RANSNINSRAPPR ill bolagsstämman i ÄVL SADSHUS AB rg.nr: 556507-1700 Vi har granskat bolagets verksamhet under år 2006. ranskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. ranskningen har utgått från bedömning av väsentlighet och risk. Det innebär att vi planerat och genomfört granskningen för att i rimlig grad försäkra oss om att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. I vårt arbete har vi anlitat sakkunniga från ävle kommuns revisionskontor. Samplanering har skett med bolagets auktoriserade revisor. Resultatet av granskningen visar att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med ändamålen i bolagsordning och ägardirektiv. Vi bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt och att den interna kontrollen varit tillräcklig. Någon anledning till anmärkning mot styrelsen eller verkställande direktören finns inte. Vi vill emellertid fästa styrelsens och kommunens uppmärksamhet på att Bolagets låneskuld till ävle kommun kontinuerligt växt under åren så att den ursprungliga skulden på 636 mnkr från 1995 nu uppgår till 1 007 mnkr 2006-12- 31. Styrelsen bör omgående ta initiativ till en hållbar lösning på denna orimliga utveckling. ävle 2007-05-03 Rune I Wiebe Av kommunfullmäktige i ävle utsedd lekmannarevisor i bolaget Bengt-Åke ustafsson Av kommunfullmäktige i ävle utsedd lekmannarevisor i bolaget MMUNRVISINN ävle kommun, 801 84 ÄVL, Besöksadress Drottninggatan 22 fn 026-17 80 00 (vx), Fax 026-18 43 87.kommunrevisionen@gavle.se
RANSNINS-PM 2007-04-16 ävle Stadshus AB Sid 1 (5) Dnr Handläggare: Henry Lundberg ävle Stadshus AB skuld till ävle kommun - utvecklingen 1995-2006 ävle Stadshus AB (SAB) skapas som ett holdingbolag för kommunens bolag genom att kommunen lämnar aktier i de affärsdrivande bolagen till ett värde på 936 mnkr i utbyte mot aktier i SAB till ett värde på 300 mnkr, samt en lånefordran på 636 mnkr. Syftet med konstruktionen är en skattefri utdelning från bolagen genom att ränta löper på lånet (636 mnkr). Lånet löper med marknadsränta. 2006-12-31 har SAB:s skuld till kommunen växt från 636 mnkr till 1.007 mnkr. Något schematiskt kan utvecklingen beskrivas på följande sätt: 1995 ävle kommun Aktier i SAB 300 SAB Aktier i bolagen 936 Revers 636 Under åren som följer betalar SAB ränta på lånet, men några pengar skickas inte, utan räntan finansieras genom att läggas till lånet. För kommunen som hel- MMUNRVISINN ävle kommun, 801 84 ävle. Besöksadress Stadshuset, Drottninggatan 22 fn 026-17 94 90 (dir). Fax 026-18 43 87 Mobil 070-418 75 48 henry.lundberg@gavle.se
Sid 2 (5) het är detta ett 0-summespel. Varken den sammantagna resultat- eller balansräkningen påverkas. I kommunens egen resultaträkning bidrar den bokförda räntan positivt till att kommunen klarar balanskravet. ommunens kassaflöde påverkas inte. I kommunens balansräkning växer fordran på SAB. I SAB bokförs räntan årligen samtidigt som skulden till kommunen ökar i samma takt. 2002 2002 väcks frågan om reversen (som nu uppgår till 815 mnkr), vilket leder till att fullmäktige (2002-08-26) beslutar att uppmana ävle Stadshus AB att årligen prioritera räntebetalningar till kommunen. Bakgrunden till beslutet är bl.a. att kommunen strax innan beslutat att inte sälja ävle nergi AB. Uppmaningen får ingen annan följd än att räntebetalningarna finansieras genom att externa lån upptas i stället för att läggas till den interna reversen. Nyordningen medför ingen skillnad i kommunens resultaträkning, men kommunens kassaflöde påverkas positivt. I kommunens balansräkning växer inte längre fordran på SAB. I SAB:s balansräkning fortsätter däremot skulderna att växa. 2004 2004 föreslår SAB att överföra reverslånet till förmedlat lån. I underlaget till beslut förklaras att reversbeloppet ökat med 179 mnkr från 1996 till 2002. Ökningen berodde på att bolagskoncernens intjäningsförmåga inte räckt för att betala ränta på reversen. Även efter 2002 har skulderna ökat. ftersom intjänandeförmågan i förhållande till koncernens investeringsplaner fortfarande inte täcker räntekostnaden har ävle Stadshus externa upplåning ökat. enom åren har det funnits ett pedagogiskt problem i reverskonstruktionen. Är det ett riktigt lån eller är det bara en intern konstruktion som man inte behöver ta på allvar? ävle Stadshus AB:s styrelse har därför föreslagit att reversen görs om till ett förmedlat lån. I underlaget framhålls också att: I kommunens balansräkning kommer föreslagen åtgärd att synas genom att det under posten Långfristiga skulder sker ett byte från skulder i kommunen till skulder i koncernbolag. Åtgärden leder därmed till att det blir tydligare vem som äger skulden. ommunens verkliga skulder för egen verksamhet kommer att kunna utläsas direkt. Likaså kommer det att bli uppenbart att ävle Stadshus AB har riktiga lån som måste betalas. fter beslut i kommunfullmäktige upptar SAB ett lån på 865 mnkr för att betala sin skuld till ävle kommun, samt de lån som tagits för att betala ränta. Lånet
