2004-04-30 Sida 1 (21) INLEDNING...2 OLIKA TYPER AV ANLÄGGNINGAR OCH OLIKA TYPER AV DOKUMENTATIONSBEHOV...2 Syfte med dokumentation...2 Kostnader...2 PRODUKTION...3 PRODUKTION AV ANLÄGGNING...3 Flygbas/Flygflottilj...4 Kapitelindelning...4 Kompletterande anvisningar för dokumentering av flygbas...5 Kommentarer till kapitelindelning:...5 Dokumentsystematik...6 PRODUKTION AV RITNINGAR...7 HANDLINGAR SOM STYR DOKUMENTATION OCH RITNINGSPRODUKTION...7 Norm för konstruktionsritning...7 Svensk standard...8 Kommentarer till några Svensk Standard...8 Användarhandbok B.R.A...9 Användarhandbok BORIS...9 Anvisningar lokala nät...9 FTN Principer och Riktlinjer...9 PRODUKTIONSVERKTYG...9 DOKUMENTATIONSINDELNING OCH RITNINGSTYPER...10 DOKUMENTTYPER...10 Allmänna dokument...10 Funktionsdokument...11 Placeringsdokument...11 Förbindningsdokument...12 Konstruktionsritningar...12 HEMLIGA DOKUMENT...12 EXEMPEL PÅ OLIKA DETALJGRADER FÖR DOKUMENTATION AV ANLÄGGNING...13 EXEMPEL PÅ RITNINGAR...15 INNEHÅLLSLISTA...15 DOKUMENTLISTA...16 ÖVERSIKTSRITNING...17 STYCKLISTA...18 UPPSTÄLLNINGSRITNING...19 MONTERINGSRITNING...20 SIGNERINGSRITNING...21
2004-04-30 Sida 2 (21) INLEDNING Teknisk anläggningsdokumentation syftar till att beskriva en anläggning på ett sådant sätt att det är möjligt att reparera, underhålla anläggningen, bygga ut anläggningen eller flerfaldiga anläggningen på ett så enkelt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Syftet med detta dokument är att översiktligt beskriva hur teknisk dokumentation skall utformas, delas in och produceras. Dokumentet skall även beskriva närliggande information som kan ha betydelse för den slutliga dokumentationen. Dokumentet kommer att generellt beskriva anläggningsdokumentation. Som avslutning kommer några Typfall att beskrivas som exempel på lösning och applikation på hur olika ritningstyper kan användas. Olika typer av anläggningar och olika typer av dokumentationsbehov Syfte med dokumentation Syftet och användningen av en teknisk anläggning är mycket varierande. En anläggning kan vara fast installerad i ett hus eller i ett bergsrum. En annan anläggning kan vara installerad i en container för ett särskilt operativt ändamål. Beroende på användningen och vilken typ av betjäning som anläggningen har, kommer kravet och behovet på dokumentationen för den tekniska anläggningen att skilja sig åt. Kostnader Kostnaden för en teknisk dokumentation kan variera mycket. Exempel på faktorer som påverkar kostnader är: Omfattning Detaljer Relationer mellan ritningar Val av ritningstyper som skall ingå samt produktionsverktyg Om man i projekteringsstadiet väljer ritningstyper som sedan inte är tillämpliga för dokumentation kan det krävas fördyrande nyproduktion. En övervägan kommer alltid att behöva göras, från fall till fall, mellan kostnader och behov. En besparing tidigt kan vara fördyrande när t.ex. underhåll, reparation, utbyggnad eller flerfaldigande av anläggningen skall utföras.
