Norm för konstruktionsritningar inom FMVs anläggningsverksamhet. - Mekaniska konstruktionsritningar

Transkript

1 Denna norm är framtagen i avvaktan på verksgemensamma ritningsregler och är avsedd att inom FMVs anläggningsverksamhet tillämpas på nedanstående typer av ritningar: Norm för konstruktionsritningar inom FMVs anläggningsverksamhet - Mekaniska konstruktionsritningar - El- och telescheman i de fall ANLDOKsystemet inte är tillämpbart, exempelvis när det gäller installationer i mobila anläggningar FÖRSVARETS MATERIELVERK, ELEKTRONIKSYSTEMAVDELNINGEN

2 Rev C Sida 1 (31) NORM FÖR KONSTRUKTIONSRITNINGAR INOM FMV ANLÄGGNINGSVERKSAMHET Sid: 1. ALLMÄNT Inledning Målgrupper Ansvarsfördelning Ritningsframtagning Ägande- och Nyttjanderätt Arkivering, distribution och rättningstjänst Ritningstyper DEFINITIONER Artikel/artikelnummer Blockschema B.R.A Detaljritning BORIS ERIT FB-kod Funktionsschema Förbindningsschema/-tabell Kabelförläggningsritning Kretsschema Monteringsritning Ritning Ritningsbeteckning Ritningsförteckning Ritningsnummer Sammanställningsritning Schemaritning Stycklista Ämnesritning Översiktsschema HIERARKIER FÖR RITNINGAR OCH RITNINGSFÖRTECKNINGAR Ritningshierarki Mekaniska ritningar Ritningar och scheman för el och tele Ritningsförteckningar Exempel på ritningshierarki för mobil anläggning RITNINGSFORMAT OCH RITNINGSBLANKETTER RITNINGSBETECKNING OCH -NUMRERING RITNINGSREGLER Tillämpning av standard - ritningsregler Ändring av ritningsdokument Allmänt Åtgärd vid EJ FULL UTBYTBARHET Åtgärd vid FULL UTBYTBARHET IFYLLNING AV RITNINGSDOKUMENT Allmänt... 16

3 Rev C Sida 2 (31) 7.2. Ifyllning av stycklista Ifyllning av ritningsförteckning Ifyllning av skrivfält Ifyllning av ändringsfält KONSTRUKTIONSANSVAR, GRANSKNING OCH GODKÄNNANDE AV RITNINGAR Konstruktionsansvar Allmänt Klassning av ritningar Granskning och godkännande Allmänt Granskning Godkännande LEVERANS AV RITNINGSFILER TILL FMV DATORPRODUKTION OCH DATAFILER Allmänt Produktion Datalagring av ritningar Filnamn KONSTRUKTIONSRITNINGAR 2D (AUTOCAD) Allmänt Program och lagringsformat Arbetsmetoder Skala Åtgärder före leverans Parameterinställningar Grundinställningar Lagerhantering Teckensnitt KONSTRUKTIONSRITNINGAR 3D... 31

4 Rev C Sida 3 (31) Bilagor: 1. Förbindningsschema - exempel 2. Ritningsförteckning - exempel 3. Stycklista - exempel 4. Sammanställningsritning med separat stycklista - exempel 5. Sammanställningsritning med fast stycklista - exempel 6. Ritningshierarki - exempel 7. Exempel på kabelritningar - specialfall 8. Ritningsblankett för detalj och sammanställningsritningar 9. Ritningsblankett med lågt skrivfält 10. Blankett för stycklista, stående 11. Blankett förstycklista, stående (Word-mall) 12. Blankett för ritningsförteckning 13. Blankett för ritningsförteckning (Word-mall)

5 Rev C Sida 4 (31) 1. ALLMÄNT 1.1. Inledning 1.2. Målgrupper 1.3. Ansvarsfördelning Denna norm är framtagen i avvaktan på nya verksgemensamma ritningsregler och är avsedd att inom FMV anläggningsverksamhet tillämpas på nedanstående typer av ritningar: Mekaniska konstruktionsritningar /materielritningar El- och telescheman för installationer i mobila anläggningar Normen är baserad på remissutgåvan av Ritningsinstruktion, utgåva 1, flik 2 och 4, utgiven av dåvarande Huvudavdelningen för administration, Normalieavdelningen Texter i denna instruktion som f.n. inte bedöms vara tillämpliga har strukits och nya texter har införts i syfte att aktualisera instruktionen. Normen avser endast ritningar/scheman som tas fram med FMV:s ritningsbeteckning och på FMV:s ritningsblankett. Normen riktar sig till FMVs handläggare samt till entreprenörer, konstruktörer, installatörer och producenter av anläggningsdokumentation, vilka arbetar på uppdrag/beställning av FMV RITNINGSFRAMTAGNING FMV är ansvarig för att artikelbeskrivande dokumentation utarbetas, som innebär krav på produktens utformning, funktion och säkerhet ÄGANDE- OCH NYTTJANDERÄTT Ägande- och nyttjanderätt till konstruktioner regleras i aktuell beställning, ramavtal etc. Normalt har FMV endast nyttjanderätt, varvid ritningar som tagits fram med FMV:s ritningsbeteckning och på FMV:s ritningsblankett utgör tillämpning av denna rätt ARKIVERING, DISTRIBUTION OCH RÄTTNINGSTJÄNST Sköts av FMV ILS Tinfo med hjälp av dokumenthanteringssystemet BORIS. Hantering av ritningsfiler och administrativa data till/från BORIS nyttjas hjälpsystemet ERIT. ERIT finns på en CD-skiva med förrådsbeteckningen M , vilken kan beställas från Försvarets bok- och blankettförråd. På skivan finns också en användarhandbok. Filnamnet för denna är "erithandbok.pdf". OBSERVERA: Materiel-/konstruktionsritningar skall inte arkiveras i system B.R.A., som är avsett endast för anläggningsdokumentation till fasta anläggningar.

