ASTA - BEDÖMNING AV AKTIVITETER I HEMMET

ASTA - BEDÖMNING AV AKTIVITETER I HEMMET Manual / Användarhandbok Bedömningsinstrumentet ASTA består av bedömningsblankett och en manual. ASTA är utvecklad för att bedöma de dagliga aktiviteterna och kan användas exempelvis vid serviceplanering och vid boendeträning. ASTA kan även användas vid bedömning av terapibehov, omändringsarbeten i hemmet eller vid bedömning av andra interventioner. Manualen/Användarhandboken är avsedd för dem som använder ASTA och för att försäkra sig om tillförlitligheten i bedömningen. ASTA lämpar sig för bedömning av klienter som är i behov av hjälp på grund av kognitiv, psykisk eller fysisk nedsättning. Förutom för klienter med neurologiska, neuropsykiatriska, motoriska och psykiatriska funktionshinder, lämpar sig ASTA även för bl.a. åldringar eller personer med demenssjukdomar. Med hjälp av ASTA kartläggs hurdan hjälp klienten främst behöver och hur behovet ändras när funktionsförmågan ändras från dag till dag. Därför är ASTA även användbar för de klienter vars funktionsförmåga inte är stabil p.g.a. sjukdom, klienter vars funktionsförmåga förändras t.o.m. under loppet av en dag. I ASTA bedöms främst aktiviteter i hemmet, medan de aktiviteter som sker utanför hemmet endast behandlas ytligt. För att kartlägga det helhetsmässiga behovet av hjälp krävs ett kompletterande instrument för att bedöma funktionsförmågan utanför hemmet. Bedömningen kan också vid behov kompletteras med instrument som utvecklats speciellt för t.ex. bedömning av psykiskt välbefinnande eller kommunikation. Vid utvecklandet av ASTA har man använt sig av ett ergoterapeutiskt synsätt samt delar av ICF-klassifikationerna. För att nå så många yrkesgrupper som möjligt, har man strävat efter att använda sig av ett så allmänt språk som möjligt. Den finska versionen av ASTA har pilottestats två gånger (2009) och den svenska versionen en gång (2010). Utgående från responsen har manualen och blanketten redigerats. Bedömningsinstrumentet ASTA har utvecklats inom ramen för ett av Boendeservicestiftelsen ASPA:s projekt (Omaan elämään Turvallisen asumisen projekti 2007 2010). Den främsta målgruppen var klienter med sällsynt eller svår epilepsi, men även andra specialgrupper, vars självständiga boende kräver utvecklande, har dragit nytta av projektet. ASTA -Manual 2.2010

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÄMNESOMRÅDENA I ASTA... 3 TILLÄMPNING OCH ANVÄNDNING AV ICF... 4 SVARSSKALAN... 5 ANVISNINGAR FÖR IFYLLANDET AV ASTA... 7 BOKFÖRING AV BAKGRUNDSINFORMATION... 7 MARKERING AV RESULTATEN (BEDÖMNINGSSVAREN)... 9 PROFILTABELLERNA... 10 SAMMANFATTNINGSSIDOR FÖR BEDÖMNING AV BEHOVET AV HJÄLP I HEMMET... 11 ANVISNINGAR FÖR BESVARANDET AV FRÅGORNA... 12 NÄRINGSFÖRSÖRJNING... 12 a. Att äta och dricka... 12 b. Matlagning... 15 c. Köksmaskiner och -redskap... 18 PERSONLIG VÅRD... 19 a. Att klä sig... 19 b. Att tvätta sig och sköta sin hygien samt att vårda olika kroppsdelar... 22 c. Att sköta toalettbehov... 23 d. Att upprätthålla sin egen dagliga hälsa... 24 HUSHÅLLSARBETE... 26 a. Textilvård... 26 b. Städning... 27 c. Teknik... 28 UTRÄTTANDE AV ÄRENDEN UTANFÖR HEMMET OCH FRITID... 29 BILAGA 1: Sammanfattningssidor för bedömning av behovet av hjälp ASTA -Manual 2.2010

3 ÄMNESOMRÅDENA I ASTA Aktiviteterna i bedömningsinstrumentet ASTA är indelade i fyra kategorier, varav tre har flera underkategorier. (Bild 1). Det är möjligt att dela upp bedömningen till olika tillfällen och fylla i blanketten t.ex. kategori för kategori under olika dagar. Bedömningen kan, beroende på klientens behov, även omfatta bara en kategori eller dess underrubriker. De aktiviteter som för klienten är oväsentliga, kan lämnas obedömda. Kategorierna hjälper också till vid gestaltningen av var de största problemen i boendet ligger och vilka styrkor klienten har inom de olika delområdena. Aktiviteterna i ASTA är indelade i fyra kategorier, varav tre har flera underkategorier. 1 NÄRINGSFÖRSÖRJNING a. Att äta och dricka b. Matlagning c. Köksmaskiner och -redskap 2 PERSONLIG VÅRD a. Att klä sig b. Att tvätta sig och sköta sin hygien samt att vårda olika kroppsdelar c. Att sköta toalettbehov d. Att upprätthålla sin egen dagliga hälsa 3 HUSHÅLLSARBETE a. Textilvård b. Städning c. Teknik 4 UTRÄTTANDE AV ÄRENDEN UTANFÖR HEMMET OCH FRITID BILD 1: Kategorierna för aktiviteter i hemmet Om man vill ha en mer komprimerad version av ASTA-blanketten kan man skriva ut två sidor på ett A4-ark, välja utskrift i häftesformat eller skriva ut endast de sidor man behöver för den aktuella bedömningen.

4 TILLÄMPNING OCH ANVÄNDNING AV ICF Aktiviteter i hemmet som tas upp i ASTA har bl. a. tagits från Världshälsoorganisationen WHO:s Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health), som är en internationell klassifikation. Användningen av ICF ökar tillförlitligheten i ASTA. ICF-klassifikationen har tillämpats och språket i bedömningsinstrumentet är så allmänt som möjligt, för att olika yrkesgrupper skall kunna använda ASTA. Exempel på dessa är ergoterapeuter, rehabiliteringshandledare, socialarbetare, personal inom hemvården eller vid boendeenheter samt andra yrkespersoner som i sitt arbete bedömer hur klienten klarar av aktiviteter i hemmet. ASTA lämpar sig i få fall som självbedömningsinstrument, eftersom självständigt ifyllande av blanketten kräver bl.a. god koncentrationsförmåga och andra kognitiva färdigheter. Blanketten kan dock användas som grund för diskussion genom att klienten först självständigt bekantar sig med den och reflekterar över svaren och sedan går igenom frågorna tillsammans med en yrkesperson. Främst är bedömningsinstrumentet ASTA riktat till yrkespersoner. För att främja bedömningsresultatet kan däremot klientens och yrkespersonens parallella bedömningar av aktiviteterna markeras med olika färger i blanketten. Då kan en jämförelse ske och de olika markeringarna kan sedan diskuteras. ICF- klassificeringarna är markerade i manualen samt i blanketten för att innehållet skall kunna kontrolleras: I bedömningsblanketten är ICF-koderna markerade inom parenteser vid varje aktivitet som bedöms, ex. (d550). I manualen är citaten ur ICF kursiverade. Områdena för de dagliga aktiviteterna i hemmet och för den personliga vården har i ASTA tagits i beaktande så mångsidigt som möjligt enligt ICF. Den personliga vården och hemlivet beskrivs i ICF enligt följande: Att tvätta och torka sig själv, att ta hand om sin kropp och kroppsdelar, att klä sig, att äta och dricka och att sköta sin egen hälsa, att genomföra husliga och dagliga sysslor och uppgifter. Områden av hemarbete innefattar att skaffa bostad, mat, kläder och andra förnödenheter, hålla rent, reparera och ta hand om personliga och andra hushållsföremål samt att hjälpa andra ICF-klassificeringen i sin helhet: WHO, Socialstyrelsen i Sverige 2003, Internationell Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.

