BHV-Nytt Nr 4, dec 2009 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 18 Innehåll God Jul och Gott Nytt År! sid 2 Barnkonventionen 20 år sid 3 Ny samlad statistik om amning och föräldrars rökvanor sid 4 Vaccinstatistik i Sverige, Pneumokockvaccin, sid 5 Fortsatt vaccinering av barn som flyttar in från andra länder Vaccinering av prematura barn, sid 6 Febernedsättande medicinering vid vaccinationer Nationell plan för barnsäkerhetsarbetet, sid 7 Nytt Plus Test slår vakt om barnens säkerhet i bilen, Omskärelse på ickemedicinsk grund, Ny hemsida - Barn som anhöriga D-vitamin, Vätskeersättning sid 8 Komjölksfritt på Livsmedelsanvisning, sid 9 BHV-datajournalen Lästips, Tips från läsare, Utbildning/fortbildning 2010 sid 10 Protestskrivelse mot Anna Wahlgrens råd, sid 11 Artiklar ur Läkartidningen Vaccinationsvisa sid 12
God Jul och Gott Nytt År! Det gångna året kommer sannolikt att gå till historien som året vi influensavaccinerade. Först planerade vi och kavlade upp ärmarna, sedan väntade vi på det försenade vaccinet, och när det till sist kom räckte det inte till alla som ville ha. Förhoppningsvis har alla fått sin första vaccindos när julfriden lägger sig över landet. Njut av välförtjänt vila innan vi tar nya tag med statistiksiffror och andra vaccindosen. Mycket annat än vaccinationer har vi också hunnit med. I Kolsva har kursen om jämställdhet och gruppdynamik tillsammans med mödrahälsovården givit mersmak och ska följas upp, men kanske inte som internatkurs. Hösten 2010 ordnas Hur mår våra barn som vanligt för bara BVC. En annan utbildning som engagerade oss hade temat Alkoholprevention inom mödraoch barnhälsovården. Alla dricker alkohol med undantag av några få procent. Frågan är hur mycket dricker vi och i vilket sällskap? I vår (när influensavaccineringen avslutats) fortsätter vårt riskbruksarbete med en uppföljningsdag i MI för barnhälsovården. En eftermiddag om infektioner och antibiotika för allmänheten och omvårdnadspersonal var planerad till november men p g a influensaläget har tiden ändrats till 18 mars nästa år. Vi hoppas att föreläsningen ska locka speciellt medarbetare från BVC och förskolorna. Barnkonventionen som i år firar 20-årsjubileum har uppmärksammats på ett flertal sätt i höst. Många organisationer gör värdefulla insatser för alla världens barn och föräldrar. I Sverige är barnhälsovården en betydelsefull och uppskattad verksamhet där allas insatser på BVC utgör en viktig hörnsten. Vi vill nu rikta ett stort tack till alla medarbetare för ett mycket gott samarbete under det gångna året, ett år som varit annorlunda, tålamodskrävande och lärorikt! Kerstin, Eva, Karita och Ingegerd 2
Det kan vara lätt att tycka att barn i välfärdslandet Sverige har det bra. Men riktigt så enkelt är det inte. Det finns inte en generell positiv beskrivning som stämmer in på alla som är under 18 år. Varje barn har sin verklighet, sin sanning, sitt liv. Därför måste vi vuxna bli bättre på att möta barnen i deras verklighet och vara ärligt uppmärksamma, lyssna och på riktigt föra en dialog. (Ur En rapport från Barnombudsmannen 2009) xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Barnkonventionen 20 år! Den 20 november 1989 antog generalförsamlingen FN:s konvention om barnets rättigheter. Världssamfundet fick en enad syn på barn, som innebär att barn ska respekteras och ses som fullvärdiga individer med egna rättigheter. Barndomen har ett värde i sig, den är inte bara en förberedelse för vuxenlivet. 