Myndigheten för yrkeshögskolans bedömning av kompetensbehov inför ansökan hösten 2009

Myndigheten för yrkeshögskolans bedömning av kompetensbehov inför ansökan hösten 2009 Bakgrund Myndigheten för yrkeshögskolan genomför en ansökningsomgång under hösten 2009 för utbildningar med start hösten 2010 och våren 2011. För att underlätta för utbildningsanordnare som avser att ansöka om att ingå i yrkeshögskolan publicerar myndigheten sin bedömning av kompetensbehovet inom olika branscher. Myndigheten har inte haft möjlighet att genomföra några djupa analyser av kompetensbehovet inför denna ansökningsomgång då myndigheten startade sin verksamhet 1 juli 2009 och merparten av personalen påbörjade sin anställning den 1 september. Inför nästa ansökningsomgång kommer myndigheten att genomföra en djupare analys av kompetensbehovet på arbetsmarknaden. Som utgångspunkt i kartläggningen av olika yrkesroller har använts det underlag för kompetensbehov av yrken som Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning utarbetade på uppdrag av organisationskommittén för yrkeshögskolan. Bedömningarna bygger på Arbetsförmedlingens prognoser samt bedömningar och prognoser från aktuella branschorganisationer som även erbjudits möjlighet att komma med synpunkter på underlaget för kompetensbedömningarna, samt kartläggningar och erfarenheter av olika yrkesroller som finns inom utbildningsformerna KY, PU och KU. Konjunkturens betydelse i bedömningsarbetet Konjunkturläget har under det senaste året genomgått snabba och oväntade förändringar. Detta har stor betydelse för efterfrågan på enskilda kompetenser som utbildas inom Yh. Konjunkturprognoser som genomförs i en period då arbetsmarknaden präglas av stora förändringar innehåller också stora osäkerheter samtidigt som de i första hand bara sträcker sig ett och ett halvt till två år framåt. Detta innebär att bilden av konjunkturläget inte kan användas när myndigheten beslutar om enskilda utbildningar, eftersom dessa får en påverkan på arbetsmarknaden först flera år framåt. Mot bakgrund av ovanstående sker myndighetens bedömningar utifrån en konjunkturneutral bild av efterfrågan. En utbildning kan under ett år ha svårt att hitta avsättning för sina studerande, följt av ett år då efterfrågan är större än utbudet av studerande. Myndigheten genomför inte förändringar av volymen av en sådan utbildning, utan strävar efter att volymen av utbildade studerande är rimlig sett över hela konjunkturcykeln. Det innebär också att ansökningar, som av arbetslivet beskrivs som mycket viktiga här och nu, kan komma att avslås eftersom kompetensen inte levereras förrän flera år efter beslutet. 1

Kompetensbehov per utbildningsområde Data/IT Området domineras av högskolans längre och generella utbildningar men det finns även ett mindre antal utbildningar inom Yrkeshögskolan. Det utrymme som finns inom yrkeshögskolan gäller i första hand specialiserade utbildningar och kompetenser som inte kräver högskoleutbildning. Det finns17 pågående utbildningar inom yrkeshögskolan till systemadministratör/nätverkstekniker. Dessa utbildningar är mer praktiskt inriktade än utbildningar inom högskolan och är en viktig kompetensförsörjning för bland annat driftsorganisationer. Utbildningsvolymen är i balans i dagsläget men på lång sikt kan det finnas visst utrymme för fler utbildning. Inom datasäkerhet finns ett ökat behov av specialister. Detta gör att högskolans bredare och djupare kompetens efterfrågas allt mer och därmed finns det inget behov av fler datasäkerhetsutbildningar inom yrkeshögskolan. Datorspelsutveckling är en bransch i tillväxt, samtidigt som ett stort antal studenter utbildas inom högskolan. Branschen omfattar idag cirka 1 000 anställda, samtidigt som det finns cirka 1 000 utbildningsplatser inom högskolan. Ett fåtal utbildningar finns inom Yh. Det stora utbudet på högskolan gör att det inte finns behov av fler utbildningar inom yrkeshögskolan. Det finns 20-talet övriga programmeringsutbildningar inom yrkeshögskolan, ofta tydligt specialiserade, och ett fåtal utbildningar till olika databaskompetenser. Det är en långsiktigt växande efterfrågan på utbildningar som inte konkurrerar med de längre och bredare utbildningar som finns inom högskolan. Det finns också behov av utbildningar som ger specialistkompetenser till personer som redan har en bredare utbildning inom IT. Ekonomi, administration och försäljning Ekonomi, administration och försäljning är