2004-04-30 Sida 3 (21) PRODUKTION Produktion av anläggning Detta avsnitt beskriver kortfattat produktionen av en anläggning främst med avseende på teleinstallation. Dokumentet förklarar inte varje enskilt moment utan listar en principiell ordning, i stort i kronologisk ordning. Varje enskilt projekt hanteras efter de aktuella förutsättningar som gäller. Samordning av anläggningsdelar (detta gäller främst fasta anläggningar) Anm. För flygflottilj/flygbas finns en indelning av basdokumentation som tillämpas generellt. Detta redovisas under eget kapitel. Principer för produktion av anläggning som normalt nyttjas av vana användare, tekniker eller motsvarande. Anläggningstypen är ofta en fast anläggning. Principer för produktion av anläggning där serieproduktion kräver underlag som gör anläggningarna exakt lika. En anläggning kan beroende på storlek och funktion kräva flera olika anläggningsdokumentationer. Det svåra är att samordna flera entreprenader/byggnationer i tid så att den tekniska anläggningsdokumentationen kan få rätt indelning för användaren. Typiska problem kan vara att flera olika anläggningar och system har gemensam gränsyta vad avser rum/stativ. Sådana problem är av planerande karaktär och måste tidigt lösas i projektfas. En generell lösning kan inte ges då det är av administrativ och ekonomisk karaktär och inte teknisk karaktär. 1) Specifikation 2) Upphandling 3) Installation 4) Konstruktion/installation *Konstruktionsritningar 5) Teknisk dokumentation 6) Underlag och handlingar för systemsäkerhetsgodkännande 7) Teknisk order allmän föreskrift, TO AF (ANLÖ) 1) Specifikation 2) Upphandling 3) Konstruktion/installation *Konstruktionsritningar 4) Teknisk dokumentation *Reparationsbok (baserad på konstruktionsritningar) *I-Bok *MVSCH D, S, G, F 5) Teknisk order underhållsföreskrift, TO UF (MVSCH G) 5) Tillbehörslista 6) Underlag och handlingar för systemsäkerhetsgodkännande 7) Teknisk order allmän föreskrift, TO AF (ANLÖ)
2004-04-30 Sida 4 (21) Flygbas/Flygflottilj Kapitelindelning En flygflottilj/flygbas är så stor att en administrativ indelning krävs av anläggningen. Indelningen är fastställd och nyttjas generellt enligt nedan. Kap. 1A Gemensamma handlingar ( Hemliga ) Kap. 1B Gemensamma handlingar ( Öppna ) Kap. 2 KC Kap. 3 Bascentral Kap. 4 I-värn Kap. 5 Radiolänk Kap. 6 TLF Kap. 7 Yttre el- och teleledningsnät Kap. 7A - Ledningsnät Kap. 7B - Baskabel Kap. 7C - Bankabel Kap. 7D - Baskraft Kap. 7E - Områdesnät fiber Kap. 7F - Områdesnät koppar Kap. 8 Flygplatsljus Kap. 8A - Flygplatsljus manöverutr Kap. 8B - Flgplatsljus Trafikljus Kap. 8C - Flygplatsljus övrigt Kap. 9 Utrullningshinder fält Kap. 10 Landningshjälpmedel fält Kap. 11 Meteorologiska hjälpmedel Kap. 19 Alternativt fält Kap. 20 Övrigt Bas Kap. 21 Kontrolltorn Kap. 22 Kanslihus (då kanslihuset är en separat byggnad) Kap. 23 Vaktbyggnad/larmcentral Kap. 24 Hangarområde (A, B och C om så erfordras). Kap. 25 För kommande behov. Kap. 26 För kommande behov. Kap. 27 För kommande behov. Kap. 28 För kommande behov. Kap. 29 För kommande behov. Kap. 30 Strilobjekt Kap. 31 Räddningsstation Kap. 32 Verkstäder Kap. 33 För kommande behov. Kap. 34 För kommande behov. Kap. 35 Övriga byggnader