5 SVARSSKALAN Bedömningsinstrumentet ASTA innehåller frågor med flera svarsalternativ. Svaren fås genom att antingen observera klientens utförande av en aktivitet eller genom intervju med klienten eller dennes anhöriga. För en del klienter kan ASTA lämpa sig för självutvärdering, då klienten själv fyller i blanketten. I dessa fall skall det dock fästas speciell uppmärksamhet vid bl. a. klientens kognitiva kapacitet. Svarsalternativen är märkta med bokstäverna A-H samt tecknet X (Bild 2). I frågor där det gäller gestaltning/ identifikation och förståelse finns inte alla svarsalternativ. I denna manual finns mer ingående instruktioner för dessa frågor. BEHOVET AV HJÄLP I AKTIVITET A Självständig i utförandet B Nöjaktigt självständig i utförandet C Behöver lite verbal handledning/påminnelse D Behöver mycket verbal handledning/påminnelse E Behöver lite fysisk assistans F Behöver mycket fysisk assistans Behöver lite både verbal handledning och fysisk assistans G Behöver mycket både verbal handledning och fysisk H assistans/ Är helt beroende av assistans X Aktiviteten kan inte bedömas I slutet på bedömningsblanketten finns svarsskalan som bilaga för att underlätta besvarandet/ifyllandet. BILD 2: Svarsskalan Svarsalternativen berättar följande om behovet av hjälp: A - B = Inget behov av hjälp, klienten klarar av sin aktivitet självständigt. Svarsalternativet B står för nöjaktig funktionsförmåga, där klienten klarar av aktiviteten långsamt eller med hjälpmedel, men självständigt. Då man svarar med alternativet B bör man överväga om aktiviteten är extremt långsam och om det skulle vara till förmån för klienten att få assistans av en annan person i en del av aktiviteterna. I dessa fall skall man välja ex. svarsalternativet E och skriva in en förklaring/motivering för valet i Anmärkningsvärt -spalten. Svarsalternativet B kan även väljas då klienten själv inte är nöjd med sitt aktivitetsutförande. Detta skall noteras i Anmärkningsvärt -spalten.

6 C - D = Klienten behöver handledning och behovet av hjälp är främst verbala instruktioner eller instruktioner i skrift eller i bild. Även påminnelse av, försäkring om, uppmuntran och motivering till aktivitet skall noteras som svarsalternativ C eller D. Svarsalternativet C står för liten eller måttlig handledning. Svarsalternativet D står för kontinuerlig handledning eller behov av graderad aktivitet för att klienten skall klara av den. E - F = Behovet av hjälp är fysisk assistans där klienten t.ex. kan ge instruktioner åt assistenten, men kan inte fysiskt utföra aktiviteten. Svarsalternativet E talar om att behovet av hjälp är litet eller måttligt. Svarsalternativet F talar om att behovet av hjälp är stort eller kontinuerligt. G = Klienten behöver lite både verbal handledning och fysisk assistans. H = Klienten behöver mycket både verbal handledning och fysisk assistans eller klarar inte av aktiviteten trots hjälpen, dvs. är helt beroende av assistans. Aktiviteten är i dessa fall förhindrad p.g.a. kognitiv, fysisk eller psykisk aktivitetsnedsättning, t.ex. då klienten inte fysiskt orkar genomföra aktiviteten. Om inte klienten kan genomföra aktiviteten trots hjälp, skall detta och den som utför aktiviteten i klientens ställe noteras i Anmärkningsvärt -spalten. X = Frågan kan inte besvaras eller klienten är omotiverad/ointresserad av att utföra aktiviteten i fråga. Alltså inget svarsalternativ passar in, klienten utför inte aktiviteten i fråga, aktiviteten är inte aktuell i klientens livssituation eller aktiviteten är omöjlig att bedöma. Då du väljer svarsalternativ X skall du motivera ditt val i Anmärkningsvärtspalten. (Bild 3). BILD 3: Exempel på användning av svarsalternativ X I Anmärkningsvärt -spalten markeras exempelvis tilläggsinformation om problem eller motiveringar till olika val. Vid bedömning av klientens behov av hjälp bör man ta i beaktande ifall klienten är i ständigt behov av hjälp vid utförandet av vissa aktiviteter eller vilar behovet av hjälp på särskilda aktivitetsområden. Dylika observationer skall noteras i Anmärkningsvärt -spalten, så att de tas i beaktande vid planeringen av service. I Anmärkningsvärt -spalten kan man även lyfta fram en viss aktivitet och dess värde för klienten dvs. varför är just denna aktivitet viktig för klienten att dagligen kunna utföra. Eftersom det finns fler rader i Anmärkningsvärt -spalten än i frågespalten, lönar det sig att numrera preciseringarna (Bild 3 och 5). För att möjliggöra en tillräcklig mängd preciseringar, har ett stort antal rader satts in i Anmärkningsvärtspalten.

