Utanförskap, socioekonomi och folkhälsa - om folkhälsans bestämningsfaktorer Maria Magnusson Dietist med specialisering inom folkhälsa, sjuksköterska, med dr
Jämvikt bedrivs med kontaktgruppernas behov som utgångspunkt, i fyra parallella spår Att bekräfta och förmedla kunskap Tydliggöra och underlätta pågående hälsofrämjande arbete Stödja implementering av långsiktigt folkhälsoarbete Underlätta för spridning av normkritiska perspektiv och interkulturell kompetens (Magnusson et al., 2014)
Sjukdom, död och svåra problem ingår i livet. Hur vi kan klara av dem och gå vidare betyder mycket för vår hälsa. Vad kan hjälpa oss eller försvåra?
Vad man är rädd för erfarenhet förhoppningar självkänsla ekonomi barn familj ålder Människans förmåga att möta svårigheter och utmaningar yrke bostad Arbete/arbetslös vänner Invandrare/flykting/ infödd Att själv ha hjälpt andra kunskaper Krig/fred intressen
Whiteheads och dahlgrens bild
Yes, as we academics are fond of saying, we need more research. But we also need more social action on the basis of the knowledge we have. Marmot, M. (2001) Introduction. In Social determinants of health (Marmot, M. and Wilkinson, R. eds.) Oxford university press, Oxford.
Rapport Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg (2015)
Strukturell diskriminering Vi studerar arbetsgivares rekryteringsbeteende med data från ett hypotetiskt valexperiment. Arbetsgivarna får välja mellan två hypotetiska sökande att kalla till en anställningsintervju eller att anställa som en ersättare för en tidigare anställd. De sökande skiljer sig åt vad gäller kön, ålder, utbildning, yrkeserfarenhet, etnicitet, religiös trosuppfattning, familjesituation, vikt och hälsa. Vi finner att arbetsgivare väljer bort sökande som är äldre, födda utanför Europa, muslimer, judar, flerbarnsföräldrar, överviktiga eller har en historik av sjukfrånvaro. Uttryckt i lönetermer motsvarar diskrimineringen lönesänkningar med upp till 50 procent. Resultaten indikerar att osäkerhet om de sökandes produktivitet är en viktig förklaring till diskrimineringen Personlig kommunikation, Torun Östergren (GU) 2014
Mekanismer bakom påverkan på levnadsvanor av socioekonomisk status Yrkesbaserad klass Arbetsförhållanden, arbetstid, fritid, arbetskultur, normer, attityder, värderingar, rollförväntningar, bostadsområde, psykosocial stress Utbildningsnivå Kultur, normer, attityder, värderingar, rollförväntningar, hälsokunskap, förmåga att tolka och applicera kunskap, praktiska kunskaper Hälsorelaterade beteenden Inkomstnivå Ekonomiska resurser, materiella resurser, konsumtionsmöjligheter, bostadsområde, psykosocial stress (Roos & Prättälä, 2012, i Rostila & Toivanen)
PENGAR OCH MAT
The nutrition transition Snabb ökning av konsumtion av matoljor sedan 60- talet. Över hela världen ungefär samma utveckling, men med större relativ betydelse i de fattiga länderna Allt större andel av världens spannmål används för att framställa socker. Konsumtionen av socker tycks öka med BNP. Konsumtion av animalier ökar över hela världen Övernäring (fetma mm) existerar i många länder sida vid sida med undernäring Popkin (2011)
Maillot et al. (2010): Det är svårt att i längden äta billigt och hälsosamt om man skall välja mat som de flesta anser normal Rydén & Hagfors (2011) : Data från den svenska studien Riksmaten barn (2003) visar att de barn som äter en dyrare kost också äter hälsosammare Rao et al. Översiktsartikel (2013): Hälsosammare kostmönster är dyrare för konsumenten
Vad kostar kalorierna? Livsmedel Broccoli 5 (400) Kalorier per krona (kronor per dag för 2000 kalorier) Kolja 10 (200) Kycklingfilé 10 (200) Morötter 22 (91) Pizza 24 (83) Smågodis 50 (40) Baguette med vitlökssmör 70 (29) Havregrynsgröt 199 (10)
NE platsen, Göteborg. Augusti 2013.
