Riktlinjer inom äldreomsorgen i Huddinge kommun

1 (27) Antaget av kommunfullmäktige 2005-06-14, 111, 2006-09-11, 151, 2007-03-19, 42 med ändring i äldreomsorgsnämnden 2007-11-14, 133, 2009-05-11, 105, 2010-04-19, 57, 2010-12-14, 136, 2011-10-10, 195, 2011-12-05, 235 samt 2013-06-11, 21 Riktlinjer inom äldreomsorgen i Huddinge kommun Innehållsförteckning 1 Inledning 4 1.1 Syfte 4 2 Äldreomsorgsnämndens ansvarsområde 4 2.1 Avgränsningar andra huvudmäns ansvar 5 3 Äldreomsorgsnämndens värdegrund 5 4 Allmänna principer för äldreomsorgens verksamheter 6 4.1 Socialtjänstlagen 4.1.1 Om socialtjänstlagen och äldreomsorgsnämndens verksamheter 6 4.1.2 Huddinge Kommun och äldreomsorgsnämndens ansvar 6 4.1.3 Vistelsebegreppet 7 4.1.4 Särskilda bestämmelser för äldre människor och stöd till närstående 7 4.2 Rätten till bistånd - SoL 4 kapitlet 1 7 4.2.1 Att kunna tillgodose sina behov eller att få dem tillgodosedda på annat sätt 8 4.2.2 Bistånd för sin livsföring i övrigt 8 4.2.3 Skälig levnadsnivå 8 4.3 Insatser enligt 4 kapitlet 1 SoL 8 4.3.1 Hemtjänst 8 4.3.2 Hemtjänst i form av boendestöd 8

2 (27) 4.3.3 Trygghetslarm 9 4.3.4 Ledsagarservice 9 4.3.5 Avlösning i hemmet 9 4.3.6 Dagvård 9 4.3.7 Dagvård för personer med demensdiagnos 9 4.3.8 Växelvård 9 4.3.9 Korttidsboende 9 4.3.10 Särskilt boende 10 4.4 Bistånd enligt SoL 4 kapitlet 2 10 4.5 Insatser enligt SoL 4 kapitlet 2 10 4.5.1 Hemvårdsbidrag 10 4.5.2 Turbunden resa 11 4.5.3 Snöskottning 11 4.5.4 Storstädning 11 4.5.5 Fönsterputs 11 4.5.6 Inflyttning parboende 11 4.6 Handläggning och dokumentation 11 4.6.1 Utredning 11 4.6.2 Beslut 12 4.6.3 Dokumentation 12 4.7 Sekretess och tystnadsplikt 13 4.8 Anmälan om Lex Sarah och Lex Maria 13 4.8.1 Rutin för rapportering, anmälan och handläggning enligt Lex Sarah 13

3 (27) 4.8.2 Anvisningar för lokal avvikelsehantering - Lex Maria 14 4.9 Överklagan 15 4.9.1 Förvaltningsbesvär 15 4.9.2 Kommunalbesvär 15 4.10 Äldreomsorgsnämndens hälso- och sjukvårdsansvar 16 4.10.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 16 4.10.2 Ansvar för personer som bor i särskild boendeform 17 4.10.3 Ansvar för personer som vistas på biståndsbedömd dagverksamhet, korttids- och/eller växelvårdsboende 18 5 Lag om betalningsansvar 18 6 Riksfärdtjänst 18 7 Färdtjänst 19 8 Yttrande om god man eller förvaltare 19 9 Kundval inom hemtjänsten 19 9.1 Inledning 19 9.2 Sammanfattning av valfrihetssystem 19 9.3 Krav på utförare 20 10 Anvisningar för äldreomsorg i Huddinge kommun 20 10.1 Insatser enligt 4 kapitlet 1 SoL 20 10.1.1 Hemtjänst 20 10.1.1.1 Serviceinsatser 21 10.1.1.2 Personlig omvårdnad 22 10.1.1.3 Sociala insatser 22 10.1.1.4 Insatser för att skapa trygghet 22 10.1.2 Hemtjänst i form av boendestöd 22

