Ett LundaMaTs-projekt Argument för ett sunt resande till skolan I Lund skjutsas nästan vart fjärde barn dagligen eller mycket ofta till skolan. Detta får flera negativa konsekvenser. För barnen, som i ökande utsträckning blir inaktiva, överviktiga och sjukliga samtidigt som deras rörelsefrihet och handlingskraft beskärs. För trafiksäkerheten, när massvis med bilar under stressade förhållanden anländer utanför skolorna. För miljön, med buller, avgaser och klimatförändringar som följd. Detta häfte innehåller argument och fakta som stöd för ett sunt resande till skolan till fots eller med cykel på bekostnad av bilskjutsning. LundaMaTs Miljöanpassat transportsystem LUNDS KOMMUN Tekniska förvaltningen 1

Innehåll Del 1 Föräldrars skäl till att skjutsa och argument som talar emot detta... 4 Det är inget problem att skjutsa till skolan... 4 Det är för lång väg att gå till skolan... 5 Barnet måste bli äldre och mer trafikmoget... 6 Skolvägen är trafikfarlig... 7 Barnet har ingen att ta följe med... 8 Måste ändå skjutsa yngre syskon till dagis som ligger intill skolan... 9 Jag skjutsar redan så lite... 10 Risk för överfall på skolvägen, många suspekta individer i omgivningen... 11 Det är onödigt att barnet går när jag ändå kör förbi skolan på väg till jobbet... 12 Barnet vill inte gå eller cykla... 13 Jag börjar så tidigt på morgonen och slutar så sent... 14 Det är för mycket bilar runt skolan så därför vill inte jag att mitt barn går... 15 Det tar för lång tid att gå eller cykla... 16 Skolbussen går så tidigt på morgonen, den tar lång tid, passar dåligt med barnens skoltider och hållplatsen ligger nära en trafikfarlig väg... 17 Del 2 Fakta om biltrafik, miljö och klimatförändring... 18 Biltrafiken och miljöhoten, växthuseffekten... 18 Ozonskiktet, försurning, marknära ozon, dålig luft och buller i tätorter... 19 Övergödning av vatten, giftiga metaller, organiska miljögifter, främmande organismer, hoten mot den biologiska mångfalden... 20 Överuttag av lagerresurser, exploatering av mark, avfall... 21 De femton miljökvalitetsmålen... 22 2

Argumentkatalog Nästan vart fjärde skolbarn i årskurserna F-3 i Lunds kommun skjutsas dagligen eller mycket ofta till och från skolan. Den siffran borde vara lägre för skolbarnens hälsas skull liksom för trafiksäkerhetens och miljöns. Projektet Gå och cykla till skolan ingår i Lunds kommuns satsning på ett miljöanpassat transportsystem, Lunda-MaTs. Projektets mål är att minska skjutsandet av barn till och från skolan och därigenom reducera koldioxidutsläppen från dessa resor med 26 procent. Varje läsår kommer en ny årskurs barn och föräldrar där en viss del använder bilen. Trenden i Sverige är att andelen barn som skjutsas ökar. Det är alltså viktigt att dessa frågor hålls aktuella även efter att projektet har avslutats. Denna argumentkatalog har tagits fram av projektet som ett stöd för skolledare, lärare, miljöombud inom grundskolan och skolhälsovården. Tanken är att ge dessa grupper stöd i argumentationen för ökat promenerande och cyklande till skolan på bekostnad av skjutsning i bil. Avsikten är inte att moralisera över de föräldrar som skjutsar, utan att lyfta fram de positiva effekter som följer av ökat promenerande och cyklande till skolan för eleverna, för föräldrarna, för skolan och för hela samhället. Argumentkatalogen består av två delar. Del 1 utgår ifrån de skäl till att skjutsa som föräldrar angett i en enkäten våren 1999. För varje skäl följer ett argumenterande stycke med utgångspunkten att eleverna ska kunna gå eller cykla till skolan. Del 2 är en faktadel som kortfattat beskriver biltrafikens miljöpåverkan, de 15 miljökvalitetsmålen som riksdagen godkänt samt klimatkommitténs förslag angående transportsektorn. Lund juni 2001 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Gatu- och trafikkontoret Håkan Lockby Gatuchef Christina Nilsson Gå och cykla till skolan 3

