Jämställt Västra Götaland

Jämställt Västra Götaland 2013-2017 REMISSVERSION

Förord 2

Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Arbetet med jämställdhet är reglerat av lagstiftning och styrdokument, men för att skapa konkret förändring krävs aktivt arbete, utvärdering av insatser och att med jämna mellanrum formulera nya mål och riktningar för arbetet. Dessutom måste alla som arbetar med frågorna reflektera över sina egna föreställningar för att inte riskera att omedvetet reproducera rådande maktstrukturer. Det är inte enkelt, men avgörande för att skapa ett samhälle som värnar de mänskliga rättigheterna för alla invånare. Arbetet för jämställdhet i Västra Götaland har pågått under lång tid och gett märkbara resultat. I dag tar allt fler män ansvar för sina barn och fler kvinnor har tagit plats i politiska församlingar och styrelser. Det innebär att barn har bättre tillgång till sina föräldrar och att den representativa demokratin speglar befolkningen bättre. Samtidigt finns det mycket kvar att göra. Kvinnors arbete värderas fortfarande lägre än mäns och pojkar uppvisar genomgående sämre skolresultat än flickor. Arbetet för ett jämställt Västra Götaland går vidare. Samverkan för jämställdhet i Västra Götaland Jämställt Västra Götaland 2013-2017 har tagits fram av Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Arbetet är ett led i Länsstyrelsens uppdrag att ta fram en länsövergripande jämställdhetsstrategi som rapporteras till regeringen i februari 2014. Jämställt Västra Götaland 2013-2017 handlar om arbetet för jämställdhet inom Västra Götaland som geografiskt område. Offentliga verksamheter så som kommuner och statliga myndigheter är centrala för strategins genomförande. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har övergripande ansvar för att samordna, stödja och följa upp arbetet under programperioden samt för utvärdering och revidering 2017. Länsstyrelsen har ett övergripande uppdrag att implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen i länet. Det innebär att samordna och stödja arbetet med jämställdhetsintegrering, analysera nationella mål i relation till regionala förhållanden, fördjupa den regionala samverkan, tydliggöra ansvarsfördelningen mellan aktörer och att förstärka arbetet med jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. I ett längre perspektiv handlar uppdraget även om att förbättra uppföljningen och utvärderingen av den regionala jämställdhetspolitiken. Riksdagens nationella jämställdhetspolitiska mål (prop. 2005/06:155) Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 3

Västra Götalandsregionen arbetar med jämställdhetsfrågor på flera olika nivåer. På politisk nivå arbetar särskilt kommittén för rättighetsfrågor med jämställdhet och andra rättighetsfrågor. På tjänstemannanivå finns tre kunskapscentrum som arbetar med jämställdhetsfrågor: kunskapscentrum för jämlik vård, Västra Götalandsregionens kompetenscentrum för våld i nära relationer och Närhälsan kunskapscentrum för sexuell hälsa. Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy poängterar jämställdhetens betydelse för att uppnå god hälsa och hållbar utveckling. Genom Personalvision 2021 har regionfullmäktige beslutat att regionen som arbetsgivare ska vara föregångare i arbetet med jämställdhet och mångfald. Enligt Västra Götalandsregionens vision Det goda livet ska jämställdhet genomsyra all verksamhet. Arbetsprocess Jämställt Västra Götaland 2013-2017 har utarbetats i dialog med flera centrala aktörer i länet: kommuner, kommunalförbund, statliga myndigheter, högskolor och universitet, resurscentra för kvinnors företagande och idéburen sektor. Våren och hösten 2012 genomfördes processträffar och fokusgrupper för att inhämta synpunkter kring prioriterade områden för jämställdhetsstrategin. Deltagande aktörer var bland annat de fyra jämställdhetsnätverk som sammankallas av länsstyrelsen 1. Styrgrupp och arbetsgrupp för strategiarbetet består av representanter från enheten för social hållbarhet vid Länsstyrelsen i Västra Götaland och rättighetskommitténs kansli vid Västra Götalandsregionen. Som processtöd har en referensgrupp tillsatts bestående av representanter från folkhälsokommitténs sekretariat, kunskapscentrum för jämlik vård, regionutvecklingssekretariatet och Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Vid framtagandet av Jämställt Västra Götaland 2013-2017 har andra regionala styrdokument beaktats, så som: Handlingsplan för arbetet år 2013-2015 med den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) Jämställdhet gör skillnad handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2012-2014 Regional strategi för Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak 2013-2015 Samling för social hållbarhet handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland Västra Götaland 2020 - Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 Västra Götalandsregionens vision Det goda livet 1 (2012): Regionala jämställdhetsnätverket (35 myndigheter och organisationer), Kommunnätverket för jämställdhetsintegrering (38 kommuner), Kommunnätverket våld i nära relationer (40 kommuner), Regionala samverkansgruppen våld i nära relationer (14 myndigheter och organisationer). 4

