Hur påverkar de nya byråjävsbestämmelserna revisionsbyråerna?

Företagsekonomiska Institutionen Avdelningen för redovisning och finansiering Hur påverkar de nya byråjävsbestämmelserna revisionsbyråerna? Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning Höstterminen 2006 Handledare: Ulla Törnqvist Författare: Simon Dahl - 830112 David Rydell - 811130 Gustav Zaar - 831208

Förord Vi vill tacka alla de personer som bidragit till färdigställandet av vår uppsats. Ett stort tack vill vi rikta till Ernst & Young, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lindebergs Grant Thornton som tog sig tid att bli intervjuade. Uppsatsen hade inte varit möjlig att skriva utan ert bidrag. Vi vill även rikta ett speciellt tack till vår handledare Ulla Törnqvist som varit till stor hjälp med sin kunskap och gett oss värdefull feedback. Göteborg, januari 2007 Simon Dahl David Rydell Gustav Zaar

Magisteruppsats i företagsekonomi, externredovisning Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, HT 06. Författare: Simon Dahl, David Rydell & Gustav Zaar Handledare: Ulla Törnqvist Titel: Hur påverkar de nya byråjävsbestämmelserna revisionsbyråerna? Sammanfattning Bakgrund och problem: De nya byråjävsbestämmelserna innebär att den som är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder ett icke-finansiellt aktiebolag vid bokföringen, inte skall kunna vara revisor i bolaget. Vidare anses att ett uppdrag där samma revisionsbyrå deltar i upprättandet av den bokföring som sedan skall granskas av revisorn ger upphov till hot mot oberoendet, även kallat kombiuppdrag. Byråjävsbestämmelserna träder i kraft 2007-01-01 och det råder ovisshet om vilka konsekvenser de kommer att medföra för revisionsbyråerna. Innebär det verksamhetsstrukturella anpassningar hos revisionsbyråerna? Kommer de nya byråjävsbestämmelserna innebära fördelar och/eller nackdelar för revisionsbyråerna? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda på vilka sätt de nya byråjävsbestämmelserna påverkar revisionsbyråerna. Vi vill redogöra för hur revisionsbyråerna planerar att anpassa verksamhetsstrukturen till de nya bestämmelserna och identifiera eventuella skillnader dem emellan. Vidare vill vi analysera vad anpassningarna betyder för revisionsbyråerna samt urskilja för- och nackdelar. Slutligen vill vi kunna ge rekommendationer för vad vi anser är bra anpassningar till byråjävsbestämmelserna. Avgränsningar: Då de nya byråjävsbestämmelserna endast är aktuella i Sverige kommer studien avgränsas till revisionsbyråer i Sverige. Av tids och kostnadsskäl är studien avgränsad till revisionsbyråer i Göteborgsområdet. Vidare för att kunna dra slutsatser har vi valt att fokusera på större byråer då de har flest klienter som drabbas av de nya bestämmelserna. Metod: Studien har ett abduktivt vetenskapligt förhållningssätt och en kvalitativ metodansats har tillämpats. Personliga intervjuer med tre revisionsbyråer har genomförts; Ernst & Young, Öhrlings PricewaterhouseCoopers samt Lindebergs Grant Thornton. Respondenterna vid revisionsbyråerna har varit insatta i byråjävsbestämmelserna och byråns verksamhetsstruktur. Resultat & Slutsatser: Effekterna av de nya byråjävsbestämmelserna var mindre än vad vi förväntade för revisionsbyråerna eftersom kombiuppdrag inte utförs i stor mån för de klienter som omfattas av byråjävsbestämmelserna. Vidare identifierades utbildning av klient, för att låta klienten utföra de delar av kombiuppdraget som revisionsbyråer inte längre får utföra, som den mest lämpliga åtgärden för anpassning till byråjävsbestämmelserna. Förslag till fortsatt forskning: En studie efter ikraftträdandet av byråjävsbestämmelserna är av intresse då denna studie är genomförd innan ikraftträdandet. Vidare skulle en liknande studie av små revisionsbyråers verksamhetsstruktur vara intressant för jämförelse revisionsbyråer emellan. Då vår studie är avgränsad till ett storstadsområde skulle en liknande studie av revisionsbyråers verksamhetsstruktur på mindre orter vara intressant.

Innehållsförteckning 1. Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problemdiskussion... 2 1.3 Syfte... 4 1.4 Avgränsningar... 4 2. Metod... 5 2.1 Metodansats... 5 2.1.1 Empirisk metodansats... 5 2.2 Urval... 6 2.3 Datainsamling... 7 2.3.1 Primärdata & Sekundärdata... 7 2.3.3 Intervjuteknik... 8 2.4 Studiens trovärdighet... 8 2.4.1 Validitet... 9 2.4.2 Reliabilitet... 9 2.5 Metodkritik... 10 2.5.1 Källkritik... 10 2.5.2 Ansatskritik... 10 3. Referensram... 11 3.1 Inledning... 11 3.1.1 God revisorssed & god revisionssed... 11 3.1.2 FAR SRS... 12 3.1.3 Revisorsnämnden... 12 3.2 Verksamhetsstruktur... 13 3.2.1 Organisationsformer... 13 3.2.2 Centralisering vs decentralisering... 14 3.2.3 Revisionsbyråers verksamhetsstruktur... 14 3.3 Relevant lagstiftning och rekommendationer... 15 3.3.1 Aktiebolagslagen... 15 3.3.2 Revisorslagen... 16 3.3.2.1 Analysmodellen en närmare beskrivning... 16 3.3.3 Revisorers verksamhet... 19 3.3.4 Förtroendestärkande åtgärder i revisionsbyråer... 22 3.4 Den nya lagstiftningen... 23 3.4.1 Skärpta byråjävsbestämmelser i större icke finansiella aktiebolag... 23 3.4.2 Byråjäv vid revision av mindre icke-finansiella aktiebolag... 26 3.4.3 Byråjäv vid revision av andra företag... 26 4. Empiri... 28 4.1 Ernst & Young... 28 4.1.1 Intervju 1, Ernst & Young... 28 4.2 Öhrlings PricewaterhouseCoopers... 30 4.2.1 Intervju 2, Öhrlings PwC... 30 4.3 Lindebergs Grant Thornton... 34 4.3.1 Intervju 3, Lindebergs Grant Thornton... 34

5. Analys... 38 5.1 Verksamhetsstruktur... 38 5.2 Åsikter kring byråjävsbestämmelserna... 39 5.3 Hur skall byrån anpassas till de nya byråjävsbestämmelserna?... 40 6. Slutdiskussion... 43 6.1 Slutsatser... 43 6.2 Rekommendationer... 44 6.3 Förslag till fortsatt forskning... 45 Källförteckning... 46 Bilaga 1 - Intervjuguide 2