GP 2 oktober 2007
Social Cognitive Theory (SCT) Enligt SCT är människors kompetens och sociala sammanhang viktiga för deras hälsorelaterade beteende. Några centrala begrepp: Ömsesidig bestämmelse som syftar på att individer och grupper utövar en påverkan på varandra och på sin omgivning Förväntningar på utfall som bygger på att vi handlar utifrån subjektiva bedömningar av önskat resultat snarare än utifrån objektiva förutsättningar Self-efficacy - tilltro till sin förmåga att påverka sitt liv Underlättande att skapa gynnsamma förutsättningar för det önskade beteendet (McAlister et al 2008)
Barnens otillfredsställande näringsstandard beror av två intimt samverkande orsaker: å ena sidan föräldrarnas och i första hand husmödrarnas bristande förstånd och omtanke, å andra sidan de otillräckliga familjeinkomsterna. Den förstnämnda orsaken är förvisso inte den oviktigaste. Men härav får icke slutsatsen dragas att samhället är utan ansvar. Dåliga vanor måste vridas rätt, de oförståndiga upplysas och de ansvarslösa väckas. Det är här utrymme för en omfattande, samhälleligt organiserad folkuppfostrings- och propagandaaktion, vilken, om den ska komma till nytta där den bäst behövs, måste vara intensiv och pockande och söka utnyttja alla slags kanaler till föräldrar. Myrdal, A & Myrdal G (1934). Kris i befolkningsfrågan. Citerad i Gullberg, E (2004). Det välnärda barnet föreställningar och politik i skolmåltidens historia, sid 85. Stockholm: Carlssons
Kognitiva mål Att kunna, tänka, känna till, insikt Affektiva mål Attityder, värderingar, tankesätt Handlingsmål Individens färdigheter, kunna göra, agera, kunskap i handling, förändra livsstil
Förse ungdomar med redskap Tro på att man själv är viktig, värd att ta hand om och värd att försöka fixa ett bra liv åt sig. Förmedla hopp! SELF-EFFICACY, RESILIANCE Kritiskt granska ideal om konsumtion vem vill att det skall kännas nödvändigt att köpa den dyraste mobiltelefonen? Varning för reklam MEDIA-LITERACY KUNSKAPER OM VAD LÅN KOSTAR
UNGDOMARS SYN PÅ PENGAR OCH HÄLSA EXEMPEL FRÅN INTERVJUSTUDIE 2012 Vad är viktigt för din hälsa? Pengar lyftes inte särskilt mycket, däremot familj och vänner. När pengar refererades till var det på olika sätt: onödvändiga för ett gott liv. För lite pengar kan göra att man inte har råd med bra mat, att träna osv. oproblematiska 1) om kompisar kan köpa mycket mer än man själv blir man avundsjuk och det känns inte bra. oproblematiska 2) om man har gott om dem kan man köpa cigaretter och droger vilket inte är bra för hälsan.
Referenser Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. (2015) Rapport, Göteborgs Stad Magnusson, M., Hallmyr Lewis, M., Smaga-Blom, M., Lissner, L. & Pickering, C. (2014) Health Equilibrium Initiative: a public health intervention to narrow the health gap and promote a healthy weight in Swedish children. BMC Public Health, 14(1), 763. Maillot, M., Darmon, N. & Drewnowski, A. (2010) Are the lowest-cost healthful food plans culturally and socially acceptable? Public Health Nutr, 13(8), 1178-85. Marmot, M. (2001) Introduction. In Social determinants of health (Marmot, M. and Wilkinson, R. eds.) Oxford university press, Oxford. McAlister AL, Perry CL & Parcel GS (2008) How individuals, environments and health behaviors interact. Social Cognitive Theory. In Health behavior and health education: theory, research, and practice (Glanz K, Rimer BK and Viswanath K eds.) John Wiley & Sons, Inc. Popkin, B.M. (2011) Contemporary nutritional transition: determinants of diet and its impact on body composition. Proc Nutr Soc, 70(1), 82-91. Rao, M., Afshin, A., Singh, G. & Mozaffarian, D. (2013) Do healthier foods and diet patterns cost more than less healthy options? A systematic review and meta-analysis. BMJ Open, 3(12), e004277. Roos, E. & Prättälä, R. (2012) Sociala skillnader i hälsorelaterade levnadsvanor. In Ojämlikhet i hälsa(rostila, M. and Toivanen, S. eds.) Liber, Stockholm. Rydén, P.J. & Hagfors, L. (2011) Diet cost, diet quality and socio-economic position: how are they related and what contributes to differences in diet costs? Public Health and Nutrition, 14(9), 1680-92.
Tack för uppmärksamheten!