det största utbildningsområdet inom yrkeshögskolan. Det finns 170 utbildningar inom Yh på området. KY/Yh har hittills varit den enda utbildningsform som erbjudit kvalificerade säljutbildningar, totalt ett fyrtiotal utbildningar. Andra viktiga kompetenser är redovisningsekonomer, inköpare och vissa ledarskapsutbildningar. Efterfrågan på företagssäljare är tydlig även om möjligheten att finna ett arbete skiljer sig åt mellan olika år beroende på konjunkturläget. Säljutbildningar med fokus på kvalificerad försäljning har en stor betydelse för de flesta branscher. Det finns behov av fler utbildningar inom området. Vad gäller mindre kvalificerade säljare som butikssäljare tillgodoses kompetensbehovet genom gymnasieutbildningar. Det finns också ett stort utbud av arbetskraft på området. Något behov av dessa utbildningar finns därför inte inom yrkeshögskolan. Inköpare utbildas på högskolan, men kompetensen ingår då ofta som en del i en bred examen. Inom Yh finns i dag ett tiotal utbildningar. Det föreligger inte ett behov av fler utbildningar inom Yh. Efterfrågan på praktiskt inriktade redovisningsekonomer ökar. De utbildningar som förekommer inom högskolan är mer teoretiskt och generellt inriktade än de 24 pågående utbildningarna inom Yh. Ett avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32) kan komma att öka efterfrågan på redovisningsekonomer ytterligare, även om det fortfarande råder osäkerhet om hur stora konsekvenser förändrad lagstiftning kan få. Utbildningsbehovet av utbildningar inom entreprenörskap är väl tillgodosett både inom gymnasieskolan och eftergymnasiala utbildningar utanför högskolan men även inom högskolan. Entreprenörskap är ett sätt att förhålla sig till arbetsuppgifterna, inte en egen profession. Mot den 2

bakgrunden anser myndigheten att det inte föreligger något behov av ytterligare entreprenörskapsutbildningar inom yrkeshögskolan i dagsläget. Myndighetens syn på utbildningar som handlar om ledarskap eller projektledarskap är att dessa utbildningar riktar sig till företag som avser vidareutbilda personal till projektledare eller för tänkta ledande befattningar inom ett företag. Det finns ett stort antal ledarskapsutbildningar inom olika utbildningsformer, mot bakgrund av detta görs bedömningen att ytterligare behov av utbildningar inom yrkeshögskolan inte anses föreligga. Utbildningar inom området bör bygga på relevant arbetslivserfarenhet, varför pågående utbildningar utan förkunskapskrav bör fasas ut. Generella ekonomiutbildningar erbjuds inom högskolan. Det finns ett överutbud av arbetskraft på området. Dessa kompetenser bör inte utbildas inom yrkeshögskolan. När det gäller vårdadministratörer beräknas arbetsmarknaden vara i balans i nuläget, varför fler utbildningar inte är aktuella. Friskvård och kroppsvård Hudterapeuter och massörer arbetar på en begränsad och konjunkturkänslig marknad. Det finns idag fler utbildade hudterapeuter och massörer än vad som efterfrågas, i synnerhet i Stockholm och Skåne. Utbildningsvolymen är för stor i förhållande till arbetsmarknaden även på lång sikt och det finns därför inget behov av fler utbildningar. Utbildningsområdet omfattar också ett antal snarlika yrkesroller som hälsoutvecklare, hälsokonsult, hälsostrateg och hälsovägledare som växte fram för ett antal år sedan i samband med att ohälsotalet blev allt högre. Det behov av kompetens som då påtalades har bara i liten omfattning realiserats. Det är myndighetens bedömning att utbildningsvolymen på området bör minskas ned. Hotell, turism och restaurang Branscherna hotell, restaurang och turism domineras av arbetskraft med gymnasial utbildning. Det är viktigt att utbildningar inom YH på området avser arbetsledande roller eller vissa specialistkompetenser. Turismnäringen är ett konjunkturkänsligt område. Såväl den ingående som den utgående turismen har ökat i Sverige fram till lågkonjunkturen 2008. På längre sikt är det troligt att efterfrågan åter ökar. En viktig yrkesroll inom YH är personal till resebranschen utbildad enligt TRAC, branschens eget utbildningskoncept. Många resebyråer har som krav att man skall vara TRAC-utbildad för att komma i fråga för anställning. Som ett led i en långsiktig utveckling mot ökad inhemsk turism kan efterfrågan på personal för destinationsutveckling komma att öka. Det finns utrymme för fler utbildningar på området. När det gäller marknadsföring inom turism bedöms utbildningsutbudet däremot väl utbyggt. När det gäller receptions-, hotell- och värdskaps utbildningar finns inget behov av nya utbildningar. Bedömningen görs med hänsyn till det rådande överskottet av yrkesutbildade inom området. När det gäller kockar bedöms denna kompetens återfinnas på gymnasial nivå. Kvalificerade kockar och köksmästare är däremot aktuella för yrkeshögskolan. På fem till tio års sikt bedöms chanserna att få jobb inom dessa områden som medelgoda varför ett visst behov finns av nya utbildningar. Vad gäller guider, skidlärare och allmänna turistutbildningar bedöms dessa i de flesta fall överlappa utbildningar inom gymnasiet och folkhögskolan. Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Området omfattar utbildningar inom Yh som avser omvårdnad och socialt arbete. Viktiga inriktningar är också ett antal tekniska vårdutbildningar. Utbildningarna är väl spridda över landet. Den stora 3

majoriteten av dessa utbildningar har gymnasiets omvårdnadsprogram eller arbetserfarenhet från vården som särskild behörighet. Även folkhögskolan och högskolan utbildar inom området. Undersköterskor är en gymnasial kompetens som har ett överskott på arbetsmarknaden. Efterfrågan finns på utbildningar inom Yh som ger en fördjupad kompetens så som undersköterskor med olika specialistkompetens i psykiatri, geriatrik och demensvård. Arbetsmarknaden för tandsköterskor är i balans både på kort och på lång sikt även om regionala skillnader kan förekomma. Behandlingsassistenter och behandlingspedagoger är en grupp där det råder överskott på arbetsmarknaden. Efterfrågan på elevassistenter varierar från kommun till kommun. Möjligheterna till anställning anses enligt Arbetsförmedlingen vara svårbedömda, de jobbtillfällen som finns är koncentrerade till storstadsregionerna. Behovet av utbildningar kommer att bedömas från fall till fall i samverkan med nationella branschföreträdare. Barnskötare är huvudsakligen en gymnasial kompetens. Många kommuner vill ersätta barnskötare med förskollärare inom barnomsorgen. Efterfrågan på barnskötare är därför mycket låg. Det finns idag barnskötarutbildningar inom Yh. Dessa utbildningar leder till en gymnasial kompetens och ska därför fasas ut ur Yh. Ansökningar om vidareutbildningar för barnskötare bedöms från fall till fall i nära samarbete med berörda kommuner. Under det senaste året har ett intresse för utbildning av coacher för arbetslösa uppstått. Myndighetens bedömning är att coacher efterfrågas för närvarande, men framtiden som en ny yrkesroll är oviss. Det kortsiktiga behovet kan tillgodoses av privata utbildningar. Journalistik och information Det finns ett stort överutbud av arbetskraft inom både journalistik och information. Inom Yh finns enstaka utbildningar inom området. Det är i dag en överetablering av utbildningar på området inom främst högskola och folkhögskola i förhållande till efterfrågan på arbetskraft. Det föreligger för närvarande inte ett behov av fler utbildningar inom yrkeshögskolan. Kultur, media och design Inom konst, musik och dans finns flertalet utbildningar inom KU, folkhögskola och högskola. Några enstaka utbildningar finns också inom Yh. Flertalet av dessa utbildningar har inte som främsta mål att förse arbetsmarknaden med efterfrågad kompetens, utan kan vara av studieförberedande karaktär för vidare studier inom området. Efterfrågan på arbetsmarknaden är begränsad och nära knuten till den enskildes förmåga snarare än till formell utbildning. Kompletterande utbildningar regleras i en särskild förordning inom yrkeshögskolan, en utredning har inletts med syftet att utreda vilka utbildningar som kan ingå i yrkeshögskolan. I avvaktan på utredningen av kompletterande utbildningars roll inom yrkeshögskolan beslutats är myndighetens bedömning att fler utbildningar på området inte bör beviljas i den aktuella ansökningsomgången. Ett undantag är kantorer som är tydligt efterfrågade. Dock är det oklart vilken utbildningsform som är lämpligast för dessa, då de nu finns som Yh, i folkhögskolan och högskolan. Det är också svårt att få sökande till de platser som redan finns. Många yrkesroller inom media har överlappande och närliggande kompetenser. Gränsytorna emot utbildningsområdet data/it är ofta svåra att definiera. Inom medieproduktion finns ett överutbud av utbildningsplatser inom många olika utbildningsformer, såväl på gymnasial som på eftergymnasial 4