6 Rev C Sida 5 (31) 1.4. Ritningstyper Följande ritningstyper behandlas i denna norm: Ritningsförteckning Sammanställningsritning (med stycklista) Detaljritning Monteringsritning Schemaritningar - Blockschema - Översiktsschema - Funktionsschema - Kretsschema - Förbindningsschema/-tabell 2. DEFINITIONER Följande definitioner är framtagna enbart för denna norm, vilket kan innebära att de i vissa avseenden strider mot i andra sammanhang vedertagna definitioner Artikel/artikelnummer 2.2. Blockschema Med artikelnummer menas såväl nummer för konkreta artiklar (kopplat till ursprungsbeteckning) som för dokument och metoder. Varje artikel skall vara dokumenterad. All artikeldokumentation skall göras produktbunden. Ritningar och tekniska bestämmelser identifierar artiklarna entydigt. Artikelnumrering sker i samband med dokumentationen. Huvuddokument för artiklar är: Sammanställningsritning eller artikelstandard samt ritningsförteckning (En-)detaljritning Översiktligt schema visande teleteknisk/elektrisk uppbyggnad av ett objekt och dess eventuella gränsytor. Schemat är huvudsakligen uppbyggt av blocksymboler. Enklare framställning än översiktsschema (se avsnitt 2.22) och funktionsschema (se avsnitt 2.8).

7 Rev C Sida 6 (31) 2.3. B.R.A Detaljritning 2.5. BORIS 2.6. ERIT 2.7. FB-kod 2.8. Funktionsschema Bild och Ritningshantering för Anläggningsdokumentation (fasta anläggningar). Ritning som visar färdig detalj, och som entydigt anger dess form och storlek samt andra egenskaper och krav. Detaljritning visar endast en detalj. Delar som är sammansatta genom svetsning (motsvarande) skall betraktas som detalj. Ett specialfall av detaljritning är ämnesritning. Bild- Och RitningsInformationsSystem. Ritningshanteringssystem för materiel-/konstruktionsritningar. Extern RitningsIndatering via Transfil. Hjälpsystem för hantering av ritningsinformation till/från B.R.A. och BORIS. Firmabokstavskod, d.v.s bokstavskod som anger ritningens ursprung. FB-kod måste vara godkänd av FMV ILS Tinfo. Schema som visar funktion hos ett system, en materielgrupp en eller installations- /systemdel. Schemat redovisar översiktligt kretsar, förbindningar och anslutningar som ingår i funktionen Förbindningsschema/-tabell Schemat/tabellen visar/förtecknar elektriska förbindningar i en installation eller i och mellan utrustningar. Till förbindningsschema/-tabell hänförs i detta sammanhang även följande dokumenttyper enligt svensk standard: - internförbindningsschema - externförbindningsschema - anslutningsschema Exempel: se bilaga Kabelförläggningsritning Ritning som ger en bild av hur kablar är förlagda/monterade på vägg eller liknande. I de fall positionssättning sker på ritningen skall den betraktas och benämnas som sammanställningsritning.

8 Rev C Sida 7 (31) Kretsschema Monteringsritning Ritning Ritningsbeteckning Schema som detaljerat visar elektriska kretsar i en utrustning, d.v.s komponenter (i form av symboler), förbindningar, och yttre anknytningspunkter, utan att ange deras fysiska storlek, utseende eller placering. Ritning som är en instruktion hur artiklar skall monteras samman till slutligt utförande på en produkt. Ritad, skriven eller på annat sätt framställd information på FMV ritningsblankett, som åsatts FMV:s ritningsbeteckning. Se kapitel Ritningsförteckning Ritningsförteckning används för förteckning av samtliga ritningsdokument ingående i ett visst objekt. Ritningsförteckningen skall redovisa alla underliggande ritningars revisionsläge. Ritningsförteckning upprättas vid så stort antal ritningar att svårigheter uppstår att hålla samman ritningarna. Som regel gäller att ritningsförteckning alltid tas fram när huvudsammanställningen upptar en eller flera undersammanställningar. Eventuella ritningsförteckningar för underliggande objekt anges i huvudobjektets ritningsförteckning, se bilaga 6. Exempel: se bilaga Ritningsnummer Se kapitel Sammanställningsritning Varje ritning som visar enhet som består av mer än en detalj betraktas som sammanställningsritning. Sammanställningsritning kan visa produkt, grupper, grupp eller del av grupp. Exempel: se bilaga 4 och 5. En speciell form av sammanställningsritning utgör ritning som visar hopfogning såsom: - svetsning (svetsfogar kan i vissa fall anges på detaljritning) - lödning - nitning - limning Sammanställningsritning skall innehålla erforderliga uppgifter för detaljernas eller gruppernas hopsättning och uppgift om artikelnummer för ingående detaljer eller grupper. Standarddetaljer anges med sin ursprungsbeteckning.