1990 ratificerade Sverige barnkonventionen och 1993 bildades en statlig myndighet, Barnombudsmannen, som har till uppgift att företräda barn och unga i samhället samt att driva på och bevaka Sveriges arbete med barnkonventionen. Regering och riksdag har gjort flera stora satsningar på barnkonventionsarbetet under dessa år. En översyn av förhållandet mellan barnkonventionen och aktuell lagstiftning och praxis har gjorts och 1999 beslutade riksdagen om en nationell strategi för att förverkliga barnkonventionen på alla nivåer i det svenska samhället. Det medförde dessutom ett nytt politikområde, barnpolitik, med en minister som ansvarig för barnrättsfrågorna. Strategin innebär bland annat att statliga myndigheter ska göra barnkonsekvensanalyser samt ge personalen ökad kunskap om barnkonventionen. Kommuner och landsting/regioner bör inrätta system för att synliggöra barnets bästa i sina beslutsprocesser. Hur ser det ut i vårt landsting? Jo, den 23 september i år togs beslut av Landstingsfullmäktige om implementering av barnkonventionen i alla landstingets verksamheter samt att också arbeta vidare med verksamheten Barnpiloter. En verksamhet i samverkan mellan landstinget, Västerås kommun, Åklagarmyndigheten och Polisen i Västmanland. Syftet är att ge personal kunskap och civilkurage för att våga se och uppmärksamma barn som far illa eller riskerar att fara illa. Barnpilotverksamheten har pågått i 8 år och som permanent verksamhet sedan 2004/2005. Det är med glädje och spänning vi följer utvecklingsarbetet med införlivande av barnkonventionen i vårt landsting, så att barnets bästa blir en självklarhet och får samma innebörd för alla! Våra grannlandsting, Sörmland och Dalarna, ligger steget före oss och har säkert bra erfarenheter att dela med sig av. Eva Söderqvist Artikel 3 handlar om barnets bästa. Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barn när de bestämmer sådant som gäller barn. I artikeln står det att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Det betyder att det ibland finns saker som är viktigare än barnets bästa. Men politikerna måste alltid kunna visa att de också har tänkt på barnen. 3
Ny samlad statistik om amning och föräldrars rökvanor I år redovisar Socialstyrelsen för första gången statistik om amning och föräldrars rökvanor i en samlad rapport, Sveriges officiella statistik (se diagram nedan). Barns hälsa och utveckling påverkas av många olika förhållanden. Bland de viktigaste enskilda faktorerna finns amning och utsatthet för tobaksrök. Amning Amningsfrekvensen i Sverige är fortsatt hög sett ur ett internationellt perspektiv. För barn födda 2007 ammades 97 % vid 1 veckas ålder, 89 % ammades helt eller delvis vid 2 månaders ålder, och vid 6, 9 och 12 månaders ålder var det 68, 37 resp. 18 % som ammades. Det finns regionala skillnader när det gäller amning och vi kan konstatera att vårt län ligger i den nedre delen av tabellen, och som vi gjort under ett antal år (diagram 3 avser hela landet). Föräldrars rökvanor Här kan vi glädjande konstatera att rökning hos nyblivna föräldrar sjunker. För barn födda 2007 fanns det hos 13,2 % minst en familjemedlem som rökte i hemmet under barnets första levnadsmånad. Av mammorna rökte 5,5 % att jämföra med 11,3 % av papporna. Ser man under en tidsperiod från 1999 till 2007 har siffrorna sjunkit med 3,5 resp. 3 procentenheter. Även här finns regionala skillnader och för Västmanlands del ligger vi något högre upp i tabellen (diagram 10 avser hela landet). Eva Söderqvist 4