nivå. Situationen bedöms bestå för överskådlig tid framåt. Tidigare har gjorts kraftiga neddragningar av antalet utbildningar inom KY. Det minskade platsantalet återspeglar en bristande efterfrågan från arbetslivet, men också att det finns ett stort utbud av jämförbara yrkesutbildningar inom högskolan. Yrken inom foto, film, radio och TV har betydligt fler utbildningsplatser än vad som efterfrågas. Likaså finns ett överutbud av arbetskraft inom reklamyrken såsom copywriter, projektledare på reklambyrå och art director. Det föreligger inte behov av fler utbildningar på området inom yrkeshögskolan. Volymen av utbildningsplatser inom grafiska utbildningar som till originalare och yrken inom grafisk produktion är långsiktigt i balans. Behovet av nya utbildningar bedöms från fall till fall. Utbildningar till vissa hantverksyrken som lärlingsutbildning för vuxna finns inom Yh i en egen förordning. Utbildningar inom hantverksyrken finns i dag inom yrkeshögskolan. Behovet av nya utbildningar inom hantverksområdet är svåröverskådligt och får med anledning av detta avgöras från fall till fall i samverkan med branschorganisationen. Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Utbildningsområdet har ett antal tydliga eftergymnasiala yrkesinriktningar utanför högskolan såsom gårdsmästare, skogsmaskinförare, trädgårdsmästare och vissa yrken inom hästbranschen. De utbildningar som finns inom Yh avseende lantbruk har framför allt en inriktning mot arbets- och produktionsledande funktioner inom primärproduktionen. Här spelar utbildningarna en viktig roll och fyller glappet mellan naturbruksprogrammet på gymnasiet och högskoleutbildningar i form av lantmästare och agronom. Behovet på arbetsmarknaden överstiger utbildningsvolymen, samtidigt som det finns stora svårigheter att rekrytera studerande. Arbetsförmedlingen gör bedömningen att rekryteringsbehovet av skogsmaskinförare ökar något de kommande tio åren. Skogsbranschen har idag stora svårigheter att få personal med denna kompetens då konkurrensen om utbildade studenter är hög. Samtidigt finns det stora svårigheter att rekrytera studenter. Inom både lantbruk och skogsbruk är bristen på arbetskraft inom yrkesrollerna en flaskhals för branschernas utveckling och effektivitet. Utbildningsvolymen bör därför öka under förutsättning att rekryteringsproblematiken kan lösas. Det finns ca 15 trädgårdsutbildningar inom Yh. Inom KU finns en ettårig ekologisk trädgårdsutbildning som är eftergymnasial. Utbildningarna leder oftast till en yrkesroll med benämningen trädgårdsmästare. Kompetensbehovet är väl tillgodosett inom området. Utbildningar med inriktning mot häst finns både inom Yh och KU. De vänder sig till en ung och expanderande bransch, vilket gör det svårt att precisera de exakta yrkesrollerna. Befintliga utbildningar har ett stort inslag av entreprenörskap. Utbudet från gymnasieskolans naturbruksprogram med hästinriktning är stort. Nuvarande utbildningsvolym bedöms tillgodose branschens behov. Pedagogik och undervisning Området är litet inom Yh. Vissa yrkesroller som behandlas under socialt arbete har anknytningar till pedagogik, så som elevassistent och barnskötare. Efterfrågan på trafiklärare beräknas öka till följd av stora pensionsavgångar. Detta gäller särskilt i storstadsregionerna. Myndigheten avser att utreda trafiklärarutbildningens roll inom yrkeshögskolan. Samhällsbyggnad och byggteknik Eftergymnasiala utbildningar inom samhällsbyggnadssektorn omfattar just nu ca 65 utbildningar inom YH. Under 1990-talets ekonomiska kris drabbades sektorn av en generell kompetensförlust. 5

Branschen har också haft svårt att ersätta bristen på gymnasieingenjörer efter nedläggningen av fyraårig teknisk gymnasieutbildning. Geografiskt är utbildningarna huvudsakligen koncentrerade till södra och mellersta Sverige med fokus på de tre storstadsregionerna Malmö, Göteborg och Stockholm. Inom bygg- och anläggningsbranschen råder ett strukturellt underskott på ingenjörskompetens på mellannivå i form av arbetsledare, även om efterfrågan på kort sikt kan variera med konjunkturen. Det finns ett behov av nya utbildningar på området. Anläggningsmaskinförare är ett bristyrke med behov av fler utbildningar. Inom fastighetsbranschen råder stor efterfrågan på fastighetstekniker. Det råder också stor efterfrågan på VVS-projektörer. För båda yrkesrollerna finns det en tydlig efterfrågan på fler utbildningar. Inom installationsområdet är efterfrågan på installationsingenjörer tydlig och behovet av fler utbildningar förväntas öka. Inom