De nya kassettersättningsreglerna

Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats HT 2004 De nya kassettersättningsreglerna Ny teknik, otillräckliga regler Författare: Tobias Enqvist Hägglund Handledare: Mats Nordenborg, Torsten Seth 1

Sammanfattning Den 22 maj 2001 antog europaparlamentet direktiv 2001/29/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället. Detta direktiv har i det nuvarande läget nått departementsstencilsnivå i lagstiftningsarbetet i Sverige. Departementsstencil 2003:35 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk innehåller bland annat nya förslag gällande bestämmelserna om kassettersättning. Det är effektiviteten hos dessa föreslagna regler denna uppsats avser att undersöka närmare. Syftet med denna uppsats kommer att vara att testa de föreslagna kassettersättningsreglerna. En jämförelse mellan de rekommenderade ersättningsnivåerna för lagringsmedia samt nuvarande och kommande teknologi i samhället utgör ett av uppsatsens två problemområden. En undersökning huruvida lagen möjligen kan tänkas innehålla luckor i sin uppsamlingseffekt gällande vissa situationer som kan tänkas uppstå när lagen väl träder i kraft utgör det andra. Dessutom undersöks ett antal intressentgruppers yttranden i frågan om de kommande lagändringarna. Utifrån dessa skapas en inblick i samhällets syn på lagens effektivitet. Slutsatsen i detta arbete är att de föreslagna kassettersättningsreglerna inte kommer att uppnå den grad av effektivitet som bör kunna ställas på en ny lagformulering. Ny teknologi är svår att förutse och lagstiftaren har enligt min mening inte lyckats övertyga i sin formulering av den nya kassettersättningsformuleringen. De föreslagna lagändringarna är dåligt anpassade till den teknik och utveckling som kännetecknar dagens samhälle. Följaktligen riskerar de föreslagna reglerna för kassettersättning att misslyckas med att på ett tillräckligt sätt anpassas för dagens mångfacetterade informationssamhälle. Resultatet blir en lagdel som troligen måste bytas ut eller stödjas upp av en lång rad prejudicerande domar. 2

1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Problem... 4 1.3 Syfte... 4 1.4 Avgränsningar... 5 1.5 Disposition... 5 1.6 Metod... 5 2. Förändringar den nya lagen medför... 6 2.1 Kort om gällande kassettersättningsregler... 6 2.2 EG direktiv 2001/29/EG... 6 2.3 Nya regleringar i lagförslaget... 6 2.4 Beräknade ersättningsintäkter före och efter lagförändringen... 8 2.5 Copyswedes tolkning av statistiken och beräkningarna... 9 3. Relationen mellan olika intressenter samt deras syn på lagförslaget.. 10 3.1 Copyswede och dagens ersättningsregler... 10 3.2 Copyswede och avtal om jämkade ersättningar... 10 3.3 Remissvar... 11 3.3.1 Klys & Copyswede... 11 3.3.3 IT-företagen... 12 3.3.2 Föreningen Svenskt näringsliv... 14 3.4 Analys... 15 4. Beräknad ersättningsnivå för existerande och framtida teknologi... 16 4.1 Analys... 18 5. Lagens uppsamlingseffekt samt övriga problem... 18 5.1 Löstagbara lagringsenheter... 18 5.2 Köpa utomlands... 19 5.3 Kompression av media... 20 5.4 Copyswedes Avtal... 21 5.5 För kraftiga kopieringsskydd omöjliggör privat kopiering... 21 5.6 Analys... 22 6. Slutsats... 23 Källförteckning... 25 Bilaga 1, Blu-Ray Bilaga 2, Copyswedes statistik över kassettersättning Bilaga 3, EG-direktiv 2001/29/EG 3

1. Inledning 1.1 Bakgrund De föreslagna reglerna om kassettersättning utgör en del av den departementsstencil, Ds 2003:35 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, som ger ett förslag på hur EG-direktiv 2001/29/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närastående rättigheter i informationssamhället skall implementeras i Sverige. EG-direktivet syftar till att harmonisera vissa aspekter av upphovsrätten samt närstående rättigheter i samhället. Enligt EG-direktivet skulle lagändringarna ha varit genomförda senast den 22 dec 2002. Detta har dock ännu inte skett. Det var tidigare tänkt att reglerna skulle ha genomförts den 1 jan 2004. Förslaget har varit ute på remiss till okt 2003 och de svar som nu kommit in (ca 130st) skall övervägas i det fortsatta arbetet med lagrådsremiss och proposition. Lagrådsremiss planeras till januari 2005 och proposition till våren 2005. Detta medför att lagändringarna tidigast kan träda i kraft 1 juli 2005. 1 1.2 Problem Det nya lagförslaget har mötts av kritik från många personer i Sverige. Folk är osäkra på vad den tänkta lagändringen kommer att innebära för dem. Vad exakt som fångas upp under kassettersättningsdelen i lagförslaget är något oklart. Vad utgör t.ex. en ersättningsskyldig digital lagringsenhet? I detta arbete kommer ett av de två huvudfokus ligga på just exakt vad lagen klarar av att fånga upp i sin nya nulägesanpassade formulering, samt vilka scenarion lagstiftaren inte har tänkt på. Olika kreativa sätt att kringgå lagens definition av ersättningsskyldigt lagringsmedium kommer undersökas, likaså möjligheterna att undvika avgiften genom att handla utomlands. Det andra problemområdet i arbetet avser att undersöka hur de föreslagna ersättningsnivåerna förhåller sig till teknikutvecklingen i samhället idag. Modern teknologi är någonting vars framtid är svår att förutse, därför tar lagstiftaren avstånd ifrån att göra en undersökning av denna just nu. 2 Istället görs ett försök till att formulera de föreslagna paragraferna gällande digital teknik så pass generellt att de skall klara av att fånga upp de flesta situationer, nutida som framtida. Undantagsregler gällande jämkning tillåter ett visst mått av flexibilitet i lagen. Problemet med lagförslagets nuvarande formulering är att det redan innan ha trätt i kraft skulle kunna anses vara föråldrat. Den snabba teknikutvecklingen inom området för digital lagringsteknologi medför risker för oskäligt höga avgifter inom kort, om teknikutvecklingen för morgondagen inte kan förutses. Den andra problemställningen i detta arbete kommer att utvärdera hur rimligt ersättningsnivåerna är satta i förhållande till dagens och morgondagens teknik. Målsättningen är att undersöka huruvida undantagsregeln som tillåter jämkning av avgifter riskerar att bli en huvudregel. 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att genom analys av Ds 2003:35, EG-direktiv 2001/29/EG, remissvar, teknikutveckling inom IT-området samt andra källor försöka skapa en bild av hur lyckade lagändringarna gällande kassettersättning kommer att bli om de genomförs i sin nuvarande form. Stor vikt kommer att fästas vid att försöka förutse huruvida lagen klarar av att lösa alla de olika konflikter som kan tänkas uppstå 1 Regeringens hemsida, frågor och svar 2 Ds 2003:35 s.162f 4