1. Introduktion För att ge förståelse för studien inleds kapitlet med en bakgrundsbeskrivning av debatten kring oberoendet inom revision. Vidare beskriver vi kortfattat nuvarande jävsbestämmelser samt introducerar de nya byråjävsbestämmelserna som träder i kraft 1 januari, 2007. Problemdiskussionen i studien redogör för problematiken kring de nya byråjävsbestämmelserna. Syftet är, delvis, att identifiera hur verksamhetsstrukturen påverkas i revisionsbyråer. Studien vill även belysa vad eventuella anpassningar betyder för revisionsbyråerna. 1.1 Bakgrund Debatten om revisorers oberoende har pågått länge. Under 80-talet framfördes kritik mot att gränsen mellan revisionsverksamhet och konsultverksamhet var allt svårare att dra. Kritik riktades också mot att revisorerna jobbade för mycket med konsultverksamhet i förhållande till revisionsverksamhet. Även i början på 90-talet kritiserades konsultverksamheten av bland andra FAR:s ordförande, Göran Tidström, som menade att konsultverksamheten inte får bli dominerande då det kan skada revisorernas trovärdighet. Samtidigt argumenterades det också för att konsultverksamheten var till nytta för klienterna. Under 1995 intensifierades debatten och kritik riktades mot att revisionsbyråerna i för stor grad försökte sälja in den lönsamma konsultverksamheten och att detta var orsaken till de låga revisionsarvodena. Detta år infördes även en bestämmelse i Revisorslagen (RevL) som innebar att revisorerna inte fick utöva annan verksamhet än revision om denna kunde minska förtroendet för opartiskheten eller självständigheten. Under 2000-talet har debatten fortsatt och åsikterna går isär vad gällande den omdebatterade konsultverksamheten. Vissa menar att kvalitén på revisionen ökar i och med konsultverksamheten då revisorerna får större insyn i företagens verksamhet medan vissa menar att kvalitén minskar då oberoendet inskränks. 1 I Dagens Industri 2004 återfinns ett antal debatterande artiklar både för och emot konsultverksamheten i samband med revision. Första AP-fonden är kritisk till att revisorerna konsulterar nästan lika mycket som de reviderar i de bolag de i första hand skall granska 2. Dock argumenterar Björn Suneson i Svenska Dagbladet för att konsultationskostnaderna har minskat i förhållande till den totala revisionsnotan de senaste två åren (räkenskapsåren 2004 och 2005). Konsultationskostnaderna uppgår år 2005 till 30 procent jämfört med 40 procent år 2004 3. Samma situation råder internationellt, där Kanada som exempel, hade 29 % under år 2003 och under år 2005 har den siffran minskat till 21 % 4. Enligt nuvarande jävsbestämmelser får den revisor som biträder ett företag vid bokföring, inte genomföra revision av det företaget. Inte heller får revision genomföras av denne revisor om en kollega vid samma byrå har biträtt vid grundbokföringen. Detta innebär 1 Ottersten & Rahm, Revisorn i fokus - Ur ett tjugoårigt tidsperspektiv, 2005 2 Svensson, Dagens Industri - Revisorerna kläms åt, 2004 3 Suneson, Svenska Dagbladet - Revisionsnota för 2005 rekordhög, 2006 4 Mordoch, CA Magazine - Nonaudit Services Dropping, 2006 1

alltså att bestämmelserna tillåter att personal vid samma byrå som den valda revisorn får bistå med andra redovisningstjänster, dock inte med grundbokföring. 5 Regeringen har i en proposition 6 givit ut ett förslag till nya byråjävsbestämmelser och efter beslut i Riksdagen 2006-05-03 7 skall dessa gälla från och med 1 januari 2007. Förslaget syftar till att den som är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder ett icke-finansiellt aktiebolag vid bokföringen, inte skall kunna vara revisor i bolaget. Bolagen som förslaget gäller skall på grund av sin storlek eller på grund av börsnotering behöva minst en auktoriserad eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen. Regeringen anser att kombiuppdrag - Ett uppdrag där samma revisionsbyrå deltar i upprättandet av den bokföring som sedan skall granskas av revisorn ger upphov till hot mot oberoendet. Regeringens förslag innebär att jäv föreligger då personal på den revisionsbyrå som revisorn företräder tar del i bolagets bokföring, vare sig det gäller grundbokföring, huvudbokföring eller årsredovisningen. Regeringens förslag innebär därmed en inskränkning i revisorns möjlighet att ge revisionsrådgivning till samma bolag som revideras. 8 1.2 Problemdiskussion Enligt nuvarande lagstiftning är det inte förbjudet för revisionsbyråer att bistå klienter med både revision och andra redovisningstjänster så länge Aktiebolagslagen (ABL) och RevLs bestämmelser följs. 9 Regeringens förslag kommer att, som tidigare nämnts, träda i kraft den 1 januari 2007. Förslaget lyder kortfattat: Den som är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder ett icke-finansiellt aktiebolag vid bokföringen skall inte kunna vara revisor eller lekmannarevisor i bolaget, om bolaget på grund av sin storlek eller på grund av börsnotering skall ha minst en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor som avlagt revisorsexamen. 10 Detta innebär att vid årsskiftet 2006/2007 kommer termen grundbokföring, i lagtexten, ändras till bokföring vilket är ett vidare begrepp som innefattar bland annat grundbokföring, huvudbokföring och upprättande av årsredovisning. Regeringen bedömer att ABLs bestämmelser om byråjäv inte bör skärpas för mindre icke-finansiella aktiebolag då det ansetts att det ur kostnadssynpunkt skulle bli för ansträngande. Vidare menar regeringen att motsvarande byråjävsbestämmelser skall gälla för övriga associationsformer som minst ska ha en auktoriserad revisor eller godkänd 5 9 kap. 17 ABL 6 Prop. 2005/06:97 - Revisorns oberoende och vissa redovisningstjänster m.m., 2006 7 http://www.riksdagen.se, 2006-11-20 8 Prop. 2005/06:97 - Revisorns oberoende och vissa redovisningstjänster m.m., 2006 9 21 RevL, 9 kap. 17 ABL 10 Prop. 2005/06:97 - Revisorns oberoende och vissa redovisningstjänster, m.m., 2006 2