Del 1 Föräldrars skäl till att skjutsa och argument som talar emot detta Det är inget problem att skjutsa till skolan Jo, men problemen kan vara lätta att skjuta åt sidan eftersom de inte drabbar enskilda familjer direkt. De handlar om miljöförstöring, risker i trafiken och ohälsa genom ett fysiskt inaktivt liv. Trafiken är vårt största miljöproblem. Nationella mål och internationella överenskommelse styr Sveriges miljöarbete. En viktig åtgärd är att minska biltrafiken. Koldioxidutsläpp från biltrafik förstärker växthuseffekten och förändrar jordens klimat.koldioxiden kan inte renas bort i katalysatorer. Det lättaste sättet att minska biltrafiken är förstås att sluta köra bil vid de korta resorna. Dessa kan enkelt ersättas med t.ex. cykling eller promenerande. Exempel på korta bilresor är just hämtning och lämning av barn vid skolan. 4 Ökad biltrafik innebär risk för fler trafikolyckor. Barn har inte samma möjlighet som vuxna att klara av trafikens krav eftersom de är kortare, har begränsat synfält, inte fullt utvecklad stereohörsel och svårt att bedöma hastigheter och avstånd. Barn är dessutom impulsiva. I miljöer där barn vistas vid skolor och längs skolvägar bör man därför minimera biltrafiken. Antalet barn och unga som regelbundet motionerar eller idrottar minskar. Datorer, tevespel och videor bidrar till barnens allt mer stillasittande liv. Samtidigt skjutsas ständigt fler barn i bil till skolor och fritidsaktiviteter. Att vara fysiskt inaktiv innebär ökad risk för en rad sjukdomar och att dö i förtid. Att gå eller cykla till skolan ger barnen åtminstone ett minimum av motion.

Det är för lång väg att gå till skolan Den genomsnittliga skolvägen i Lunds kommun är 1 300 meter, skolskjutsbarnen inräknade. I tätorten har fler än hälften av barnen kortare skolväg än 1 000 meter. Detta avstånd är inte långt. Skolvägens längd framgår av en skolvägsenkät som genomfördes våren 1999 för barn i åk F-3. Medelvärdet var alltså 1 300 meter medan medianvärdet (det mittersta värdet) var 1 000 meter. I Lunds tätort är skolvägarna korta. Fler än hälften av eleverna har mindre än 1 000 meter att gå och en tredjedel har mellan 1 000 och 2 000 meter till skolan. De elever i Lunds tätort som har längre än 2 000 meter är elever som valt andra skolor än den närmaste, t.ex. friskolor. Fördelat på de gamla kommundelarna var andelen barn med kortare än 1 000 meters skolväg följande: Centrum 46 procent, Norr 49, Väster 53, Söder 57, Östra Torn Linero 51, Torn 52, Södra Sandby 58, Dalby 43, Genarp 46 och Veberöd 31 procent. Flest barn med lång skolväg finns i byarna. I Veberöd har 30 procent av de unga skolbarnen längre än 2 000 meter, i Genarp 29 procent, Dalby 22, Södra Sandby 15 och i f.d. kommundelen Torn som innefattar Stångby, Håstad, Vallkärra och Odarslöv har 20 procent av eleverna i åldern 6-9 år längre än 2000 meter. Omvänt gäller alltså att mellan 70 och 80 procent av barnen i byarna och på landsbygden har alltså kortare skolväg än 2 000 meter. 5