9 Rev C Sida 8 (31) Schemaritning Stycklista Ämnesritning Översiktsschema Då bearbetning efter hopsättning krävs skall erforderliga bearbetningsmått anges. På sammanställningsritning skall alltid anges objektets huvudmått (L x B x H), vikt samt i förekommande fall förrådsbeteckning. På sammanställningsritningen anges även tillhörande ritningar, föreskrifter etc som inte är upptagna i stycklista. Även vissa som förbrukningsmaterial använda mängdvaror, såsom kitt, tryckvätska, smörjmedel, färg och impregneringsmedel skall anges som anmärkning på ritningen. Schemaritning upprättas för att ge en förenklad framställning av funktionella sammanhang. Schema bygger på symboler och återger icke delarna i rätt form och storlek och i regel ej heller den rätta inbördes geografiska placeringen. Huvudvikten är således icke lagd på avbildning, varför de för "vanliga" ritningar avsedda ritningsreglerna icke gäller för schema. Symboler ritas enligt svensk standard eller - för speciella symboler - enligt anvisningar från FMV. Stycklistan utgör en sammanställning av samtliga i objektet ingående artiklar/detaljer. När sammanställningsritningen inte upptar fler än fem positioner tillämpas fast stycklista placerad över sammanställningsritningens skrivfält. Avsteg från denna regel medges om informationen på ritningen kräver liten plats och ritningsformatet inte behöver ökas enbart för att ge plats för stycklistan. I andra fall tillämpas separat stycklista i stående utförande. Exempel: se bilaga 3 och 5. Ämne är artikel avsedd att bearbetas till en eller flera detaljer. Ämnesritning skall utföras som detaljritning. Schema som översiktligt visar funktionen hos en materielgrupp eller installationsdel, exempelvis tele- eller kraftinstallation i en mobil anläggning. Schemat är huvudsakligen avsett för brukaren och skall vara så utfört att det kan ingå i instruktionsbok för användare och därvid förstås av icke tekniskt utbildad personal.

10 Rev C Sida 9 (31) 3. HIERARKIER FÖR RITNINGAR OCH RITNINGSFÖRTECKNINGAR 3.1. Ritningshierarki MEKANISKA RITNINGAR Principen för ritningshierarki där det aktuella objektet dokumenterats i olika nivåer med huvudsammanställning och undersammanställning(ar) visas på bild 1 nedan. Observera att eventuella föreskrifter och schemaritningar inte skall redovisas på stycklista. Dessa anges i stället som tillhörande ritningar på ifrågavarande sammanställningsritning. Bild 1. Ritningshierarki för mekaniska ritningar - princip

11 Rev C Sida 10 (31) RITNINGAR OCH SCHEMAN FÖR EL OCH TELE Principen för hierarki visas på bild 2 nedan. Bild 2. Hierarki för ritningar och scheman för el och tele - princip Kabelritningar Exempel på specialfall av kabelritningar, som skall redovisa flera längdvarianter av i övrigt lika kablar, dokumenteras enligt bilaga Ritningsförteckningar För ett och samma objekt (produkt) får normalt endast en ritningsförteckning förekomma. Det kan dock hända att man för ett objekt (huvudobjekt) nyttjar ritningar från ett annat (underobjekt), varvid man på huvudobjektets ritningsförteckning hänvisar till ritningsförteckningen för underobjektet. Se följande bild.

12 Rev C Sida 11 (31) Bild 3. Hierarki för ritningsförteckningar 3.3. Exempel på ritningshierarki för mobil anläggning Se bilaga 6.

13 Rev C Sida 12 (31) 4. RITNINGSFORMAT OCH RITNINGSBLANKETTER Ritningsformatet skall så långt det är möjligt begränsas till A4 och A3. Specialformat skall undvikas. Enhetliga ritningsblanketter i dataformat har framtagits av FMV för användning inom anläggningsproduktionen. Ritningsblanketterna utgörs av: - Ritningsblankett för detalj- och sammanställningsritning i format A1, A2, A3 och A4 (se bilaga 8) - Ritningsblankett med lågt skrivfält, för schemaritning, måttritning, beskrivning etc i format A1, A2, A3 och A4 (se bilaga 9) - Stycklista, stående, i format A4 (se bilaga 10) - Stycklista, stående, i format A4, Word-mall ( se bilaga 11) - Ritningsförteckning i format A4 (se bilaga 12) - Ritningsförteckning i format A4, Word-mall(se bilaga 13) 5. RITNINGSBETECKNING OCH -NUMRERING Med ritningsbeteckningen avses här den teckenkombination som skall anges i ritningens skrivfält för att identifiera papperskopior av ritningen. Ritningsbeteckningen består av en bokstavskod med (normalt) tre tecken, därefter ett bindestreck och ett ritningsnummer med sex siffror. Ritningsbeteckning för registrering i BORIS. tas ut från FMV ILS Tinfo. Ritningsbeteckning skall tas ut för varje ritad produkt (färdig produkt, grupp, detalj eller ämne). Ritningsbeteckning och förrådsbeteckning är inte identiska. Ritningsbeteckningen används som referensbeteckning vid registrering av förrådsbeteckning i förnödenhetsdatasystemet FREJ. Vid ändring av ritningsbeteckning skrivs den ursprungliga ritningsbeteckningen i fältet "Ersätter ritning" och ritningen ges ett nytt ritningsnummer. Vid ändring av ritning och full utbytbarhet råder mellan produkt före och efter ändring skall inte ny ritningsbeteckning tas ut. Separata stycklistor skall ha samma ritningsbeteckning som den till listan hörande sammanställningsritningen.

14 Rev C Sida 13 (31) Format Egen formatkod ERIT formatkod A0 0 0 A1 1 1 A2 2 2 A3 3 3 A4 4 4 För 3D-ritningar 5 S Speciellt för A4 ritningsförteckn. 9 4 Ritningsbeteckningen kommer då enligt ovan att få nedanstående uppbyggnad. Ritningsnummer Bokstavskod = FB-kod Formatkod Övriga siffror i ritningsnumret ANL-N12345

15 Rev C Sida 14 (31) 6. RITNINGSREGLER 6.1. Tillämpning av standard - ritningsregler Vid ritarbetet skall ritningsregler enligt svensk standard tillämpas. Måttenheter skall på ritningsdokumentet anges enligt SI-systemet Ändring av ritningsdokument ALLMÄNT Ritningsändring beordras som regel av sakenhet för berörd materiel. Ändringar förs in i ritningsdokumentets ruta "Ändringsspecifikation". Se avsnitt 7.5. Om ändring innebär att EJ FULL UTBYTBARHET kommer att råda mellan produkt utförd enligt ändrat ritningsdokument och produkt utförd enligt ritningsdokument före ändring, skall åtgärd enligt nedan utföras. Om däremot ändringen innebär att FULL UTBYTBARHET råder, skall åtgärd enligt utföras. För att FULL UTBYTBARHET skall råda krävs: Likvärdighet i anslutning, funktion, tillförlitlighet och underhållsmässighet. Utbyte får inte medföra negativa konsekvenser för det system där materielen ingår eller för miljön angränsande system. Utbyte får inte medföra ändring av underhållsintervall. Utbyte får inte medföra behov av nya (tillkommande) föreskrifter för användning och underhåll. Utbyte får inte påverka berörd kringutrustning som ansluts till enheten eller det system där enheten ingår. Komponenterna måste kunna bytas mot varandra och monteras utan urval för passning och utformning. Rutiner för uttagning och återleverans av ritningsoriginal för ändring framgår av särskilda regler för BORIS ÅTGÄRD VID EJ FULL UTBYTBARHET Ny ritning upprättas och ny ritningsbeteckning tas ut.