revisor som avlagt revisorsexamen. Motsvarande regler skall gälla för de finansiella företagen då revisionen av dessa anses vara av mycket stort allmänintresse. 11 År 2005 gjordes en undersökning av Svenska Dagbladet Näringsliv som omfattade 260 börsbolag. I årsredovisningarna framgick det att konsulttjänsterna svarade för 30 procent av den totala ersättningen till revisionsbyråerna 12. Eftersom 30 procent utgör en relativt stor del av ersättningen blir det intressant att se hur revisionsbyråerna kommer att anpassa sig till lagändringen. I vilken mån kommer revisionsbyråerna att påverkas? En intressant aspekt som regeringen har utelämnat i sin proposition är hur lagändringen kan tänkas påverka verksamhetsstrukturen hos revisionsbyråerna. Kommer revisionsbyråerna att kunna fortsätta erbjuda både revision och konsulttjänster genom verksamhetsstrukturella anpassningar, exempelvis genom att skapa nya bolagskonstruktioner? Att bilda dotterbolag och förlägga den jävskapande verksamheten där och på så sätt kringgå byråjävsbestämmelserna har diskuterats mycket enligt Revisorsnämnden (RN). Under ett telefonsamtal med RN 2006-11-20 framfördes att det råder stor ovisshet i vad som kommer att ske nästa år och att de ännu inte har något formellt ställningstagande i frågan. I propositionen framgår det inte tydligt vilka begränsningar som finns för hur revisionsbyråerna får strukturera sin verksamhet för att kunna fortsätta med konsulttjänsterna. Vidare är det även intressant för vår studie att undersöka vilka fördelar och nackdelar som revisionsbyråerna förutser med de nya byråjävsbestämmelserna. Ser revisionsbyråerna positivt eller negativt på lagändringen? Även revisionsbyråernas åsikter kring byråjävsbestämmelserna ser vi som en betydelsefull del i studien. I regeringens lagändring anser vi att fokus ligger på vilka bolag som skall omfattas av byråjävsbestämmelserna och vad det kommer att innebära för byråernas klienter. 13 Diskussionen har inte i särskilt stor omfattning behandlat vad de nya byråjävsbestämmelserna kommer att innebära för revisionsbyråerna. I den mån diskussionen har tagit upp revisionsbyråerna, har det handlat huruvida revisorns förutsättningar för kontroll i bolaget kommer försvagas vid förbud av kombiuppdrag. Framförallt har eventuella verksamhetsstrukturella effekter inte belysts tillräckligt. Detta leder oss in på följande frågeställningar: 1. Kommer de nya byråjävsbestämmelserna innebära verksamhetsstrukturella anpassningar hos revisionsbyråerna? 2. Kommer de nya byråjävsbestämmelserna innebära fördelar och/eller nackdelar för revisionsbyråerna? 11 Ibid 12 Sunesson, Svenska Dagbladet - Revisionsnota för 2005 rekordhög, 2006 13 Prop. 2005/06:97 - Revisorns oberoende och vissa redovisningstjänster, m.m., 2006 3

1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att utreda på vilka sätt de nya byråjävsbestämmelserna påverkar revisionsbyråerna. Vi vill redogöra för om revisionsbyråerna planerar att anpassa verksamhetsstrukturen till de nya bestämmelserna och identifiera eventuella skillnader dem emellan. Vidare vill vi analysera vad anpassningarna betyder för revisionsbyråerna samt urskilja för- och nackdelar. Slutligen vill vi kunna ge rekommendationer för vad vi anser är bra anpassningar till byråjävsbestämmelserna. 1.4 Avgränsningar Vi har valt att göra vissa avgränsningar för att studien ska bli tillförlitlig. Då de nya byråjävsbestämmelserna endast är aktuella i Sverige kommer studien avgränsas till revisionsbyråer i Sverige. Av tids - och kostnadsskäl är studien avgränsad till revisionsbyråer i Göteborgsområdet. Vidare för att kunna dra slutsatser har vi valt att fokusera på större byråer då de har flest klienter som drabbas av de nya bestämmelserna. 4

2. Metod I följande kapitel redogörs för vilken metod vi anser ha varit lämplig för studien. Vidare presenteras urvalet för studien och hur vi gått tillväga med datainsamlingen. Kapitlet fortsätter med en redogörelse för studiens trovärdighet där studiens validitet och reliabilitet diskuteras. Avslutningsvis behandlas metodkritiken. 2.1 Metodansats Metodansatsen är ett verktyg för att kunna utvinna kunskap samt att finna lösningar på problem 14. Valet av metodansats bör utgå från undersökningens syfte 15. Målet med vår uppsats är kortfattat att undersöka hur de nya byråjävsbestämmelserna påverkar större revisionsbyråer. För att åskådliggöra studiens vetenskapliga förhållningssätt kommer vi presentera tre sätt som visar hur teorin kan kopplas samman med empirin. Deduktion innebär att slutsatser dras utifrån allmänna principer och befintliga teorier. Deduktion kan ses som en logisk bevisföring uppställd i teorin som sedan prövas i empirin. 16 Vidare kan förhållningssättet ses som objektivt eftersom referensramen består av befintliga teorier som inte påverkats av forskarens subjektiva tolkningar. Dock finns det en risk att befintlig teori begränsar mottagligheten för nya infallsvinklar och idéer. 17 Induktion bygger på att teori genereras utifrån empirisk data som insamlats för studien. Det betyder att forskarens kunskaper och tankar utgör basen som sedan med empirin skapar den teoretiska delen. Till skillnad från deduktion finns det risk att studien präglas av subjektivitet eftersom forskarens egna tolkningar genomsyrar studien. 18 Abduktion är en kombination av deduktion och induktion 19. Eftersom vår studie till stor del utgår från befintliga teorier och lagtext inom området kan den klassas som deduktiv. Samtidigt vill vi genom djupgående intervjuer redogöra för hur de nya bestämmelserna kommer att påverka revisionsbyråerna. Därmed får vår studie induktiva tendenser och således skapas argument för att studien är induktiv. Eftersom det då finns inslag av båda ansatserna bör vår studie betraktas som abduktiv. Under studien kommer det att finnas ett samspel mellan teori och empiri som kommer att tydliggöras senare i analysen. 2.1.1 Empirisk metodansats Det finns två huvudsakliga metoder för att insamla empirisk data, kvalitativ och kvantitativ 20. Båda metodansatserna genererar empirisk data men med olika tillvägagångssätt och olika typer av resultat. Den kvantitativa metodansatsen används för 14 Lekvall & Wahlbin, 2001 15 Halvorsen, 1992 16 Patel & Davidsson, 2003 17 Eriksson & Widersheim-Paul, 2001 18 Patel & Davidsson, 2003 19 Alvesson & Sköldberg, 1994 20 Lekvall & Wahlbin, 2001 5