i samhället relaterat till kassettersättningen. Dessutom jämförs de förslagna ersättningsnivåerna med kommande teknologi i ett försök att beräkna hur långsiktigt livskraftiga de fixerade ersättningsnivåerna kommer att vara. 1.4 Avgränsningar I detta arbete kommer jag inte att analysera hur utvecklingen i USA inom upphovsrättsområdet sett ut. DMCA, den Amerikanska Digital Millennium Copyright Act som syftar till att motarbeta piratkopiering, har varit verksamt under flera år och erbjuder en uppsjö av exempel på konflikter mellan upphovsrätt och yttrandefrihet i USA. Att gå in på detta skulle dock vara material nog för ett arbete i sig. Vidare undviker detta arbete att jämföra Sveriges implementering av EG-direktiv 2001/29/EG gentemot övriga länders. Reglerna gällande tillfälligt framställda exemplar är någonting som heller inte berörs i arbetet. 1.5 Disposition Efter inledningskapitlet, som tjänar till att ge en första bild av resten av arbetets innehåll, går kapitel två kortfattat in på de gällande kassettersättningsreglerna samt det EG-direktiv 2001/29/EG som ligger till grund för lagförändringsförslaget. Därefter beskrivs de förändringar den nya lagändringsförslaget innebär för kassettersättningsreglerna. Kapitel tre syftar till att ge en bild av den del av näringslivet som påverkas av de nya reglerna. Här kommer en prognos av lagförslagets effekter även att ges. Vidare syftar kapitlet även till att belysa samhällets syn på den tänkta lagändringen genom analys av några av de remissvar som kommit in. Kapitel 4 tar upp den första av de två problemställningarna, nämligen hur väl de föreslagna ersättningsnivåerna förhåller sig till samhällets teknikutveckling. Redan existerande lagringsenheters priser kommer att jämföras med den beräknade ersättningsnivån. Dessutom kommer en beräkning att ske för den teknologi som inom en snar framtid kommer att göras tillgänglig för Sveriges konsumenter. Kapitel 5 syftar till att undersöka brister i lagförslaget när det kommer till att utvidga sig för att täcka in mer situationer i det moderna samhället där lagens tillämplighet annars kan ifrågasättas. En rad olika scenarion och potentiella problem kommer här att få en genomgång. Kapitel 6 avslutar uppsatsen med en slutsats av Lagändringsförslagets livskraft. Här kommer att bedömas huruvida förslagets brister gör det till ett illa genomtänkt förslag eller inte. Mitt personliga resonemang i detta arbete återfinns i form av problemställningarna i kapitel 4 och 5 samt slutsatsen i kapitel 6. Dessutom kommer jag att fortlöpande i arbetet, kapitel 3, 4 och 5, avsluta varje kapitel med en analys av de fakta som framlagts. 1.6 Metod Detta arbete använder sig dels av det senast skrivna juridiska materialet inom området i form av departementsstencilen och EG-direktivet. Vidare är olika remissvar ifrån intressegrupper i samhället av varierande intresse för arbetet. Remissvar från t.ex. Copyswede har ett högre informationsvärde än svar från mindre grupper eftersom Copyswede kan anses vara en huvudrepresentant för upphovsrättsinnehavarsidan (mer om detta senare). En stor del av innehållet i arbetet kommer att utgöras av självständiga resonemang kring de olika hinder som kan tänkas begränsa lagförslagets 5

effektivitet. Konflikter mellan dagens och morgondagens verklighet och de tänkta reglerna kommer att analyseras. Detta medför en högre nivå av tekniskt språk än vad som kanske vanligtvis kännetecknar juridiska uppsatser. Avsikten är dock att utveckla tekniska resonemang och förtydliga dem så att de kan appliceras i en juridisk kontext. 2. Förändringar den nya lagen medför 2.1 Kort om gällande kassettersättningsregler De nuvarande reglerna om kassettersättning ingår som en del av upphovsrättslagen från 1960. Dock är själva kassettersättningsdelen införd år 1999. Enligt upphovsrättslagen äger folk rätt att framställa exemplar av upphovsrättsligt skyddat material för enskilt bruk under de inskränkningar som anges i 12 URL. För att kompensera upphovsrättsinnehavarna för denna lagliga form av kopiering av deras verk har lagstiftaren valt att ålägga produkter som kan användas för ljud- eller bildupptagning med en särskild ersättning. Enligt 26 k är det importörer och tillverkare av anordningar på vilka ljud eller rörliga bilder kan tas upp som skall betala ersättningen. Ett krav är dock at anordningarna är att de är särskilt ägnade åt framställning av exemplar av verk för enskilt bruk. Vissa undantagsregler existerar om verken skall användas för synskadade eller hörselskadade. Ersättningsnivån för dessa analoga anordningar är 2 öre för varje möjlig upptagningsminut, dock högst 6 kronor per anordning. Ersättningen skall krävas in av en organisation som företräder flera ersättningsberättigade svenska upphovsmän och innehavare av närstående rättigheter. De Näringsidkare som skall betala ersättningen är skyldiga att anmäla sig hos organisationen och redovisa det antal anordningar som omfattas av rätt till ersättning samt deras upptagningstid och när anordningarna tillverkades eller infördes. 2.2 EG direktiv 2001/29/EG EG-direktiv 2001/29/EG föranleder inte någon utvidgning av kassettersättningsreglerna såvitt avser vilka verk eller vilka typer av anordningar som omfattas av bestämmelserna. Dock ställer direktivet upp krav på rimlig kompensation vid kopiering för privat bruk i och med artikel 5.2.b. Vidare berörs frågan i ingressens stycken 35 och 39. Sammanfattningsvis kan sägas att direktivet relaterar möjligheten att fritt kopiera verk för privat bruk till rätten till kompensation för sådan kopiering. I de fall kopiering för privat bruk medför annat än obetydligt förfång för rättighetsinnehavaren anger direktivet att ersättningssystem skall finnas på plats. Vid utformningen av ett sådant system skall hänsyn tas till förekomsten av tekniska skyddsåtgärder. Direktivet lämnar ett betydande tolkningsutrymme i nationell rätt vad gäller när ersättning skall utgå, hur ersättningssystemet skall utformas och vilken nivå ersättningen skall ligga på. 3 2.3 Nya regleringar i lagförslaget I de föreslagna ändringarna i upphovsrättslagen följer utökade kassettersättningsregler. Det som nu föreslås är att begreppet analog skall utökas och delas upp i analog och digital. Vidare föreslås att de tidigare maxbeloppsreglerna slopas (26 k ). Kassettersättning skall betalas av näringsidkare som i sin yrkesmässiga verksamhet tillverkar eller importerar vissa anordningar. Rätt till kassettersättning har upphovsmän till skyddade verk som efter tillverkningen eller 3 Bilaga 3 6