4 (27) 10.1.3 Trygghetslarm 23 10.1.4 Ledsagarservice 23 10.1.5 Avlösning i hemmet 23 10.1.6 Dagvård 23 10.1.7 Dagvård för personer med demensdiagnos 24 10.1.8 Växelvård 24 10.1.9 Korttidsboende 24 10.1.10 Särskilt boende 25 10.2 Insatser enligt 4 kapitlet 2 SoL 25 10.2.1 Hemvårdsbidrag 25 10.2.2 Turbunden resa 26 10.2.3 Snöskottning 26 10.2.4 Storstädning 26 10.2.5 Fönsterputs 26 10.2.6 Inflyttning parboende 27 11 Referenser 27 1. Inledning 1.1 Syfte Dessa riktlinjer skall ses som ett komplement och ett förtydligande av aktuell lagstiftning, socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt Huddinge kommuns författningssamling innehållande regler, riktlinjer och reglementen som kommunfullmäktige beslutat om. Syftet med dessa riktlinjer är att säkerställa förutsättningarna för att enhetlighet i tillämpandet av de allmänna principer som gäller för äldreomsorgsnämndens verksamheter uppnås och innebär inte någon inskränkning i den enskildes rätt att få sin framställan individuellt prövad. 2. Äldreomsorgsnämndens ansvarsområde I reglemente för äldreomsorgsnämnden (HKF 7300), antaget i kommunfullmäktige 2002-04-08, 46, anges att äldreomsorgsnämnden inom

5 (27) Huddinge kommun svarar för följande uppgifter rörande äldre människor samt för personer, som - utan att tillhöra gruppen äldre människor - har behov av stöd och hjälp och där behovet har sin grund i att personen i fråga drabbats av en så kallad åldersrelaterad sjukdom: Omsorger enligt socialtjänstlagen med undantag för försörjningsstöd samt insatser för missbrukare. Ledningen av den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen som åvilar kommunen. Färdtjänst enligt lagen om färdtjänst och lagen om riksfärdtjänst. Äldreomsorgsnämnden ansvarar på beställning av socialnämnden för tillhandahållandet av hemtjänst för personer som tillhör socialnämndens ansvarsområde. Äldreomsorgsnämnden ska också svara för kost- och dietfrågor, bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer samt frågor enligt lagen om kommunernas betalningsansvar för hälso- och sjukvård såvitt rör betalningsansvaret för personer tillhörande den krets som anges i äldreomsorgsförvaltningens ansvarsområde. 2.1 Avgränsningar andra huvudmäns ansvar Av 2 kapitlet 2 socialtjänstlagen (SoL) följer att kommunen har det yttersta ansvaret för att de personer som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Ytterligare undantag från äldreomsorgsnämndens ansvar regleras även 16 kapitlet 2 SoL. 3. Äldreomsorgsnämndens värdegrund Detta är de grundläggande värderingar som vi inom äldreomsorgen i Huddinge kommun enats om ska gälla inom vårt verksamhetsområde. Dessa värden utgör vår gemensamma värdegrund och är en viktig bas för all vår verksamhet. Med dessa värden beskriver vi inte bara vad vi står för utan också inriktningen i vår gemensamma strävan att utveckla våra tjänster och vår omsorg om de äldre i Huddinge. Följande grundläggande värderingar har vi inom äldreomsorgen: Mening - Vi vill medverka till ett meningsfullt sammanhang genom att erbjuda delaktighet och inflytande för att främja gemenskap och glädje.

6 (27) Respekt - Vi vill möta varje människa som en unik individ oavsett bakgrund, religion, etnisk tillhörighet, ålder och kön. Vi vill värna om den enskilda människans integritet och självbestämmande. Trygghet - Vi vill ge god omvårdnad av kunnig personal i en trygg miljö. Vi strävar efter kontinuitet och delaktighet för alla. Kunskap - Vi vill ta tillvara varje individs kunskap och erfarenhet och vi lär av varandra. Gott bemötande - Vi strävar efter att ha ett öppet och respektfullt förhållningssätt som bekräftar den enskilda människans behov av att bli sedd och hörd. 4. Allmänna principer för äldreomsorgsnämndens verksamheter De allmänna principerna är en beskrivning av viktiga lagtexter, socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd och andra kommunala författningar av intresse för äldreomsorgsnämndens verksamheter. 4.1 Socialtjänstlagen Den nya socialtjänstlagen (SFS 2001:453) gäller från och med den 1 januari 2002. De grundläggande principerna lades fast genom 1980 års socialtjänstreform. De grundläggande principerna, värderingarna och målen för verksamheterna handlar om helhetssyn, närhet, frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, normalisering, flexibilitet och valfrihet. 4.1.1 Om socialtjänstlagen och äldreomsorgsnämndens verksamheter Huddinge kommun, äldreomsorgsnämndens verksamheter skall genom sina verksamheter arbeta för att äldre personer når en skälig levnadsnivå och jämlikhet i levnadsvillkor, bidra till att individen kan leva i sin invanda miljö och fortsätta vara aktiv i social samvaro med andra människor. Huddinge Kommun, äldreomsorgsnämndens verksamheter skall beakta den enskildes självbestämmande och integritet och inrikta sig på att frigöra och utveckla den enskildes egna resurser och inte ta över den enskildes förmågor och dennes eget ansvar för sin livsföring och sina förhållanden i övrigt. 4.1.2 Huddinge Kommun och äldreomsorgsnämndens ansvar Av 2 kapitlet 2 SoL följer att kommunen har det yttersta ansvaret för att de personer som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver och att ansvaret inte innebär att andra huvudmän kan låta bli att ta sitt ansvar. Äldreomsorgsnämnden är därför utifrån sitt ansvarsområde, ansvarig för personer som också tillfälligt vistas i kommunen.