att undersöka statistiska signifikanta skillnader då stora urval ofta används. Den kvalitativa metodansatsen appliceras då mer djupgående data önskas för att kunna skapa en djup förståelse för ämnesvalet 21. Den kvalitativa metodansatsen är passande när komplexa problem skall undersökas. Genom valet av kvalitativ ansats berikas undersökningen, mer än vid kvantitativ ansats, utav varje respondent via mer djupgående och specifik information. 22 Då kvalitativ ansats är mindre formell ges undersökningen utrymme för flexibilitet. Respondenter kan få uttryck för egna tolkningar och synpunkter genom till exempel personliga intervjuer. Intervjuaren kan genom följdfrågor under intervjuer nå mer preciserade svar. 23 Det bästa tillvägagångssättet att genomföra en kvalitativ ansats är att genom intervjuer samla in empirisk data. 24 Den kvantitativa ansatsen ger en mer formell undersökning. Då ansatsen bygger på att finna statistiska skillnader i stora urval kan mer generella slutsatser dras från undersökningen. 25 Eftersom kvalitativ metodansats genererar mer djupgående information kommer vi att forma vår undersökning utefter en kvalitativ ansats. Det är den typ av information vi behöver för att kunna uppfylla vårt syfte. Komplexiteten i de frågor vi behöver få svar på är hög och kräver en flexibel metodansats. Vidare kräver uppsatsens syfte att respondenter tillåts få uttrycka sina resonemang och synsätt genom en informell undersökning. Dessutom kan inte en kvantitativ metodansats gå in på djupet i de komplexa frågeställningar vi måste genomföra för att kunna uppnå vårt syfte. Därför har vi valt att använda en kvalitativ metodansats. 2.2 Urval För att effektivt uppnå syftet med studien är det viktigt att urvalet noga beaktas 26. Vid en kvalitativ studie är det betydelsefullt att personer med relevant kompetens ingår i urvalet av respondenter 27. Relevant kompetens hos respondenterna krävs för att studien skall uppnå validitet och generera ett tillförlitligt resultat. I Sverige såväl som internationellt domineras marknaden av fyra stora revisionsbyråer; Ernst & Young (E&Y), Öhrlings PricewaterhouseCoopers (ÖPwC), Deloitte och KPMG. Dessa bildar The Big four 28. Vidare finns två medelstora aktörer på marknaden; Lindeberg Grant Thornton (LGT) och BDO. Tillsammans med The Big four skapar dessa två revisionsbyråer The Big six 29. Deras verksamhet består av revision och olika konsulttjänster såsom redovisning och rådgivning. 21 Patel & Davidson, 2003 22 Mason, 2002 23 Lekvall & Wahlbin, 2001 24 Holme & Solvang, 1997 25 Mason, 2002 26 Lekvall &Wahlbin, 2001 27 Holme & Solvang, 1997 28 Talley, Columbia Law Review - Cataclysmic liability risk among big four auditors, 2006 29 Smith, Accountancy - Big six throw down reporting gauntlet, 2006 6

Vårt urval representeras av respondenter från E&Y, ÖPwC samt LGT. Vi har därmed två av de fyra största byråerna och en av de två medelstora byråerna med i vårt urval. Urvalet för vår studie kan betraktas som litet och från början var intentionen att ha ytterligare tre respondenter; Deloitte, KPMG och BDO. Efter upprepade försök att få kontakt med dessa byråer via e-post, kontaktades de per telefon där vi meddelades att de inte kunde medverka i studien på grund av tidsskäl. Dock anser vi att urvalet är tillräckligt för att ändå kunna dra värdefulla slutsatser. För att uppnå vårt syfte, att identifiera skillnader mellan byråerna, är det värdefullt att vårt urval representerar både gruppen stora samt medelstora revisionsbyråer. Den viktigaste och mest uppenbara skillnaden mellan byråerna i vårt urval är att LGT inriktar sig mot ägarledda företag medan E&Y och ÖPwC inriktar sig mot både ägarledda och publika företag. Vi kommer i avsnittet företagspresentation ytterligare beskriva byråerna. Efter en första kontakt med byråerna via e-post, vidarebefordrades vår förfrågan till de personer som ansågs vara väl insatta i ämnet. Följande respondenter ingår i vårt urval: Inger Sjöberg, E&Y Magnus Eriksson och Helen Olsson Svärdström, ÖPwC Ulf Careland, LGT 2.3 Datainsamling Det finns två typer av data, primär och sekundär. Primärdata är information inhämtad av forskaren själv och är anpassad för ändamålet av studien. Med sekundärdata avses redan existerande information som kan vara inhämtad för en annan studie. 30 2.3.1 Primärdata & Sekundärdata Primärdata för vår studie omfattas av intervjuer med revisionsbyråer. För att kunna uppfylla vårt syfte anser vi det nödvändigt att utföra dessa intervjuer. Fördelen med intervjuer är att insamlad data är direkt kopplad till studien och kan ge djupare förståelse för den verklighet som respondenterna beskriver 31. Vi inledde vår studie med att studera tidskrifter, lagtext och dagspress som berörde de nya byråjävsbestämmelserna. Som källor använde vi bland annat tidskriften Balans och databaserna FAR Komplett, Affärsdata och Business Source Premier. Vidare granskades Justitiedepartementets promemoria Några frågor om revision 32 där förslaget om de nya bestämmelserna tas upp. För att förstå motiv och tankegångar bakom förändringarna i lagen undersökte vi även remissyttranden på förslaget. Slutligen studerade vi propositionen Revisorns oberoende & vissa redovisningstjänster, m.m. 33 för att förstå den exakta lydelsen av vad de nya byråbestämmelserna reglerar. Efter att vi skapat oss en 30 Lekvall &Wahlbin, 2001 31 Merriam, 1994 32 Justitiedepartementets promemoria - Några frågor om revision, 2003 33 Prop. 2005/06:97 - Revisorns oberoende och vissa redovisningstjänster m.m., 2006 7