16 Rev C Sida 15 (31) ÅTGÄRD VID FULL UTBYTBARHET Det ändrade ställets läge på ritningen anges med en versal (stor bokstav), läsbar från ritningens nedre kant, inom en liksidig triangel med 10 mm sida. Triangeln med bokstav kan uteslutas där tveksamhet ej kan råda. Motsvarande bokstav placeras, utan triangel, i ändringsfältets ruta "Ändr", varefter ändringsfältet ifylls enligt avsnitt 7.5. Varje ändringstillfälle betecknas med versal (stor bokstav). Första ändringen betecknas med A den andra med B osv. Bokstäverna I, O, Q W, Å, Ä och Ö skall inte användas. För en- eller flerbladsritningar med separat stycklista och flerbladiga ritnings-förteckningar används en gemensam serie ändringsbokstäver för samtliga blad för respektive dokument. Första ändringen betecknas med A, andra B osv oberoende av vilket blad som ändras. Beskrivande ändringstext införs endast på blad 1, se avsnitt 7.5. Det är även tillåtet att lägga till blad i samma format som befintligt för att få plats med exempelvis en sektion, som måste ritas om i samband med ändring. Vid ritningsändringar kan det inträffa att den ritade sträckan inte skalenligt överensstämmer med måttuppgiften. I sådana fall bör detta markeras genom att måttuppgiften stryks under med en linje.

17 Rev C Sida 16 (31) 7. IFYLLNING AV RITNINGSDOKUMENT 7.1. Allmänt Ifyllningsanvisningarna gäller för nedan förtecknade ritningsdokument. Rutornas placering inom de olika fälten framgår av bild 4-6. Siffror inom cirklar i respektive rutor och i anslutning till texten är hänvisningssiffror mellan rutor och text. a Ritningsblankett b Ritningsblankett, lågt skrivfält c Separat stycklista, stående d Ritningsförteckning 7.2. Ifyllning av stycklista Bild 4. Ifyllning av stycklista Stycklista förekommer dels på ritningsblankett (blankett a), dels som separat stycklista (blankett c). Rader i stycklista bör grupperas i följande ordning och med reservutrymme mellan varje grupp för eventuella senare kompletteringar gäller större sammanställningsritningar med många detaljer (se exempel på bilaga 3, visar endast princip): - Underritningar - Förrådsbeteckningar (tillhandahållen mtrl) - "köp-detaljer" - Fästelement. - Beteckningsstandard för "mängdvaror" anges enligt SMS/ISO. 1. Här anges posnummer som återfinns inom cirklar vid de olika delarna i ritningsfiguren. 2. Här anges det antal delar av motsvarande pos, som ingår i den på ritningen visade enheten.

18 Rev C Sida 17 (31) 3. Här anges benämning på respektive pos. 4. Här anges delens ritningsbeteckning, standardbeteckning eller firmas artikelbeteckning. Finns ej tillräckligt med utrymme får även utrymmet för "Mtrl" och "Anm" användas. För standardmateriel som ej har särskild detaljritning fylls detta utrymme i med fullständig dimensionsuppgift. Vissa som förbrukningsmaterial använda mängdvaror såsom kitt, tryckvätska, smörjmedel, färg och impregneringsmedel, anges med norm- eller materialbeteckning. 5. På detaljritning anges här materials sluttillstånd för detalj. På sammanställningsritning anges materials sluttillstånd för sådan del som inte kan förekomma som reservdel och ej erfordrar särskild detaljritning. Även för standarddetaljs material, när detta ej entydigt framgår av standardbeteckning eller normblad, ifylls denna ruta. På sammanställningsritning anges i övriga fall försvarets förrådsbeteckning då sådan finns för delen. 6. Utrymmet får användas för kortare noteringar. Det får också användas vid platsbrist i "Beteckning Dimension" och "Mtrl", t ex för firmanamn, om i "Beteckning Dimension" endast angetts firmans artikelbeteckning Ifyllning av ritningsförteckning På ritningsförteckning anges benämning enligt ritning på tillhörande objekt. Benämningen införs med stegförskjutning ett steg höger för varje underliggande nivå. Stegförskjutningen markeras med en asterisk ( * ) eller med bokstaven "x" för varje nivå. Benämningen bör omfatta högst nitton tecken för eventuell registrering av benämningen och behandling i system FREJ. Exempel på ifylld ritningsförteckning: se bilaga 2.