Barnet måste bli äldre och mer trafikmoget... Vad är trafikmoget? Är det endast en fråga om ålder? Nej! För att kunna bedöma trafiken krävs även erfarenhet och omdöme. Erfarenhet kan barnen bara få genom att röra sig i trafiken. Det innebär att barnen inte får hindras från att vistas i sin närmiljö. Det behövs också träning i att generalisera sina trafikkunskaper för att kunna bedöma trafiksituationer som inte är exakt likadana som dem man är vana vid. Barnen är alltså mer hjälpta av att gå till skolan med sina föräldrar och därigenom få hjälp, vägledning och träning i trafiken, än att bli skjutsade i bil fram till 10-12-årsåldern för att därefter då de anses trafikmogna gå eller cykla själva till skolan. När barnen börjar skolan har de rent motoriskt kapacitet att färdas i trafiken. Men uppfattningsförmåga och bedömningsförmåga utvecklas långsammare och i individuell takt. Barn har snävare synfält än vuxna och är kortare; de har därför svårare att överblicka trafiken. Dessutom syns de inte själva lika bra som vuxna. Barns hörsel är oftast färdigutvecklad vid åtta års ålder. Tolv år är den ålder då man anser att barn är mogna att börja cykla själva i trafiken. Då kan de vara trafikmogna, om de fått träning i att vistas i trafiken. Men koncentrationsförmågan att hålla tanken riktad på en sak under längre tid utvecklas fram till cirka 14 års ålder. Enligt detta skulle ett barn inte vara trafikmoget förrän vid 15 års ålder om trafikmognad endast hade med åldern att göra. 6

Skolvägen är trafikfarlig Ja, detta är många gånger ett reellt problem. Ändå måste vi föräldrar ifrågasätta om en trafikfarlig skolväg motiverar oss till att även göra skolans närmiljö mer trafikfarlig genom att köra bil dit. Ju fler bilar som cirkulerar runt skolorna, desto större risker för barnen. Stora vägar utgör barriärer, trafikljus förbättrar inte trafiksäkerheten, höga hastigheter är ett allvarligt hot och många bilister visar inte barn nödvändig hänsyn. Riskerna för barnen på skolvägarna är många och skall tas på allvar. Lunds kommun har därför satsat flera miljoner på att förbättra skolvägarna. Genom trafikmiljöprojekten Gå och cykla till skolan och Cykelkommunen Lund (1999-2001) har stora satsningar gjorts på att förbättra skolvägarna genom bl.a. följande åtgärder: Utbyggt gång- och cykelvägnät Bredare gång- och cykelbanor, ökad och tydligare separering mellan fotgängare och cyklister Fartsänkande åtgärder såsom upphöjningar, busskuddar, förträngningar, sidoförskjutningar och avvikande beläggningsmaterial Förbättrad belysning Översyn och ombyggnad av övergångsställen Att bygga säkra skolvägar är inte gjort i en handvändning. Skolvägarna förändras ju även när nya skolor byggs, gamla läggs ner eller genom omorganisationer. Nya bostadsområden ger också nya skolvägarna. Tekniska förvaltningen behöver därför få synpunkter från föräldrar och elever för att identifiera farliga korsningar och sträckor. Genom att fler föräldrar går och cyklar med sina barn till skolan kan detta arbete leva vidare. 7

Barnet har ingen att ta följe med Detta borde vara ett av de lättaste problemen att lösa. Genom skolans klasslistor kan du komma i kontakt med barn som bor i samma bostadsområde och bilda en sk. vandrande skolbuss. Ett första telefonsamtal kan ge både mycken insparad tid, större säkerhet och nya vänner för hela familjen. En vandrande skolbuss är ett organiserat samgående där föräldrar hjälper varandra och turas om att följa sina och andras barn. Ett exempel: Fem familjer från samma bostadsområde bildar en vandrande skolbuss. Varje familj ansvarar för en dag i veckan och följer då samtliga barn till skolan. Flera barn som går tillsammans med en vuxen är tryggt och säkert för alla. Barnen får motion, frisk luft och trafikträning. Risken att de ska bli överfallna eller hotade av personer som de möter på skolvägen minskar också när de har sällskap av en vuxen. En av de största vinsterna är dock att barnen får en gemenskap när de går tillsammans. Skolvägen blir ett äventyr i sig, där barnen upptäcker saker tillsammans och kan prata om vad de ska göra på rasterna och efter skolan. En vandrande skolbuss är därför ett utmärkt sätt att hjälpa sitt barn att få klasskamrater då det börjar i skolan. 8