2004-04-30 Sida 5 (21) Kompletterande anvisningar för dokumentering av flygbas Teknisk anläggningsdokumentation är en anläggningsbunden teknisk beskrivning som visar hur installationen är utförd på anläggningen och dess närområde. Dokumentet är i första hand avsett för anläggningens tekniska personal. Styrande dokument för anläggningens dokumentation är en innehållslista (hemlig) som har ett ritningsnummer som kan översättas till vilken anläggning dokumentationen avser. På innehållslistan finns förtecknat en dokumentlista för varje i dokumentationen ingående kapitel. Dokumentlista skall finnas för varje kapitel i dokumentationen och utgör innehållsförteckning för kapitlet. Flottiljens/basens installationer (funktioner) dokumenteras som en samlad dokumentation med huvudkapitel för varje delanläggning ex. Kc, BasC. För varje delanläggning finns kapitlen allmänna dokument, funktionsdokument, placeringsdokument samt förbindningsdokument. Kommentarer till kapitelindelning: Gemensamma handlingar kap. 1A (hemliga) och kap. 1B (öppna). Kapitlen är avsedda för dokument som är gemensamma för hela anläggningsområdet och som ej kan hänföras till ett visst kapitel. Innehållslistan (hemlig) som är det övergripande ingångsdokumentet för hela dokumentationen skall alltid sitta i kap. 1A. Om en ritning som hör till ex. kap.21 blir klassad som hemlig placeras den i kap.1a och på den dokumentlista i kap.21 där ritningen hör hemma görs noteringen H i den högra marginalen. På dokumentlistan skall också stå H= Hemligt dokument placerat i kapitel 1A. KAPITEL 5 RADIOLÄNK. I kapitlet dokumenteras Radiolänken när den har en speciell plats. Om länken är installerad i exempelvis Kc dokumenteras den i kap. 2 etc. KAPITEL 6 TLF Kapitlet är avsett att dokumentera platsen där Tlf kärran står. Tlf-kärran är förbandsmateriel och dokumenteras i en generell beskrivning. KAPITEL 7E OMRÅDESNÄT FIBER OCH 7F OMRÅDESNÄT KOPPAR/KOAX Områdesnäten dokumenteras i dessa kapitel fram till terminering i delanläggning. Spridningsnät dokumenteras i det kap. som gäller för respektive delanläggning. KAPITEL 35 ÖVRIGA BYGGNADER I detta kapitel dokumenteras samtliga installationer i byggnader som saknar eget kapitel. För att få en samlad dokumentation för varje byggnad skall dokumentlistan ha rubriker ex. By101, varefter samtliga dokument tillhöriga denna byggnad och detta kapitel att läggas in. Se bifogat exempel på dokumentlista.
2004-04-30 Sida 6 (21) Dokumentsystematik DOKUMENTATION AV NY ANLÄGGNING ELLER AV INSTALLATION I BEFINTLIG ANLÄGGNING DÄR ANLÄGGNINGSDOKUMENTATION EJ TIDIGARE FINNS. Entreprenör (eller motsvarande) kontaktar dokumentationsansvarig för att initiera uttag av innehållsliste- och dokumentlistenummer. Av installationsbeställningen skall klart framgå vilka dokument som skall tas fram. Dokumentationen skall redigeras och dokumentlistor upprättas. Om oklarheter föreligger hur dokumentationsarbetet skall utföras skall dokumentationsansvarig, efter samråd med FMV sakhandläggare, informera om detta. På leverantörsbesked till B.R.A skall dokumentationsansvarig/sakansvarig ha godkänt dokumentationen. DOKUMENTATION AV INSTALLATION I BEFINTLIG ANLÄGGNING MED BEFINTLIG ANLÄGGNINGSDOKUMENTATION. Entreprenör (eller motsvarande) beställer från B.R.A (behörighet krävs) den befintliga dokumentation som berör uppdraget. Om behörighet inte finns ordnas detta genom dokumentationsansvarig. De ändrade (rev. bokstav) och ev. nya dokumenten skall skrivas in på dokumentlistan. Mindre ändringar kan levereras till B.R.A som rödändringar (gäller ej när uppdraget ingår i beställning). Anm. Det kan finnas anläggningstyper som av olika skäl inte behöver lagra ritningar och filer centralt. Detta avgörs av projektledning.