19 Rev C Sida 18 (31) 7.4. Ifyllning av skrivfält Bild 5. Ifyllning av skrivfält Skrivfälten skall fyllas i enligt nedan. 1 FB-kod för företag/organisationsenhet som gjort upp ritningen. I tveksamma fall: kontakta FMV ILS Tinfo. 2 Datum då ritningen är uppgjord (ändras ej vid senare ritningsändring) 3 Signatur för konstruktör/ritare (ifylles med datatext) 4 Signatur för den som granskat ritningen enligt avsnitt 8.2 (ifylles med datatext) 5 Signatur för den som godkänt ritningen enligt avsnitt 8.2 (ifylles med datatext) 6 Måttavvikelser som tillåts på de mått där tolerans ej utsatts 7 Ytjämnhet som tillåts på de ytor där ytjämnhet ej utsatts

20 Rev C Sida 19 (31) 8 Ritningsbeteckning på närmast överordnad sammanställningsritning. Anm: Införs endast när ingen tveksamhet råder om överordnad ritningshierarki. I de fall ritningen är av generell art och kan återanvändas i flera projekt skall denna ruta inte fyllas i. 9 Vikt (massa) med mätetal och enhetsbeteckning 10 I förekommande fall anges ritningsbeteckningen på tidigare gällande ritningsdokument Anm: På det ersatta dokumentet införs texten "Ersatt av " alternativt "Vid nytillv." med cirka 10 mm teckenhöjd på väl synlig plats i närheten av skrivfältet, varefter den nya ritningsbeteckningen anges. 11 Ritningens huvudskala. Från ritningens huvudskala avvikande skala utsätts vid ifrågavarande figur. 12 Ytbehandling med angivande av gällande ytbehandlingsnormer alternativt anges metod enligt gällande utgåva av Mobila installationsanvisningar. 13 På detalj- och sammanställningsritning anges i förekommande fall försvarets förrådsbeteckning för delen/enheten vilken ritningen omfattar 14 Bladnummer och antal blad. Separat stycklista skall tillsammans med ritningsbladen bladnumreras i löpande följd med separata stycklistan först. Antal blad anges på första bladet, på övriga blad endast bladnummer. 15 Benämning på del eller enhet vilken ritningsdokumentet omfattar. Benämningen bör om möjligt beskriva delens/enhetens funktion, t ex Justerskruv, Bäraxel. Benämningen anges med versaler (stor bokstav). Vissa ritningar och scheman är speciellt bundna till viss enhet och bör lämpligast även förses med konstruktionstillhörighet på en undre rad. Denna anges med versal följd av gemener (små bokstäver), såvida det inte rör sig om en förkortning som normalt skrivs med versaler. På nedersta raden anges ritningstypen, t ex Sammanställning, Detaljritning etc. Exempel: PANEL Anslutningsfack Sammanställning Benämningen skall svara mot förrådsbeteckning som anges i ruta 13. Benämningen får omfatta högst 19 tecken om den skall registreras i system FREJ, annars högst 32 tecken. 16 Ritningsbeteckning enligt kapitel 5 placeras med början längst till vänster i rutmarkeringen och ritningsnumret med början efter strecket. Separat stycklista och tillhörande ritningsblad räknas som ett dokument och erhåller samma ritningsbeteckning.

21 Rev C Sida 20 (31) 17 Ritningsbeteckningen på närmast överordnad ritningsförteckning (införs endast sammanställningsritningar och på [under-]ritningsförteckningar. Se även pkt Ifyllning av ändringsfält Anm. Firmakod (motsvarande) får ej förekomma här. Se även avsnitt 6.2. Bild 6. Ifyllning av ändringsfält 1 Versal (stor bokstav) som beteckning för aktuell ändring och som vid behov återfinns inom triangeln vid resp ändringsställe. Fylls i på samtliga blad. Bokstäverna I, O, Q, W, Å, Ä, och Ö skall inte användas. 2 Text som anger vidtagen ritningsändring så att även tidigare utförande kan konstateras. Fylls i endast på blad 1. 3 Datum för ändringen. Fylls i endast på blad 1. 4 FB-kod för företag/organisationsenhet som gjort ändringen. Fylls i endast på blad 1. 5 Signatur för ritare eller konstruktör som infört ändringen (ifylles med datatext). Fylls i endast på blad 1. 6 Signatur för den som godkänt ändringen enligt avsnitt 8.2 (ifylles med datatext). Fylls i endast på blad 1.

22 Rev C Sida 21 (31) 8. KONSTRUKTIONSANSVAR, GRANSKNING OCH GODKÄNNANDE AV RITNINGAR 8.1. Konstruktionsansvar ALLMÄNT Beträffande innebörden av konstruktionsansvar hänvisas till nedanstående klausultext från FMV:s upphandlingsystem, som normalt används vid upphandling av konstruktioner, system eller del i system. Konstruktionsansvar "Leverantören skall ha fullt konstruktionsansvar även om konstruktionsförslag framförs av FMV. Konstruktionsansvaret innebär, att leverantören utöver vad som anges i punkten "Garanti" på samma villkor också ansvarar för att vara/tjänst även i övrigt fyller skäliga fordringar på bl.a. säkerhet, funktionsduglighet, ändamålsenlighet, underhållsmässighet, styrka och hållbarhet. FMV godkännande av ritning, konstruktion eller vara/tjänst innebär ej att leverantören befrias från sitt konstruktionsansvar." Systemansvar "Ansvaret för det kompletta systemets fullgoda funktion skall åvila leverantören." KLASSNING AV RITNINGAR A-ritningar B-ritningar I samband med anbudsinfordran/beställning tillhandahåller FMV ofta ritningar, avsedda att vara hjälpmedel för anbudsgivare/leverantör vid offert- och konstruktionsarbete. Dessa ritningar kan indelas i tre klasser: A- och B-ritningar samt anvisningsritningar. Om ritningarna är klassade på detta sätt skall FMV ange klassen för varje ritning på den förteckning över bifogade ritningar som medföljer aktuell kravdokumentation. Som A-ritning klassas ritningar avseende beprövade artiklar/detaljer, vilka tidigare tillverkats med ifrågavarande ritningar som underlag. När en A-ritning nyttjas inom ett projekt har leverantören inget konstruktionsansvar för artikeln som sådan. Dock kvarstår leverantörens systemansvar (se pkt 8.1.1) vad gäller artikelns nyttjande i projektet. Som B-ritning klassas ritningar som det står leverantören fritt att nyttja inom projektet men med eget konstruktionsansvar Anvisnings-ritningar I vissa fall förekommer sk anvisningsritningar som är att betrakta som skisser för att förtydliga kravdokumentationen.anvisningsritningar kan ej nyttjas för tillverkning.