Måste ändå skjutsa yngre syskon till dagis som ligger intill skolan Även yngre syskon kan följas till dagis till fots eller skjutsas på cykel. Ju tidigare man grundlägger goda vanor, desto mer självklara blir de för barnen. Även om syskonen ska åt samma håll, behöver de inte ta följe. Dessutom kan morgonproceduren bli enklare om äldre syskon får gå hemifrån när de är klara, utan att behöva vänta på småsyskon och föräldrar. Då slipper skolbarnen dessutom ta omvägen om dagis. Barn som ges möjlighet att själva ta sig fram i sitt närområde blir också mer handlingskraftiga och på sikt mer självsäkra, än barn som ständigt skjutsas. Att skjutsa sina barn innebär också att man begränsar deras rörelsefrihet. 9

Jag skjutsar redan så lite Bra! Men lite kan alltid bli ännu mindre eller inte alls. Vinsterna för miljön är större än vad du kanske tror. Och vinsterna för hälsan är också mycket stora. I boken Tänk om... 40 räkneexempel för miljötänkare utgiven av Naturskyddsföreningen finns några exempel som visar hur stor betydelse små förändringar har om många gör samma sak. Tänk om alla dagens bilresor i Sverige kortare än två kilometer ersattes med cykelfärd eller promenad. Då skulle vi spara upp till 130 miljoner liter bensin och minska utsläppen av koldioxid med 295 000 ton. Den insparade bensinen motsvarar 1,1 TWh. Eller tänk om vi kunde ersätta varannan av dagens bilresor i Sverige under tio kilometer med cykel eller spårtrafik. Då skulle vi spara upp till 800 miljoner liter bensin vilket sänker utsläppen av koldioxid med nästan 2 miljoner ton. Detta är åtta procent av vägtrafikens totala utsläpp av koldioxid. Vinsterna för den personliga hälsan är också väldigt stora. Personer som aldrig motionerar och sällan rör sig dvs. är fysiskt inaktiva riskerar att dö i förtid. Men å andra sidan räcker det med måttlig motion som att gå till skolan 30 minuter om dagen för att halvera risken att dö i förtid. 10

Risk för överfall på skolvägen, många suspekta individer i omgivningen Bättre än att välja bilen är i så fall att gå tillsammans, barn och vuxna. En vandrande skolbuss skapar trygghet även i det här fallet. Vandrande skolbuss dvs. att vuxna turas om att följa barn från flera familjer ger trygghet på många sätt. En vuxen som följer barnen hjälper dem att ta sig fram säkert i trafiken. Den vuxne ger också skydd mot överfall, hotfulla vuxna eller äldre elever som uppträder skrämmande mot de små. Speciellt då barnen börjar skolan som 6- och 7-åringar kan de behöva detta stöd. När de blir äldre räcker det kanske med att de går tillsammans. Det både är och känns tryggare. På samma sätt som trafiksäkerheten blir sämre för de barn som går och cyklar till skolan om fler föräldrar skjutsar med bil dit, blir tryggheten på skolvägen lidande om färre barn och vuxna utnyttjar den till fots eller per cykel. Då riskerar skolvägen att bli ödslig och ännu mer hotfull. 11

Jag kör ändå förbi skolan på väg till jobbet och då är det onödigt att barnet går... Det är aldrig onödigt att ett barn rör sig. Motion är i dag en bristvara. Andelen barn som regelbundet motionerar eller idrottar har minskat under de senaste decennierna. Samtidigat har utvecklingen gått mot ett ökat bilskjutsande av barn både till skolan och fritidsaktiviteter. På fritiden ägnar sig allt fler barn åt datorspel, TV-spel, video- och TV-tittande. Barn leker numera sällan utomhus. Det normala är att vara inne. Riskerna med fysisk inaktivitet är många: benskörhet, övervikt, hjärtoch kärlsjukdomar, vissa typer av cancer, ålderdiabetes och för tidig död. Benmassan byggs upp under barndomen genom motion. Redan vid en måttlig ökning av motionen märks förbättringar på benmassan hos barn. Efter 30-årsåldern kan man inte längre förbättra sin benmassa. Fysisk aktivitet hos barn minskar risken för besvär i rygg och skuldror högre upp i åldern. I dag är det dessvärre lika vanligt med rygg- och nackbesvär hos 15-åringar som bland vuxna. Motion stimulerar även immunförsvaret. Det gör så man sover bättre och har till och med en positiv inverkan på lättare depressioner. Motion ger även bättre motorik och kroppskännedom. Detta i sin tur underlättar inlärningsförmågan och koncentrationsförmågan, samt ger ökad självkänsla i en friskare kropp. Barn behöver röra på sig för att lära sig, helt enkelt. 12