2004-04-30 Sida 7 (21) Produktion av ritningar Hur rita? Ritningar kan kvalitetsmässigt indelas i konstruktionsritningar samt ritningar för anläggningsproduktion/dokumentation. En ritning för anläggningsdokumentation kan t.ex. vara en MS EXCEL matris som i egentlig mening inte är en ritning men trots det hanteras som en ritning med ritningsinformation i ritningshuvud. En konstruktionsritning utförs enligt Norm för konstruktionsritning. Övriga former av ritningar produceras i samråd med projektledare eller motsvarande. Ritningsmallar för anläggningsproduktion distribueras via POINT och via BORIS. Ritningsmallar för konstruktionsritningar distribueras via POINT. För val av produktionshjälpmedel se senare avsnitt. Ritningslagring Ändrings- och rättningstjänst Ritningslagring sker i två olika system. 1) B.R.A (Bild och Ritningshantering för Anläggningsdokumentation) lagrar ritningar som beskriver anläggningar. Hur leverans och lån av ritning sker till systemet beskrivs i en användarhandbok B.R.A vilken distribueras bl.a. på CD POINT M7702-000181. 2) BORIS (Bild- Och RitningsInformationsSystem) är ett förvaltningssystem för materielritningar. Materielritningar är konstruktionsunderlag för materiel. I BORIS finns även underlag för den s.k. Svarta pärmsatsen. I BORIS lagras utrustningshandlingar och Principer och riktlinjer för verksamhet i FTN För tillgång till BORIS krävs särskild behörighet. Ändrings och rättningstjänst styrs inom de olika uppdragen. Hur in- och utleverans av ritningar till B.R.A och BORIS skall gå till beskrivs i användarhandledningar för respektive system. Handlingar som styr dokumentation och ritningsproduktion Detta kapitel beskriver kortfattat olika handlingar och dokument som berör dokumentationsarbetet. Norm för konstruktionsritning Anvisningar som beskriver hur ritningar, främst konstruktionsritningar, skall produceras.
2004-04-30 Sida 8 (21) Svensk standard Standardiserade verksamhetssätt finns inom många områden. Inom Försvarsmakten/FMV används fn. inte svensk standard vid anläggningsdokumentering. Svensk standard kan användas i anläggningsdelar t.ex. datanät, fastighetsnät. Oftast krävs en anpassning av den aktuella anläggningsdokumentationen för att den skall uppfylla alla behov. Nedan beskrivs de Svenska Standarder som beaktats under arbetet med Riktlinjer och rekommendationer". Kommentarer till några Svensk Standard SS-EN 82045-1 Omfattning SS-EN 82045-1 beskriver dokumenthantering, principer och metoder. Kommentar SS-EN 82045-1 kan ej direkt tillämpas för teknisk anläggningsdokumentation. SS-EN 82045-1 berör fn. inte den konkreta anläggningsdokumentationen då den främst beskriver administrativa principer och dokument- och dokumentdataflöden. SS 455 12 00 Omfattning SS 445 12 00 med underdelar SS 455 12 01, 02, 03, 30, 32, 33, 34, 35, 36, 38 beskriver ett registreringssystem för interna tele- och datanät registreringsbeteckning. Kommentar Standarden kan nyttjas för märkning av stativ, plintar. Systemet är för övrigt relativt gammalt och kan vara svårt att applicera på försvarsanläggningar där olika principer har tillämpats och andra administrativa lösningar används. FMV nyttjar andra typblanketter för försvarsmateriel som till stor del är bättre anpassat för försvarsverksamhet. SS 613 46 (613 55) Omfattning SS 613 46 beskriver struktureringsprinciper och referensbeteckningar. Kommentar Standarden riktas främst till industriella system, installationer och produkter, ned till komponentnivå. SS 613 46 är inte direkt tillämplig på anläggningar utan måste i så fall konkretiseras för aktuella tillämpningar. FMV nyttjar till del SS 61346 principer på ritningsnivå.
2004-04-30 Sida 9 (21) Användarhandbok B.R.A Handledning för B.R.A systemet som beskriver hur du skall göra vid in- och utlämning av anläggningsritningar till B.R.A. Användarhandbok BORIS Handledning som beskriver hur materielritningar skall hanteras till och från BORIS. Anvisningar lokala nät I Anvisningar lokala nät finns ett dokumentationskapitel som reglerar dokumentation av fastighetsnät. Produktionsverktyg FTN Principer och Riktlinjer Dokument som styr området FTN och beskriver hur installationsdokumentation skall produceras. FTN Principer och Riktlinjer är en applicering för det aktuella teknikområdet. Hur och med vilka program datorproduktion skall ske beskrivs i Datorproduktion vid anläggningsdokumentering Riktlinjer och rekommendationer.