importen av anordningarna har sänts ut i radio eller television eller som getts ut på anordningar genom vilka de kan återges. 4 Ersättning skall betalas för anordningar på vilka ljud eller rörliga bilder kan tas upp och som är särskilt ägnade åt framställning av exemplar för privat bruk. Den ändrade lydelsen privat istället för enskilt tjänar till att ytterligare inskränka rätten att framställa exemplar. Exempel på anordningar för vilka ersättning betalas idag är t.ex. kassettband, videoband och CD-rom skivor. Ersättning undantas för anordningar som skall användas till annat än framställning av exemplar av verk för privat bruk. Ersättning utgår endast till verk som getts ut i radio, tv eller t.ex. sålts på CD-skiva. Om verket enbart getts ut på Internet innefattas det inte av ersättningen. 5 I lagändringsförslaget har tagits upp frågan om kassettersättning skall utvidgas till alla verk som överförts till allmänheten. Dock anser lagstiftaren att det inte är möjligt att analysera den frågan ingående nog inom ramen för detta lagstiftningsärende varför den gamla formuleringen har fått bestå. 6 I uppdelningen av vilka medium (material som stödjer förflyttning av information) som innefattas av kassettersättningsreglerna och vilka som inte gör det skrivs att kassettersättning endast utgår på anordningar på vilka ljud eller rörliga bilder kan upptas. Dessutom måste anordningarna vara särskilt ägnade för framställning av exemplar för privat bruk. Med detta innefattas ljudkassetter, videoband och CDskivor, men inte film för stillbildskamera, disketter eller videofilm för hemvideokameror. 7 Beräkningsgrunderna för ersättning per megabyte avseende anordningar på vilka digital upptagning kan ske kommer att delas upp i två fall. Om digital upptagning endast kan ske en gång på mediet skall en ersättning på 0,25 öre per megabyte utgå (26 l p3 st1). Om digital upptagning kan ske flera gånger skall 0,7 öre utgå per megabyte (26l p2). Vidare kommer en möjlighet att jämka ersättningen att existera (26 l p3 st2). Sedan lagens tillkomst har utvecklingen lett fram till att DVD-skivor och MP3-spelare nu existerar som även de måste vara särskilt ägnade åt framställning av exemplar för privat bruk. 8 Kassettersättning utgår inte för en dators hårddisk, om inte hårddisken är särskilt ägnad åt kopiering för privat bruk. 9 Detta är fallet i t.ex. MP3-hårddiskar eller DVDhårddiskar. För apparater som används som hjälpmedel för inspelning eller upptagning för privat bruk, t.ex. CD-brännare eller videobandspelare, är åsikten att dessa inte behöver åläggas kassettersättningsskyldighet. Det skulle nämligen kunna medföra en form av dubbelbetalning som inte är påkallad i dagsläget. Dock vill lagstiftaren inte utesluta att teknikutveckling i framtiden kommer att kräva att denna fråga tas upp på nytt. 10 När det gäller beräkningsgrunden för kassettersättning inser författarna att den nuvarande beräkningsgrunden för ersättning är dåligt anpassad till den moderna 4 Ds 2003:35 s.159 5 A.a. 6 A.a. s.159f 7 A.a. s.160 8 A.a. s.157 9 A.a. s. 161 10 A.a. s.162 7

teknologin. Att basera avgiften på antalet minuter som ryms på mediet ger en felaktig bild eftersom olika inspelningsformat ger olika längd på blankmedium (som CD- och DVD-skivor). Vidare kan vissa blankmedium endast användas en gång medan andra kan återanvändas. Dessutom existerar idag lagringsenheter med mycket hög kapacitet, t.ex. MP3-hårddiskar och DVD-skivor. 11 Det tidigare maxbeloppet på 6 kronor per anordning oavsett anordningens kapacitet är något som också anses bli orimligt i dagens tekniska miljö. Därför föreslås att detta tak slopas. Det enda som skulle motivera en takgräns är att hindra att ersättningen i vissa fall blir orimligt hög. Åsikten är att dagens förslag på ersättningar inte medför orimliga nivåer av ersättning. 12 Lagstiftaren har tagit hänsyn till att kassettersättningen i vissa fall riskerar att bli oskäligt hög på grund av teknikutvecklingen. Istället för att införa takgränser föreslås istället en möjlighet att jämka ersättningsnivån. Detta för att undvika eventuellt trassel kopplat till uppdelningar av fasta lagringsanordningar och lösa blankmedia. Vidare medges att det kommer att bli svårt att förutse hur lagringsanordningarna kommer att se ut i framtiden. På detta sätt blir ersättningen knuten till själva utnyttjandet istället för anordningen i sig. 13 När det gäller ersättningsnivån hos media som kan lagra digital information väljer lagstiftaren att dela upp dem i anordningar som kan lagra information endast en gång och anordningar som kan lagra information upprepade gånger. Då anordningar av det senare slaget kan användas till betydligt mer omfattande framställning av exemplar av upphovsrättsligt skyddade verk, framstår det som rimligt att skilja dessa två grupper åt när det gäller ersättningens storlek. De ersättningsnivåer som föreslås är 0,25 öre per megabyte för anordningar som endast kan uppta information en gång samt 0,7 öre per megabyte för anordningar som kan uppta information upprepade gånger. 14 Eftersom det kommer att bli svårt att förutse alla situationer som kan tänkas uppstå, då spännvidden och variationen för olika medium är så stor, föreslås en möjlighet att jämka ersättningar som blir orimligt höga. Orimligt höga ersättningar skulle kunna skada olika företags inbördes konkurrensförhållanden. Det är svårt att förutse utvecklingen vad gäller användning av tekniska skyddsåtgärder eller betalsystem för licensiering av rätt till exemplarframställning. Om det i framtiden visar sig vara så att konsumenterna köper t.ex. inspelad musik via internet i framtiden och redan vid köpet betalar för rätten att göra kopior av det skyddade verket kommer en ersättning av blankmedium innebära en form av dubbelbetalning. Jämkningsregeln föreslås träda i kraft då upphovsmannen redan erhållit ersättning i någon annan form eller om ersättningen med hänsyn till förhållande i övrig är oskäligt hög. Lokutionen oskäligt hög klargör att regeln är avsedd att vara en undantagsregel. 15 2.4 Beräknade ersättningsintäkter före och efter lagförändringen Paraplyorganisationen Copyswede, som sköter inkasseringen av kassettersättningen i Sverige, 16 för statistik över den kassettersättning som samlats in sedan lagen trädde i kraft 1999. Detta gör det möjligt att se den utveckling i intäktsnivåer som följt under 11 A.a. s.163 12 A.a. s. 163f 13 A.a. s. 164f 14 A.a. s.166f 15 A.a. s.167f 16 A.a. s.156 8

de senaste åren. Förutom denna statistik har Copyswede även beräknat den förmodade ersättningsnivån för 2005, både i det fall den nya upphovsrättslagen vid det laget trätt i kraft eller ej. Copyswedes statistik för de senaste åren samt den förmodade nivån för 2005 bifogas detta arbete i form av bilaga 2. 2.5 Copyswedes tolkning av statistiken och beräkningarna Copyswede menar att den digitala utvecklingen helt håller på att ersätta den analoga tekniken. CD-R/ RW skivor ersätter musikband och DVD-R/ RW skivor ersätter videoband. Eftersom den digitala tekniken tillåter privatpersoner att kopiera stora mängder upphovsrättsligt skyddat material, är Copyswedes åsikt att nuvarande kassettersättningsreglers ersättningstak om 6 kronor per anordning inte följer med i utvecklingen då de moderna medierna tillåter att mycket stora mängder material lagras på dessa anordningar. 17 Copyswedes prognos för framtiden är att den analoga tekniken kommer att fortsätta avvecklas samtidigt som den digitala tekniken byggs ut. CD-skivor ersätts av DVDskivor, MP3-spelare och hårddiskvideoapparater (videoapparater som har ett internt lagringsutrymme kapabelt att lagra flera filmer inuti själva videoapparaten). Utan lagändring innebär den fortsatta övergången från köp av CD-skivor och analoga lagringsmedia till modernare digital lagringsteknik att upphovsrättsinnehavares ersättningsnivå minskar. 18 I tabellen för andra halvan av 2005 med lagförändring tar Copyswede bl.a. upp den potentiella problematiken med hamstringseffekter (att folk lägger upp lager av media som kommer att beläggas med ersättning efter lagförändringen). Eftersom Copyswede inte önskar påverka allmänheten, genom att medelst sin tabell ange hur förhandlingar med Copyswede kommer att gå till i framtiden, har två tabeller skapats. En utan jämkning och en med jämkning efter att lagförslaget gått igenom. I den första tabellen, som anger beräknade intäkter utan jämkning, har beräkningen skett med 0,6 öre per megabyte istället för 0,7. Detta motiveras vagt med att kritik riktats mot ersättningsnivån på återinspelningsbara skivor. Att tabellen anger en så pass stor ökning av intäkter förklaras bl.a. med att MP3-spelare och hårddiskvideoapparaters tidigare intäkter varit marginella på grund av små försäljningsvolymer och 6- kronorstaket. 19 I den sista tabellen diskuteras det faktum att ersättningen idag jämkats på frivillig basis. Ersättningsnivån är idag 3,25 kronor för en DVD-R/ RW skiva. Eftersom dagens avtal jämförs med takgränsen på 6 kronor anser Copyswede att de framtida ersättningsnivåerna på 0,6 öre (Copyswedes förändrade siffra) och 0,25 öre per megabyte bör beräknas med en hälften så stor procentuell minskning. I anknytning till tabellen lägger Copyswede fram att de inte räknat med eventuell hamstringseffekt. Dessutom finns en möjlighet att ersättningsnivån kommer att behöva jämkas ytterligare på grund av relationen mellan olika produkters prisnivå. 20 17 Copyswedes hemsida, Kassettersättningen, statistik och prognoser 18 Bilaga 2 19 Copyswedes hemsida, Kassettersättningen, statistik och prognoser 20 A.a. 9