Vaccinstatistik i Sverige Vaccinstatistiken för barn födda 2006 visar en mycket god vaccinationstäckning i landet. Mer än 98 % hade fått minst tre doser vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Haemophilus influenzae typ B. Andelen barn som vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund var 96,7 %, vilket är den högsta siffran på 10 år. I Västmanland ligger vi faktiskt lite högre ändå, 98,9 % har fått DTP-polio+ Hib och 97,6 % är MPR-vaccinerande. Oroande är att några områden, bland annat Rinkeby och Tensta, rapporterar riktigt låga siffror, runt 75 % för MPRvaccinet. Många föräldrar där oroar sig för autismrisken efter vaccinet, trots att flera studier inte kunnat visa något sådant samband. Om de låga vaccinationssiffrorna fortsätter flera år finns risk för en epidemi i området. Vi har inte fått rapport om ökad vaccinoro i vårt län. Pneumokockvaccin I förra BHV-Nytt kunde ni läsa att MPRvaccinet kommer att upphandlas i vinter. Även pneumokockvaccin kommer att upphandlas på nytt. Prevenar har ju effekt på 7 pneumokockstammar. Nu har Synflorix kommit från GlaxoSmithKline. I det vaccinet ingår 10 pneumokockstammar, och man har i första studier visat effekt inte bara på svår invasiv pneumokocksjukdom, utan även effekt på otiter. Flera landsting har redan bytt från Prevenar till Synflorix. Mycket snart väntas också ett Prevenar 13, som alltså innehåller skydd mot 13 pneumokockstammar. Vilket preparat vi väljer att upphandla får vi inte veta förrän nästa år, men man rekommenderar att samma vaccin väljs till de första två vaccindoserna (= grundvaccinering), även om boosterdosen vid 1 år blir av annat slag. Alltså viktigt att vi har kvar tillräckligt många Prevenardoser för att kunna ge till alla som fått sin första dos redan om det blir så att vi också byter till något annat vaccin 1 mars. Fortsatt vaccinering av barn som flyttar in från andra länder Under hösten bytte vi ut kapitel 11 J i vår egen Handbok på nätet. När ni fick meddelande om det var vi kanske inte tydliga med att kapitlet är ganska ordentligt omskrivet. Dels finns information om de olika vaccinationerna, dels kan sida 3 användas som hjälp för planering av fortsatta vaccinationer. Den sidan kommer att finnas som BHVdokument i vår datajournal. Gå gärna in på www.ltv.se/bhvltv och titta på kapitlet. 5
Vaccinering av prematura barn Det är viktigt att prematura barn vaccineras tidigt, eftersom mycket av antikroppsöverföringen från mamman sker i slutet av graviditeten. De för tidigt födda har dessutom ett sämre eget immunförsvar åtminstone första tiden och kan också vara sjuka på andra sätt. Därför har man på neonatalavdelningen börjat erbjuda en extra vaccination vid 2 månaders ålder till barn före vecka 32 + 0 eller med födelsevikt under 1 500 gram. Barnen ska ha uppnått en ålder motsvarande graviditetsvecka 34 när vaccinationen påbörjas. Intervallet till första ordinarie vaccination på BVC ska vara minst 4 veckor men inte mer än 6 veckor. Vaccineringen kommer alltså att skötas från barnkliniken, men sjuksköterskan på avdelning 69 kommer att kontakta BVC där barnet är listat för att be om vaccin och en hälsobok därifrån. Det innebär också att BVC får veta att det finns ett barn på neonatalavdelningen, i bästa fall kanske det passar att BVC-sjuksköterskan kommer på besök och själv tar med vaccinet. Barnet ska både ha DTP-polio+Hib och pneumokockvaccin, riskgruppen även hepatit B-vaccin (alltså Infanrix hexa). Även om vaccinet dokumenteras i hälsoboken ska BVC få skriftlig information om vilka vaccin som är givna och datum för vaccinationen så snart som möjligt när barnet skrivits ut från avdelning 69. I vår BHV-handbok finns ett nytt kapitel 11 M om vaccinering av prematura och underviktiga barn. Febernedsättande medicinering vid vaccinationer I Lancet Vol 374, October 2009 publicerades en artikel från Tjeckien där man undersökt om paracetamol kan påverka immunsvaret vid spädbarnsvaccinering. Drygt 450 barn deltog i undersökningen, hälften fick paracetamol regelbundet första dygnet efter vaccination mot tetanus, difteri, pertussis, polio, Haemophilus influenzae typ b, hepatit B, pneumokocker och rotavirus, och hälften fick bara paracetamol