7 (27) 4.1.3 Vistelsebegreppet Äldreomsorgsnämnden är utifrån sitt ansvarsområde, ansvarig för personer som tillfälligt vistas i kommunen. Med hemkommun avses den kommun där person är bosatt större delen av året. Att man är folkbokförd i en kommun behöver inte göra den kommunen till hemkommun. De som vistas i kommunen har rätt att få sin sak prövad på samma sätt som en kommuninvånare. De insatser som avses är framförallt hjälp i hemmet. Finns behov av särskilt boende så övergår normalt ansvaret till hemkommunen. Vistelsekommunen har dock ansvaret tills överlämnandet är klart. 4.1.4 Särskilda bestämmelser för äldre människor och stöd till närstående Av 5 kapitlet 4 SoL framgår att äldre människor, även i de fall den enskilde har omfattande behov av tillsyn, omvårdnad och vård, bör ges möjligheter att bo kvar i sitt eget hem under trygga förhållanden och ha kontakt med andra människor. I 5 kapitlet 5 SoL beskrivs att äldreomsorgsnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och skall ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Äldreomsorgsnämnden skall inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. I 5 kapitlet 6 SoL framhålls värdet av att äldreomsorgsnämnden gör sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplyser om verksamheten på detta område. Kommunen skall planera insatser för äldre och i planeringen skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. I 5 kapitlet 10 SoL betonas hur äldreomsorgsnämnden bör ge stöd till den som vårdar närstående, eftersom stöd och avlösning underlättar för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har funktionshinder. 4.2 Rätten till bistånd - SoL 4 kapitlet 1 Den enskilde har rätt till bistånd för sin livsföring i övrigt när behov föreligger och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Bistånd ges för att den enskilde skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå och biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes resurser att leva ett självständigt liv.

8 (27) 4.2.1 Att kunna tillgodose sina behov eller att få dem tillgodosedda på annat sätt Uttrycket att den som inte själv kan tillgodose eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt avser att markera den enskilde individens förstahandsansvar. I detta ligger att den enskilde måste utnyttja alla de möjligheter som normalt står honom eller henne till buds. I en hushållsgemenskap är det normalt att man ger varandra praktiskt hjälp. Det förutsätts dock inte att man bistår varandra med mera omfattande vårdbehov. 4.2.2 Bistånd för sin livsföring i övrigt Begreppet livsföring i övrigt omfattar de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstöd. Begreppet sammanfattar en lång rad olika behov av stöd och hjälp, vård och omsorg. Behoven kan tillgodoses med olika insatser som i vissa fall varierar utifrån såväl individuella förhållanden som tillgängliga resurser. 4.2.3 Skälig levnadsnivå Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes resurser att leva ett självständigt liv. En skälig levnadsnivå innebär inte bara en nivåbestämning utan ger också uttryck för vilken form av insats, vård och behandling, andra stödformer eller ekonomiskt bistånd som kan vara aktuell. 4.3 Insatser enligt 4 kapitlet 1 SoL För närmare beskrivning och förtydligande av hur Huddinge Kommun, äldreomsorgen, avser att tillgodose de äldres rätt till bistånd enligt 4 kapitlet 1 SoL, behov, se även kapitel 11, anvisningar för äldreomsorg i Huddinge Kommun. 4.3.1 Hemtjänst De insatser som ryms inom begreppet hemtjänst syftar till att underlätta den dagliga livsföringen i den egna bostaden/servicehusboendet och därigenom underlätta kvarboende. Insatserna kan utföras av kommunens hemtjänst eller av annan utförare och ges i form av serviceinsatser, personlig omvårdnad, sociala insatser samt insatser för att främja trygghet. 4.3.2 Hemtjänst i form av boendestöd Hemtjänst riktad till personer med psykiska funktionshinder. Avser stöd i form av sociala insatser, insatser för att skapa trygghet, för att bryta isolering samt för att tillgodose psykiska och sociala behov.