3. Relationen mellan olika intressenter samt deras syn på lagförslaget 3.1 Copyswede och dagens ersättningsregler I dagsläget gäller kassettersättningsreglerna från den 1 jan 1999. I dessa står att analoga inspelningsmedia såsom kassettband, CD-skivor, minidisk, etc., beläggs med en avgift om 2 öre per inspelningsbar minut. Ersättningen har en maxgräns om 6 kronor per enhet. Pengarna som samlas in med denna avgift går till Sveriges upphovsrättsinnehavare. Musiker, kompositörer, författare, skådespelare och producenter, alla får pengar när deras arbete kopieras. Det material som omfattas av ersättningskravet är ljud eller rörliga bilder. 21 De som skall betala avgiften är de som yrkesmässigt tillverkar eller importerar produkter som kan lagra ljud eller rörliga bilder. Dessa tillverkare och importörer skall också registrera sig hos Copyswede och lämna rapport över all tillverkning eller import. De pengar som samlas in via avgifterna skall fördelas bland organisationer som företräder flera ersättningsberättigade upphovsrättsinnehavare. 22 Kassettersättningen skall av importörerna uppfattas, inte som en moms utan som en kostnad som importörerna skall betala för att deras verksamhet gör stora vinster på den del av deras verksamhet som riktar sig till privatkopieringen. Kassettersättningen skall vidare inte utgå för alla skivor och apparater eftersom inte alla dessa används för privat kopiering. Hur stor mängd som är ersättningsberättigad planerar Copyswede att komma fram till genom att utföra kopieringsundersökningar. Copyswede erkänner möjligheten att försäljningen av DVD-R/RW skivor ökar kraftigt jämfört med grunden för deras beräkningar. Dock är det inte säkert att denna ökning uppstår på grund av att privatkopieringen ökar. Om inte privatkopieringen ökar stiger heller inte ersättningen. Faktum är att den skärpta lagstiftningen troligen leder till att den privata kopieringen minskar, varför även ersättningen kommer att sjunka. 23 Då både försäljningen av MP3-spelare och hårddiskvideoapparater förväntas stiga och deras lagringskapacitet öka, anser Copyswede att rättighetshavarnas ersättning kommer att urholkas om det nuvarande 6-kronorstaket finns kvar. Copyswede anser även att privatkopieringen kommer att förskjutas från CD- och DVD-skivor till MP3- spelare och Hårddiskvideoapparater. Därför är åsikten att kopieringsunderökningar behöver genomföras så att detta kan kartläggas. Om inte privatkopieringen minskar skall heller inte ersättningen minska. 24 3.2 Copyswede och avtal om jämkade ersättningar I dagsläget betalas ersättning för vissa inspelningsmedium. Än så länge gäller reglerna för analog ljud- och bildupptagning. Detta kommer att förändras i och med den nya lagen, men redan nu har Copyswede träffat avtal med olika branschorganisationer gällande avgifterna för olika medium. Hittills har de valt att inte ta ut en avgift för DVD-skivor, något som kommer att förändras när den nya lagen träder i kraft. 25 21 Copyswedes hemsida 22 A.a. 23 A.a. s. 5f 24 A.a. s.6 25 A.a. 10

Enligt lagen är reglerna för ersättning utformade så att en skuld uppkommer till Copyswede redan i samma ögonblick som import eller tillverkning av varan sker. Avgiften skall i princip betalas samtidigt som skulden uppkommer. Copyswede erbjuder dock alla importörer och tillverkare av DVD-skivor att teckna ett avtal med Copyswede som tillåter att ersättningen betalas först när varan sålts vidare. Detta avtal följer principer som överenskommits med branschen. För att göra allt så enkelt och enhetligt som möjligt för importörer, tillverkare samt upphovsrättsinnehavare har avtalspartnerna kommit överens om att ett enhetspris om 3,25 öre per anordning skall gälla generellt. Ett villkor för att avtalet skall gälla är att importören eller tillverkaren accepterar de särskilda redovisningsregler som bifogas. 26 3.3 Remissvar Sedan departementsstencil Ds 2003:35 offentliggjordes har organisationer haft tillfälle att lämna remissyttranden i ärendet. Sverige är fyllt av olika grupper som på något sätt är berörda av den tänkta lagändringen. Detta har lett fram till att ca 130 remissyttranden har samlats in till dags datum. Av dessa är långt ifrån alla intressanta ur kassettersättningsvinkel. Nedan följer dock ett urval från några som är det. Urvalet har gjorts med åtanke att både upphovsrättsinnehavarsidan och den ersättningsbetalande sidans åsikter skall kunna analyseras. Remissyttrandenas olika ståndpunkter har sammanfattats av hänsyn till utrymme i arbetet. 3.3.1 Klys & Copyswede Klys (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd) och Copyswede är, i sitt gemensamma remissyttrande, positivt inställda till de förslag som snävar in möjligheterna att framställa privata exemplar. De finner det gott att lagstiftaren väljer att byta ut begreppet enskilt bruk mot privat bruk, att det tillåtna antal exemplar som får framställas begränsas samt att förbudet mot att framställa exemplar om förlagan är olovlig tydliggörs. Dock anser de att formuleringen ett fåtal exemplar inte tillräckligt tydligt talar om att det är ett färre antal exemplar än tidigare som avses. Detta påstående styrker de av svenska akademins ordlistas definitioner av orden. Vidare är Klys och Copyswede något skeptiska till formuleringen i lagen som anger att det är tillåtet att kopiera verk som gjorts tillgängliga utan upphovsrättsinnehavarens samtycke så länge som detta gjorts med stöd av en inskränkning i 2 kap URL. 27 Klys och Copyswede diskuterar också olovlig kopiering och spridning över Internet i sitt remissyttrande. De anser att kassettersättningen aldrig fullt ut kommer att kunna kompensera upphovsrättsinnehavarna för alla de olovliga kopior som sprids via t.ex. fildelningsprogram. Klys och Copyswede anser att en grundläggande princip bör vara att alla aktörer vars inkomster baseras helt eller delvis på exploatering av upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer på Internet också skall vara med att utge ersättning för nyttjandet till rättighetshavarna. Yttrandet går även in på möjligheterna för nätverksoperatörer (exempelvis Telia) att betala någon form av ersättning till rättighetshavarna baserad på uppskattningar av de summor konsumenterna faktiskt betalar för att kunna ladda hem upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer. Både Klys och Copyswede är positivt inställda till att lagförslaget uppmuntrar till utvecklandet av legala fildelningssystem. Dock vill de även se att även de aktörer som 26 A.a. 27 Klys & Copyswedes remissyttrande, 7.4 11

