Psykologi våren 21.3.2012 1. Granska utifrån från psykologisk kunskap den beskrivna sömnskolans betydelse för Emmas utveckling i spädbarnsåldern. (Se bifogat prov!) För 1 3 poäng krävs att svaret utgår från uppgiftens beskrivning av sömnskola. Det förutsätts att Emmas anknytningsrelation beskrivs i den givna kontexten och de faktorer som möjligtvis bidragit till denna relation (t.ex. avsaknaden av respons på behov). I svaret måste skribenten ta upp någon annan psykisk faktor än anknytningsstilen, för att nå upp till tre poäng. Exempelvis kan skribenten påpeka att en otrygg anknytning inte möjliggör en aktiv och modig granskning av omgivningen vilket påverkar inlärning av annat. För 4 6 poäng krävs en djupare tolkning av utvecklingen av Emmas modell för relationer. I svaret kan sömnskolan granskas utifrån exempelvis både den undvikande och den ambivalenta anknytningsmodellen. Är sömnskola alltså frågan om icke-konsekvent handlande eller fullständig avsaknad av reaktioner? Skribenten ger en bredare reflektion om följderna av den tidigare barndomen för individens psykiska utveckling. I svaret kan skribenten också ta upp begrepp och teorier om inlärning. I böckerna behandlas också sömn och sömnbrist. I ett bra svar behandlas sömnbristen ur moderns synvinkel, t ex stress och depression, och vad detta innebär för risker för Emma. I ett gott svar behandlas också det sociala nätets betydelse för familjen och barnets temperament i förhållande till modern. 2. Diskutera utgående från undersökningen och psykologisk kunskap de psykologiska faktorerna bakom hjälpbeteende. (Se bifogat prov!) Hjälpbeteende behandlas inte särskilt mycket i läroböckerna. Hjälpbeteende nämns bara i kurs ett i samband med de sociala relationerna. I alla skolor kan man inte heller välja en särskild kurs i socialpsykologi. Skribenten kan välja frågor om arvsanlag och miljö som utgångspunkt för sitt svar. Av dessa orsaker är uppgiften krävande då skribenten inte har något självklart att utgå ifrån. Den främsta uppgiften blir för skribenten att tillämpa den psykologiska kunskap hon har i sin tolkning av det givna forskningsresultatet.
För 1 3 poäng krävs att skribenten kan använda sin kunskap i psykologi om barns utveckling och människors hjälpbeteende för att tolka ny information. Ifall skribenten enbart kommenterar enskilda detaljer av forskningen utan att se samband mellan psykologisk kunskap och hjälpbeteendet, kan det inte ge mera än tre poäng. För 4 6 poäng krävs att skribenten analyserar Tomasellos forskning utifrån psykologisk och sociokulturell kunskap (exempelvis barnets kognitiva utveckling, utveckling av emotioner, modellinlärning eller uppmärksamhet). Skribenten granskar dessutom forskningens uppläggning, uppgift och slutledningar kritiskt och kan koppla den samman med teman som miljö och arv. Som en särskild förtjänst räknas om skribenten reflekterat över vilka konsekvenser forskningsresultaten kan få för vår syn på hjälpbeteende. 3. Vilka psykologiska faktorer formar ungas självkänsla? (Se bifogat prov!) För 1 3 poäng krävs mera än direkt upprepning av seriens information. I frågan, som är avgränsad till ungdomstiden, kombineras utvecklingspsykologi med personlighetspsykologi. Serieteckningen gör uppgiften enkel och därför krävs redan för tre poäng rätt mycket information. I svaret bör skribenten visa att hon förstår vad som menas med självkänsla (självkännedom, självrespekt, självförtroende) men en definition är inte nödvändig. De olika bokserierna behandlar självkänsla på rätt olika sätt och därför kan svaren se olika ut beroende på vilken bokserie som använts. Hur självkänsla utvecklas måste behandlas rätt utförligt bland annat utifrån upplevelser av misslyckande eller framgång. För 4 6 poäng krävs att skribenten reflekterar exempelvis över följande: Hur en stor skillnad mellan den psykiska/fysiska jagbilden och idealjaget kan ha en negativ följd för självkänslan. Betydelsen av den ungas motivation och känsla av jagkompetens samt förväntningarna på att klara sig. Betydelsen av den ungas utveckling av förmåga till självreglering. Relationen mellan självkänslans olika delområden. T.ex. hur det är möjligt att ett misslyckande på ett område, exempelvis en misslyckad skolprestation, inte hotar självkänslans alla delområden. Faktorer, som påverkar idealjaget och genom det självkänslan (exempelvis föräldrars/vänners värden som integrerats till egna mål mot vilka de egna framgångarna och prestationerna och man själva mäts). Betydelsen av olika sociala gruppers reaktioner för självkänslan under olika skeden av livet.