9 (27) 4.3.3 Trygghetslarm Trygghetslarm beviljas personer i ordinärt boende som inte kan påkalla hjälp och för att den enskilde ska kunna känna trygghet och säkerhet i ordinärt boende. 4.3.4 Ledsagarservice Ledsagarservice kan beviljas i syftet att bistå personer som på grund av funktionshinder har svårigheter att själva klara sig till och från aktiviteter utanför bostaden. Insatsen skall vara individuellt utformad och ha karaktären av personlig service. Insatsen beviljas endast till personer som bor i ordinärt boende. 4.3.5 Avlösning i hemmet Syftet med insatsen är att närstående som vårdar ska få viss regelbunden avlösning/vila. 4.3.6 Dagvård Dagvård beviljas till personer som bor i ordinärt boende. Syftet med insatsen är att den enskilde genom aktivering och/eller social samvaro bibehåller och förbättrar olika funktioner och/eller att närstående ges avlösning. 4.3.7 Dagvård för personer med demensdiagnos Dagvård för personer med demenssjukdom har samma syfte som dagvård enligt kapitel 4.3.6 men är speciellt riktad till personer som har en fastställd demensdiagnos. 4.3.8 Växelvård Med växelvård avses tillfälligt boende i särskild boendeform som är förenat med omvårdnad och som innebär återkommande perioder växelvis i det ordinära boendet och i det särskilda boendet. 4.3.9 Korttidsboende Korttidsboende ska alltid övervägas som ett komplement för att möjliggöra kvarboende och därmed också undvika/fördröja behov av särskilt boende. Med korttidsboende avses tillfälligt boende i särskild boendeform och som är förenat med behov av omvårdnad som inte kan tillgodoses i det ordinära boendet. 4.3.10 Särskilt boende Äldre som tycker att behovet av omsorg och vård blir så stort att det inte längre känns tryggt att bo kvar hemma kan ansöka om att få flytta till ett särskilt boende med stöd av 4 kap 1 SoL.

10 (27) Äldre makar, par eller registrerade partners ska om de så önskar kunna leva tillsammans ocvh erbjudas en bra och värdig omsorg på kommunens vårdoch omsorgsboenden. Den som beviljas särskilt boende kan önska vilket vård- och omsorgsboende han eller hon vill flytta till. Den som flyttar till ett vård- och omsorgsboende ska kunna bo kvar så länge den önskar. Avgift för mat, hyra och omsorg tas ut enligt gällande taxor. Äldreomsorgsnämndens kvalitetsdeklaration beskriver vad kunden har rätt till att förvänta sig i form av bemötande, delaktighet, stöd och omsorg när man bor på ett vård- och omsorgsboende i Huddinge kommun. 4.4 Bistånd enligt SoL 4 kapitlet 2 Paragrafen ger kommunen möjlighet men inte skyldighet att ge bistånd även i andra fall än vad som omfattas av bistånd för sin livsföring i övrigt. Stödet ska ses som ett komplement och kunna ges i andra former än vad som är möjligt inom ramen för bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. Om äldreomsorgsnämnden, beslutfattare enligt delegation, finner att den enskilde inte har rätt till den begärda hjälpen enligt 4 kapitlet 1 kan den enskilde ges bistånd enligt 4 kapitlet 2. Beslut om bistånd enligt denna paragraf kan inte överklagas genom förvaltningsbesvär utan endast genom s.k. laglighetsprövning. Om den enskilde inte är nöjd med beslutet enligt denna paragraf, har han eller hon alltid rätt att få sin framställan prövad enligt 4 kapitlet 1. 4.5 Insatser enligt SoL 4 kapitlet 2 För närmare beskrivning och förtydligande av vad Huddinge Kommun, äldreomsorgen, ger för bistånd utöver vad som följer av 4 kapitlet 1 SoL. Se även kapitel 11, anvisningar för äldreomsorg i Huddinge Kommun. 4.5.1 Hemvårdsbidrag Hemvårdsbidrag infördes som ersättningsform enligt beslut i kommunstyrelsen den 9 februari 1998 och kan efter beslut enligt 4 kapitlet 2 SoL ges till personer som vistas i Huddinge kommun och som får vård av sina närstående/anhöriga. Omvårdnadsuppgifterna ska framför allt bestå av hjälp med personlig omvårdnad, såsom personlig hygien, hjälp med påklädning och födointag och annat som inte kan betraktas som vanlig hjälp i en familj. Hemvårdsbidraget är inte tänkt som någon generell ersättningsform för arbetsuppgifter som utförs av anhöriga.