7 ANVISNINGAR FÖR IFYLLANDET AV ASTA BOKFÖRING AV BAKGRUNDSINFORMATION Innan man besvarar ASTA fyller man i klientens bakgrundsinformation (anamnes), information om klientens varierande funktionsförmåga samt andra allmänna noteringar (punkt A-E) på sid 4. Denna grundläggande information kommer att behövas vid analysen av resultaten och vid sammanställandet av utlåtandet. I utlåtandet bör man utöver klientens bakgrundsinformation bokföra hur man fyllt i blanketten och var bedömningen ägt rum. A. BAKGRUNDSINFORMATION I punkten för personuppgifterna fyller man i klientens namn, socialskyddssignum och ålder. I punkten för diagnos bör man bokföra alla diagnoser som är relevanta för själva bedömningen. I punkten för faktorer som inverkar på aktiviteten bokförs mer noggrant vilka motoriska eller andra faktorer som inverkar på klientens funktionsförmåga. Exempel på dessa är spasmer, ataxi, tvångsrörelser eller -handlingar, nedstämdhet, nedsatt känsel, läkemedelsbiverkningar, vanföreställningar eller nedsatt syn. Hjälpmedel som klienten använder sig av bör även noteras. B. BEDÖMNING AV VARIERANDE FUNKTIONSFÖRMÅGA: I punkten för sjukdomens karaktär och inverkan på funktionsförmågan markeras om sjukdomens karaktär är kronisk, övergående, fort framskridande, långsamt framskridande, ifall det i sjukdomen ingår faser av skov, anfall eller om sjukdomen till sin natur är någonting annat. I punkten för nedsatt funktionsförmåga under viss tid kan noteras annat som inverkar på den eventuella varierande funktionsförmågan och sådant som stöder en vid skapandet av en helhetsbild av situationen som t.ex. att klienten efter ett epilepsianfall sover 3h varefter han är i behov av fysisk assistans under det följande dygnet p.g.a. kraftlöshet. C. BEDÖMNINGSFÖRFARANDET Om bedömningsförfarandet beskrivs hur man insamlat data (t.ex. intervju, observation, självutvärdering eller en närståendes bedömning). Ifall bedömningen utförts i intervjuform bör det bokföras ifall den intervjuade är klienten, en anhörig eller någon annan person som känner klienten väl. Dylika personer kan t.ex. vara en anställd på serviceboendet eller en personlig assistent. För att uppnå ett tillförlitligt resultat ex. vid bedömning av effekt och förändring rekommenderas att uppföljningen varje gång utförs på samma sätt och att bedömningen genomförs av samma person. Bedömningar utförda av olika personer kan INTE direkt jämföras, eftersom olika personer kan tolka svarsskalan på olika sätt trots manualens instruktioner. Bedömningen är mest reliabel då observationen utförs av en yrkesperson. Då bedömningar utförs i intervjuform bör en yrkesperson alltid bedöma om svaren är realistiska och vid behov specificera eller diskutera svaret innan det bokförs.

8 D. BEDÖMNINGSPLATSEN Här beskrivs var bedömningen utfördes (t.ex. i klientens hem, i en hemlik miljö, i ett arbetsrum eller vid en instans). I bedömningen bör man ta i beaktande att det vid kognitiv problematik ofta förekommer svårigheter med att orientera sig i plats och rum. Exempelvis kan klienten nödvändigtvis inte på en rehabiliteringsavdelning berätta om saker som är relaterade till hemmet eller använda sig av en obekant kaffekokare medan samma person i sin bekanta hemmiljö, med bekanta redskap och med stöd av sina rutiner klarar av att utföra dessa aktiviteter. Oftast får man den bästa uppfattningen om klientens aktivitetsutförande då aktiviteterna utförs i klientens hemmiljö. Om bedömningen utförs i en för klienten obekant omgivning, skall bedömaren beakta den möjliga effekten av detta. E. DATUM FÖR BEDÖMNINGEN, BEDÖMARNA SAMT FÄRGERNA SOM BE- SKRIVER NORMAL OCH NEDSATT FUNKTIONSFÖRMÅGA Under punkterna för datum fyller man i när bedömningen utförts, namnet på personen som utfört bedömningen och vid behov även yrkestiteln. På blanketten märker man ut vilka färger man använder för att beskriva normal och nedsatt funktionsförmåga. Man kan t.ex. med blå färg ringa in svaren som beskriver klientens normala funktionsförmåga och med röd färg ringa in de svar som representerar de dagar då funktionsförmågan är nedsatt (Bild 4 och 5). I profiltabellen används samma färger (se sid.10 Profiltabellerna). Ifall det inte finns någon variation i klientens funktionsförmåga (från dag till dag) markerar man svaren endast med den färgen som markerar normal funktionsförmåga. Det finns flera olika rutor för definition av färgkoderna. Bedömningsdatumet markeras i rutan för att samma blankett skall gå att använda flera gånger med samma klient. För att underlätta tolkningen av tabellen rekommenderas användning av olika färger vid varje bedömningstillfälle. ASTA går även att använda t.ex. i terapi eller i boendeträning vid inledande bedömning och vid slutbedömning. I sådana fall kan man med hjälp av blanketten bedöma förändringar i klientens normala funktionsförmåga under en viss tidsperiod och de olika bedömningstillfällena markeras då med olika färger. Vilka färger används för att beskriva: Normal funktionsförmåga dat 12.3.2009 Ifyllare Minna Virtanen ET dat Ifyllare Nedsatt funktionsförmåga dat 14.3. 2009 Ifyllare Päivi Nieminen NV dat Ifyllare BILD 4: Markering av färgkoderna

9 MARKERING AV RESULTATEN (BEDÖMNINGSSVAREN) Ifyllandet av ASTA-blanketten tar cirka en timme, medan en observation tar längre tid. Man rekommenderar att observationen utförs i olika omgångar under olika dagar. Om klienten inte orkar koncentrera sig länge i sträck, rekommenderas även att intervjun utförs i olika omgångar. Bedömningen är mest tillförlitlig om den utförs som en observation. Ifall ASTA besvaras i intevjuform bör alltid en yrkesperson utvärdera om svaren är realistiska samt vid behov kontrollera/diskutera svaret med klienten innan det bokförs. Svaren markeras genom att ringa in det svarsalternativ som bäst motsvarar klientens utförande (Bild 5). I situationer där man är osäker på vilket svarsalternativ man bör välja, ringar man alltid in det sämre svarsalternativet. För att beskriva normal samt nedsatt funktionsförmåga använder man sig alltid av två olika färger. Ifall det inte förekommer någon form av variation i funktionsförmågan, använder man sig endast av färgen som representerar normal funktionsförmåga. Om klienten inte överhuvudtaget utför vissa aktiviteter som är väsentliga för ett självständigt boende, behandlas dessa genom att i Anmärkningsvärt -spalten notera vem som utför dessa aktiviteter istället för klienten. Förfarandet är motsvarande om klienten ex. inte har apparater, vars användning bedöms i frågorna. Informationen markeras i Anmärkningsvärt -spalten. Man kan ur ASTA välja och skriva ut bara de delar som behövs i den aktuella bedömningen och lämna aktiviteter som inte är relevanta för klienten eller för bedömningen obedömda. I varje del finns 1-4 tomma rader, där man kan tillägga eller spjälka upp aktiviteter utgående från klientens individuella behov. I profiltabeller är dessa tilläggssiffror placerade inom klamrar för att urskilja dem från de andra siffrorna vid tolkning av profiltabeller. I samband med att blanketten besvaras kan man ex. genom att ringa in markera de dagliga aktiviteter som är nödvändiga eller viktiga för klienten dagligen, dvs. de aktiviteter som bör framhävas och som klienten oberoende behöver hjälp med dagligen. Exempel: Det är nödvändigt att äta varje dag, medan skurandet av golv går att flytta till en dag då man mår bättre. BILD 5: Att besvara frågorna