2004-04-30 Sida 10 (21) DOKUMENTATIONSINDELNING OCH RITNINGSTYPER En samlad anläggningsdokumentation innehåller olika typer av ritningar. Dessa ritningar har olika syften. Ett exempel på en övergripande indelning av en anläggningsdokumentation kan vara: Allmänna dokument Funktionsdokument Placeringsdokument Förbindningsdokument. Dokumenttyper Om behovet, för en viss typ av anläggning, kräver ritningar för reparation och underhåll djupare beskrivning kan även konstruktionsritningar vara aktuellt att samlas i en anläggningsdokumentation. Ett sådant fall kan t.ex. vara en mobil enhet där installationsunderlaget, helt eller i delar används till en Reparationsbok. För den övergripande indelningen enligt ovan listas olika exempel på ritningar som kan härröra till respektive grupp. Allmänna dokument Innehållslista - Innehållslistan är den enda lista som beskriver anläggningens B-nummer och blir därmed Hemlig. - Innehållslistan förtecknar underliggande dokumentlistor. - Innehållslistan kan också vara den sammanhållande handlingen i ett anläggningskomplex med flera anläggningar. - Innehållslistan kan i en enkel anläggning ersätta dokumentlistor och redovisa ritningar direkt. Dokumentlista - En enskild lista som beskriver vilka ritningar och dokument som ingår i en anläggningsdel. Allmän orientering - Inledande text om den aktuella anläggningen. Publikationsförteckning - En sammanställning över tillämpliga publikationer för aktuell anläggning. Ingångsättningsåtgärder - Beskrivning över vilka åtgärder som krävs för att driftsätta en anläggning. Åtgärder under drift - Vilka åtgärder som löpande krävs utföras i en anläggning Åtgärder vid beredskapshöjningar - Vilka åtgärder som särskilt behöver utföras
2004-04-30 Sida 11 (21) i samband med beredskapshöjningar. Funktionsdokument Nedanstående ritningstyper har som syfte att beskriva anläggningens uppbyggnad i stort. Ritningarna kan ha olika detaljgrad eller inriktning. Detta avpassas från fall till fall. Blockschema Funktionsblockschema Översiktsschema Trafikvägsscheman - Traditionellt namn på ett övergripande schema för en krets/apparat/anläggning. - Namn på schema som beskriver en viss funktion på ett övergripande sätt. - Översiktsschema (1 och 2). Likvärdig med blockschema. - Beskrivning över viss trafikväg/signalväg etc. Placeringsdokument Ritningstyperna skall visa utrymmen och anläggningens placering i de olika utrymmena. Om det krävs skall även materielens montering beskrivas. Ritningen skall kompletteras med en stycklista som beskriver materielen för den aktuella positionen. På ritningen markeras positioner (POS-siffra) som sedan återfinns på stycklistan, beskriven med t.ex. förrådsbeteckning, materielnummer, tillverkarbeteckningar o.dyl. Stycklistan kan finnas på ritningen eller som ett separat dokument med samma ritningsnummer som huvudritningen. Situationsritning Planritning Uppställningsritning Monteringsritning Sammanställningsritning Stycklista Övergripande ritning för ett område. Visar del av område eller byggnad Visar hur materiel är uppställda i ett utrymme Visar hur materiel är monterade i utrymmet Övergripande ritning som bryts ned i detaljritningar. Stycklistan sammanställer positionerad materiel på en ritning och tillhör respektive ritning som lista på ritningen eller som eget blad. Stycklistan kan vara anläggningens sammanställning över materiel och är då en separat ritning.