om de fick feber. Detta var alltså ingen placebokontrollerad studie. Både grundvaccinering och boostervaccinering vid 1 års ålder undersöktes (men inget rotavaccin då förstås). Resultatet visade att hög feber (>39,5) var ovanligt i båda grupperna. Lägre feber var förstås vanligare i gruppen som inte fått medicin. Lite oväntat fann man att antikroppssvaret på nästan alla vacciner som undersöktes var signifikant lägre i den grupp som fick paracetamol regelbundet första dygnet! Skillnaderna fanns både vid grundvaccinering och vid boosterdosen. Immunsvaret var likadant hos barn som fick feber i samband med vaccinationen och barn utan feberreaktion. För barn som bara fick paracetamol när de reagerade med hög feber var påverkan på immunsvaret klart mindre. Man tror alltså att paracetamol i sig hämmar det tidiga immunsvaret. Andra febernedsättande mediciner (t ex Ibuprofen) är inte undersökta på samma sätt, men med detta resonemang borde det gälla dem också. Slutsatsen är förstås att det behövs fler studier, men tillsvidare ska vi inte ge råd att ge febernedsättande medicin efter vaccination för säkerhets skull eller vid lätta symtom. Däremot ska barn som har mycket ont eller hög feber få medicin! Och barn som tidigare haft feberkramper kan behöva medicin om de får feber. 6
Nationell plan för barnsäkerhetsarbetet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har i uppgift att samordna barnsäkerhetsarbetet i Sverige. För samordningen av arbetet har ett råd bildats, Rådet för barnsäkerhet. Rådets medlemmar består av både myndigheter och organisationer som är verksamma inom området. Uppgiften är att fungera som en plattform för information, idéutbyte och gemensam inriktning samt uppföljning av barnsäkerhetsarbetet men även att vara ett nätverk för löpande verksamhet. Rådet arbetar med att ta fram en myndighetsgemensam plan för barnsäkerhetsarbetet i Sverige. Planen ska innehålla mål och konkreta beskrivningar av åtgärder för att främja säkerheten och det olycksförebyggande arbetet för barn och unga. Den första nationella planen har tre prioriterade problemområden: Drunkning Olyckor och skador på grund av alkohol och droger Utveckla statistikunderlag För ytterliggare information gå in på www.msbmyndigheten.se Eva Söderqvist Nytt Plus Test slår vakt om barnens säkerhet i bilen Den första plustestade bilbarnstolen finns nu på marknaden. Plus Test är en helt ny kvalitetsmärkning av bilbarnstolar, en komplettering till E-godkännandet. Testet har utvecklats i samverkan mellan Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI, NTF, Folksam, SIS, Volvo och företrädare för barnstolstillverkare och provningen utförs av VTI. Plus Testet fokuserar på att skydda barnets nacke, då det är skador på huvud och nacke som är det vanligaste skälet till att barn dör i bilolyckor. En plusmärkt stol kan monteras på samtliga platser i bilen och minskar därmed riskerna för felanvändning. På www.ntf.se/konsument finns mer information för att välja rätt bilbarnskydd. Eva Söderqvist Omskärelse på icke-medicinsk grund Landstingsstyrelsen beslutade i oktober 2009 att föräldrar som önskar få sina pojkar omskurna av icke-medicinska skäl ska kunna få detta gjort i länet när barnet fyllt 3 år. Det kommer att göras i narkos och kostar 4 000:-. Vi har ännu inte fått några besked om hur vi praktiskt ska gå till väga om det krävs remiss eller om vi bara kan hänvisa föräldrarna till telefonkontakt. Återkommer när vi vet mer. Barn som anhöriga till föräldrar med psykisk sjukdom/ohälsa Ny hemsida som riktar sig i första hand till personal inom primärvård, psykiatri och socialtjänst, men det finns också lite information som riktar sig direkt till barn och ungdomar www.barnsomanhoriga.se 7