10 PROFILTABELLERNA Svaren på frågorna placeras in i profiltabellerna som finns i slutet av ASTAblanketten (Bild 6). X-svar eller obesvarade punkter märks inte ut i tabellerna. Vid bokföringen används fortfarande två olika färger för att åtskilja normal och nedsatt funktionsförmåga, olika bedömningstillfällen, bedömningar utförda av olika personer eller klientens och yrkespersonens parallella resultat. På bilden står den blåa färgen för normal och den röda för nedsatt funktionsförmåga. Siffrorna på aktiviteterna är placerade i profiltabellens övre kant och i den vänstra kanten finns de olika utförandenivåerna. Slutligen förenas anteckningarna (punkterna) med linjer, i syftet om att få en tydlig profil över aktivitetsutförandet i boendet samt en profil över en eventuell variation i funktionsförmågan. BILD 6: Ifyllande av profiltabellen I profiltabellen kan man t.ex. ringa in de mest väsentliga aktiviteterna dvs. de aktiviteter vars utförande är nödvändigt även under sämre dagar (Bild 6). Detta klargör var tyngdpunkten ligger i klientens individuella behov av hjälp. I profiltabellerna kan man se om behovet av hjälp främst handlar om att få verbal handledning (C och D), fysisk assistans (E och F) eller bådadera (G), samt vilka aktiviteter klienten utför självständigt (A och B) eller vilka aktiviteter klienten inte kan utföra eller är i behov av mycket hjälp (H). Dessutom kan profilerna underlätta gestaltningen av behovet av hjälp, variationen i funktionsförmågan samt vilka aktiviteter klienten mest behöver hjälp med. Användningen av profiltabellen är inte nödvändig men kan hjälpa vid skapandet av en helhetsbild och vid tolkningen av svaren tillsammans med klienten. Användningen av profiltabellerna kan delvis ersättas genom att dra linjer mellan markeringarna som finns i svarstabellerna. På detta sätt får man en mer ämnesinriktad bild av aktivitetsutförandet i linjediagrammet som uppstår då man ser på sidan i vågrätt läge. Slutligen kan utlåtandet på ASTA-bedömningen skrivas på sammanfattningssidorna i slutet på manualen, på den elektroniska sammanfattningsblanketten eller i något annat utlåtande.

11 SAMMANFATTNINGSSIDOR FÖR BEDÖMNING AV BEHOVET AV HJÄLP I HEMMET På sammanfattningssidorna för bedömning av behovet av hjälp i hemmet (Bilaga1) bokförs det som kommit fram under bedömningen; vilka faktorer som inverkar eller påverkar klientens självständiga utförande. Sammanfattningssidorna innefattar samma kategorier som ASTA-blanketten (näringsförsörjning, personlig vård, hushållsarbete, uträttande av ärenden utanför hemmet och fritid). Sammanfattningssidorna fylls i i samma ordning som själva blanketten. Man bör bokföra alla de faktorer som inverkar på klientens (självständiga) boende samt alla anteckningar som gjorts i Anmärkningsvärt -spalten. Det är även viktigt att bokföra de orsaker som ligger bakom problemet, om sådana kommit fram under bedömningssituationerna. På sammanfattningssidorna kan man även anteckna REKOMMENDATIONER på hur den hjälp klienten är i behov av skall förverkligas i praktiken. Den elektroniska versionens svar skrivs ner på de gråa fälten, som utvidgas då man skriver på dem (Bild7). Uppgifter Klient Asta Asukas Soc 123456-123x datum 12.12.2008 Besvarare av blanketten (ifall annan än klient) Personal på serviceboendet Aktuell boendeform Höghus, våning 2 Radhus Egnahemshus Annat alternativ,vilket? Bor ensam Bor med sin sambo/ sina barn Bor med sina föräldrar Bor på serviceboende /instans Nuvarande service och hjälp Dusch hjälp 2 x i veckan (måndagar och fredagar). Hemhjälpare besöker 3x om dagen för att hjälpa med att ta medicin, att klä på sig och att utföra hemsysslor BILD 7: Exempel på ifyllandet av sammanfattningssidorna

12 ANVISNINGAR FÖR BESVARANDET AV FRÅGORNA I följande behandlas ifyllandet av ASTA-blanketten mer detaljerat. De aktiviteter vars innehåll baserar sig på ICF-klassifikationen är märkta i blanketten med klamrar där ICFkoderna framgår. Om man önskar, kan man kolla upp klassifikationen bl.a. i denna manual, där klassifikationerna med koder är nerskrivna med kursiverad stil. Anvisningarna är för en del aktiviteter detaljerat beskrivna, medan andra anvisningar gäller för många aktiviteter. Vid besvarandet är det viktigt att man reflekterar över hur klienten utför aktiviteten samt hurdan hjälp klienten är i behov av för att kunna utföra aktiviteten. NÄRINGSFÖRSÖRJNING a. Att äta och dricka ICF d550, Att äta: Att genomföra samordnade uppgifter och handlingar för att äta mat som serveras, att föra maten till munnen och konsumera den på ett kulturellt acceptabelt sätt, skära eller bryta maten i bitar, öppna flaskor och burkar, använda matbestick, äta sina måltider till fest och vardags. ICF d560, Att dricka: Att fatta tag i en dryck som serveras, föra den till munnen och konsumera den på ett kulturellt acceptabelt sätt såsom att blanda, röra och hälla upp dryck för att dricka, öppna flaskor och burkar, dricka genom sugrör eller rinnande vatten från en kran eller källa; bröstuppfödning Fråga 1 ja 2 (Att äta, Att dricka) OBS! Att förse sig med mat och dryck bedöms i fråga 3, att öppna flaskor och förpackningar bedöms i fråga 12. A = Inget behov av hjälp, klienten klarar aktiviteten självständigt. B = Klienten klarar av att äta/dricka självständigt, men långsamt eller med hjälpmedel. C = Klienten behöver verbal handledning i form av uppmaningar eller instruktioner vid mat- och drycksituationer för att kunna utföra aktiviteten t.ex. Nu är det matdags. D = Klienten klarar av att äta/dricka men är i behov av kontinuerlig handledning eller övervakning. E = Klienten behöver lite fysisk assistans inom vissa delområden av aktiviteten t.ex. att skära maten i mindre bitar. F = Klienten behöver mycket fysisk assistans men behöver inte helt matas t.ex. maten måste mosas/drycken göras tjockare för att klienten skall kunna äta/dricka. G = Klienten behöver lite både verbal handledning och fysisk assistans. H = Klienten behöver mycket verbal handledning och fysisk assistans eller måste matas/ dricka eller t.ex. slangmatas.