Barnet vill inte gå eller cykla Vad får vi för barn om vi vänjer dem vid att bestämma och att alltid få som de vill? Är det sådana barn vi vill ha? Det ingår i vårt föräldraansvar att avgöra vad som är bäst för barnen. Det ansvaret kan inte läggas på dem, vilket sker om man låter barnen bestämma. Kan ett litet barn på 6-7 år avgöra att promenad till skolan är bättre för dess egen hälsa än att bli skjutsad i bil? Kan ett barn på 8-9 år bedöma om trafiksäkerheten försämras om det får skjuts till skolan? Kan en 10-åring förstå sambanden mellan biltrafik, koldioxid och klimatförändringar? Ett barn som skjutsas utestängs från den gemenskap som skolvägen kan ge. Ett barn som skjutsas får inte motion och kommer fram mer trött till skolan. Ett barn som ständigt skjutsas begränsas i sin rörelsefrihet, eftersom det blir beroende av föräldrarnas tid, möjlighet och vilja att skjutsa. Barn som får förtroendet och träning i att ta sig fram i sin närmiljö blir handlingskraftiga och får därigenom bättre självförtroende. 13

Jag börjar så tidigt på morgonen och slutar så sent Långa arbetsdagar kan givetvis upplevas som ett problem för barnen som får långa skoldagar. Då är det naturligt att man som förälder hoppas kunna korta skoldagen genom att åka bil till och från skolan. Men det är inte säkert att biltransporten är snabbast, åtminstone inte om man bor i tätorten. Flera restidsjämförelser som Lunds kommun genomfört har visat att bilen inte är snabbast. När man tar tid från dörr till dörr, och räknar alla faktorer som att gå till bilen, spänna fast barn i bilstolen, köra sträckan och slutligen hitta parkeringsplats/avlämningsplats, visar det sig att cykel för det mesta är snabbare än bil. Cykelvägarna är dessutom ofta mer gena än bilvägarna. Det låter kanske oväntat, men att cykla är många gånger ett sätt att vinna tid. Så vill du stressa mindre till skola och arbete cykla dit! Det finns också andra alternativ om man vill korta barnets vistelse i skola och fritids: att gå ner i arbetstid, att låta någon annan hämta barnet, att låta barnet följa med kompisar hem eller gå hem själv och vara hemma en stund innan föräldrarna kommer hem. 14

Det är för mycket bilar runt skolan, därför vill jag inte att mitt barn går Det är inte riskfritt att skjutsa sina barn med bil till skolan. I vissa fall är det faktiskt så att den farligaste platsen på barnens skolväg är utanför skolan, när barnen släpps av på morgonen. Nästan aldrig är skolans närområde anpassat för den intensiva trafik som uppstår då massvis av föräldrar anländer på kort tid, under tidspress och på en begränsad yta, för att släppa av sina barn. Beteendeobservationer som gjorts inom projektet Gå och cykla till skolan visar att flera risker uppstår t.ex. genom att föräldrar parkerar olämpligt och ibland även olagligt, backar ut mot trafiken eller över barns gångbanor, släpper av sina telningar mitt i gatan, inte respekterar vare sig stoppförbud eller väjningsplikt vid övergångsställen. Oroväckande många föräldrar körde också för fort förbi skolorna. Dessa risker leder till att andra föräldrar känner oro inför att låta sina barn gå eller cykla till skolan. Även de väljer att skjutsa med bil. Så skapas en negativ spiral. Men ökat skjutsande löser inte problemet utan gör det bara värre. I Sverige är vi på väg att följa den utveckling som skett i Storbritannien. Där har bilskjutsandet ökat på ett decennium från några procent till drygt tre fjärdedelar av alla barn. I Lund skjutsas omkring en fjärdedel av alla skolelever (6-9 år) regelbundet. Skjutsningen är störst i byarna och vanligare på eftermiddagen än på morgonen. 15