23 Rev C Sida 22 (31) 8.2. Granskning och godkännande ALLMÄNT Flödesschemat nedan visar vilka regler som gäller för godkännande och granskning av ritningar inom ett projekt.

24 Rev C Sida 23 (31) GRANSKNING Ritningsgranskning innebär: a) att kontrollera att ritningarna utförs i överensstämmelse med gällande föreskrifter och övriga anvisningar samt att dessa tillämpas på ett enhetligt och praktiskt sätt. b) att granska ritningarna med avseende på måttriktighet såväl inom varje ritning som med hänsyn till sammanhörande delar och utrymmen c) att tillse att detaljen, gruppen etc är användbar både i sig själv och med hänsyn till samhörande delar. d) att kontrollera att måttsättning skett på ett sådant sätt, att alla för tillverkningen behövliga mått är praktiskt placerade och att ritningen är korrekt och utförd samt att alla erforderliga snitt och vyer finns och är placerade på lämplig plats. e) att kontrollera att material i största möjliga utsträckning valts enligt gällande normer med hänsyn till lagerhållning, samt att material av lämplig kvalitet samt eventuell ytbehandling angetts på lämpligt sätt. f) att övervaka att standarddetaljer använts i största möjliga utsträckning g) att övervaka att standardiserade hål- och axeldiametrar, gängor etc angetts h) att kontrollera att standardbeteckningar (normbeteckningar), benämningar o d är riktigt och entydigt angivna. i) att kontrollera att passningar, toleranser och ytjämnhet har valts med hänsyn till både funktion och kostnad. j) att övervaka att tillverkningsunderlaget är logiskt och konsekvent uppbyggt med sammanställningsritningar, detaljritningar osv samt att hänvisningar finns mellan ritningar som har samband med varandra. Checklista, rutinkontroll a) Disposition av ritningen Är ändringen entydig och tydlig? Behövs ytterligare vyer eller snitt för att förtydliga detaljen? Är huvudvyn på sammanställningsritning och gruppritning riktade åt samma håll? b) Skrivfält och stycklista Är detaljernas och maskinelementens benämningar och beteckningar rätt angivna enligt gällande normer? Är huvudskalan i ritningens skrivfält och från huvudskalan eventuellt avvikande skalor vid figurer rätt angivna? Är ritningshuvudet i övrigt komplett och riktigt ifyllt? Har standarddimensioner och standarddetaljer använts överallt där så är möjligt eller eventuellt detaljer från tidigare konstuktioner? Har eljest som utgångsmaterial i möjligaste mån använts handelsvaror (halvfabrikat) som redan har tillfredsställande egenskaper beträffande dimensioner, ytjämnhet, toleranser m m? Är behövliga hänvisningar till andra ritningar införda?

25 Rev C Sida 24 (31) Är vikt angiven där så erfordras? c) Måttsättning Är texten skarp och tydlig? Överensstämmer måtten på ritningarna sinsemellan? Är erforderliga mått utsatta? Är måtten skalenliga? Har rätt utgångsyta valts för måttsättning? Har eventuellt totalmått angetts för sluten måttkedja endast i betydelsen hjälpmått så att missförstånd undviks beträffande toleranser? Har rätta passnings- och längdtoleranser samt rätt ytjämnhet valts i förhållande till detaljens funktion och livslängd? Är form- och lägestoleranserna rätt valda? Är symboler för svetsar införda? Är ytbehandlingen rätt vald? Är delar och enheter märkta med hänsyn till eventuell identifiering, underhåll eller ändring samt med hänsyn till övrig hantering? Är ändringar på berörda ritningsdokument införda? Checklista, konstruktionskontroll Uppfyller konstruktionen fordringarna i specifikationen? Har nedanstående iakttagits: säkerhet handhavande, manöverbarhet smörjning vibrationer dränering Kan detaljen lätt monteras och demonteras, så att service- och underhållsarbete underlättas? Ofta kan det vara lämpligt att förse delen med t ex hål eller öglor för lyftverktyg. Finns tillräckligt utrymme för hylsnycklar och andra verktyg? Har erforderliga beräkningar utförts och registrerats?

26 Rev C Sida 25 (31) GODKÄNNANDE Har rätt material valts och betecknats rätt? Har rätt materialhårdhet valts och angetts? Kontrollera att rätt värmebehandling angetts. Tillse att värmebehandlingen är rätt lokaliserad på detaljen och att härddjup för ythärdning angetts. Finns anvisning beträffande slipning eller annan bearbetning? Signatur av ritningsgranskare i ruta för "granskad" Godkännande innebär förutom godkännande av ritningen som sådan också en verifiering av konstruktionsanvaret (se pkt 8.1.1). Eftersom ritningsfilerna normalt inte kan lagra text som skrivs med penna, ifylles signatur av konstruktionschef eller motsvarande befattningshavare med datatext i rutan "Godkänd". Slutligt godkännande av ritningen görs vid leverans av ritningsfiler till FMV enligt kapitel LEVERANS AV RITNINGSFILER TILL FMV För leverans av ritningsfiler gäller särskilda anvisningar utgivna av FMV ILS Tinfo. Leverans kan - beroende på vad som överenskommits - ske antingen direkt till BORIS eller till FMV sakhandläggare. Se Leveransbeskrivning BORIS som finns att ladda ner på