11 (27) 4.5.2 Turbunden resa Med turbunden resa avses resa efter i förväg uppgjord slinga mellan bostaden och biståndsbeslutad dagverksamhet och/eller växelvård/korttidsboende. 4.5.3 Snöskottning Äldre person som inte själv eller med hjälp av anhörig/närstående kan utföra snöskottning kan beviljas snöskottning. 4.5.4 Storstädning Ingår inte i ordinarie arbetsuppgifter för hemtjänstpersonal. Beviljad storstädning utförs av en städfirma med vilken kommunen har tecknat avtal. Syftet är att bereda möjlighet för hemtjänstpersonal att därefter utföra beviljat bistånd. 4.5.5 Fönsterputs Ingår inte i ordinarie arbetsuppgifter för hemtjänstpersonal. Fönsterputs beviljas en gång per år och utförs av en städfirma med vilken kommunen har tecknat avtal. 4.5.6 Parboendegaranti För den som har beviljats eller beviljas boende i en särskild boendeform för äldre personer ska det ingå i en skälig levnadsnivå att kunna fortsätta att sammanbo med sin make eller sambo oavsett om den medföljande maken eller sambon har behov av att bo i ett sådant boende. Detta ska gälla under förutsättning att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett särskilt boende, att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott. 4.6 Handläggning och dokumentation Alla människor, oavsett ålder, kön eller social och kulturell tillhörighet, har rätt till en handläggning som präglas av saklighet, opartiskhet och lika behandling. 4.6.1 Utredning En utredning enligt 11 kapitlet 1 SoL skall utan dröjsmål inledas när någon genom ansökan, anmälan eller på annat sätt inkommit med uppgifter som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Utredningen skall normalt inledas inom en vecka från det nämnden/delegat fått kännedom om uppgifterna. Socialtjänstens insatser bygger på frivillighet. Den enskildes självbestämmande och integritet skall beaktas. En utredning ska genomföras med den enskildes samtycke. Den ska ge underlag för en helhetsbedömning av den enskildes situation. Den enskildes ekonomi påverkar inte rätten till bistånd.

12 (27) 4.6.2 Beslut När äldreomsorgsnämnden, beslutfattare enligt delegation, erhåller en ansökan om bistånd skall denna i första hand pröva om den enskilde har rätt till den begärda hjälpen enligt 4 kapitlet 1. Detta för att den enskilde, om beslutet efter en sådan prövning går den enskilde helt eller delvis emot, ska kunna överklaga beslutet i sak. Beslut ska tas när utredningen är klar, oavsett om beslutet kan verkställas vid den tidpunkten. Beslutet ska skriftligen meddelas den enskilde. Beslutet ska vara tydligt och ska liksom utredningen utformas så att den enskilde har möjlighet att förstå innehållet. Av beslutet ska det klart framgå: Vad den enskilde ansökt om. Vilka insatser som beviljats respektive avslagits och enligt vilken paragraf. Mål med insatserna För hur lång tid beslutet gäller (beslut om särskilt boende tidsbegränsas inte.) När beslutet fattades Vem som fattade beslutet Motivering till ett avslagsbeslut. Beslutsmotiveringen skall vara sådan att orsaken till avslagsbeslutet tydligt framgår Hur den enskilde kan överklaga beslutet 4.6.3 Dokumentation Hur handläggning av ärenden och genomförande av beslut skall dokumenteras beskrivs i 11 kapitlet 5 och 6 SoL. Handläggning av ärenden som rör enskilda personer samt genomförandet av beslut om stödinsatser, vård och behandling dokumenteras och handlingarna skall förvaras på ett betryggande sätt. Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet och den enskilde skall hållas underrättad om vad som står i anteckningarna.