Normativa förändringar av självkänsla under ungdomstiden: i tidig ungdom blir självkänslan svagare men under senare ungdomstid blir den åter starkare. Positiva följder av identitetskrisen för självkänslan. Attributionsteorier. Sociokulturella faktorers betydelse. Betydelsen av mobbning. Betydelsen av kön (tidig/sen pubertet och dess betydelse). Faktorer som hör till mental hälsa. 4. Definiera med högst två meningar vart och ett begrepp. Om ett begrepp definierats klart med redan en sats ges definitionen ett poäng trots att den inte består av två satser. Ifall skribenten svarar med flera satser än två bestraffas inte ett helt korrekt svar. Varje begrepp kan få 0,5 1 poäng. Slutpoängen är ändå hela poäng. a. centrala nervsystemet: hjärnan och ryggmärgen, en del av nervsystemets två delar. b. thalamus: en del av mellanhjärnan, mellanstation för informationsbehandling där bland annat sinnesinformation, motorik och vakenhet regleras, en del av det limbiska systemet. c. nervcell: en cell som specialiserats på informationsöverföring, tar emot information från omvärlden, förmedlar kommandon till muskler och inälvor d. axon: det utskott av en nervcell som håller uppe kontakten med de andra nervcellerna, har sin utgång i cellkärnan. e. myelinskida: skyddar och isolerar axon, underlättar nervimpulsernas framfart. f. transmittorämne: ett kemiskt ämne som frigörs av en nervcell och påverkar en annan nervcell, ökar eller minskar möjligheten för en nervimpuls, transmittormolekyler rör sig över synapsklyftan till den postsynaptiska cellens receptorer. 5. Jämför grupparbete och individuella arbetsformer i skolundervisningen. Individuella arbetsformer kan man förstå på olika sätt. Uppgiften kan ha sin grund i kurserna 1 och 4 samt i socialpsykologi som inte ges i alla skolor. Skribenten får inte enbart ge exempel på egna erfarenheter av de olika arbetsformerna. Ifall skribenten klarar av att beskriva erfarenheterna utifrån psykologisk kunskap är det naturligtvis en förtjänst. För 1 3 poäng krävs att svaret beskriver och jämför olika former av arbetssätt utifrån någon synvinkel som är relevant inom psykologi. Exempelvis hur kunskap byggs upp i det självständiga eller det sociala arbetet, eget ansvar och att rida på andras arbetsinsats, erfarenheter av kompetens och självreglering av
inlärning. I svaret ska skribenten också ge en beskrivning av vad som menas med de olika formerna av arbetssätt. För 4 6 poäng krävs att svaret grundar sig på psykologisk kunskap och är mångsidigt och värderande. I jämförelsen av de olika arbetssätten behandlar skribenten inlärningspsykologiska och socialpsykologiska begrepp som motivation, metakognition, personlighet, transaktivt minne, brainstorming, undersökande inlärning, problemcentrerat arbete, expertkunskap ur en sociokulturell synvinkel, gruppdynamik, gruppens kohesion, sociala förmågor, temperament och olika sätt att bearbeta kunskap på. Svaret ska dessutom vara klart vetenskapligt och får inte enbart bygga på egna erfarenheter. 6. Spegelcellernas betydelse för personer som lider av någon form av autism. Den sjätte frågan är utmanande eftersom spegelceller inte behandlats i alla bokserier och autism behandlas likaså mycket begränsat om ens över huvudtaget. Spegelceller och autism har behandlats i flera dokumentärer som sänts på tv och därför kan det vara svårt att bedöma riktigheten i skribentens svar. För 1 3 poäng krävs att skribenten har kunnat kombinera problem med spegelceller med de problem som gäller för personer med en autistisk störning. Skribenten kan också beskriva (Rizolatti, Hari) forskning om spegelceller. För 4 6 poäng krävs att skribenten beskriver vanliga problemområden som gäller för autism. Autistiska barn är inåtvända och drar sig undan mänskokontakter. Annat som kan behandlas i svaret är utvecklingsstörning, störning i hjärnans aktivitet, isolering, svårigheter i relationer. För Asperger gäller sociala problem, svårighet att känna igen andras känslor och egendomligt tal, ansiktsuttryck och miner. Ifall spegelcellerna är inaktiva leder detta till bristande social förmåga, svårigheter att förstå språk och metaforer och svårigheter att imitera och känna empati samt inlärningssvårigheter. Dessutom kan svaret innehålla information om systemet med spegelceller och dess funktion i samband med intentioner, emotioner, handlingar, imitation och inlärning genom iakttagelse. 7. Behandla psykologiska faktorer som bidrar till pessimism. I svaret har psykologiska mekanismer beaktats. Skribenten tar fram sådana erfarenheter genom vilken en pessimistisk livssyn kan få sin början och antas av individen.