Det tar för lång tid att gå eller cykla Vad är för lång tid? Och vad är acceptabel tidsåtgång? Enligt SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys, är restiden per dag och svensk 59 minuter. I stora städer såsom Lund ligger restiden för invånarna ett par minuter kortare per dag. Restiden gäller alla typer av resor sammantaget, till arbete, för ärenden och för fritidsaktiviteter. Invånarna i Sveriges norra glesbygd har den kortaste restiden med 53 minuter per dag och stockholmarna den längsta med 64 minuter per dag. 20-30 minuter på morgonen och lika lång tid på eftermiddagen är alltså mycket vanligt. Att gå en halvtimme om dagen är också precis den mängd motion som rekommenderas av Folkhälsoinstitutet för att inte riskera dö i förtid pga. fysisk inaktivitet. Under Sätt Sverige i rörelse-kampanjen år 2001 är ett av honnörsorden En halvtimme motion om dagen. Skolvägar i Lunds kommun som ligger inom tätorterna är i regel kortare än en kilometer. Att gå denna sträcka tar för en lågstadieelev ungefär 20-30 minuter. Att cykla går på under tio minuter. Observera att barnen inte behöver cykla själva, utan kan skjutsas på cykel av vuxen. 16

Skolbussen går så tidigt på morgonen, den tar lång tid, passar dåligt med barnens skoltider och hållplatsen ligger nära en trafikfarlig väg... Kommunen ansvarar för skolskjutsverksamheten. För att denna ska fungera så bra som möjligt är det viktigt med en dialog mellan skolbarn, föräldrar och kommunen. Behoven av skolskjuts varierar från läsår till läsår, beroende på barnens ålder och bostad. För varje höst kommer nya 6- och 7-åringar som är skolskjutsberättigade, samtidigt som äldre elever lämnar skolans värld. Även skolornas organisation, skoltiderna och taxesystemet för fritidshem påverkar behovet av skolskjuts. Eftersom behoven förändras behövs en dialog. Som förälder kan man givetvis trots detta uppleva att verksamheten är svår att förändra. Det finns faktorer som man som förälder rår över själv. Frustrationen över att skolbussen tar tid, både i väntetid och restid, är ett sådant exempel. Hur mycket tid förlorar barnet egentligen på att åka skolbuss? Egen transport tar också tid och att gå till hållplatsen ger motion; den tiden som man vinner på egen transport borde läggas på motion utanför skoltid för att jämförelsen ska bli helt riktig. Promenaderna mellan hemmet och hållplatsen är positiva eftersom de ger daglig motion. Om hållplatsen upplevs som mörk och trafikfarlig kan man givetvis följa med sitt barn och vänta på bussen tillsammans. Att något tar lite längre tid behöver inte betyda att det är ett sämre alternativ. Genom att sätta tidsaspekten som det viktigaste, överför vi ibland vår egen stress på barnen. Många barn och unga tycker faktiskt att det är roligt att åka skolbuss. Det måste också värdesättas! 17

Del 2 Fakta om biltrafik, miljö och klimatförändring Biltrafiken och miljöhoten Naturvårdsverket har listat de 13 miljöhot som är mest allvarliga och som bör prioriteras i det svenska miljöarbetet. Biltrafiken finns med som källa till tolv av de 13 miljöhoten. 1) Växthuseffekten Runt jorden finns ett värmande täcke av gaser, främst koldioxid och vattenånga, som håller kvar en del av solstrålarnas värme på jordytan. Tack vare växthuseffekten är jordens medeltemperatur 15 plusgrader i stället för 18 minusgrader. Men förbränningen av fossila bränslen leder till enormt stora utsläpp av koldioxid. På detta sätt förstärks växthuseffekten täcket blir tjockare och jordens medeltemperatur stiger. Biltrafiken svarar för 25-30 procent av utsläppen av växthusgaser och denna andel stiger eftersom bilismen ständigt ökar. När jordens klimat förändras får det mycket dramatiska följder. Havsnivån förväntas stiga med ungefär en halvmeter och drabba bl.a. deltaområden kring Nilen samt de stora kinesiska och indiska floderna. Vädret blir mer extremt; översvämningar och stormar förvärras, torra områden blir torrare, regnigare ännu regnigare. Odlingsbetingelserna förändras över hela jorden och vi får en omfattande skogsdöd. 18