mätteknik/git/gis bedöms efterfrågan på kompetens både från offentligt och privat näringsliv vara stor. I synnerhet gäller detta utbildningar med inriktning mot kart- och lantmäteri samt samhällsplanering och förvaltning. Säkerhetstjänster Säkerhetstjänster är en bransch som visat sig vara relativt oberoende av konjunkturutvecklingen. När det gäller säkerhetsingenjörer, utbildningar inom risk management och angränsande yrkesroller är utbildningsutbudet något större än efterfrågan. Eventuella nya utbildningar bör skapas i nära samarbete med branschorganisationen. Utbildning till väktare sker ofta i form av kortare kurser och något behov av utbildningar inom yrkeshögskolan finns därför inte. Teknik och tillverkning Inom teknik och tillverkning finns en lång rad utbildningsinriktningar där Yh har stor betydelse för företagens kompetensförsörjning. Geografiskt präglas utbildningsområdet av en koncentration till Västra Götaland, en underrepresentation i Stockholm och av att många utbildningar ligger på mindre orter. Sökandetrycket är generellt lågt och många av utbildningarna har rekryteringsproblem särskilt de som ligger utanför storstadsområdena. Området omfattar ca 190 utbildningar inom Yh. Många av kompetenserna inom teknik och teknisk industri är flaskhalskompetenser för industrin, detta gäller särskilt kompetens för mer avancerade moment. Ett område som växer är automatiserade processer för formbestämning, kompetenserna efterfrågas inom fordonsindustrin men behovet finns även i andra branscher. Utbildningarna erbjuder en betydligt lägre utbildningsvolym än vad som behövs för en balanserad arbetsmarknad. Utbildningsvolymen på området bör därför öka, samtidigt som rekryteringsproblemen är en stor utmaning. Inom maskinteknik och verkstadsindustri finns viktiga inriktningar som produktionsteknik, automatisering, maskinkonstruktion, CAD, CNC-operatörer och svetsteknik. Många av dessa kompetenser är flaskhalskompetenser för industrin. Trots att verkstadsindustrin har drabbats mycket hårt av konjunkturen är det inte i första hand dessa yrken som drabbats. Arbetsförmedlingens prognoser för CNC-operatörer och svetsare visar att brist på arbetskraft råder på fem års sikt. Det stora strukturella underskottet på arbetskraft för flera av dessa yrken gör att det finns ett behov av nya utbildningar på området. Inom driftteknik/energiteknik finns många olika yrkesroller med stor efterfrågan inom i stort sett samtliga områden. Detta gäller särskilt drifttekniker - dels på grund av stora pågående och framtida investeringar, dels kommande stora pensionsavgångar. Det finns ett behov av fler utbildningar. Vad gäller vindkraft startar två nya utbildningar under året som täcker efterfrågat kompetensbehov. 6

Inom el- och teleteknik är det idag brist på rätt utbildad personal. Samtidigt kommer de enklare jobben att bli allt färre och de kvarvarande jobben ställer krav på ökad kompetens. Arbetsförmedlingen spår medelgoda möjligheter att hitta arbetskraft. Utrymme för fler utbildningar finns. Inom materialinriktningar som bageri, möbeltillverkning, glas, papper, textil med mera fyller yrkesutbildningarna ofta en central roll för branscherna. Utbildningarna är ofta väldigt specialiserade. Volymen inom dessa områden måste avgöras från fall till fall i nära samarbete med aktuella branschorganisationer. Transporttjänster Logistikutbildningarna tillgodoser företag med personal till transportledar-, trafikplanerar- och logistiktjänster. Högskolornas logistikutbildningar leder till befattningar på högre nivå. Regionala centrum för logistik i landet är Göteborg, Kalmar, Norrköping och Örebro. Inom logistikområdet har behovet av utbildad personal ökat under 2000-talet, vilket medför att det finns ytterligare behov av utbildningar inom detta område. Utbildningarna inom området har visat mycket goda resultat vad gäller andel studerande i jobb efter avslutad utbildning. Andelen som arbetar inom verksamhet som motsvarar utbildningen är mycket hög. För närvarande råder ett överskott på lokförare, men prognosen på två till fem års sikt pekar på ett visst underskott på arbetskraft till följd av pensionsavgångar och av ökad konkurrensutsättning i branschen. Efterfrågan på lokförare är dock svårbedömd. Utbildningar till bussförare och yrkesförare gods bedöms inte uppfylla kraven för att ingå i yrkeshögskolan. I propositionen för yrkeshögskolan föreslås dessa föras över till kommunal vuxenutbildning. 7