13 Fråga 3 (Att förse sig med mat och dricka) A = Klienten klarar aktiviteten självständigt. B = Klienten klarar av att förse sig med mat och dryck självständigt, men långsamt eller med hjälpmedel. C= Klienten behöver lite handledning eller en uppmaning då denne skall ta eller portionera mat/ dryck t.ex. Ta inte mer mat än du orkar äta. D = Klienten är i kontinuerligt behov av handledning eller övervakning då denne skall ta mat/ dryck samt portionera sin mat/dryck t.ex. Ta med gaffeln två potatisar och en slev med sås. E = Klienten kan själv dosera mat och dryck men behöver hjälp t.ex. med att hälla upp sås eller dryck. F = Klienten kan själv berätta hur mycket mat och dryck som skall tas men kan ej utföra aktiviteten fysiskt. G = Klienten behöver både lite verbal handledning och fysisk assistans. H = Klienten behöver mycket verbal handledning och fysisk assistans eller klienten behöver full assistans för att ta mat/dryck. I frågorna 4 och 5 finns inte svarsalternativ E, F och G p.g.a. att frågorna främst berör kognitiva färdigheter. Det väsentliga är om klienten kognitivt klarar av att utföra uppgiften trots fysiska begränsningar som ger sig uttryck i andra aktiviteter. Det är väsentligt att observera om klienten har några speciella skäl till att dessa aktiviteter påverkar vardagen t.ex. för en person som lider av diabetes är det av stor betydelse att självständigt kunna sköta om en regelbunden matrytm och ändamålsenlig kost / diet. Fråga 4 (Känner till samt strävar till att upprätthålla en regelbunden matrytm) A = Klienten förstår hurdan matrytm man borde följa och följer den självständigt. B = Klienten förstår hurdan matrytm man borde följa men matrytmen varierar en aning under olika dagar t.ex. äter ibland lunchen först senare på eftermiddagen. C = Klienten måste ibland påminnas om att äta de olika måltiderna eller klienten glömmer ibland att t.ex. äta lunch. D = Klienten behöver fortsatt handledning eller behöver regelbunden påminnelse för att bevara en regelbunden matrytm. H = Det finns ingen regelbunden matrytm eller klienten anser att det inte är viktigt.

14 ICF d5701, Att ta hand om sin diet och kondition: Att ta hand om sig själv genom att vara medveten om behoven och genom att välja och konsumera näringsriktiga födoämnen och bibehålla fysisk kondition. Fråga 5 (Känner till samt strävar till att upprätthålla en mångsidig kost) A = Klienten vet vad en mångsidig kost består av och följer den självständigt. B = Klienten vet vad en mångsidig kost består av men det finns en aning variation i hur klienten följer den under olika dagar t.ex. äter ibland till lunch endast ett bröd. C = Klienten är ibland i behov av handledning eller påminnelse för att t.ex. komma ihåg att även äta frukt eller grönsaker. D = Klienten behöver ofta eller fortsatt handledning samt påminnelse om att följa en mångsidig kost eller behöver övervakning för att inte ständigt äta t.ex. sötsaker. H = Kosten är ensidig eller klienten bryr sig inte om det. X = Aktiviteten kan inte bedömas

15 b. Matlagning ICF d630, Att bereda måltider: Att planera, organisera, laga och servera enkla och sammansatta måltider till sig själv och andra såsom att göra upp en matsedel, välja ut ätlig mat och dryck och samla ihop ingredienser för att bereda måltider, laga varm mat och förbereda kall mat och dryck samt servera maten. ICF d6300, Att bereda enkla måltider: Att planera, organisera, laga och servera måltider med få ingredienser och på ett lätt sätt bereda och servera såsom att göra en enrätters måltid, att anrätta ingredienser genom att skära, röra, koka och värma mat såsom ris eller potatis. ICF d6301, Att bereda sammansatta måltider: Att planera, organisera, laga och servera måltider med många ingredienser som kräver sammansatta sätt att bereda och serverasåsom att planera en flerrätters måltid, anrätta matingredienser genomkombinerade handlingar såsom att skala, skiva, blanda, knåda, röra samt lägga upp och servera mat på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till tillfälle och kultur. Frågorna 7-9 och 12 (Tillredning av små måltider, Tillredning av stora måltider, Uppvärmning av färdig mat, Att öppna flaskor och förpackningar) I Anmärkningsvärt -spalten är det viktigt att anteckna om klienten t.ex. tillhör kretsen för matservice och om klienten trots servicen klarar av att utföra aktiviteten. Ifall klienten ej utför aktiviteten bör det antecknas vem som gör det. A = Klienten klarar aktiviteten självständigt B = Klienten klarar av aktiviteten långsamt eller med hjälpmedel, men självständigt. C = Klienten behöver en aning verbal handledning samt påminnelse för att kunna utföra aktiviteten eller klienten klarar av att utföra aktiviteten med hjälp av noggranna skriftliga/visuella instruktioner. D = Klienten behöver fortsatt övervakning, verbal handledning, påminnelse eller aktiviteten bör delas in i etapper/sekvenser för att klienten skall klara av att utföra den. E = Klienten utför i stort sätt aktiviteten självständigt men är i behov av fysisk hjälp inom en del faser t.ex. i användning av ett särskilt redskap eller i aktivitet som kräver finmotorik. F = Klienten klarar inte fysiskt av att utföra aktiviteten men klarar av att ge instruktioner till exempelvis assistenten G = Klienten behöver en aning verbal samt fysisk handledning och fysisk assistans t.ex. skriftliga instruktioner och hjälp vid användning av konservburks öppnare. H = Klienten behöver mycket verbal handledning samt fysisk assistans eller klienten är i fulltständigt behov av assistans.