satsar på alternativ till Internet ges möjlighet att erbjuda ett omfattande repertoarutbud. 28 Klys och Copyswede ogillar de föreslagna generella lösningarna i lagförslaget. Åsikten är att denna typ av lösning inte skall väljas då den inte är särskilt träffsäker och därför orättvis. Organisationen för därefter ett resonemang kring att kassettersättningen drabbar även de köpare som inte använder produkten till privat kopiering. De menar att de produkter som används flitigast av piratkopierare också är de som det säljs mest av. Detta leder i sin tur till att volymerna av den sålda produkten ökar och priserna sänks, något som gynnar samtliga konsumenter. Därför är det inte orimligt att ta ut en ersättning för alla som köper produkten trots allt. 29 Vidare i remissyttrandet går Klys och Copyswede in på möjligheterna att i detalj avgöra exakt vilka produkter som används till piratkopiering samt vilka som inte gör det. Åsikten är att upphovsrättsinnehavare och de aktörer på marknaden som tjänar på försäljningen av produkter som används för piratkopiering bör organisera ersättningen så att den blir korrekt i förhållande till den bransch som inte försörjer sig på försäljning som gynnas av piratkopieringen. Detta är något som kommer bli möjligt i och med att den nya lagstiftningen kommer på plats. 30 Klys och Copyswede finner det ledsamt att upphovsrättsinnehavarna, som enligt dem innehar den svagare ställningen som avtalspart i förhållande till de starkare producenterna, inte vinner starkare lagskydd enligt det nya lagförslaget. Istället regleras deras rättigheter allt mer av avtalspresumption. 31 Organisationen stödjer lagändringsförslaget när det gäller att förstärka ensamrätten. Åsikten är att huvudregeln bör vara att upphovsrättsligt nyttjande skall ske på grund av avtal och att kassettersättning eller andra generella ersättningssystem skall vara till för att täcka de situationer som inte kan nås med avtal. Dock belyser Klys och Copyswede att upphovsrättsinnehavares individuella rättighetsbevakning förutsätter att denne anlitar en utomstående part för effektiv rättighetsbevakning eftersom sådan kräver avancerade tekniska hjälpmedel för att kunna bli en realitet. Utgångspunkten för dessa fall är att bevakningen anförtros antingen kollektiva organisationer eller producenter. Utan en stark ställning i den allra första avtalssituationen kommer det dock i praktiken att bli oerhört svårt för ett mycket stort antal upphovsmän och utövande konstnärer att freda sig mot uppköp som i vissa situationer kommer att innebära rena rovdriften på konstnärernas arbetsresultat. 32 3.3.3 IT-företagen Svenska IT-företagens organisation (IT-företagen) är en branschorganisation för företag som utvecklar, tillverkar och säljer IT-produkter och IT-tjänster. IT-företagen har cirka 500 medlemsföretag. Organisationen arbetar för bra förutsättningar för ITbranschen i Sverige. Bland annat verkar de för att bredda IT-marknaden och städja IT-användningen i samhället. IT-företagen har även de lämnat ett remissyttrande i kassettersättningsfrågan. 33 28 A.a., individuella kontra generella ersättningssystem. 29 A.a. 30 A.a. 31 A.a. 32 A.a. 33 IT-företagens hemsida 12

IT-företagen stödjer förslaget att framställning av exemplar för enskilt bruk begränsas men poängterar att undantag från reglerna måste tillåtas existera så att den enskilde konsumenten inte begår en olaglig handling så fort en överföring görs från ett medium till ett annat. IT-företagen är positivt inställda till att lagstiftaren strävar efter att ersättning för privat bruk skall ske genom individuella lösningar. De anser att detta sänder rätt signaler till marknaden samt att det innebär en återgång till traditionell lagstiftning. De poängterar även att det i vissa fall kommer att vara svårt för den enskilde att bedöma vad som är lovliga eller olovlig förlaga vid kopiering för privat bruk. 34 När det gäller den kollektiva ersättning till upphovsrättsinnehavarna som föreslås uttrycker IT-företagen en negativ syn på lagändringsförslaget. Den bästa lösningen vore att individen betalar för sitt eget nyttjande anser IT-företagen. Organisationen är mycket kritiskt inställd till avgiftsnivån för digitala lagringsmedia. De anser att utvecklingen i samhället är på väg emot ett sänkt pris på dessa varor, samtidigt som lagringskapaciteten för dem ökar. Att inte införa några tak på avgifterna kommer leda till marknadsstörningar. IT-företagens bedömning är vidare att avgiften på CD-R, CD-RW och DVD ligger långt över marknadspriset på dessa varor. Något som även det kommer leda till marknadsstörningar. 35 De avgifter som tas ut på lagringsmedia drabbar även konsumenter som inte använder lagringsmedia till att lagra privat kopierade verk. Uppskattningar från branschföreträdare för inspelningsmedia visar att cirka 1/3-del av CD-R används för privat kopiering. Övrigt används för lagring av annat än verk samt för lagring av piratkopierade verk. 36 IT-företagen anser att formuleringen Nivån på den svenska kassettersättningen är relativt låg, sett i ett internationellt perspektiv. Den har legat fast sedan kassettersättningen infördes år 1999. 37 saknar relevans och rimlighet. De anser att lagstiftaren i denna fråga, där det är de nationella övervägandena som skall avgöra, selektivt jämför Sverige med omvärlden. T.ex. tas ingen hänsyn till att länder som Storbritannien, Irland och Luxemburg helt saknar kassettersättning. Vägs dessa länder in i den internationella jämförelsen är den svenska kassettersättningen inte alls låg. 38 Gällande uttalandet Ett annat skäl för att nu ändra bestämmelsen om kassettersättning är att den existerande bestämmelsen med sin uppbyggnad av en viss ersättning per minut inte är anpassad till de digitala medier för kopiering som blir allt vanligare. 39 finner IT-företagen det uppseendeväckande att riksdagen väljer ersättningsnivåer enbart grundade på antaganden. Skälet till detta är att inga officiella källor har kontrollerat att den lagliga kopieringen för privat bruk skulle öka i och med den ökade användningen av digitala medier. 40 34 IT-företagens remissyttrande 35 A.a. 36 A.a. s.2 37 Ds 2003:35 s.165 38 IT-företagens remissyttrande s.2 39 Ds 2003:35 s.165 40 IT-företagens remissyttrande s.3 13