bild av ämnesområdet och den rådande situationen gjordes en mer noggrann genomgång av tidskrifter, artiklar och utlåtanden om de nya bestämmelserna. Information hämtades bland annat från Göteborgs Universitets databaser, där de engelska sökorden non-audit services, contemporary accounting research, auditing services och audit independency och de svenska sökorden revision, oberoende, kombiuppdrag, jävsregler och analysmodellen bland andra användes. Relevant information hämtades även från FARs samlingsvolym del 1 och 2 samt från Ekonomiska biblioteket på Handelshögskolan och Stadsbiblioteket i Göteborg. 2.3.3 Intervjuteknik Två typer av intervjuteknik finns att tillgå, strukturerade och ostrukturerade. Den strukturerade utgår ifrån en mall av frågor och ger mindre utrymme för djupare resonemang. Den ostrukturerade kännetecknas av ett mer djupgående angreppssätt med breda frågor och bidrar till ett vidare resonemang. 34 Vi anser att en kombination av strukturerad och ostrukturerad intervjuteknik, det vill säga semistrukturerad, är mest lämplig för vår studie då vi behöver djupgående information samtidigt som vi vill att respondenterna fokuserar på våra övergripande frågor. På detta sätt fås en diskussion parallellt med att intervjun följer en förbestämd struktur 35. Vi valde att göra personliga intervjuer med respondenterna, delvis för att personliga möten skapar en mindre formell situation och möjligheten att få uttömmande svar av respondenten är större. Ytterligare en fördel med personliga intervjuer är att intervjuaren får en bättre möjlighet att tolka respondentens sätt att uttrycka sig än vid till exempel en telefonintervju. 36 Vid intervjuerna har vi utgått ifrån en intervjuguide som i möjligaste mån följt strukturen i referensramen. Intervjuguiden har haft en tydlig struktur genom att vi delat upp frågorna i tre segment. Frågorna har varit av en mer öppen karaktär så att respondenten har haft möjlighet att ge uttömmande svar. För att inte undgå viktig data valde vi att spela in intervjuerna för att sedan transkribera respondenternas svar. Detta gav oss möjlighet att korrekt återge svaren, dock har vi utelämnat de delar vi ansett vara mindre relevanta. 2.4 Studiens trovärdighet En uppsats måste ge en så rättvis bild som möjligt av det undersökta ämnet. För att höja studiens trovärdighet är det viktigt att beakta begreppen validitet och reliabilitet. Validitet betyder att det som avses mätas verkligen mäts i studien. Begreppet reliabilitet mäter tillförlitligheten i studien. Om en likadan undersökning skulle göras skulle resultatet bli det samma om studien har hög reliabilitet. 37 34 Arksey & Knight, 1999 35 Jacobsen, 1993 36 Holme & Solvang, 1997 37 Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2001 8

2.4.1 Validitet För att uppnå en hög validitet är det av stor betydelse att ha en väldefinierad frågeställning som har en tydlig förankring till syftet med uppsatsen. Vid intervjutillfällena måste frågorna vara utformade så att de också kan förväntas ge svar på problemformuleringarna i studien. 38 För att stärka validiteten i vår studie valde vi att skicka intervjuguiden i förväg till respondenterna så att de kunde vara mer förberedda vid själva intervjutillfället. Vi ansåg att det kunde generera mer genomtänkta svar och därmed stärka validiteten. Vidare valde vi att spela in intervjuerna för att på så vis kunna fokusera på respondenternas svar och mer aktivt deltaga och ställa relevanta följdfrågor vid behov. Angående validiteten på respondenternas svar, har vi inga skäl att misstänka att de undanhållit information som kunnat påverka svaren. Vi anser att frågorna har varit av en mer öppen karaktär och således inte varit ämnade för att ta del av känslig information. Därmed anser vi att validiteten inte blivit lidande på grund av återhållsamhet i svaren från respondenterna. 2.4.2 Reliabilitet En studie har hög reliabilitet om flera oberoende forskares resultat överensstämmer, när de utgår ifrån samma givna forskningsmetod 39. Personliga intervjuer kan innebära en nackdel eftersom de ger upphov till ett stort tolkningsutrymme. Vidare är det oundvikligt att studien till viss blir subjektiv eftersom vår uppfattning och tidigare erfarenheter inverkar vid bearbetningen av det empiriska materialet och analysen. Dock har samtliga författare deltagit vid intervjutillfällena och vid transkriberingen av den inspelade intervjun, för att således minimera feltolkningar och maximera tillförlitligheten i studien. Eftersom vi har använt oss av en kvalitativ ansats med en mer öppen karaktär på frågorna, är vi medvetna om att reliabiliteten blir lägre än om vi hade haft en kvantitativ ansats. Det är dock svårt att uppnå en helt neutral studie, även med kvantitativ metodansats 40. Dessutom anser vi att en kvantitativ metod inte hade gett oss tillräcklig förståelse för revisionsbyråernas situation. Således anser vi att för den här studien uppnås en högre grad av reliabilitet genom en kvalitativ ansats än vad som skulle ha uppnåtts vid tillämpning av en kvantitativ ansats. Vi är medvetna om att vår studie haft ett bortfall på tre respondenter och att detta kan ha inverkat negativt på studiens tillförlitlighet. Dock uppfattar vi Deloittes och KPMGs verksamheter som mycket lika E&Y och ÖPwC. Detsamma gäller för BDO respektive LGT. Vi anser därmed att vårt urval, trots bortfallen, är representativt. 38 Patel & Davidsson, 2003 39 Lekvall & Wahlbin, 2001 40 Mason, 2002 9

2.5 Metodkritik 2.5.1 Källkritik Vid studier måste ett kritiskt förhållningssätt uppnås till de källor som används. För att studien skall uppnå en hög trovärdighet är det nödvändigt att kritiskt granska de källor som tas med i undersökningen. 41 En del av källorna i studien är av typen lagtext och till dessa finns inga alternativa källor, men vi bedömer lagtexten som högst tillförlitlig och detsamma gäller även för källor som är hämtade från justitiedepartementet, regeringen och FARs samlingsvolymer. Vidare har diverse debattartiklar, populärvetenskapliga och vetenskapliga artiklar använts och i dessa fall har vi försökt att hitta ett flertal källor som speglar attityden gentemot de nya bestämmelserna. Vi är dock medvetna att det finns en osäkerhetsfaktor inom detta ämnesval. Eftersom byråjävsbestämmelserna ännu ej har trätt i kraft är det med mindre säkerhet vi kan dra några slutsatser om vad som kommer att ske i framtiden när bestämmelserna träder i kraft. 2.5.2 Ansatskritik Den kvalitativa ansatsen har både fördelar och nackdelar för vår studie. Personliga intervjuer innebär alltid ett riskmoment genom att frågorna och svaren är mer eller mindre påverkade av intervjuaren och respondentens åsikter, attityder och inställning 42. Vår studie var från början tänkt att innefatta respondenter även från Deloitte, KPMG och BDO. Som tidigare nämnts kunde dessa revisionsbyråer ej medverka i studien. Detta kan ha påverkat tillförlitligheten negativt. För att minimera risken har vi varit noga med vår urvalsprocess och använt oss av representanter från olika byråer. Vidare när vi gjorde våra intervjuförfrågningar har vi efterfrågat den person på byråerna som haft mest kunskap om ämnet. Det är för oss dock svårt att kontrollera om så har varit fallet, samtidigt anser vi att det inte funnits motiv för byråerna att inte välja ut den person som är mest insatt i ämnesområdet. 41 Eriksson & Widersheim-Paul, 2001 42 Holme & Solvang, 1997 10