D-vitamin Det finns misstankar att D-vitaminbrist skulle ha ett samband med autism. Autism verkar vara vanligare i vissa invandrargrupper där många har mycket hudpigment. Gunnel Bågenholm, barnhälsovårdsöverläkare i Stockholm, har undersökt D-vitaminnivåerna hos barn och hos gravida kvinnor i Stockholm. Det visade sig att de mörkpigmenterade hade klart låga D-vitaminhalter, och halterna steg inte efter sommarens sol. Bland ljushylta svenska barn och mammor såg man inte denna brist. Förutom att den gravida kvinnan behöver D-vitamin för egen del finns risken att barnet föds med vitaminbrist. I Stockholm ser man varje år några barn med t ex kramper orsakade av D-vitaminbrist. I vår handbok står riktlinjer enligt Livsmedelsverket, men de flesta landsting har nu stramat upp rekommendationerna för barn med mörk hy. Vi ändrar nu också i vår handbok, kapitel 13 enligt följande: Alla barn behöver 5 droppar D-vitamin upp till 2 års ålder. Inget sommaruppehåll behövs. Barn med mörk hy, ( mörkare än hudfärgat plåster ) rekommenderas att fortsätta åtminstone hela BVC-tiden. Samma gäller andra barn som inte får D-vitaminiserade mjölkprodukter, som sällan vistas utomhus eller som har kläder som täcker ansikte, armar och ben. För riktigt mörkpigmenterade barn rekommenderar vi att alla i familjen tar D- vitamin speciellt viktigt för gravida! Om man använder något multivitaminpreparat eller annat kosttillskott där D-vitamin ingår måste vi ta hänsyn till det. Låt gärna det nyfödda barnet i dessa familjer börja med D-droppar vid första kontakten med BVC. Upp till 2 års ålder lämnas D-droppar ut gratis via BVC i vårt län, men därefter får familjen köpa själv. Vätskeersättning Semper har i höst kommit med en ny vätskeersättning med Lactobacillus Reuteri (samma som i Magdroppar) och zink. Kan användas från 2 månader. Den är tyvärr dubbelt så dyr som vanlig vätskeersättning. Vid de utbildningar jag varit på om probiotika har alla föreläsare varit ense om att just vid akut diarré och kräkning har flera undersökningar visat att probiotika förkortar sjukdomstiden med i alla fall ett dygn. Det är ett gott råd till barnfamiljer att ha vätskeersättning hemma. Om man kokar egen ersättning har det tyvärr hänt att saltmängden blivit för stor, eftersom alla familjer inte har teskeds- eller kryddmått hemma och då tagit för stora skedmått salt. När det gäller probiotika och kolik väntar vi på resultatet från den studie som avslutats men ännu inte publicerats. visste ni att.. de mammor som slutat röka under graviditeten har störst risk att börja igen den första gången de har barnvakt! 8
Komjölksfritt på Livsmedelsanvisning Under Kolsvadagarna diskuterade vi vilka preparat vi kan skriva ut på Livsmedelanvisning: Nutramigen finns fortfarande, hydrolysat av kasein. Nutramigen 2 skrivs när barnet börjat med tilläggskost, alltså ofta från 5-6 månaders ålder. Kostnaden för familjen är 120:- per uttag, själv skriver jag oftast 6 burkar, då blir literpriset ungefär som för andra tillägg/vällingar. Profylac är motsvarande produkt, men framställs på hydrolysat från vassle i stället för kasein. Används inte så mycket i vårt län, men är lika bra och ungefär samma pris. Althera är också ett vasslebaserat hydrolysat med ungefär samma pris som de andra två. Innehåller ren laktos, lär smaka bättre och kan provas t ex när barnet inte vill ta Nutramigen. Jag skulle själv kunna tänka mig att gå direkt på Althera på barn som fått smak på annan mat, t ex vid 8-10 månader. Nutramigen LGG, finns även som 2. Här har man tillsatt lactobaciller och hänvisar till studier som visar mindre problem med eksem och andra allergier. Eftersom dessa preparat är nästan 50 % dyrare än övriga tycker både våra allergologer och