I yttrandet efterlyses vidare ett förtydligande i regleringen som innebär att upphovsrättsinnehavaren endast har rätt till ersättning en gång för exemplarframställning. 41 Sammanfattningsvis anser IT-företagen att riksdagen misslyckats med att framföra övertygande argument för att avgiftsnivåerna skall höjas samt dessutom införas utan tak. Organisationen menar att fakta måste presenteras innan en höjning av avgifterna kan motiveras. De understryker även att hänsyn skall tas till förslaget om lovlig förlaga. Ersättningen skall utgå för privat kopiering, som i sig är en begränsning av tidigare formulering, annars kommer kassettersättningen i allmänhetens ögon få karaktären av en allmän kompensation till rättighetsinnehavarna p.g.a. piratkopieringens omfattning vilket inte är avsikten. 42 IT-företagen menar att avgifter är en temporär lösning som endast kommer existera fram till dess att tekniken erbjuder en möjlighet att helt se till att endast de som betalat för rätten att använda upphovsrättsskyddat material kan göra så. Därför påpekas att detta även bör framgå av lagen. Om det inte tydligt framgår att ersättningar enbart kommer att existera under en mellanperiod är risken stor att upphovsrättsinnehavare vänjer sig vid att hantera sina rättigheter på detta sätt, något som kraftigt kommer att hämma den digitala utvecklingen vad gäller tjänster och produkter. Eftersom det blir allt vanligare med musikförsäljning över Internet samtidigt som det redan nu existerar tekniska skydd på CD- och DVD-skivor anser IT-företagen att teknikutvecklingen går mot en framtid där det kommer bli fullt möjligt att helt skydda sin upphovsrätt, varför ersättningarna för privat kopiering helt bör kunna försvinna. 43 3.3.2 Föreningen Svenskt näringsliv Föreningen Svenskt Näringsliv (i fortsättningen omnämnt FSN) företräder 55 000 små, medelstora och stora företag. 44 Föreningen anser att företagande är ett allmänintresse och strävar långsiktigt efter att Sveriges välfärd skall tryggas samt att landet åter skall nå en tätposition i den internationella välståndsligan. Föreningen har, för importörerna och tillverkarnas räkning, tagit del av departementsstencilen och yttrat sig i ärendet gällande kassettersättningen. Föreningen anser att formuleringen lovlig förlaga är mycket bra. De anser att det tydligt avgränsar ersättningsreglerna från piratkopiering. I reglerna för ersättning är FSN kritiskt inställda till formuleringen anordningar som är särskilt ägnade åt kopiering eftersom de anser det är en generell lösning som riskerar att träffa för brett. Rekommendationen är att framöver ersätta denna lösning med mer individuella när så är möjligt. FSN Instämmer i de föreslagna ersättningsreglerna vad IT-företagen redan yttrat i sitt remissvar. Slutligen anser FSN att datumet för ikraftträdandet (vid remissvarets inlämnande, 1 januari 2004) är orealistiskt. Föreningen förutsätter att datumet sätts med sådan marginal att berörda parter ges tillfälle att anpassa sig till de nya reglerna. 45 41 A.a. s.3 42 A.a. s.3 43 A.a. s.3 44 Svenskt näringslivs hemsida 45 Föreningen svenskt näringslivs remissyttrande 14

3.4 Analys Det står klart att samhället är kluvet i frågan om de nya kassettersättningsreglerna. Upphovsrättsinnehavarna ser givetvis förändringar som höjer deras intäkter som någonting positivt medan konsumenterna drabbas av ökade kostnaderna för digital lagringsteknik, som tidigare präglats av en prisutveckling som gynnat dem. Lagen formulerar sig väldigt generellt när den beskriver den typ av lagringsmedium som ersättning skall utgå ifrån. Det är svårt att avgöra hur pass stor del av t.ex. de CDskivor som säljs i dagsläget som används till privat kopiering. Riksdagen tillhandahåller ingen tillfredsställande undersökning för detta. På upphovsrättsinnehavarsidan menar Copyswede att den procentandel av lagringsenheterna som används till privat kopiering är av sekundär betydelse. Alla konsumenter gynnas av den omfattande piratkopiering av upphovsrättsskyddat material som sker i samhället. Eftersom piratkopieringen leder till ökade försäljningsvolymer och därför till lägre priser för lagringsenheter, gynnas konsumenter oavsett vad de använder enheterna till. Därför skall de också betala ersättning till upphovsrättsinnehavarna. Detta är, enligt min mening, ett felaktigt resonemang. Copyswede kan inte motivera kassettersättningen med den piratkopiering som sker i samhället eftersom kassettersättningsreglerna uttryckligen säger att ersättning endast skall utgå för den lagliga kopiering som försiggår i samhället. 46 På tillverkar- och importörsidan ställer sig de organisationer som omnämns i arbetet, FSN och IT-företagen, sig skeptiska till de generella och statiska regler som nu föreslås i och med lagändringsförslaget. Lagens effekt som innebär att alla konsumenter av vissa, särskilt ägnade, lagringsmedium skall betala ersättning till upphovsrättsinnehavare ifrågasätts. I dessa organisationers ögon skulle kassettersättningen kunna ses som en form av kollektiv avgift som drabbar även de konsumenter som inte använder de ersättningsdrabbade produkterna till privat kopiering. Copyswedes resonemang öppnar upp frågan om riksdagen försöker lösa den förlust av intäkter för upphovsrättsinnehavare som uppstår genom piratkopiering genom att förklä en kollektiv avgift för brotten som en kassettersättningsavgift? Nästa del att analysera är den förväntade ersättningsmängden efter lagen förändrats. Den enda riktigt goda källan till statistik återfinns inte på SCB s hemsida utan på Copyswede s. Detta gör att siffrorna och tolkningen av dessa måste granskas med ett särskilt kritiskt öga då de riskerar att vara vinklade. Copyswede lyckas, enligt min mening, dåligt med att på ett övertygande sätt argumentera för sin egen tolkning av resultatet. Bland annat inleder de tidigt med att förändra ersättningsnivån för RWskivor från 0,7 öre per Megabyte till 0,6. Detta för att de hävdar att kritik framförts mot ersättningsnivån. Kritik existerar säkerligen från båda håll. Det går inte att bestämma sig för att godtyckligt ändra siffrorna för ersättningen till sin egen fördel baserat på utgångspunkten att samhället kommer att driva fram dem. Statistik måste presenteras med neutralitet. Tabeller som anger att Copyswede driver in en mindre mängd ersättning bara för att de själva har sänkt ersättningsnivån i statistiken leder till att färre kritiskt sinnade människor kommer att uttala sig. Detta öppnar en möjlighet att smyga in en höjning av ersättningen som inte framgår av den statistik som publiceras av Copyswede. 46 A.a s. 160s 15

Efter detta är Copyswede snabba att påpeka att hårddiskvideospelare och MP3- spelare inte kommer i närheten av den ersättningsnivå som vore rimlig för deras lagringskapacitet så länge som takgränsen på 6 kronor kvarstår, men de misslyckas med att peka på den otroliga skillnad i försäljningsvolym som existerar mellan CD/DVD skivor och dessa hårddiskar. En annan störande kommentar i Copyswedes egen tolkning av sina resultat är den rad som anger att de inte kan bortse ifrån möjligheten att försäljningen av DVD-skivor kommer att öka dramatiskt men att denna ökning inte behöver betyda att ökningen är en följd av att fler kopior för privat bruk skapas. Tvärtom anser Copyswede att den skärpta lagstiftningen kommer att leda till att antalet kopior för privat bruk minskar. Om argumentationen ändå är att alla skall betala ersättning för att piratkopiering förekommer då de indirekt gynnas av den ter sig denna typ av resonemang suspekt. 4. Beräknad ersättningsnivå för existerande och framtida teknologi Den första av denna uppsats problemställningar uppstår i anknytning till de nya ersättningsnivåer som föreslås i kassettersättningsreglerna. Enligt det nya lagförslaget skall, som tidigare nämnts, takgränserna för den kassettersättning som åläggs vissa medium helt tas bort. Vidare beräknas ersättningens nivå från det antal megabyte lagringsutrymme som mediet rymmer. För enheter som kan lagra digital information endast en gång utgår en ersättning om 0,25 öre per megabyte. För enheter som är kapabla att lagra information upprepade gånger utgår en ersättning om 07, öre per megabyte. För att skapa en bild av problematiken med de föreslagna statiska ersättningsnivåerna jämförs i det följande olika former av lagringsteknologis priser med den kostnadsökning som uppstår när ersättning utgår från enheterna. Vilket förhållande mellan ursprungspris och ersättningsnivå är rimligt? När skall lagförslaget undantagsregel för jämkning av ersättning träda in? Inledningsvis följer några uträkningar på de populärare inspelningsanordningarna för digital information, blankmedium. I dagens läge existerar CD-R skivor, som endast kan lagra information en gång, och CD-RW skivor, som kan lagra information flera gånger. Dessutom finns DVD-skivor med ännu högre lagringskapacitet. Nedan följer en tabell över media, priser och tänk ersättningsnivå. Priserna är hämtade från den slumpmässigt utvalda datorbutiken Komplett.se som redovisar priser över olika lagringsprodukter på nätet. 47 Priserna är de som var aktuella den 13:e jan 2005. De produkter vars priser undersöks är CD-R Skivor 48, CD-RW skivor 49, DVD-R skivor 50 samt DVD-RW skivor 51. 47 Komplett.se s hemsida 48 Samsung Pleomax 52x CD-R 80min 700MB 10-pack Slim Case (FUN VERSION) 49 Verbatim 10x CD-RW 80min 700MB (SERL) 10-pack Jewel Case 50 Samsung Pleomax 4x DVD-R 4,7GB 50-pack Cake Box 51 Verbatim 4x DVD-RW 4,7GB (SERL) 5-pack Jewel Case 16