16 Fråga 10 (Val och framtagning av ändamålsenliga redskap och ingredienser vid matlagning) A = Klienten vet vilka redskap samt vilka ingredienser som används vid tillredning av mat och kan plocka fram dem självständigt. B = Klienten utför aktiviteten självständigt, men långsamt eller med hjälpmedel. C = Klienten behöver påminnas eller få ett fåtal verbala instruktioner, t.ex. Vilka ingredienser behöver du för att göra en smörgås?. D = Klienten behöver fortsatt påminnelse och verbala instruktioner, t.ex. Ta först fram brödet från det där skåpet och sedan skinkan och osten från kylskåpet. E = Klienten behöver en aning fysisk assistans t.ex. för att plocka fram tunga föremål. F = Klienten behöver kontinuerlig fysisk assistans men klarar av att ge verbala instruktioner åt assistenten. G = Klienten behöver en aning verbal handledning samt fysisk assistans t.ex. uppmaning att ta fram brödet och hjälp med att lyfta fram kastrullen från skåpet. H = Klienten behöver mycket verbal handledning samt fysisk assistans eller behöver fullständig assistans för att välja samt plocka fram varor. X = Aktiviteten kan inte bedömas Fråga 11 (Ett tryggt aktivitetsutförande i köket) A = Klientens aktivitetsutförande är tryggt. B = Klientens aktivitetsutförande är tryggt då de utförs långsamt eller då klienten utnyttjar/använder sig av hjälpmedel. C = För att försäkra sig om tryggheten behöver klienten råd samt påminnelse t.ex. Kom ihåg att använda pannlapp då du tar ut en het form från ugnen. D = Klienten behöver fortsatt verbal handledning, påminnelse eller övervakning för att försäkra sig om tryggheten. E = Klienten vet hur man fungerar/agerar på ett tryggt sätt men behöver en aning fysisk assistans t.ex. vid hantering av heta kärl eller vassa knivar. F = Klienten vet hur man agerar på ett tryggt sätt men behöver fortsatt fysisk assistans för att aktiviteten skall vara trygg. G = Klienten behöver en aning verbal handledning samt fysisk assistans t.ex. måste påminnas om en vass kniv som ligger på bordskanten och hjälp med att lyfta kastrullen. H = Klienten behöver fortsatt både verbal handledning samt fysisk assistans eller klienten klarar inte av utföra aktiviteten i köket på ett tryggt sätt trots assistans. Fråga 12 (Att öppna flaskor och förpackningar) Svarsalternativen är de samma som på frågorna 7-9, se på tidigare sida 15.

17 I frågan 13 finns inte svarsalternativ E, F och G p.g.a. att frågan främst berör kognitiva färdigheter. Det väsentliga är om klienten kognitivt klarar av att utföra uppgiften trots fysiska begränsningar som ger sig uttryck i andra aktiviteter. Fråga 13 (Att förstå och kunna följa recept och förpackningspåskrifter) ICF d325, Att kommunicera genom att ta emot skrivna meddelanden: Att begripa ordagrann och dold innebörd i meddelanden som är överbringade genom skrivet språk (innefattande punktskrift), såsom att följa politiska händelser i dagstidning eller att förstå innebörden i en religiös skrift. A = Klienten förstår tillredningsinstruktionerna och förpackningspåskrifter och kan handla enligt dessa. B = Klienten förstår tillredningsinstruktionerna och förpackningspåskrifter och kan handla enligt dem då det utförs långsamt, använder sig av hjälpmedel t.ex. förstoringsglas för att läsa instruktionerna eller instruktionerna läses till klient p.g.a. svårigheter med synen. C = Klienten behöver en aning verbal handledning eller klarar sig t.ex. med bildliga/visuella instruktioner. D = Klienten behöver t.ex. en annan person som högt läser upp instruktionerna p.g.a. andra orsaker än synen och någon som förklarar innehållet i paketutredningen, för att kunna handla enligt instruktionerna. H = Klienten förstår inte och klarar inte av att följa instruktionerna trots riklig handledning. Fråga 14 (Rätt förvaring av livsmedel) A = Klienten vet hur livsmedel bör förvaras och kan ansvara för att de är färska samt observera användningsdatumen. B = Genom att agera långsamt eller med hjälp av hjälpmedel klarar klienten av att sköta om livsmedlen och dess ändamålsenliga förvaringsätt samt varornas färskhet och notering av användningsdatumet. C = Klienten behöver några verbala ledtrådar eller påminnelse t.ex. Vart borde man ställa mjölkburken efter att man ätit? D = Klienten behöver fortsatt påminnelse eller verbal handledning t.ex. Ställ mjölkburken i kylskåpet och brödet tillbaka i påsen. E = Klienten behöver en aning fysisk hjälp t.ex. med att ställa tunga livsmedel in i kylskåpet. F = Klienten behöver fortsatt fysisk assistans men klarar av att verbalt ge instruktioner åt assistenten. G = Klienten behöver en aning både verbal handledning samt fysisk assistans. H = Klienten behöver fortsatt verbal handledning och fysisk assistans eller den ändamålsenliga förvaringen av livsmedlen bör utföras istället för klienten.

18 c. Köksmaskiner och -redskap Frågorna innefattar kännedom om bruksanvisningar för köksmaskinerna samt hur man använder apparaterna rätt. ICF d 6403, Att använda hushållsapparater: Att använda olika slags hushållsapparater såsom tvättmaskin, torkapparat, strykjärn, dammsugare och diskmaskin Frågor 17-20 (Användning av spis och ugn, mikrovågsugn, kaffekokare och vattenkokare) Obs! På de tomma raderna kan markeras bedömningen av andra för klienten betydelsefulla apparater. A = Klienten kan självständigt, på ett relevant sätt använda apparaterna. B = Klienten klarar sig självständigt, men långsamt och/ eller behöver hjälpmedel. C = Klienten behöver lite verbal handledning för att klara av uppgiften, ex. Sätt maten i mikrovågsugnen i två minuter eller använder bilder eller skriftliga instruktioner för att klara av aktiviteten. D = Klienten behöver kontinuerlig övervakning eller verbal handledning för att klara av aktiviteten, ex. Mät upp två koppar vatten i kaffekokarens vattenbehållare, placera filterpåsen på rätt plats, mät upp två mått kaffepulver i filterpåsen och tryck på kaffekokaren. E = Klienten behöver fysisk hjälp med något delområde i aktiviteten såsom i att sätta i stickkontakten eller i att placera filterpåsen i kaffekokaren. F = Klienten behöver kontinuerlig fysisk assistans i aktiviteten, men kan ge instruktioner och anvisningar åt assistenten. G = Klienten behöver lite både verbal handledning och fysisk assistans, ex. en påminnelse om rätt temperatur i ugnen samt hjälp med förflyttning av ugnsformen. H = Klienten behöver riktligt med både verbal handledning och fysisk assistans eller kan inte använda apparaten trots assistans.