2004-04-30 Sida 12 (21) Förbindningsdokument Ritningarna skall beskriva hur system och materiel är förbundna/ihopkopplade med varandra. Förbindningsschema/ritning Disponeringsritning Signeringsritning Kabeltabell/lista Kabelschema Visar hur anl.utrustningen är inkopplad. Detta skall vara så tydligt så att felsökning kan utföras. Oftast lägre detaljgrad än monteringsritning Visar hur inkoppling är utförd. Dessa kan i vissa fall ersätta förbindningsscheman. Visar en sammanställning av anläggningens kablar och används främst vid planering av kabelnumrering. Övergripande kabelritning med Positioner som sedan redovisas i detalj på en kabellista Konstruktionsritningar Nedanstående exempel visar principen för en ritningshierarki med konstruktionsritningar. Ritningsförteckning Systemblockschema Blockschema *Sammanställningsritning **Detaljritning Kabeltabell/lista Kabelschema Hemliga dokument En anläggning som är hemlig skyddas i dokumentationen genom att dokument och ritningar hanteras/skyddas som Hemliga. Alla ritningar och dokument behöver inte vara Hemliga utan detta avgörs med normal klassningsrutin enligt de säkerhetsbestämmelser som finns (redovisas inte här). Den övergripande Innehållslistan är dock alltid Hemlig i en hemlig anläggning.
2004-04-30 Sida 13 (21) EXEMPEL PÅ OLIKA DETALJGRADER FÖR DOKUMENTATION AV ANLÄGGNING Tabellerna visar exempel på omfattningar för olika typer av detaljgrader. Tabellen för anläggning med konstruktionsritningar (t.ex. mobil anläggning) visar även exempel på ritningsstruktur.
2004-04-30 Sida 14 (21) ANLÄGGNING MED KONSTRUKTIONSRITNINGAR - NORMALT FÖR MOBIL ANLÄGGNING Struktur med flikindelning enligt tillverkningsunderlag. Dokumentlista alternativt ritningsförteckning * Sammanställningsritning (total för objektet). Kan i särskilda fall ersättas av Exteriör sammanställning * Systemblockschema * Blockschema * Exteriör - Sammanställningsritning ** Underliggande sammanställningsritningar *** Underliggande detaljritningar ** Underliggande detaljritningar * Interiör - Sammanställningsritning ** Underliggande sammanställningsritningar *** Underliggande detaljritningar ** Underliggande detaljritningar * Elsystem AC - Sammanställningsritning ** Underliggande sammanställningsritningar *** Underliggande detaljritningar ** Underliggande detaljritningar ** Funktionsschema Elsystem ** Översiktsschema Elsystem ( bantad version av funktionsschema, för att kunna ingå i t ex en Ibok) * Elsystem DC - Sammanställningsritning ** Underliggande sammanställningsritningar *** Underliggande detaljritningar ** Underliggande detaljritningar ** Funktionsschema Elsystem ** Översiktsschema Elsystem ( bantad version av funktionsschema, för att kunna ingå i t ex en Ibok) * Telesystem - Sammanställningsritning ** Underliggande sammanställningsritningar *** Underliggande detaljritningar ** Underliggande detaljritningar ** Funktionsschema Telesystem
2004-04-30 Sida 15 (21) EXEMPEL PÅ RITNINGAR Innehållslista Detta avsitt visar exempel på olika typer av ritningar och hur de ser ut ifyllda och i vissa fall med kompletterande kommentarer. Innehållslistan är den övergripande listan som beskriver underliggande dokumentlistor. I mindre fall kan innehållslistan vara den lista som direkt förtecknar ritningar och därmed ersätta dokumentlistorna.
2004-04-30 Sida 16 (21) Dokumentlista Dokumentlistan beskriver i en stor anläggning ett kapitel (t.ex. kapitel 3 placeringsdokument). I mindre fall kan dokumentlistan vara sammanställd för alla kapitel. För enkla/små anläggningar, se Innehållslistan.
2004-04-30 Sida 17 (21) Översiktsritning Översiktsritning kan utföras i flera nivåer (översiktsritning 1 och 2).
2004-04-30 Sida 18 (21) Stycklista Stycklistan är normal en sammanställning på positionerad materiel på en ritning och tillhör respektive ritning som lista på ritningen eller som eget blad. Inom anläggningsproduktion kan stycklistan vara anläggningens sammanställning över materiel och är då en separat ritning.
2004-04-30 Sida 19 (21) Uppställningsritning
2004-04-30 Sida 20 (21) Monteringsritning Monteringsritningar kan bestå av fotografi som infogas på ritningsblankett, vilket rationaliserar ritningsarbetet.
2004-04-30 Sida 21 (21) Signeringsritning