27 Rev C Sida 26 (31) 10. DATORPRODUKTION OCH DATAFILER Allmänt PRODUKTION För datorproduktion används de programvaror och lagringsformat som anges i ifrågavarande beställning. Normalt används: AutoCAD (alternativt AutoCAD LT) för ritad information inklusive textinformation som hör till ifrågavarande ritning MS Word för enbart skriven information såsom separata stycklistor, ritningsförteckningar etc 3D-konstruktionsverktyg för ritningsframtagning/stycklistor Vad gäller ritningsproduktion hänvisas till kapitel 11 och 12 nedan DATALAGRING AV RITNINGAR FILNAMN Varje ritningsblad skall lagras i en egen datafil. Undantag från denna regel görs för flerblads separata stycklistor, ritningsförteckningar etc som framställts i Word för Windows, då samtliga sådana blad lagras i samma fil. När packningsprogram används, skall uppackningsprogrammet levereras med på datamedia tillsammans med anvisningar för uppackning. Beträffande regler för filnamn hänvisas till särskilda regler för BORIS. Se Leveransbeskrivning BORIS som finns att ladda ner på KONSTRUKTIONSRITNINGAR 2D (AUTOCAD) Allmänt Denna tillämpningsföreskrift innehåller regler syftande till att kunna återvinna AutoCAD-dokument, oberoende av vem som skapat dokumenten. För att minimera ändringar av ritningar vid återvinning har AutoCAD-miljön definierats i form av parameterinställningar. Det är tillåtet att nyttja någon applikationsprogramvara till AutoCAD om de producerande dokumenten kan återvinnas enligt föreskriften Program och lagringsformat AutoCAD förekommer i ett flertal programversioner. Vilken version som skall användas skall alltid överenskommas med FMV i förväg. Lämpligen specificeras versionen i aktuell beställning. Även LT-versioner av AutoCAD kan tillåtas. Lagring skall ske i formatet.dwg.

28 Rev C Sida 27 (31) Arbetsmetoder SKALA Utdrag ur SS-ISO 5455, Utgåva 3: De rekommenderade skalorna för användning på tekniska ritningar anger i följande tabell. Kategori Rekommenderade skalor Förstoringsskalor 50:1 20:1 10:1 5:1 2:1 Full storlek 1:1 Förminskningsskalor 1:2 1:5 1:10 1:20 1:50 1:100 1:200 1:500 1:100 ANM Där det för speciella tillämpningar finns behov av större förstoringsskalor eller mindre förminskningsskalor än de som angivits i tabellen kan de rekommenderade skalområdet utökas i vardera riktningen, förutsatt att den önskade skalan erhållls ur en rekommenderat skala genom multiplicering med heltalspotenser av 10. I undantagsfall, när de rekommenderade skalorna inte kan användas av funktionsskäl, kan mellanliggande skalor användas. Den skala som skall väljas för en ritning beror på det avbildade objektets komplexitet och syftet med avbildningen. Under alla förhållanden skall den valda skalan vara stor nog för att tillåta lätt och entydig tolkning av given information. Skalan och objektets storlek bestämmer i sin tur ritningens format. Detaljer som är för små för fullständig måttsättning i huvudvyn skall visas i en särskild detaljvy (eller snitt), ritad i större skala intill huvudvyn ÅTGÄRDER FÖRE LEVERANS När ritningen är klar och skall slutlevereras, skall all onödig information städas bort ur ritningen Parameterinställningar GRUNDINSTÄLLNINGAR LIMITS: Är kommandot som bestämmer ritningens yttre gränser. Måtten är angivna i millimeter. Format Mått på bl. Orientering A4 210 x 297 Stående A3 420 x 297 Liggande A2 594 x 420 Liggande A1 841 x 594 Liggande A x 841 Liggande UNITS: Påverkar formatet som AutoCAD använder vid bl a måttsättning. AutoCAD prompt Värde

29 Rev C Sida 28 (31) Systems of units: 2 System of angle measure: 1 Direction for angle 0: 0 Do you want angles to measureed clockwise? N LTSCALE: 1, påverkar linjeproportionerna. ATTDIA: 1, INSERT kommandot använder en dialogbox för attributvärde. ATTREQ: 1, frågar efter attributvärden vid INSERT.

30 Rev C Sida 29 (31) Måttsättningsvariabler Variabel Värde Kommentar DIMSE1 0 (OFF) Undertrycker ej uppritning av den första mgl. DIMSE2 0 (OFF) Undertrycker ej uppritning av den andra mgl. DIMEXO 1 Förskjutning av mgl startpunkten. DIMEXE 1 Förskjutning av mgl slutpunkten. DIMTOFL 1 (ON) Genomdragen måttlinje, även då text pl. utanför mgl. DIMASZ* 3 Längden på måttpilarna. DIMTSZ 0 Pilar används vid måttlinjens början och slut. DIMTXT* 3.5 Texthöjd på texter. DIMTAD 1 (ON) Placerar texten ovanför linjen vid linjär måttsättning. DIMTIX* 1 (ON) Placerar alltid texten mellan mgl. DIMTIH 0 (OFF) Orienterar texten parallellt med linjen. DIMTOH 0 (OFF) Orienterar texten parallellt med linjen. DIMTOL 0 (OFF) OFF ger text bestående av basmått, utan tolerans. DIMLIM 0 (OFF) OFF ger måttext utan övre och undre tolerans. DIMDLI 10 Avståndet mellan måttlinjer vid baslinjemåttsättning. DIMCEN 0 Cirkelcentrum 0=ingen markering av centrum. DIMSCALE* 1 Skalfaktorn för måttsättningsvariablerna. DIMASO* 1 (ON) Ger associativ måttsättning. mgl = måttgränslinje *) = Värdet får avvika vid konstruktionsritningar OBS: Alla linjer, texter m m som nämns i stycket ovan är relaterade till måttsättningsfunktionen DIM och påverkar inte övriga linjer, texter m m Färger och penntjocklekar I AutoCAD används färgen (Color) till att definera linjebredden. I PLOTkommandot tilldelas varje färg en pennposition i plottern. Det finns en möjlighet att ange en grundfärg för varje lager (se avsnittet Lagerhantering). Detta innebär att om ett objekt inte tilldelas en färg får objektet lagrets grundfärg. Följdaktligen kan man tilldela ett objekt färgen Bylayer dvs samma färg som lagret. Om man flyttar objektet till ett annat lager ändras färgen till det nya lagrets färg. Det går också att koppla färgen till ett block, Byblock, och då får objektet färgen som det är på lagret det placeras på (se pkt Symboler). Nedanstående tabell visar vilka färger och penntjocklekar som skall användas.