13 (27) Dokumentationen ska beskriva beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentationen ska ge underlag både för kommunens och för andra myndigheters uppföljning av verksamheten. 4.7 Sekretess och tystnadsplikt All personal som arbetar inom äldreomsorgen har enligt 7 kap. 4 och 5 sekretesslagen tystnadsplikt. Detta innebär att förtroendevalda/personal inte får tala om för någon vad någon har berättat i förtroende eller annat som förtroendevalda/personal fått reda på när de arbetar tillsammans med den äldre. Tystnadsplikt gäller också mellan myndigheter. Äldreomsorgsnämndens personal får inte utan den enskildes medgivande lämna ut uppgifter till exempel sjukhuspersonal. 4.8 Anmälan om missförhållande, lokal avvikelse 4.8.1 Rutin för rapportering, anmälan och handläggning enligt Lex Sarah Rutin för rapportering, anmälan och handläggning enligt Lex Sarah Den som får insatser enligt SoL eller LSS ska kunna känna sig trygga med att den omsorg de får håller god kvalitet och att det inte finns hot mot deras liv och hälsa. Var och en som fullgör uppgifter inom Huddinge kommuns verksamhet för personer med funktionsnedsättning har ett personligt ansvar för att: Rutin för rapportering, anmälan och handläggning enligt lex Sarah Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten i Huddinge kommun har ett personligt ansvar för att: Medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten. Ta del av aktuella instruktioner och använda de riktlinjer och rutiner som finns. Missförhållanden omfattar både aktiva handlingar och försummelser som innebär eller har inneburit ett hot mot eller medfört konsekvenser för

14 (27) enskildas liv, säkerhet, fysiska eller psykiska hälsa. Med påtaglig risk för missförhållande avses en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande. Det räcker att en person som arbetar inom socialtjänsten misstänker att det föreligger missförhållanden eller risker för sådana för att en rapport ska göras. Upprepade händelser som var för sig inte behöver vara missförhållanden kan tillsammans utgöra ett missförhållande. Missförhållanden förekommer inte bara när det gäller människor som får olika insatser inom socialtjänsten. Även i uppsökande verksamhet eller under handläggning av ett ärende kan missförhållanden eller risker för missförhållanden uppstå. Rapportering, anmälan och handläggning enligt lex Sarah ska ske enligt fastställda riktlinjer och rutiner. 4.8.2 Anvisningar för lokal avvikelsehantering - Lex Maria Syftet med anmälningsskyldighet enligt lagen (SFS 1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Lex Maria, samt lokal avvikelsehantering är att garantera vårdtagare säkerhet, god kvalitet och trygghet i den vård och omsorg de får. Fullgörandet av denna anmälningsskyldighet beskrivs i socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2002:4) och innebär att all personal verksam inom äldreoch handikappomsorgen med hälso- och sjukvårdande uppgifter skall rapportera sådana händelser till närmaste sjuksköterska/arbetsledare. Sjuksköterskan/arbetsledaren är i sin tur skyldig att rapportera till kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS). MAS har skyldighet att till Socialstyrelsen anmäla händelser som utgör allvarlig skada eller risk för allvarlig skada som drabbar den boende. Samtliga personal som är inblandad i ett anmälningsärende skall dokumentera händelseförloppet. Exempel på händelser som skall rapporteras om det medfört allvarlig skada eller sjukdom: Förväxling, överförskrivning eller feldosering av läkemedel Utebliven undersökning vilken borde vara gjord enligt vedertagen praxis Otillräcklig information till boende eller anhörig Otillräcklig information/instruktion till personal eller mottagande vårdgivare

15 (27) Felaktig funktion eller felaktig användning av medicinska instrument eller apparatur (t.ex. tekniska hjälpmedel) Iakttagna skador eller risker vid tillämpning av metoder eller rutiner som användes Brister i arbetsrutiner, vårdens organisation eller i samarbete mellan olika vårdgivare Även andra händelser än ovan nämnda kan anmälas till MAS för att sedan kunna tillföras Socialstyrelsens riskdatabas. 4.9 Överklagan Beslut som fattas av äldreomsorgsnämnd/delegat kan som regel överklagas genom kommunalbesvär och/eller förvaltningsbesvär. Hur beslut överklagas regleras i 16 kapitel 3 SoL och 23-28 Förvaltningslagen (SFS 1986:223). När det gäller beslut som fått helt eller delvis avslag eller där beslutet innebär att biståndet ges i annan form än det sökta ska den enskilde underrättas om hur han kan överklaga. Det är den beslutet gäller som får överklaga och det ska ske inom tre veckor från den dag han fick besked om beslutet (22-23 Förvaltningslagen). 4.9.1 Förvaltningsbesvär Beslut i fråga om ansökan enligt 2 kapitlet 3 SoL, bistånd enligt 4 kapitlet 1 SoL samt beslut om avgift enligt 8 kapitlet 4-9 SoL kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Kännetecknande för denna överklagningsform är att länsrätten kan pröva både lagligheten och lämpligheten av beslutet. Endast den som beslutet berör kan överklaga. Domstol kan ändra beslut och sätta ett nytt beslut istället. En överklagan ställs till Huddinge Kommun, äldreomsorgsnämnden. När överklagan har inkommit skall nämnd eller delegat pröva om ansökan inkommit i rätt tid (tre veckor). Skäl för omprövning är att nya uppgifter i ärendet inkommit för att omprövning med stöd av 27 Förvaltningslagen skall göras är att följande förutsättningar finns: beslutet är uppenbart oriktigt ändring kan ske snabbt och enkelt ändringen är inte till nackdel för den enskilde