2) Ozonskiktet Ozonskiktet ett par mil upp i stratosfären skyddar oss från skadlig ultraviolett strålning från solen; en strålning som kan ge hudcancer och ögonskador. Ozonskiktet är en förutsättning för biologiskt liv på jorden. Detta skyddande ozonskikt håller nu på att brytas ner och över polerna finns växande s.k. ozonhål. Ozonskiktet bryts ner bl.a. av freoner som finns i kylanläggningar. En annan stor ozonförstörare är lustgas som bl.a. finns i bilavgaser. 3) Försurning Svavel och kväve frigörs vid förbränning av fossila bränslen, reagerar med vattenångan i luften och regnar ner som svavelsyra och salpetersyra, s.k. surt regn. Då sjunker ph-värdet i marken och vattendragen. Surt vatten i sjöar gör att känsliga djur dör, t.ex. lax, kräftdjur och musslor. På land störs växternas rotsystem och näringsupptaget försämras. Samtidigt frigörs giftiga tungmetaller i marken vilka kan tas upp av växter och djur och förgifta dessa. Gifterna går sedan vidare till oss människor när vi äter förgiftade grödor och djur. Försurningen är alltså ett hot mot den biologiska mångfalden. Biltrafiken står för en stor del av utsläppen av försurande kväve (i form av kväveoxider). 4) Marknära ozon Till skillnad mot ozonskiktet i stratosfären, som är positiv för oss, är ozon nere på marken något som är skadligt och oönskat. Ozon är en frätande gas som skadar våra slemhinner, ögon och andningsvägar. Marknära ozon bildas av kolväten från bilavgaserna under inverkan av solljus. Marknära ozon skadar även växtligheten och orsakar därigenom omfattande skördeförluster. Enbart i Sverige beräknas skördeförlusterna pga. marknära ozon ligga på en miljard. 5) Dålig luft och buller i tätorter Bilen är självklart en av de stora miljöbovarna i detta drama. Lokalt längs mycket trafikerade vägar kan avgasnivåerna bli mycket höga och direkt hälsovådliga. Men även vid avgashalter under gränsvärdena drabbas människor med känsliga luftvägar, astma eller allergier. Undersökningar vid Huddinge sjukhus har visat att kvävedioxiden i avgaserna förvärrar både astmaoch allergiattackerna. Buller från vägar är också ett mycket stort miljöproblem. Buller är den miljöstörning som drabbar flest människor. 19

6) Övergödning av vatten Kväveoxider från bilavgaserna leder inte bara till försurning utan även till övergödning. Kväve är nämligen ett näringsämne och det stora nedfallet leder till att sjöar och vattendrag övergöds av det alltför stora kvävenedfallet. Följden blir en kraftig tillväxt av alger. När algerna sedan dör och bryts ner uppstår syrebrist i vattnet. Då får vi bottendöd och giftigt svavelväte bildas på botten. Övergödningen leder också till att vissa arter slås ut medan andra får en kraftig tillväxt. Balansen rubbas. 7) Giftiga metaller I dag sprids giftiga metaller såsom bly, kvicksilver och kadmium över hela jorden och in i alla levande organismer. Bilen bidrar direkt med bly från blyad bensin samt indirekt via försurningen som gör att metaller blir mer rörliga i marken. Tungmetaller finns också i bilarnas bromssystem och däck. 8) Organiska miljögifter I dag har man hittat miljögifter i isbjörnar och sälungar som levt mycket långt från utsläppskällorna. Miljögifterna ackumuleras i näringskedjorna och skadar olika organismer på olika sätt. Biltrafiken bidrar till detta miljöhot med bl.a. bensen som finns i bilavgaserna och utsläpp av organiska miljögifter vid biltillverkningen. Däckens slitage medför att s.k. polyaromatiska kolväten ständigt avges. 9) Främmande organismer Här avses t.ex. genmanipulerade grödor. Här finns ingen direkt koppling till biltrafiken. 10) Hoten mot den biologiska mångfalden Artrikedomen på jorden ska ses som en genetisk livförsäkring som hindrar ekosystemen från att slås ut. När artrikedomen minskar, drabbar det till slut även oss människor. Skåne är den del av Sverige som är värst drabbat. Globalt har artutslagningen nått skrämmande proportioner. Den biologiska mångfalden hotas bl.a. av försurning, övergödning samt spridning av miljögifter och tungmetaller där biltrafiken är stor bov samt även av det moderna jordbruket och av trängsel och konkurrens om markytorna. 20