Sid 3 (5) tas som ett förmedlat lån genom ävle kommun. För enkelhetens skull övertar SAB befintliga lån från ävle kommun. ommunens fordran på SAB minskar och kommunens egen låneskuld minskar med 815 mnkr (eller omklassas från egna skulder till förmedlade lån). Minskade kostnadsräntor förutsätts lika med minskade intäktsräntor, varför räntenettot inte påverkas (i det schematiska resonemanget bortses från förmedlingsavgiften). SAB får en extern långivare av de 815 mnkr i stället för kommunen. 2007 Även efter 2004 har räntorna finansierats genom lån och krediter, som 2007 uppgår till 142 mnkr. otalt har SAB 2006-12-31 en skuld till kommunen på 865 + 142 = 1 007 mnkr. I kommunplanen för 2007 finns en markering att kommunen förväntas få 30 mnkr i lägre ränteintäkter från SAB:s revers. Den bakomliggande tanken är att omvandla en del - 600 mnkr - av det förmedlade lånet till aktiekapital. Schematiskt ser det ut på följande sätt: Sammanfattning ernt ommunen SAB 1995 runden läggs. 636 2002 Skulden växer internt med 179 mnkr SAB uppmanas betala ränta. 2004 erna lån med 50 mnkr har finansierat räntan. mläggning sker till förmedlat lån 2007 erna lån har växt med ytterligare 142 mnkr. Rekonstruktion planeras. 815 815 + 50 = 865 1007 = 600 + 407 D R B L A N
Sid 4 (5) Utvecklingen i ett ägarperspektiv ävle kommun bedriver en mångfasetterad verksamhet i flera olika juridiska former såsom nämnder, stiftelser, bolag och i kommunalförbund tillsammans med andra kommuner. ommunen är begreppet för helheten och kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för det sammantagna engagemanget. ommunstyrelsen har på motsvarande sätt en uppsiktsplikt som omfattar alla former av verksamhet. Förhållandet mellan kommunen och dess bolag är att kommunen äger sina bolag. Bolagen är skapade för att på affärsmässiga grunder, i konkurrens och enligt de regelverk som gäller för respektive bolag, skapa en viss samhällelig nytta (det kommunala ändamålet). ill ett bolags inneboende förpliktelser hör att ge sina ägare skälig avkastning på sitt insatta kapital. Som ett omslag för kommunens bolag skapades ävle Stadshus AB (SAB). tt holdingbolag som SAB bedriver inte någon egen externt riktad verksamhet. Bolagets ekonomi vilar till 100 % på dess dotterbolag. Dess syfte enligt ägardirektiven är att samordna ägaransvaret. I den finansiella konstruktionen av SAB spelar reversen en viktig roll som instrument för att genom räntan, på ett smidigt sätt, ge kommunen/ägaren utdelning på sitt kapital i bolagen. Fullmäktiges beslut var tydligt. Hur har det verkställts? På pappret, dvs. i redovisningen, har kommunen hela tiden erhållit ränta på reversen. Fram till 2002 genom att kommunen lagt räntan till sin fordran på SAB, därefter genom att SAB externt lånat upp pengar för att betala kommunen. SAB har satt sig emellan kommunen och bolagen och byggt upp en egen extern skuld för att betala räntan. Det kan inte ha varit fullmäktiges avsikt med sin uppmaning till SAB att årligen prioritera räntebetalningar till kommunen. I verkligheten har, 2006-12-31, bolagen inte fullt ut levererat vad som ankommit på dem, utan bolagens, tillika SAB:s skuld till kommunen har ökat med 371 mnkr från 636 mnkr till 1 007 mnkr. SAB:s styrelse har uppenbarligen inte tillräckligt hävdat kommunens/ägarens intresse och fullgjort sitt ansvar att verkställa fullmäktiges beslut. Under årens lopp har fullmäktige fått mycket lite information om händelseutvecklingen. Försök att ta upp problematiken gjordes 2002 och 2004 utan att saken fördes framåt. I handlingarna 2004 skriver SAB:s VD: ftersom intjänandeförmågan i förhållande till koncernens investeringsplaner fortfarande inte täcker räntekostnaden har ävle Stadshus externa upplåning ökat.
Sid 5 (5) Den sammantagna konsekvensen av händelserna är att bolagen till dags dato tillförts 371 mnkr från kommunen. onstruktionen 2004 då den interna reversen görs om till förmedlat lån når inte sitt syfte och förvirrar bara situationen. Det är möjligt att reversen i ett SAB-perspektiv kan ha tett sig som lån, vilket som helst, men ur kommunens synvinkel är reversen en penningplacering, ett värdepapper, en finansiell anläggningstillgång. ommunen avhänder sig en anläggningstillgång och säljer den till banken. Var det verkligen avsikten? ommunens sätt att redovisa kommunens borgensförbindelser för lån som bolagen tecknar som förmedlat lån i kommunen leder till oklarheter om vems ett lån egentligen är. m vi inte tänker och redovisar i termer av förmedlade lån blir det lättare att förstå situationen som den är i dag och som kan beskrivas på nedanstående sätt: 1. De 815 mnkr, som 2004 omdefinierades som förmedlat lån, är kommunens lån liksom de alltid varit. 2. 192 mnkr utgör lån som SAB upptagit men som kommit kommunen till del som intäktsräntor. Lånet är således kommunens. 3. Den ursprungliga reversen (636 mnkr) har egentligen funnits bakom siffrorna hela tiden och är en affär mellan kommunen och SAB. 4. SAB:s skuld för upplupna räntorna (371 mnkr) bör hållas åtskild från reversen och är egentligen dotterbolagens skuld ernt ommunen SAB 815+192 =1007 1007 636 + 371 = 1007 D R B L A N Henry Lundberg Revisionschef