3. Referensram För att ge läsaren förståelse för övriga delar av referensramen ges inledningsvis en beskrivning av de organisationer och begrepp som styr revisionsbyråerna och revisorerna. Vidare beskrivs teorier kring verksamhetsstruktur eftersom det kommer att utgöra en central del av empirin. För att skapa förståelse för kommande lagändringar behandlas även nuvarande lagar och rekommendationer. Då revisorers verksamhet är mångfacetterad och komplex fortsätter kapitlet med en detaljerad beskrivning av deras verksamhet för att avslutningsvis introducera läsaren för den kommande lagstiftningen. 3.1 Inledning En revisors arbete i Sverige styrs av ett antal lagar och bestämmelser. Sverige har en ramlagstiftning som innebär att lagarna utgör en bas med grundläggande lagstiftning. Denna kompletteras med praxis och normer 43. Två viktiga begrepp är god revisors- och revisionssed. I lagtexten understryks att revisorn i sin yrkesroll måste beakta dessa men inte i detalj vad de innebär 44. FAR SRS främsta uppgift kan kort beskrivas som att definiera vad god revisors- och revisionssed innebär och även ge rekommendationer till revisionsbyråer 45. RN har också en roll att kommunicera med revisionsbyråer och revisorer. Dock är deras huvuduppgift att granska att god revisors- och revisionssed efterföljs 46. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av god revisors- och revisionssed, FAR SRS och RN. 3.1.1 God revisorssed & god revisionssed Revisorer har enligt RevL 47 en allmän plikt att iaktta god revisorssed 48. God revisorssed syftar i huvudsak på normer för revisorernas yrkesmässiga uppträdande, det vill säga etiska normer. FAR SRS har utfärdat yrkesetiska regler och i dessa ingår den goda revisorsseden. 49 Några av de viktigaste bestämmelserna vad gäller god revisorssed är de om oberoende och tystnadsplikt 50. Enligt ABL skall revision utföras enligt god revisionssed 51. God revisionssed avser normer för hur revisionsuppdrag skall utföras 52. Enligt FAR SRS är god revisionssed enkelt uttryckt detsamma som god sed bland erfarna revisorer med professionellt omdöme och stor integritet. International Federation of Accountants (IFAC) har gett ut 43 Prop. 1997/98:99 - Aktiebolagets organisation, 1998 44 19 RevL 45 http://www.farsrs.se, 2006-12-04 46 http://www.revisorsnamnden.se, 2006-12-04 47 19 RevL 48 http://www.farsrs.se, 2006-12-04 49 http://www.revisorsnamnden.se, 2006-12-04 50 http://www.farsrs.se, 2006-12-04 51 Ibid 52 http://www.revisorsnamnden.se, 2006-12-05 11

revisionsrekommendationer som FAR SRSs styrelse har låtit översätta. Dessa benämns som RS Revisionsstandard i Sverige och behandlar god revisionssed 53. Regeringen har uttryckt att vissa grundläggande delar av god revisionssed skulle kunna lagfästas 54. Dock menar regeringen att dessa lagar i så fall alltid behöver kompletteras med uppfattningar om vad som är god revisionssed. Om dessa normer skulle lagfästas menar regeringen att revisorers granskning skulle begränsas. Därmed menas att ett system med en ramlagstiftning där revisorn föreskrivs att iaktta god revisionssed är att föredra. 3.1.2 FAR SRS FAR SRS är en branschorganisation för revisorer och rådgivare som bildades den 1 september 2006. Det var Sveriges två revisorsföreningar FAR och Svenska Revisorssamfundet som då enades om att gå samman. Organisationen har ca 4000 medlemmar och omfattar kvalificerade revisorer och andra specialistgrupper såsom skattespecialister och redovisningsspecialister. FAR SRS utvecklar revisionsbranschen genom rekommendationer, utbildning, remissverksamhet och genom sitt deltagande i internationella samarbeten. Organisationen verkar således både nationellt och internationellt. 55 FAR SRS uppgift är att företräda revisionsbranschen och leda utvecklingen i professionella och regulatoriska frågor samt att skapa förutsättningar för dess medlemmar och revisionsföretagen till nytta för näringslivet och samhället. Branschorganisationens huvuduppgift är fastställa god revisors- och revisionssed. 56 3.1.3 Revisorsnämnden RN är tillsynsmyndighet för Sveriges godkända och auktoriserade revisorer samt registrerade revisionsbolag. Myndigheten inrättades år 1995 och lyder under Justitiedepartementet. 57 Myndighetens övergripande mål är att tillgodose samhällets behov av kvalificerade och oberoende externa revisorer och revisionsbolag samt att säkerställa att dessa bedriver revisionsverksamhet av hög kvalitet och uppfyller höga etiska krav 58. RN ansvarar för att god revisors- och revisionssed utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. RN använder sig i stor utsträckning av rekommendationer från FAR SRS som utgångspunkt för sina ställningstaganden men skall genom föreskrifter, uttalanden och beslut i enskilda ärenden ansvara för att normeringen utvecklas på ett lämpligt sätt. Detta innebär att RN har tolkningsföreträde i frågor som rör den goda seden. 59 53 http://www.farsrs.se, 2006-12-05 54 Prop. 1997/98:99 - Aktiebolagets organisation, 1998 55 http://www.farsrs.se, 2006-12-05 56 Ibid 57 http://www.revisorsnamnden.se, 2006-12-05 58 Ibid 59 Ibid 12

3.2 Verksamhetsstruktur Studier kring hur revisionsbyråer strukturerar sin verksamhet är begränsade, speciellt i Sverige. Dock går det att redogöra för organisationsteori som har kopplingar till verksamhetsstruktur samt dra paralleller med hjälp av internationell forskning gjord i ämnet. Dessutom har urvalet i vår studie sitt ursprung från amerikanska revisionsbyråer och således blir teorin relevant angående verksamhetsstrukturen på den svenska marknaden. 3.2.1 Organisationsformer Inom litteraturen återfinns generellt sett fyra olika organisationsformer. Organisationen kan grupperas in i; funktion, produkt/tjänst, kund eller område 60. Nedan följer en beskrivning av dessa. 3.2.1.1 Funktionsindelad Uppgifter delas in i huvudområden såsom produktion och försäljning. Organisationen blir på detta sätt specialiserad. Denna specialisering leder till rutiner för snabb och kunnig problemlösning, dock finns det risk att de olika funktionerna isoleras från varandra och att de på så sätt inte förstår varandra och detta kan leda till konflikter dem emellan 61. 3.2.1.2 Produkt-/tjänstindelad Verksamheten delas in i avdelningar för olika produkter/tjänster. Detta är mest användbart när det finns tydligt skiljda produkter/tjänster. Vid snabba förändringar i konkurrens eller teknologi är denna organisationsform snabbt anpassningsbar. Nackdelen med produkt-/tjänstorganisationen är som i funktionsorganisationen att avdelningarna kan isoleras från varandra och därmed tappa förståelse dem emellan och detta kan leda till en intern konflikt. 62 3.2.1.3 Kundindelad Verksamheten delas in i huvudområden för olika typer av kundgrupper. En viktig fördel med en kundindelad organisationsform är att de olika avdelningarna får en god kundkännedom. I övrigt påminner den kundindelade organisationsformen mycket om den produkt-/tjänstindelade vad gäller för- och nackdelar. 63 3.2.1.4 Områdesindelad Verksamheten delas in i avdelningar för olika geografiska områden. Denna organisationsform är mest lämplig i stora organisationer där de olika områdena har olika karaktärsdrag. En fördel är att avdelningarna kan vidta rätt åtgärder för just det området som den ansvarar för. 64 60 Bakka, Fivelsdal & Lindkvist, 1999 61 Ibid 62 Ibid 63 Hatch, 2002 64 Ibid 13