Skribenten visar att hon på en grundnivå behärskar utvecklingspsykologiska processer som påverkar barnets uppfattningar av omvärlden och de egna möjligheterna att klara sig i den. Barn som varit med om besvikelser lär sig att förutse negativa reaktioner hos andra samt misslyckanden i de egna försöken. Ett påstående om eller en jämförelse med en deprimerad individs negativa självbild och syn på omvärlden och den egna framtiden kan också ingå i svaret utan att ge mera poäng än tre. För 4 6 poäng krävs att skribenten behärskar psykologiska mekanismer bra och förklarar mera ingående hur och i vilket utvecklingsskede mänskan kan ta till sig särskilda tankesätt som har med en pessimistisk världsbild att göra och hur dessa tankesätt kan bli stadfästa under livets gång. I svaret kan skribenten behandla den positiva psykologins lyckobegrepp som motsats till det pessimistiska tankesättet och göra jämförelser mellan de två fenomenen (Seligman). Skribenten förstår, ett det i båda fallen är frågan om en subjektiv erfarenhet. I jämförelsen kan man föra fram bedömningar om på vilka sätt de personer som tagit till sig det negativa tankesättet skiljer sig från positivt tänkande personer. I ett bra svar kan skribenten reflektera över vad som är gruppens, samhällets och kulturens andel av pessimism. 8. Skriv en forskningsplan för en studie av det självbiografiska minnet. För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår begreppet självbiografiskt minne. För tre poäng krävs att skribenten har lagt upp en på något sätt vettig forskningsplan inom det givna temat. Forskningsplanen ska innehålla problem, metod och uppläggning. För 4 6 poäng ger skribenten en relativt funktionsduglig plan för att undersöka självbiografiskt minne. Planen kan ha brister men trots dessa skulle den föreslagna forskningen bidra med betydelsefull kunskap i ämnet. I bedömningen ges en plan som är möjlig att förverkliga mera poäng än den plan som inte är det. Som styrka räknas också ifall skribenten kritiskt granskar den egna forskningsplanen (validitet och reliabilitet). + 9. Behandla de sociala relationernas betydelse i olika faser av levnadsloppet. För 1 3 poäng krävs att de sociala relationernas betydelse granskas utifrån deras betydelse i åtminstone tre olika åldersskeden och beskrivs med hjälp av psykologisk terminologi.
För 4 6 poäng krävs att de sociala relationernas betydelse behandlas i flera olika åldersskeden. Dessutom behandlas de sociala relationernas betydelse i åtminstone tre olika delområden. Exempelvis anknytningsteorin som en del av spädbarnsåldern, vuxenåldern och ålderdomen räcker inte utan det bör finnas flera synvinklar på betydelsen av de sociala relationerna. För 7 9 poäng krävs att skribenten behandlat alla åldersskeden i någon grad. I svaret lyfts de sociala relationernas betydelse för olika delområden av utveckling (kognitiva, fysisk-motoriska, socioemotionella med flera). Skribenten använder sig av psykologisk terminologi och visar att hon behärskar teorier. Som en styrka räknas också ifall skribenten visar att hon förstår hur utvecklingen fortgår och för fram hur exempelvis de tidiga relationerna har betydelse för senare sociala relationer). I svaret kan man reflektera också över sociala relationers kvalitativa och kvantitativa skillnader. Till exempel föräldrarnas förändrade roll över olika åldersskeden (i spädbarnsålder har den primära sociala relationen en bred betydelse då vänskapsrelationer får en mera betydande roll i ungdomsåldern). I svaret kan skribenten också reflektera över extrema fall av social deprivation vilka beskrivs i bokserierna. Betydelse av brister i barndomen hos vargbarn kan jämföras med betydelsen av bristande omsorg bland barn i exempelvis Rumäniens barnhem. I svaret kan också goda sociala relationers möjligheter som ett reparerande element i individens utveckling föras fram. + 10. Orsaker till den sexuella orienteringen. För 1 3 poäng krävs att skribenten kan beskriva sexuell orientering och dess variation utifrån några faktorer. De faktorer som tas upp kan vara exempelvis: arv, hormonnivå under fosterstadiet, hjärnbyggnad (homosexuella mäns hypotalamus) tvillingstudier kulturella faktorer, lagfattning, religion, modeller, konformism För 4 6 poäng krävs att svaret är mera omfattande och skribenten kan formulera sina tankar med hjälp av flera psykologiska begrepp och håller svaret på en nivå ovan vardagstänkandet. För fem poäng kan något delområde av frågan förbli obehandlat. För 7 9 poäng krävs att frågans alla fyra delområden är besvarade. Skribenten kan dessutom skilja mellan juridiska, religiösa och vetenskapliga argument och bygger upp svaret främst kring sin psykologiska kunskap.