gastrodoktorer att det behövs mer och tydligare studier innan vi rekommenderar att allmänt rekommendera LGG. Själv skulle jag kunna välja det till en familj som har mycket födoämnesallergi t ex hos tidigare barn. Neocate, Nutramigen AA, Alfare och andra specialnäringar tycker jag inte hör hemma på BVC. Dessa barn remitteras lämpligen till barnkliniken. Behöriga att skriva Livsmedelsanvisning är barnläkare samt allmänläkare med BVC-tjänstgöring. Glöm inte att fråga om föräldrarna vill komma till Mjölkskolan på Barnkliniken i Västerås en föreläsning för föräldrarna om komjölksfri kost. Speciell remiss för detta finns på BVC. oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo BHV-datajournalen Datagruppen har nu snart slutfört arbetet kring BHV-datajournalen. Viktigt att tänka på inför 2010 är att ni använder åtgärdslistan (gäller i första hand sjuksköterskorna) samt planeringslistan, F9. Genom att regelbundet använda dem underlättar det både för sökningar och statistikuppgifter som skall lämnas framöver. Nytt är också att vi under dokument skapat en dokumentlåda för BHV. I den finns alla dokument som används inom barnhälsovården. Inbjudningar/kallelser (= tidkort) till BVC är reviderade eller nygjorda och finns i A4- format. De gamla i A5-format har tagits bort. Under skriva fritt kommer att finnas dokumentationsmallar med sökord enligt barnvips. Alla privata BVC kommer att få möjlighet att köpa de nya dokument som ni önskar, från IT-Centrum, enligt tidigare information. Arbetet med datajournalen har varit ett processarbete och datagruppen har träffats flera gånger per termin de senaste åren. Jag vill tacka er alla, Barbro Andersson- Sandberg BVC Norberg, Lena Jakobsson BVC Önsta Gryta, Anneli Häll BVC Hallstahammar och Kerstin Dahl BVC Viksäng för ert stora engagemang och intresse för att utveckla och skapa dessa gemensamma riktlinjer. Sist men inte minst vill jag tacka vår IT-coach, Annika Steinvall, för att du stöttat oss och stått ut med allt vårt BHV-snack i samband med datajournalen, utan dig hade det inte blivit så bra. Eva Söderqvist 9
LÄSTIPS Amning idag Amningen är en viktig folkhälsofråga och kunskapen om den är nödvändig att ständigt hålla vid liv så länge den inte är en självklar del i vår kultur. Amning idag är en helt omarbetad bok, den beskriver amningens funktion och betydelse för barnets uppfödning och anknytning till mamman. Amning under särskilda omständigheter har ett eget kapitel som beskriver hur man på bästa sätt kan stödja i svåra situationer. Vidare tar boken upp frågor kring läkemedel, miljö och beroendeframkallande läkemedel. Boken vänder sig till barnmorskor, distriktssköterskor och barnsjuksköterskor men även till andra som sprider amningsrådgivning som t ex läkare, psykologer, dietister, samt studerande till dessa yrken. Författare är Elisabeth Kylberg, nutritionist, docent, amningsforskare och hjälpmamma i Amningshjälpen, Anna Maria Westlund, barnmorska och hjälpmamma i Amningshjälpen samt Sofia Zwedberg, specialistbarnmorska i amning. Gothia förlag, 2009 Tips från läsare Med anledning av artikeln Föräldrar söker information på nätet i BHV-Nytt nr 3, 2009 tipsar Karin Granberg som arbetar på Logopedmottagningen, C-las om följande föräldrasajt: www.sjalbarn.se. Denna föräldrasida är enligt henne fortfarande överskådlig (till skillnad från en del andra) och innehåller bl a all tänkbar information om bra bärhjälpmedel m m. Karita Törnros Utbildning/fortbildning 2010 Eva-träffar, kl. 13:30-16:00 tema Föräldrastöd uppföljning från Kolsvainternatet 15, 16, 23 febr Västerås 22 febr Köping 25 febr Fagersta 18 mars Infektioner och antibiotika Halvdagsutbildning i Västerås Inbjudan kommer april-maj MI-uppföljning 10