11) Överuttag av lagerresurser Med detta menas att vi tömmer jorden på resurser såsom olja, kol, fosfor och metaller. Mycket används för biltillverkning och bränsleproduktion. Vi tar upp ämnen från jordskorpan som lagrats in där under årmiljarder och omvandlar detta till olika former av luftföroreningar. Detta kallas ibland för molekylsopor. 13) Avfall Allting sprids och ingenting försvinner. Detta är två mycket viktiga naturlagar. När bilarna skrotas är de inte borta. Avfallet som läggs på soptippar eller förbränns kommer upp i annan form, t.ex. som luftföroreningar och giftigt lakvatten. På samma sätt innebär däck som slits ut och bilar som rostar att föroreningar har spridits i atmosfären. 12) Exploatering av mark Bilismen kräver självklart stora arealer för vägar och parkeringsplatser. Detta leder till bl.a. hot mot den biologiska mångfalden, exploatering av högproduktiv jordbruksmark, trängsel i städerna, barriärer i landskapet och, inte minst, förfulning av landskapet. 21

De femton miljökvalitetsmålen Regeringen föreslog i sin miljöproposition Svenska miljömål femton miljökvalitetsmål. Riksdagen har antagit målen och gav regeringen i uppdrag att ta fram konkreta delmål. De femton nationella miljökvalitetsmålen skall uppfyllas inom en generation för att nå en hållbar utveckling. Våren 2001 kom regeringens förslag till konkretiserade delmål och åtgärdsstrategier för fjorton av de femton miljökvalitetsmålen. Det sista miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan tas upp i en särskild proposition vid ett senare tillfälle. Märkta med * är miljökvalitetsmål där det finns delmål föreslagna med tydliga kopplingar till biltrafiken. 22 1. Frisk luft * 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans, levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning * 7. Bara naturlig försurning * 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö * 12. Giftfri miljö * 13. Säker strålmiljö * 14. Skyddande ozonskikt * 15. Begränsad klimatpåverkan * En speciellt tillsatt klimatkommitté har utarbetat ett förslag till svensk klimatstrategi, som överlämnades till miljöministern i april 2000. Klimatkommittén konstaterar att transporterna svarar för cirka 40 procent av koldioxidutsläppen i Sverige. Utsläppen har ökat under 1990-talet och beräknas fortsätta öka om inga ytterligare åtgärder vidtas. Klimatkommittén föreslår därför bl.a. höjt bensinpris, ökad bränsleeffektivitet för nya bilar, att försäljningsskatt för nya bilar och den årliga fordonsskatten differentieras efter bilarnas koldioxidutsläpp, statligt stöd till forskning och utveckling av biodrivmedel, miljöstyrande trängselavgifter i tätorter (vägtullar) samt olika informationsåtgärder riktade mot bilister.

23

Vandrande skolbuss ett av många argument för ett sunt resande till skolan. En vandrande skolbuss består av ett antal familjer som gått samman och där de vuxna turas om att följa alla familjernas barn till och från skolan. Denna argumentkatalog för ett sunt resande till skolan har producerats av projektet Gå och cykla till skolan. Projektet ingår i LundaMaTs som är Lunds kommuns arbete för att skapa ett miljöanpassat transportsystem. Argumentkatalogen ska ge personal inom grundskolan stöd i arbetet för att få fler elever att gå eller cykla till skolan då detta är det bästa alternativet för elevernas hälsa, för trafiksäkerheten och för miljön. Texter: Christina Nilsson Illustrationer: Peter Jönsson LundaMaTs Miljöanpassat transportsystem LUNDS KOMMUN Tekniska förvaltningen 24