19 PERSONLIG VÅRD a. Att klä sig ICF d540, Att klä sig: Att genomföra samordnade handlingar och uppgifter att ta på och av kläder och skodon i ordning och i enlighet med klimat och sociala villkor såsom att sätta på sig, rätta till och ta av skjorta, kjol, blus, underkläder, sari, kimono, tights, hatt, handskar, kappa, skor, kängor, sandaler och tofflor. ICF d5400, Att klä på sig: Att genomföra samordnade uppgifter för att sätta på sig kläder på olika delar av kroppen såsom att ta på kläder över huvudet, över armar och skuldror, på nedre respektive övre kroppshalva, att sätta på sig handskar och huvudbonad. ICF d5401, Att klä av sig: Att genomföra samordnade uppgifter att ta av sig kläder från olika delar av kroppen såsom att dra kläder över huvudet, av armar och skuldror, från nedre respektive övre kroppshalva och att ta av handskar och huvudbonad. ICF d5402, Att sätta på sig fotbeklädnad: Att genomföra samordnade uppgifter att sätta på sig sockor, strumpor och fotbeklädnad. ICF d5403, Att ta av sig fotbeklädnad: Att genomföra samordnade uppgifter att ta av sockor, strumpor och fotbeklädnad. ICF d5404, Att välja lämplig klädsel: Att följa underförstådda och uttalade klädnormer och konventioner och att klä sig i enlighet med klimatförhållanden. Aktiviteterna inom ramen för att klä sig skall bedömas som helhet från början till slut. I bedömningen skall beaktas olika slags kläder, såsom ytterplagg och underkläder. I Anmärkningsvärt -spalten markeras ifall något delområde inom ramen för att klä sig är speciellt svårt eller om det i bedömningen kommer fram något annat att fästa speciell uppmärksamhet på. Aktiviteterna kan också spjälkas upp i mindre delar och då används de tomma raderna i blanketten. Detta kan vara förnuftigt om klienten exempelvis kan klä på/av sig alla kläder förutom något enstaka plagg som vållar problem. Om klienten använder t.ex. handleds- eller knästöd eller specialskor, kan på- och avklädning av dessa bedömas genom att tillägga dem i de tomma raderna i blanketten.

20 Frågorna 23-27 (Att klä på sig kläder, Att klä på sig strumpor och skor, Att klä av sig kläder, Att klä av sig strumpor och skor, Att klä på sig små detaljer) Obs! Att ta fram kläderna bedöms i frågorna 28 och 29, som handlar om att välja kläder och att uppmärksamma behovet av byte av kläder. A = Klienten klär på/av sig självständigt. B = Klienten klär på/av sig långsamt eller använder hjälpmedel för att klara av aktiviteten självständigt. C = Klienten behöver emellanåt en påminnelse eller en uppmaning om aktiviteten, t.ex. en påminnelse om att räta ut kläderna efter att man klätt på sig dem eller en uppmaning att öppna skosnörena innan man klär av dem. D = Klienten behöver kontinuerligt verbal handledning för att aktiviteten skall fortlöpa eller en gradering av aktiviteten (aktiviteten spjälks i mindre delar). E = Klienten klarar inte motoriskt av alla delområden inom aktivitetsområdet att klä sig. Hjälp behövs ex. i att räta ut kläderna efter påklädning. F = Klienten behöver mycket fysisk assistans i att klä på/av sig, men kan ge instruktioner åt assistenten t.ex. om ordningen i vilken kläderna skall kläs på. G = Klienten behöver lite både verbal handledning/påminnelse och fysisk assistans. H = Klienten behöver mycket både verbal handledning och fysisk assistans eller är helt beroende av assistans vid på-/avklädning. Fråga 28 (Att välja och ta fram kläder som passar vädret eller situationen) Obs! Frågan innefattar inte att klä på/av sig, då dessa behandlas i frågorna 23-27. Däremot innefattar frågan att ta fram kläder. A = Klienten kan självständigt välja och ta fram lämpliga kläder enligt väder och situation. B = Klienten kan självständigt välja lämpliga kläder enligt väder och situation, men utförandet är långsamt eller kräver hjälpmedel t.ex. vid att lyfta fram kläderna. C = Klienten behöver tidvis bli påmind eller uppmanad om aktiviteten, t.ex. Skulle du kunna byta om till pyjamas? eller Kom i håg mössan då du går ut. D = Klienten behöver kontinuerlig verbal handledning i att välja lämpliga kläder enligt väder och situation. E = Klienten behöver lite fysisk assistans med att välja och ta fram kläder, t.ex. med att ta ner mössan från hatthyllan. F = Klienten behöver mycket hjälp med exempelvis att ta fram kläderna, men kan instruera assistenten i valet av kläderna. G = Klienten behöver lite både verbal handledning och fysisk assistans. H = Klienten behöver mycket både verbal handledning och fysisk assistans eller är helt beroende av assistans.

21 Fråga 29 (Att uppmärksamma behovet av att byta ut smutsiga kläder samt att ta fram rena kläder) Obs! Frågan innefattar alltså också aktiviteten att ta fram kläder. Vidare skall sk. onödiga klädesbyten bedömas i frågan. Däremot innefattar frågan inte aktiviteterna att klä på/av sig kläder, då dessa bedöms i frågorna 23-27. A = Klienten märker när det är skäl att byta ut de smutsiga kläderna mot rena och kan ta fram de rena kläderna självständigt. B = Klienten märker när det är skäl att byta ut de smutsiga kläderna mot rena, men utförandet är långsamt eller kräver hjälpmedel ex. vid framlyftning av rena kläder. C = Klienten behöver tidvis en påminnelse eller en uppmaning om att byta ut smutsiga kläder mot rena. D = Klienten uppmärksammar inte själv behovet av att byta ut smutsiga kläder mot rena, utan behöver kontinuerlig verbal handledning. E = Klienten behöver lite fysisk assistans med att ta fram rena kläder, t.ex. klienten kan inte nå den rena skjortan från översta hyllan i skåpet. F = Klienten behöver mycket assistans med att ta fram rena kläder, men uppmärksammar de smutsiga kläderna. G = Klienten behöver lite både verbal handledning/påminnelse och fysisk assistans. H = Klienten behöver mycket både verbal handledning och fysisk assistans eller är helt beroende av assistans.

22 b. Att tvätta sig och sköta sin hygien samt att vårda olika kroppsdelar ICF d510, Att tvätta sig: Att tvätta och torka hela kroppen eller delar av den genom att använda vatten och lämpliga material och metoder för att bli ren och torr såsom att bada, duscha, tvätta händer och fötter, ansikte och hår och att torka sig med handduk ICF d5100, Att tvätta delar av kroppen: Att använda vatten, tvål och andra substanser för att rengöra delar av kroppen såsom händer, ansikte, fötter, hår, naglar ICF d5101, Att tvätta hela kroppen: Att använda vatten, tvål och andra substanser för att rengöra hela kroppen såsom att ta ett bad eller en dusch. ICF d5102, Att torka sig: Att med hjälp av handduk eller på annat sätt torka någon del av kroppen eller hela kroppen såsom efter tvättning. ICF d520, Kroppsvård: Att vårda de delar av kroppen som kräver mer än att tvätta och torka sig såsom hud, ansikte, tänder, hårbotten, naglar och könsorgan. ICF d5200, Hudvård: Att sköta vävnad och fukt i sin hud såsom att ta bort valkar och liktornar, att använda fuktbevarande lotioner eller kosmetika. ICF d5201, Tandvård: Att sköta tandhygien såsom att borsta tänder, rengöra med tandtråd och ta hand om tandproteser och tandbryggor. ICF d5202, Hårvård: Att sköta sitt hår på huvudet och ansiktet såsom att kamma sig, ordna frisyr, raka sig eller klippa sig. ICF d5203, Att sköta fingernaglar Att rengöra, klippa eller lackera fingernaglar. ICF d5204, Att sköta tånaglarna: Att rengöra, klippa eller lackera tånaglar. Frågorna 32-44 (Att tvätta kroppen, Att tvätta håret, Att tvätta händerna, Att tvätta ansiktet, Att tvätta underlivet, Att bada bastu, Att noggrant torka det rengjorda området, Tandvård, Hudvård, Att kamma, frisera och vårda håret, Att raka sig och avlägsna kroppsbehåring, Nagelvård och klippa naglar, Att använda deodorant och smink) A = Klienten utför aktiviteten självständigt. B = Klienten utför aktiviteten långsamt eller med hjälp av ett hjälpmedel. C = Klienten behöver handledning eller en uppmaning att påbörja aktiviteten eller att slutföra den t.ex. Kom i håg att tvätta/torka även det högra örat. D = Klienten behöver kontinuerlig verbal handledning, påminnelse, gradering av aktiviteten eller övervakning. E = Klienten behöver lite fysisk assistans, t.ex. med att mäta upp tvål, lyfta fram tvättillbehör eller öppna lock och korkar. F = Klienten behöver kontinuerlig fysisk assistans, men kan instruera assistenten t.ex. i vilken ordning tvätten skall framskrida. (tvättordningen) G = Klienten behöver lite både verbal handledning och fysisk assistans, t.ex. en påminnelse om att utföra ett delområde i aktiviteten och hjälp med att tvätta ryggen. H = Klienten behöver mycket både verbal handledning och fysisk assistans eller är helt beroende av assistans.