Protest mot Anna Wahlgrens råd att spädbarn ska sova på magen källa: www.growingpeople.se Sveriges Barnsjuksköterskor och Barnläkare protesterar emot Anna Wahlgrens råd att spädbarn ska sova på magen. Att sova på rygg räddar 100 spädbarns liv varje år. Sedan i början av 1990 talet vet vi att risken för att drabbas av plötslig spädbarnsdöd minskar betydligt om spädbarnet sover på rygg, Vetenskapliga studier från olika delar av världen har under dessa två decennier entydigt och övertygande visat att om spädbarn sover på rygg i stället för på mage minskar frekvensen plötslig oväntad spädbarnsdöd väsentligt. I Sverige har sedan råden om ryggläge blev allmänt kända 1992 över 2000 barn räddats från plötslig spädbarnsdöd tack vare denna enkla åtgärd. I april publicerades en stor tysk undersökning av barn som dött i plötslig spädbarnsdöd efter det att rekommendationen om ryggläge införts i Tyskland. Under åren 1998 till 2001 dog 333 barn i plötslig spädbarnsdöd och av dem hade 41 % lagts i magläge av föräldern att jämföra med 4 % i kontrollgruppen. Trots denna övertygande forskning framhärdar fortfarande Anna Wahlgren att barnen är skapta att sova i magläge och rekommenderar (i skrifter och på sin hemsida) i sina sömnmetoder och i sin novemberkrönika att spädbarnen ska sova på magen med andningslarm. Magläge är enligt Anna Wahlgren att betrakta som en ICKE riskfaktor vad gäller plötslig spädbarnsdöd. Problemet är dock att andningslarm inte till 100 % är säkert det kan ge såväl falskt positiva som falskt negativa signaler. Studier har visat att det funnits situationer där barnets hjärta har slutat slå och barnet har dött utan att larmet signalerat i tid. Det har även visats att på grund av att det varit falska larm så ofta så har föräldern inte reagerat vid nästa larm som blev det sista. Sveriges barnsjuksköterskor samt barnläkare vill med denna skrivelse på det kraftigaste protestera mot Anna Wahlgrens rekommendation som vi anser är direkt livsfarlig för spädbarnet. Riksföreningen för barnsjuksköterskorna Evalotte Mörelius, ordf. Svenska Barnläkarföreningen Margareta Blennow, ordf Göran Wennergren, professor Tor Lindberg, professor em. Artiklar ur Läkartidningen 2009/43 Fetmautvecklingen bland svenska 4-åringar tycks ha stannat av Men stora regionala skillnader visar socioekonomins betydelse Lennart Bråbäck, Gunnel Bågenholm, Leif Ekholm 2009/43 Kongenitala melanocytära nevus hos barn Kunskapsläget och förslag till handläggning Carl-Fredrik Wahlgren, Mari-Anne Hedblad, Björn Lundberg, Ola Larson 2009/48 Var femte mamma till barn i BUP-vård hade utsatts för våld Mörkertalet kan vara stort, visar explorativ pilotstudie Gunlög Hedtjärn, Ole Hultmann, Anders G Broberg 11
några tänkvärda rader i ord och ton Vaccinationsvisa Mel : Med en enkel tulipan Ja med en liten Pandemrix vi kommer gärna och sticks. Vi gillar alla, vi gillar alla att vaccinera! Vi sticker far, vi sticker mor, vi sticker syster och bror. Så sitt nu stilla, så ingen glömmer att aspirera Vi handsprit skvätter och plåster sätter i en inövad ritual. Fyller blanketter så svetten skvätter. Vi sprutat ungar i hundratal! Ja med en liten Pandemrix vi kommer gärna och sticks. Vi gillar alla, vi gillar alla att vaccinera! 12
Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Barnhälsovårdsöverläkare...021-17 55 82 e-post: kerstin.werner@ltv.se Eva Söderqvist Vårdutvecklare 021-17 39 86 e-post: eva.soderqvist@ltv.se Karita Törnros Teamsekreterare......021-17 31 09 e-post: karita.tornros@ltv.se Ingegerd Solberger Psykologkonsult. 021-17 55 25 e-post: ingegerd.solberger@ltv.se Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Centrallasarettet, 721 89 Västerås www.ltv.se/bhvltv Vi tillönskar alla läsare en riktigt God Jul! 13