Spanien a 18,41 18,41 : 0,28 12,46 0,19 Frankrike a 5,53 3,54 1,99 0,00 46,90 : Kroatien a 7,25 7,25 : 0,13 15,90 : Italien a 6,10 5,41 0,68 0,02 45,45 0,00 Cypern a 15,85 15,85 0,00 4,85 10,40 : Lettland 2,31 1,85 0,47 0,03 30,65 0,13 Litauen a 0,82 0,73 0,10 0,00 7,28 0,15 Luxemburg a 7,72 6,95 0,77 0,00 1,63 0,00 Ungern 8,03 7,70 0,34 2,18 14,72 0,05 Malta a 15,88 15,88 0,00 0,09 31,16 0,00 Nederländerna a 7,22 6,75 0,47 0,39 107,15 0,70 Österrike a 35,01 35,01 0,00 0,04 36,15 0,08 Polen a 6,80 6,51 0,29 0,00 25,84 0,18 Portugal a 11,97 11,97 : 5,12 51,79 1,50 Rumänien a 2,15 0,81 1,34 0,00 9,92 0,00 Slovenien a 17,82 17,82 0,00 0,00 93,30 2,83 Slovakien 0,03 0,03 0,00 1,44 3,88 : Finland a 24,08 23,27 0,81 0,03 35,96 0,07 Sverige 11,56 11,56 0,00 0,00 34,50 0,80 Förenade kungariket a 9,47 9,47 0,00 1,89 Se landsspecifika fotnoter på Eurostats webbplats; : uppgift saknas - ej tillämpligt 60,88 0,77