31 Rev C Sida 30 (31) Färg Penntjocklek Color Färgkod i AutoCAD Röd 0,18 Red 1 Gul 0,25 Yellow 2 Grön 0,35 Green 3 Cyan 0,5 Cyan 4 Blå 0,7 Blue 5 Anm. Färgerna har valts med hänsyn till att mörk bildskärmsbakgrund skall användas Linjetyp LAGERHANTERING AutoCAD finns det flera linjetyper och dessa beskrivs i filen ACAD.LIN. Linjetypen är inte bunden till något lager men en linjetyp kan tilldelas linjetyperna Bylayer eller Byblock. Linjetypen som ritas beror på vald linjetyp. För att välja en linjetyp används kommandot LINETYPE. Använd endast de linjetyper som finns i AutoCAD. Egendefinerade linjer är ej tillåtna. Lagernamnet skall beskriva vad lagret innehåller i stora drag, dvs inga korta kryptiska lagernamn. På lagret INFORMATION beskrivs ritningens uppbyggnad i en matris. Exempel på en matris över ritningens information vid produktion av dokument visas nedan TECKENSNITT Lager Lager On/Off Kommentarer 0 On Lagret som alltid finns! VAGGAR On Väggarna i rum 31 & 32 STATIV_RUM_32 On Stativplaceringar i rum 32 STATIV_RUM_31 On Stativplaceringar i rum 31 POS_RUM_31 On Posmarkeringar i rum 31 POS_RUM_32 On Posmarkeringar i rum 32 KABELKANAL On Kabelkan. i rum 31 & 32 TEXT On Text i rum 31 HUVUD On Ritningshuvud INFORMATION Off Informationslagret Alternativt kan man lägga linjefärger/tjocklekar i olika lager. Flera ritningsblad får inte läggas i lager på varandra (ett blad = en ritningsfil). FMV ISO är det teckensnitt som skall användas för text på ritningar. Texthöjderna är 2.5, 3.5, 5, 7, 10, 14, 20 mm enligt SMS 1905 och penntjockleken skall vara 1/10 av texthöjden. I FMVs ritningshuvud skall dock

32 Rev C Sida 31 (31) textstorlek 3.0 mm användas. I undantagsfall och när ritningen inte är avsedd att förminskas kan även texthöjd 1,8 mm tillåtas. I schemaritningar och ritningar som avbildar texter kan andra teckensnitt användas. 12. KONSTRUKTIONSRITNINGAR 3D Ritningar som producerats i 3D med hjälp av 3D-cad system skall tilldelas ritningsnummer i nummerserien som börjar med 5, (ANL-5.. osv.) Ritningarna skall i den utsträckning det är möjligt presenteras på ritningsblanketter av storlek A3 eller A4. I de fall detta måste frångås skall ritning i annat pappersformat vara fullt läsbar när den skrivs ut i format A3. Ritningarnas layout skall utformas på samma sätt som FMV s ritningsblankett för 2D-konstruktioner vad det gäller ram, ritningshuvud, revisions- och stycklistefält/stycklistor.

33 Försvarets Materielverk Rev C Bilaga 1

34 Försvarets Materielverk Rev C Bilaga 2

35 Försvarets Materielverk Rev C Bilaga 3

36 Försvarets Materielverk Rev C Bilaga 4

37 Försvarets Materielverk Rev C Bilaga 5

38 Försvarets Materielverk Rev C Bilaga 6 Ritningshierarki för mobila anläggningar HUVUDSMST (visar exteriör) INTERIÖR Ritn-förteckn Styck-lista Smst-ritning Detalj-ritning Styck-lista Mont.-ritning Smst-ritning Detalj-ritning Mont.-ritning Anges som anm. på smst Blockschema ELINSTALLATION TELEINSTALLATION Styck-lista Styck-lista Smst-ritning Detalj-ritning Mont.-ritning Smst-ritning Detalj-ritning Mont.-ritning Förbind-nings-tabell/-schema Förbind-nings-tabell/-schema Blockschema Översiktsschema Funktionsschema Kretsschema Blockschema Översiktsschema Funktionsschema Kretsschema Ritningar och scheman för el och tele

39 Försvarets Materielverk Rev C Bilaga 7

40 Försvarets Materielverk Rev C Bilaga 8

41 Försvarets Materielverk Rev C Bilaga 9

42 Försvarets Materielverk Rev C Bilaga 10

43 Försvarets Materielverk Rev C Bilaga 11 Pos nr Antal Benämning Beteckning Dimensio n Mtrl Anm Denna handling är vår egendom och får ej utan vårt medgivande ändras, kopieras, mångfaldigas, användas eller delges annan person eller firma. Ändr Datum Firmakod Införd Godk Firmakod Granskad Godkänd Smst nr Datum Förrådsbeteckning Ersätter Blad av 1 Konstr/Ritad Ritnförteckn Förek på FÖRSVARET Stycklista

44 Försvarets Materielverk Rev C Bilaga 12

45 Försvarets Materielverk Rev C Bilaga 13 Beteckning Ändr Benämning Denna handling är vår egendom och får ej utan vårt medgivande ändras, kopieras, mångfaldigas, användas eller delges annan person eller firma. Ändr Datum Sign Firmakod upphovsman Granskad Godkänd Smst nr Datum Förrådsbeteckning Ersätter Blad av 1 Konstr/Ritad Ritnförteckn Förek på FÖRSVARET Ritningsförteckning