Media Kapacitet Återanvändningsbar? Pris Tänkt ersättning CD-R 700Mb Nej 5,90 kr/st 1,23 kr/st CD-RW 700Mb Ja 11,90 kr 4,90 kr DVD-R 4,7Gb Nej 8,98 kr 8,23 kr DVD-RW 4,7Gb Ja 27,80 kr 32,90 kr Av detta pris utgörs, gällande CD-R och CD-RW skivorna, 0,98 kronor av den ersättning som betalats till Copyswede förutsatt att den tillverkare eller importör Komplett valt att köpa sina produkter av träffat avtal med Copyswede. Om avtal träffats med Copyswede gällande DVD-R- och DVD-RW-skivorna uppgår den del av priset som utgörs av ersättning till 3,25 kronor. 52 Som tabellen visar är avgiften på vanliga CD-R-skivor ca 20%. Priset på DVD-skivor som endast kan lagra information en gång fördubblas och priset på DVD-skivor som kan lagra information flera gånger blir ännu högre. Detta är alltså den teknologi som lagstiftaren har haft möjlighet att beräkna lämpliga ersättningsnivåerna ifrån. I framtiden kommer den föreslagna ersättningsnivån att vara än mindre tillämplig. Nästa generations lagringsmedium är på väg. Teknikutveckling är oerhört svår att förutse, en sökning efter information om ny teknologi visar dock relativt snabbt några exempel. Nya medium under utveckling, eller redan färdigutvecklade, är bl.a. FVD (Forward Versatile Disc), EVD (Enhanced Versatile Disc), XDCAM (Sonys professional disc system ), pro-data (Sonys Professional disc for data ) och Blu- Ray. Nedan följer en tabell över hur ersättningen för mediet Blu-Ray skulle se ut. Blu-Ray, som utvecklats av 10 olika företag, är nästa generations DVD-skiva. Blu-Ray spelare är redan tillgängliga i Japan och förväntas nå utanför det landet så fort det blir vanligt med TV-apparater som klarar den höga upplösning som Blu-Ray skapades för, någon gång mellan år 2005-2006. Priset på Blu-Ray skivor förväntas vara relativ högt till en början men sedan sjunka till ca 10% över priset av en vanlig DVD-skiva när formatet börjar spridas. Därför kommer priset i tabellen nedan att vara satt till 110% av det av de ovan nämnda DVD-skivornas. 53 Media Kapacitet Återanvändningsbar? Pris Tänkt ersättning Blu-Ray SL 27 Gb Ja 9,88 kr 189 kr Blu-Ray DL 54 Gb Ja 30,58 kr 378 kr Som om inte detta var nog ryktas Pioneer hålla på att utveckla ett format som klarar 500 Gb. 54 Skulle det ändå inte vara nog ger den redan patenterade Hyper-disk som beräknas kunna lagra 10 Terrabyte (10 000 Gb) data en ännu värre framtidsblick. 55 En sådan skiva skulle med det föreslagna lagändringsförslaget avkrävas en ersättning om 70.000 kr. 52 Copyswedes hemsida, Kassettersättning, produkter 53 Bilaga 1 54 T3 Magazine Pioneer goes beyond Blu-Ray, 55 Dnt, dynamic network technologies, Hyper CD-ROM 17

När dessa siffror betraktas ter sig de föreslagna ersättningsnivåerna illa genomtänkta. En rimlig slutsats av detta är att jämkningsregeln som är tänkt att vara en undantagsregel får karaktären av en huvudregel för att marknaden inte skall drabbas av störningar. Dock behövs inte några framtidsspekulationer. Det räcker med att undersöka vad Copyswede redan gått med på. På Justitiedepartementet besvaras några vanliga frågor om bl.a. de nya kassettersättningsreglerna. Där står att Copyswede och IMI (Inspelningsmediainstitutet) redan är överens om att jämka ersättningen för CD-R och CD-RW skivor till 0,98 öre/st trots att jämkningsreglerna ännu inte införts i lagen. Detta på grund av att skivan kan användas till annat. När det gäller DVD-skivor har det inte tidigare funnits en möjlighet att ta ut ersättning på dem. Dock har parterna sedan den 1 April 2004 kommit överens om att sätta en ersättningsnivå om 3,25 kr per skiva. 56 Kassettersättningen betalas inte av konsumenterna utan av tillverkarna och importörerna. Då deras priser regleras av deras egna omkostnader så drabbas konsumenterna ändå av avgiften själva. 4.1 Analys Med tanke på utvecklingen av försäljningen av DVD-skivor gentemot försäljningen av CD-skivor är det rimligt att anta att det lagringsformat som ersätter DVD även det kommer att dominera i försäljningen. Även med en jämkning om halva ersättningsnivån blir priserna för nästa generations CD-skivor ohållbara. Resultatet är troligen att jämkningsregeln måste användas i mycket hög utsträckning för att priserna skall anpassas till jämbördiga produkter på marknaden. Frågan som då bör ställas är hur välformulerad en lag är vars undantagsregel redan innan implementering blir huvudregel? 5. Lagens uppsamlingseffekt samt övriga problem Det står klart att de nya reglerna för kassettersättning till stor del fokuserar på att samla upp den nya teknologi för lagring av bild och ljud som finns ute på dagens marknad. I sin formulering har lagstiftaren försökt att hålla lagen generell och uppsamlande så att den inte riskerar att missa nya situationer och ny teknologi som kan tänkas utvecklas i framtiden. Det är svårt att förutse den digitala teknikens utveckling, men frågan är om lagstiftaren ändå inte borde gjort en djupare undersökning? I detta kapitel avser jag att beröra några möjliga problem som kan tänkas uppstå i och med att folk söker kringgå den nya lagformuleringen eller på grund av att den nya lagformuleringen är otillräcklig eller dåligt genomtänkt. För varje utrymme att kringgå ersättningsreglerna tillverkare eller importörer finner, krävs att lagen tätas igen. Detta kan ske bl.a. med praxis från domstolar, men den tid sådana prejudicerande fall vanligtvis tar gör att stor skada ändå riskerar att uppstå i ersättningsmekanismen. 5.1 Löstagbara lagringsenheter Departementsstencil 2003:35 berör ämnet löstagbara lagringsenheter som hastigast och talar om problemen med att definiera och skilja dessa från varandra. Lösningen på detta problem är att knyta ersättningen till själva nyttjandet av verk. Lagstiftaren går inte in närmare på hur en sådan modells skulle se ut annat än att lagen bör skilja på lagringsenheter som klarar av att lagra information endast en gång och 56 Regeringens hemsida, Frågor och svar, Copyswedes hemsida 18