23 c. Att sköta toalettbehov ICF d530, Att sköta toalettbehov: Att planera och genomföra uttömning av mänskliga restprodukter (menstruation, urinering och avföring) och att göra sig ren efteråt. ICF d5300, Att kontrollera urinering: Att samordna och klara urinering såsom att markera behov, att komma i lämplig ställning, välja och komma till en passande plats för urinering, hantera kläder före och efter urinering och att rengöra sig själv efter urinering. ICF d5301, Att kontrollera avföring: Att samordna och klara avföring såsom att markera behov, komma i lämplig ställning, välja och komma till en lämplig plats för avföring, att hantera kläder före och efter avföring och att rengöra sig själv efter avföring. Frågorna 48 och 49 (Urinkontinens, Avföringskontinens) Obs! Om klienten istället för inkontinensbesvär har förstoppningsproblematik, skall detta tilläggas på de tomma raderna i blanketten. Att tvätta händerna i samband med toalettbesök bedöms i fråga 34. A = Klienten kan hålla sig. C = Klienten behöver ibland påminnelse om behovet av toalettbesök, t.ex. Kom i håg att gå på toaletten innan du går ut. D = Klienten behöver med jämna mellanrum påminnelse om behovet av toalettbesök. E = Klienten har skydd/blöja nattetid eller i vissa situationer, t.ex. på ärenden utanför hemmet, men kan själv sköta om bytet av skyddet/blöjan. F = Klienten behöver skydd/blöjor kontinuerligt, men sköter användningen självständigt. G = Klienten har skydd/blöja nattetid eller i vissa situationer, t.ex. vid utförandet av ärenden utanför hemmet och behöver assistans i användningen av dem. H = Klienten behöver skydd/blöjor kontinuerligt och klarar inte av att själv använda dem. Fråga 50 (Självständiga toalettbesök vid behov) Obs! Innefattar bl.a. att förflytta sig till och från toaletten, att förflytta sig till och från wc-stolen, att klä av och på sig, att torka sig och att spola i wc-stolen. Även användningen av kateter ingår. Renlighet, ändamålsenlighet o. dyl. kan markeras skilt. A = Klienten klarar av toalettbesöken självständigt. B = Klienten klarar sig självständigt, men utförandet är långsamt, klienten använder kateter självständigt eller använder hjälpmedel. C = Klienten behöver en påminnelse eller verbal handledning, t.ex. Kom i håg att spola när du är färdig. D = Klienten behöver kontinuerlig påminnelse, verbal handledning eller övervakning. E = Klienten behöver lite fysisk assistans t.ex. med att knäppa upp knappar. F = Klienten behöver mycket fysisk assistans. G = Klienten behöver lite både verbal handledning och fysisk assistans. H = Klienten behöver mycket både verbal handledning och fysisk assistans eller är helt beroende av assistans.

24 ICF d5302, Att sköta menstruation: Att samordna, planera och ta hand om menstruation såsom att förutse menstruation och att använda sanitära artiklar och bindor. Fråga 51 (Att sköta menstruation) Obs! Om klienten har en menstruationshämmande medicinering skall detta noteras i Anmärkningsvärt spalten. A = Klienten sköter sin menstruation självständigt. B = Klienten är självständig, men utförandet är långsamt eller kräver hjälpmedel. C = Klienten behöver lite påminnelse eller verbal handledning, t.ex. Kom i håg att byta bindan. D = Klienten behöver kontinuerlig påminnelse, verbal handledning eller övervakning. E = Klienten behöver lite fysisk assistans t.ex. med att öppna knappar eller förpackningar. F = Klienten behöver mycket fysisk assistans G = Klienten behöver lite både verbal handledning och fysisk assistans. H = Klienten behöver mycket både verbal handledning och fysisk assistans eller är helt beroende av assistans. d. Att upprätthålla sin egen dagliga hälsa ICF d5702, Att upprätthålla sin egen hälsa: Att ta hand om sig själv genom att vara medveten om behovet och göra vad som behövs för att se till sin hälsa, genom att uppmärksamma hälsorisker och att förebygga ohälsa såsom att söka professionell hjälp för att se till den egna hälsan; att följa medicinska och andra hälsoråd; att undvika hälsorisker såsom vid fysisk skada, smittosamma sjukdomar, droger och sexuellt överförbara sjukdomar Fråga 53 (Medicinering) A = Klienten sköter sin medicinering självständigt enligt ordination. B = Klienten är självständig, men långsam eller använder hjälpmedel, t.ex. dosett eller tablettdelare. Ifall dosetten alarmerar då medicinen skall tas, skall svarsalternativ C väljas. C = Klienten behöver en aning påminnelse, verbal handledning eller kontroll, t.ex. Kom du i håg att ta kvällsmedicinen? eller använder sig av en alarmerande dosett. D = Klienten behöver kontinuerlig verbal handledning och/eller medicinintaget måste övervakas. E = Klienten kan sköta om sin medicinering, men behöver assistans med att t.ex. öppna medicinförpackningar eller dela tabletter. F = Klienten kan hålla reda på sin medicinering, men behöver mycket fysisk assistans med att ta medicinen. G = Klienten behöver lite både verbal handledning och fysisk assistans. H = Klienten behöver mycket både verbal handledning och fysisk assistans eller är helt beroende av assistans gällande medicinering.