16 (27) 4.9.2 Kommunalbesvär Förutsättningarna för kommunalbesvär regleras i Kommunallagen (SFS 1991:900). Grunderna mot vilka länsrätten i första instans har att pröva det överklagande beslutet återfinns i 10 kapitlet 8 Kommunallagen och är följande: beslutet har inte inkommit i laga ordning beslutet handlar om något som inte är en angelägenhet för kommunen det organ som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter beslutet strider mot lag eller annan författning Alla kommuninnevånare har rätt att anföra kommunalbesvär. 4.10 Äldreomsorgsnämndens hälso- och sjukvårdsansvar Landstingens och kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård regleras i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Kommunernas ansvarar bland annat för att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt de enskilda personer som bor i en sådan boendeform eller bostad som avses i 5 kapitlet 5 andra stycket SoL, eller för dem som i samband med dagverksamhet, som avses i 3 kap. 6 SoL vistas där. 4.10.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) I kommunernas hälso- och sjukvård skall det finnas en sjuksköterska (MAS) som har det medicinska ansvaret i verksamheten. Vissa av den medicinskt ansvariga sjuksköterskans uppgifter är författningsmässigt reglerade i 24 Hälso- och sjukvårdslagen och i socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1997:8). I utövningen av dessa uppgifter är den medicinskt ansvariga sjuksköterskan inte underställd verksamhetschefen. MAS skall enligt 24 Hälso- och sjukvårdslagen svara för: att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna att anmälan görs till den nämnd, som har ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten, om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom

17 (27) MAS skall vidare enligt förordning (SFS 1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område 2 kapitlet 5 svara för: att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i Patientjournallagen (SFS 1985:562) att patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om att rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och väl fungerande MAS är också en viktig resurs i andra frågor som gäller verksamhetens kvalitet och säkerhet. Det kan bland annat gälla: planeringen av kommunens hälso- och sjukvårdsverksamhet framtagningen av kommunens hälso- och sjukvårdspolicy användningen av kommunens hälso- och sjukvårdsresurser och kompetens upphandling av hälso- och sjukvårdsresurser personalplaneringen och rekryteringen av hälso- och sjukvårdspersonal planeringen av introduktion och kompetensutveckling av personalen att biträda i arbetet med att utarbeta och utvärdera verksamhetens kvalitetssystem Enligt socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1996:24) 3 skall vårdgivaren ge direktiv och säkerställa att det i varje verksamhet finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem med organisation, resurser, rutiner och metoder som säkerställer kvaliteten i hälso- och sjukvårdsverksamheten. Inom den kommunala hälso- och sjukvården är det lämpligt att MAS biträder verksamhetschefen i arbetet med att utarbeta och utvärdera verksamhetens kvalitetssystem.

18 (27) 4.10.2 Ansvar för personer som bor i särskild boendeform. Huddinge kommun, äldreomsorgsnämnden, skall enligt 18 Hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. För Huddinge kommun, äldreomsorgsnämnden, är dessa särskilda boendeformer definierade som ålderdomshem, servicehus, gruppboende och sjukhem. Ansvaret omfattar insatser till och med sjuksköterskenivå. I kommunens hälso- och sjukvård ingår inte sådan vård som meddelas av läkare (18 fjärde stycket Hälso- och sjukvårdslagen). 4.10.3 Ansvar för personer som vistas på biståndsbedömd dagverksamhet, korttids- och/eller växelvårdsboende De enheter där personer med stöd av 4 kapitlet 1 SoL tillfälligt vistas (biståndsbedömd dagverksamhet, korttids- och/eller växelvårdsboende) och där kommunen driver verksamheten i egen regi med egen personal är, när det gäller hälso- och sjukvårdsansvaret, att jämställa med särskilt boende (prop 1990/91:14). Om kommunen med stöd av 4 kapitlet 1 SoL köper platser från enskild verksamhet som har tillstånd enligt 7 kapitlet 1 första stycket SoL, har kommunen inte hälso- och sjukvårdsansvaret. 5. Lag om betalningsansvar Kommunerna har, enligt lagen (SFS 1990:1404) om betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, betalningsansvar gentemot landsting eller en enskild vårdgivare när det gäller kostnader för sluten hälso- och sjukvård (somatisk långtidssjukvård, inte geriatrisk vård) för de personer som är folkbokförda i kommunen och som har bedömts vara utskrivningsklara. Lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård ändrades 1 juli 2003 (SFS 2003:193). 6. Riksfärdtjänst Av lag om riksfärdtjänst (SFS 1997:735) framgår att en kommun skall, på de villkor som anges i denna lag, lämna ersättning för reskostnader för personer som till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Resan görs i första hand med allmänna kommunikationer (tåg, buss eller flyg) och i andra hand med taxi, eller ett för ändamålet särskilt anpassat fordon.