3.2.2 Centralisering vs decentralisering Centralisering av en organisations struktur innebär att beslut tas på hög nivå inom företaget och det är en tydlig hierarkisk ordning. Uppgifter delegeras neråt och resultat rapporteras uppåt. Fördelar med en centraliserad struktur kan vara att ledningen för organisationen får en tydlig överblick över olika avdelningar. Befogenheter och ansvar blir tydligt fördelat. 65 Decentralisering av en organisations struktur innebär att ansvaret delegeras över en större del av organisationen vilket ger möjlighet för lägre nivåer inom organisationen att fatta beslut. En fördel med en decentraliserad struktur är en ökad flexibilitet inom organisationen. Vidare ökar anpassningsförmågan till förändringar hos organisationen. 66 3.2.3 Revisionsbyråers verksamhetsstruktur Enligt Bowrin har amerikanska revisionsbyråer sedan 1980-talet gradvis ökat sin specialisering, och därmed har också en uppdelning av verksamhetsområdena hos revisionsbyråerna skett. Anledningen till detta är relaterat till en ökad komplexitet i de tjänster som omvärlden och klienterna efterfrågat. Det finns också argument som invänder mot att verksamheten blir mer strukturerad när komplexiteten ökar, eftersom en högre komplexitet leder till krav på mindre standardisering för att effektivt kunna lösa problem för klienterna. 67 Vidare kan den tilltagande konkurrensen, revisionsbyråer emellan, ses som ett skäl till att verksamheten blivit mer strukturerad. Då kraven ökat på revisionsbyråerna att diversifiera sig för att klara konkurrensen, har resultatet blivit att olika verksamhetsområden och tjänster uppstått. Revisionsbyråerna har därmed anpassat sig till marknadens krav på ett större utbud av tjänster samtidigt som det har varit nödvändigt att anpassa organisationerna med specialistkompetens inom respektive verksamhetsområde. De stora revisionsbyråerna har trots utveckling av specialistkompetens ett mycket likartat tjänsteutbud och diversifieringen fokuseras istället på kvaliteten av tjänsterna. 68 En annan orsak till en mer strukturerad verksamhet, menar Bowrin, kan vara att revisionsbyråernas arbete skall tåla myndighetsgranskning och är därmed i hög grad standardiserat. 69 65 Hatch, 2002 66 Ibid 67 Bowrin, Journal of Accounting Literature - Review and Synthesis of Audit Structure Literature, 1998 68 Kaplan, Krishnagopal, & Williams, Journal of Accounting and Public Policy - The effect of audit structure on the audit market, 1990 69 Bowrin, Journal of Accounting Literature - Review and Synthesis of Audit Structure Literature, 1998 14

3.3 Relevant lagstiftning och rekommendationer För att förstå de lagändringar som kommer att ske vid årsskiftet 2006/2007 är det av betydelse att ha kunskap om nuvarande lagstiftning och dess innebörd. De lagar som reglerar oberoende och jäv är 70 : Aktiebolagslagen (2005:551), se 9 kap. 17 andra stycket. Lagen om ekonomiska föreningar (1987:667), 8 kap. 7 andra stycket. Stiftelselagen (1994:1220), 4 kap. 6 andra stycket. Revisionslagen (1999:1079), 17 andra stycket. Försäkringsrörelselagen (1982:713), 10 kap. 5 första stycket 2. Sparbankslagen (1987:619), 4a kap. 5 första stycket 2. Lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 7a kap. 5 första stycket 2. Lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, 2 kap. 5c. Lagen (2004:46) om investeringsfonder, 2 kap. 3a. Lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, 10 kap. 12a resp. 12 kap. 9a Ovanstående lagar kommer att ändras efter årsskiftet 2006/2007. Vi kommer nedan att redogöra mer ingående om jäv i ABL och RevL. Övriga nämnda lagar behandlas inte i samma omfattning, eftersom ABL varit förebild för liknande bestämmelser om revision för andra associationsformer 71. FAR SRS ger vägledning i hur revisorer och revisionsbyråer skall tolka relevant lagstiftning. Därmed är det nödvändigt att redogöra för FAR SRSs tolkningar av de lagar vi behandlar. 3.3.1 Aktiebolagslagen Jäv för revisorer återfinns i kapitel 9 i ABL 72. Där beskrivs typsituationer då en revisor anses vara jävig och därmed inte behörig att vara revisor. Den typsituation som är central för studien är punkt 4 som lyder: Den får inte vara revisor som är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder bolaget vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller bolagets kontroll däröver 73. I Bokföringslagen (BFL) görs en skillnad på grundbokföring och huvudbokföring. Grundbokföring beskrivs som att affärshändelser skall bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning och huvudbokföring skall presenteras i systematisk ordning 74. Enligt aktiebolagslagens nuvarande lydelse leder alltså inte biträdande av huvudbokföring i samband med revision till en jävsituation. 70 FAR SRS etikkommitté - De nya reglerna om s.k. byråjäv i 9 kap. 17 aktiebolagslagen och motsvarande bestämmelser i andra associationsrättsliga författningar, 2006 71 Prop. 2000/01:146 - Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet, 2001 72 Kap. 9, 17 ABL 73 Ibid 74 Kap. 5, 1 BFL 15