lagringsenheter som klarar av att lagra information upprepade gånger. Anordningar av det senare slaget kan användas till betydligt mer omfattande exemplarframställning än det tidigare. 57 Vilka lagringsenheter som skall åläggas kassettavgift framgår av lagförslaget. Det rör sig om anordningar som är särskilt ägnade åt framställning för privat bruk. T.ex. är CD-skivor och DVD-skivor belagda med ersättningsskyldighet. På de hårddiskar som återfinns i datorer ställs däremot inga krav på ersättning. För att en hårddisk skall anses särskilt ägnad åt framställning för privat bruk krävs att den huvudsakligen är till för att lagra upphovsrättsskyddat material. 58 Exempel på sådana hårddiskar är bl.a. MP3-spelare. MP3-spelare är maskiner kapabla att spela upp det särskilda lagringsformat för musikfiler som blivit oerhört populärt för datoranvändare på senare tid, MP3. De MP3-filer som dessa apparater skall spela upp lagras med digital teknik varför MP3-spelare behöver ha en inbyggd hårddisk för att kunna lagra dessa. Allt eftersom tekniken utvecklas ökar storleken på dessa inbyggda hårddiskar. Ett annat exempel på hårddiskar är de inbyggda hårddiskar som numera återfinns i många moderna DVD-spelare. En DVD-skiva rymmer i dagsläget ca 4,7 Gb digitalt lagrad film. De DVD-spelare som används idag har ofta kapacitet nog att lagra flera sådana skivors innehåll på sin interna hårddisk. Ett annat lagringsmedium som är undantaget kassettersättning är vanliga disketter, något som känns naturligt då dessa inte är kapabla att lagra tillräckligt mycket information för att vara av intresse för lagen. Var dras då gränsen mellan en enhet som är till för att huvudsakligen lagra upphovsrättsskyddat material, såsom MP3-hårddiskar, DVD-hårddiskar, och en som inte är det, t.ex. hårddiskarna i datorer? Redan nu är de interna hårddiskarna i datorer enkla att montera loss. Dessutom existerar externa hårddiskar som ursprungligen hade som främsta syfte att säkerhetskopiera hårddiskens innehåll. Ett exempel på en sådan är t.ex. ZIP-driven. ZIP-drive är egentligen inget annat än en diskettstation med mycket hög lagringskapacitet. Där en vanlig diskett rymmer ca 1,4 Mb information rymmer en ZIP-disk 100 eller 250 Mb digital information. ZIP-skivorna är ungefär lika stora som vanliga disketter och dubbelt så tjocka. De används främst till att säkerhetskopiera hårddiskar eller flytta stora filer mellan datorer. 59 Är en ZIP-drive att betrakta som en vanlig hårddisk eller en DVD-hårddisk? Var skall gränsen dras? Om inte en gräns på ett effektivt sätt definieras är det rimligt att förvänta sig att tillverkare utnyttjar denna lucka och skapar kosmetiska förändringar på sina produkter så att de inte längre skall klassas som särskilt ägnade åt framställning för privat bruk. För att dra en aktuell parallell kan en jämförelse dras med narkotikalagstiftningen. Ett stort problem i dagens samhälle är att Sverige inte hinner narkotikaklassa nya preparat i den takt de dyker upp, varför missbrukare idag kan köpa narkotika helt lagligt över Internet. Enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika 1 skall endast ämnen klassificeras som narkotika i den mån läkemedelsverket så har beslutat. Ersättningen på lagringsenheter riskerar att drabbas av samma problem. 5.2 Köpa utomlands Ersättningsskyldigheten drabbar i första hand tillverkare och importörer, och i andra hand konsumenterna som till följd av ersättningen får köpa produkter till högre priser. 57 Ds 2003:35 s.164ff 58 A.a. s.161 59 Webopedias encyklopedi över datorrelaterad teknologi 19

Importörer skall lämna över redovisning av de ersättningsbelagda produkter de importerar till Copyswede. Vad händer när vanliga konsumenter väljer att köpa en vara från t.ex. ett amerikanskt företag? Eftersom reglerna för kassettersättning endast påverkar importörer som i sin yrkesmässiga verksamhet importerar varor ålagda ersättningsskyldighet är konsumenterna fria att köpa varor utomlands utan att behöva betala kassettersättningen för dem i Sverige. I och med den ökade försäljningen över Internet har det blivit allt lättare för konsumenter att välja varifrån de önskar köpa sina produkter. Detta innefattar även utlandet. Existerar de produkter som i Sverige drabbas av ersättningsreglerna billigare utomlands finns risken att konsumenterna väljer att köpa dessa varor utanför Sveriges gränser istället. Detta innebär dels att lagen inte får sin önskade effekt, dels att kassettersättningen minskar i Sverige, dels att importörer, återförsäljare och tillverkare av ersättningsskyldiga produkter får en minskad omsättning. 5.3 Kompression av media När ersättningsnivåerna beräknas utgår lagstiftaren ifrån att det är lagringsutrymmet i olika lagringsenheter som avgör hur många minuter film eller musik en person kan lagra. Detta är ett försök att importera de gamla analoga reglerna från den tidigare lagen. Det känns naturligt att se på megabyte som ett annat mått på minuter upphovsrättsskyddat material. Detta är dock ett begränsat sätt att se på tekniken för lagring av digital information. Om det är längden på ett musikverk eller en film som skall avgöra vilken ersättning som skall betalas bör lagstiftaren göras medveten på begreppet filformat och kompression av media. Detta för att ljud och film i dagens läge kan sparas i en rad olika format. Dessa format kräver olika mycket utrymme. Skillnaden i utrymme kan vara markant och behöver inte nödvändigtvis innebära en för ögat och örat påvisbar förändring i kvalitet. Som exempel kan nämnas ljudformatet MP3 som har nått en enorm popularitet. Detta format spreds och gjordes till det populäraste formatet för digitalt ljud på grund av dess förmåga att spara ljudfiler som tidigare tagit mycket stor plats på mycket mindre plats. MP3 s kompression av ljud innebär att vanligt CD-ljud kan sparas ned på 1/11 av den plats som annars skulle krävas. 60 En liten upptäckt förändrade hur vi ser på digitalt ljud idag. Andra format som kan nämnas är bl.a. MIDI (Musical Instrument Digital Interface), ett ljudformat som används i den elektroniska ljudindustrin för att kontrollera olika tekniska anordningar som t.ex. ljudkort eller syntar, och Wav (Wave), Microsofts ljudfilsformat som återfinns i många program som innehåller ljud både på PC och Mac-datorer. På filmfronten ser det ut precis likadant. Format som Avi (Windows kallar det Video for Windows ), Mpeg (Moving Pictures Expert Group), Mpg (Variant av Mpeg) och Rm (Realplayer Media) är olika sätt att spara filmer. Alla har sina egna unika egenskaper och alla tar olika mycket utrymme. Den tidigare nämnda skivan Blu-Ray skapades för att vara kapabel att lagra det högupplösningsformat som nu introduceras på videomarknaden. Detta format är oerhört utrymmeskrävande men ger tittaren en bild med skärpa bortom det vi har tillgång till nu. Är det rimligt att en konsument skall betala en mångdubbelt högre ersättning för samma film bara för att upplösningen har förbättrats till en viss grad? 60 Wikipedias encyklopedi, Quality of MP3 audio 20