19 (27) Ansökan om tillstånd för riksfärdtjänstresa prövas när: sökande är folkbokförd i Huddinge kommun sökandens funktionshinder är stort och varaktigt (beräknas bestå minst sex månader) resan till följd av funktionshindret inte kan göras med allmänna kommunikationer, till normala reskostnader inte kan göras utan ledsagare ändamålet med resan är rekreation, fritidsverksamhet eller enskild angelägenhet resan görs inom Sverige, från en kommun till en annan utanför Stockholms län resan inte bekostas av det allmänna (stat, kommun eller landsting) resan inte är en tjänsteresa till följd av ett anställningsförhållande resan inte har genomförts före ansökningstillfället 7. Färdtjänst Beslut fattas av färdtjänstnämnden, eftersom färdtjänstnämnden fullgör landstingets uppgifter enligt lagen om färdtjänst (SFS 1997:736) och gällande avtal mellan landstinget och Huddinge kommun. 8. Yttrande om god man eller förvaltare Yttrande om att person i enlighet med Föräldrabalken (SFS 1995:974) är förhindrad att själv bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande så kan denna person behöva en god man eller förvaltare, lämnas till överförmyndare i kommunen. 9. Kundval inom hemtjänsten 9.1 Inledning Kommunfullmäktige beslöt den 10 december 2007, 219, att den gällande auktorisationsmodellen inom hemtjänsten ska upphävas och ersättas av ett kundvalssystem där avtal träffas med respektive utförare efter upphandling. Den 15 oktober 2008, 107, beslutade äldreomsorgsnämnden att denna upphandling ska ske genom tillämpning av lagen (2008:962) om valfrithetssystem.

20 (27) 9.2 Sammanfattning av valfrihetssystemet Invånare i Huddinge kommun som är 65 år eller äldre, och som har beviljats hemtjänst av äldreomsorgsnämnden, har rätt att välja vem som ska utföra hemtjänstinsatserna. Kundvalet omfattar hemtjänst i ordinärt boende. Syftet med valfrihetssystemet är att öka hemtjänstkundernas valfrihet, delaktighet och inflytande. Valet kan göras bland de hemtjänstutförare som äldreomsorgsnämnden har godkänt och tecknat kontrakt med. För de kunder som avstår från att aktivt välja utförare finns de ett ickevalsalternativ. Äldreomsorgsnämnden fast ställer årligen ersättningen till utförarna i samband med beslut om budget och verksamhetsplan. Alla utförare får ersättning enligt samma principer. 9.3 Krav på utförare De utförare som ansöker om att få bedriva hemtjänst i Huddinge kommun ska uppfylla de krav som äldreomsorgsnämnden ställer på hemtjänstverksamheten. De utförare som uppfyller samtliga krav får efter beslut i äldreomsorgsnämnden teckna kontrakt med Huddinge kommun. 10. Anvisningar för äldreomsorg i Huddinge kommun 10.1 Insatser enligt 4 kapitlet 1 SoL 10.1.1 Hemtjänst De kunder som behöver hjälp från hemtjänsten ska få god service och omvårdnad. Hjälp från hemtjänsten ska underlätta den dagliga livsföringen och möjliggöra kvarboende i den egna bostaden. Målet är att kunden ska känna sig trygg med hemtjänstens insatser, att stöd och hjälp inte ska ges för sådant man själv klarar av. För att stärka kundens möjligheter att påverka utformningen av insatsen ska hemtjänstens utförare tillsammans med kunden inom sju arbetsdagar efter det att beslutet om bistånd börjat gälla, upprätta en individuell genomförandeplan och bestämma när och hur hjälpen ska ges. Utförare av hemtjänst ska alltid informera kunden om att det är möjligt att ändra tidigare bestämd genomförandeplan. Denna möjlighet ska inte begränsas av vilka insatser som äldreomsorgen traditionellt tillhandahållit, eller av hur hemtjänstens utförare har organiserat sitt arbete.