3.3.2 Revisorslagen Diskussionen kring byråjäv har pågått under en längre tid. Redan år 1997 behandlade regeringen i en proposition, frågan om byråjäv 75. Frågan behandlades kortfattat och det konstaterades att skillnaden mellan huvudbokföring och grundbokföring hade passerats av den tekniska utvecklingen, det vill säga att med moderna bokföringsprogram registreras och systematiseras verifikationerna vid samma tidpunkt. Vid denna tidpunkt var inte regeringen beredd att ta något ställningstagande i frågan utan konstaterade bara att det kunde finnas skäl att återkomma till frågan senare 76. Motivet till att inte ta något ställningstagande var att det under denna period pågick en så kallad Revisionsbolagsutredning som bland annat behandlade revisorers oberoende 77. Denna ledde fram till att en ny revisorslag 78 trädde i kraft den 1 januari 2002 där bland annat analysmodellen återfinns. 79 En av de viktigaste ändringarna var det nya sättet att se på revisorns självständighet och opartiskhet i ett revisionsuppdrag. Gamla förbudslistor byttes ut mot en modell för analys av hot mot objektiviteten och av åtgärder som revisorn kunde vidta för att minska eller eliminera hoten. Analysmodellen är utformad enligt ett internationellt synsätt och FAR menar att det borde vara av allmänt intresse att den svenska revisionsmiljön utvecklas i riktning mot en internationell syn på frågan kring revisorns oberoende. 80 Det är revisorn själv som skall pröva revisionsuppdragen för opartiskhet och självständighet. Denna frihet som revisorn får av lagstiftaren ställer krav på motprestation i form av tillfredställande dokumentation. På så sätt kan samhället, genom revisorsnämnden och domstolar i efterhand kontrollera om revisorerna lever upp till det förtroende som ges till dem. 81 3.3.2.1 Analysmodellen en närmare beskrivning Analysmodellen 82 kan delas in i tre steg: 1. Identifiering av förtroendeskadliga förhållanden. 2. Eliminering av förtroendeskadliga förhållanden. 3. Dokumentering av analysen. 1. Identifiering av förtroendeskadliga förhållanden Inför varje uppdrag i revisionsverksamheten skall revisorn pröva om det finns omständigheter som kan utgöra jäv 83. Det finns även en generalklausul för alla andra 75 Prop. 1997/98:99 - Aktiebolagets organisation, 1998 76 Ibid 77 Prop. 2000/01:146 - Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet, 2001 78 Ibid 79 Justitiedepartementets promemoria - Några frågor om revision, 2003 80 FARs samlingsvolym del 2, 2004 81 Ibid 82 RevL 21 83 Kap. 9, 17 ABL 16

omständigheter som i övrigt kan störa förtroendet för hans eller hennes opartiskhet eller självständighet 84. Det finns i analysmodellen 85 fem typsituationer där det alltid medför, oberoende omständigheterna i det enskilda fallet, en presumtion att revisorn måste avböja eller avsäga sig uppdraget. De hot mot revisorns oberoende och opartiskhet som kommer att behandlas mer ingående är självgranskningshot och partställningshot då de får anses som mest anknutna till byråjäv. Övriga hot beskrivs endast kortfattat. Ett egenintressehot uppstår då revisorn eller någon person i revisionsgruppen där revisorn är verksam har direkta eller indirekta ekonomiska intressen i klientens verksamhet. 86 Ett självgranskningshot uppstår när revisorn eller någon i revisionsgruppen där revisorn är verksam vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lämnat råd i en fråga som revisorn i revisionsuppdraget kan bli tvungen att ta ställning till. Då en revisor ofta ger uppgifter om regler och rekommendationer och svarar på frågor om tillämpning kan råden ofta ge upphov till självgranskningshot. Om råden har varit okomplicerade borde inte det leda till självgranskningshot. Förtroenderisken kan även dämpas med hjälp av fungerande interna kvalitetskontrollsystem. Även när revisorn har varit anställd av klienten tidigare uppkommer ett självgranskningshot. 87 Även indirekta självgranskningshot föreligger och måste tas i beaktning. Exempel på ett sådant hot kan vara om en till revisorn närstående person har deltagit i det arbete som revisorn skall granska. 88 Om revisorn själv eller en person i revisionsgruppen där revisorn är verksam har tidigare arbetat med granskningsuppdraget och gjort ställningstaganden vilka revisorn måste granska uppstår ett självgranskningshot som normalt sett accepteras. Exempel på ett sådant hot är om en revisor granskar ett förhållande i en årsredovisning vilket han eller hon i föregående års räkenskaper redan granskat. 89 Ett partställningshot uppstår då revisorn eller en person i revisionsgruppen uppträder eller har uppträtt till stöd eller mot klientens ståndpunkt i en rättslig eller ekonomisk fråga. Ett sådant hot bör rubba förtroendet för opartiskheten eller självständigheten. Om revisorn biträder klienten med kontakter med skattemyndigheten eller i en skatteprocess uppstår ett partställningshot. Vidare uppstår sådant hot om revisorn företräder klienten i förhandlingar om förvärv eller försäljning av företagets tillgångar. 90 Vänskapshot uppkommer då revisorn eller någon i revisionsgruppen har nära personliga relationer till uppdragsgivaren eller till någon person i dennes ledning. 84 Kap. 9, 18 ABL 85 RevL 21 86 FARs samlingsvolym del 2, 2004 87 Ibid 88 Ibid 89 Ibid 90 Ibid 17

Skrämselhot uppstår när revisorn eller en person i revisionsgruppen utsätts för hot och påtryckningar som är ägnade att inge obehag. 91 Generalklausulen innebär att revisorn skall avböja eller avsäga sig uppdraget även om något av de ovan nämnda hot inte föreligger, men det ändå finns omständigheter som kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet och självständighet. 92 2. Eliminering av förtroendeskadliga förhållanden Presumtionen, att revisorn skall avböja eller avsäga sig ett uppdrag om det föreligger omständigheter som leder till att förtroendet för revisorns opartiskhet och självständighet kan rubbas, kan genom två sätt brytas; dels kan det ske genom att i det enskilda fallet kan anses att omständigheterna faktiskt inte leder till att förtroendet rubbas, dels genom att åtgärder, vidtagna eller planerade, kan säkerställa att förtroendet inte kommer att rubbas. 93 Vilka åtgärder som revisorn kan vidta eller vilka omständigheter som kan råda för att inte behöva avböja eller avsäga sig uppdrag där förtroendeskadliga omständigheter råder behandlas nedan. FAR beskriver vilka omständigheter som innebär att det saknas anledning att anta att förtroendet rubbas genom att exemplifiera 94 : Affärstransaktioner, som är av vardaglig, ordinär karaktär och har samma villkor som för andra transaktioner, mellan revisor och klient. Tidigare anställning av revisorn hos klienten om anställningen ligger långt bak i tiden eller inte avsåg det som revisionen avser. Det förhållande någon i revisionsgruppen har med någon i klientens ledning om det kan konstateras att personen inte har någon anknytning till revisionsuppdraget eller kan påverka revisionsuppdraget. Om någon person i revisionsgruppen äger aktier i klientens bolag men personen inte har någon faktisk anknytning till revisorerna eller insyn i uppdraget. Som tidigare nämnts är det andra alternativet att undgå att avböja eller avsäga sig ett uppdrag om revisorn kan påvisa att planerade eller vidtagna åtgärder undanröjer anledningar till att förtroendet för opartiskhet eller självständighet rubbas. Vilka åtgärder som måste vidtas beror på hotet och den konkreta situationen. 95 91 FARs samlingsvolym del 2, 2004 92 Ibid 93 Ibid 94 Ibid 95 Ibid 18