Innehåll Jämställdhet handlar om rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Samtidigt påverkas människors förutsättningar av exempelvis ålder, etnicitet, sexuell orientering och funktionsnedsättning. Fördomar och maktstrukturer hänger ofta ihop och förstärker varandra. Därför innehåller denna strategi i vissa fall fler aspekter än kön. Tre teman Jämställt Västra Götaland 2013-2017 är uppdelad i tre övergripande temaområden. Utgångspunkten är de av riksdagen beslutade jämställdhetspolitiska målen, med en särskild inriktning mot hälsa utifrån Västra Götalandsregionens ansvarsområden. Eftersom makt är en central del i all jämställdhetspolitik genomsyras samtliga temaområden av ett maktperspektiv. Varje temaområde har ett antal regionala delmål. Delmålen har brutits ner i förslag på insatser, som för att tydliggöra roll- och ansvarsfördelning har tilldelats en eller flera aktörer. Målet är att skapa ett långsiktigt och hållbart jämställdhetsarbete i hela Västra Götaland. 1. Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Avsnittet tar upp förutsättningar för arbete, utbildning, politiskt inflytande och positioner inom näringslivet. 2. Makt och hälsa Avsnittet tar upp fysisk och psykisk hälsa, förutsättningar för sjukskrivning och rehabilitering samt tillgången till idrotts- och föreningsliv. 3. Makt och mäns våld mot kvinnor Avsnittet tar upp olika former av våld med fokus på våld i nära relationer och hur utsattheten för våld påverkar förutsättningarna för jämställdhet i Västra Götaland. 5

Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Regionala mål Långsiktiga och hållbara strukturer för jämställdhet i Västra Götaland Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att delta på arbetsmarknaden och den politiska arenan Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att kombinera föräldraskap med lönearbete och politiska uppdrag Den könssegregerade arbetsmarknaden ska brytas Antalet kvinnor som är företagare i länet ska öka i länet Lägesanalys I framväxten av den moderna arbetsmarknaden exkluderades kvinnor från arbete och utbildning, vilket innebar att diskriminering och segregation byggdes in i arbetsmarknadens strukturer. De senaste decennierna har strukturerna långsamt luckrats upp, men trots förändringar hänger dessa normer och strukturer till viss mån kvar även i dag. Jämställdhetspolitiska landvinningar har lett till en minskande könssegregation på arbetsmarknaden. Detta har varit positivt för många, men även mötts av motstånd eftersom det inneburit en omfördelning av politiska, ekonomiska och organisatoriska resurser mellan könen. Trots att det i dag inte finns så många formella hinder för jämställdhet kan det antas att kvardröjande stereotyper om vad kvinnor och män är lämpade för spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden. Normer förändras inte automatiskt genom generationsväxling: Bland unga kvinnor är det 6-7 procent som anser att män är bättre chefer än kvinnor. Bland unga män är det 21 procent som anser detta 2. Således krävs insatser för att skapa strukturell förändring. På utbildningsområdet har det skett stora förändringar sedan 1927 när kvinnor fick rätt att studera på statliga läroverk. I dag är majoriteten av högskolestuderande kvinnor. Ett flertal studier visar att kvinnor har ett kunskapsförsprång och att män riskerar att halka efter om inga förändringar sker. 3 Men trots att kvinnor i högre grad tar högskoleexamen är det fortfarande fler män som anställs som forskare och professorer. Fram till 1960-talet fanns det särskilda kvinnolöner inskrivna i kollektivavtal; kvinnors löner var 30 procent lägre än mäns för samma jobb. I dag finns inga avtalsmässigt reglerade kvinnolöner. Trots detta tjänar män i Västra Götaland i genomsnitt 5800 kronor mer i månaden än kvinnor. 2 Ungdomsstyrelsen, unga maskulinitet och våld 3 Rapport Högskoleverket 2008:20 R, Kvinnor och män i högskolan 6

Inkomstklyftorna har bidragit till att kvinnor tagit ett större ansvar för obetalt hem- och omsorgsarbete, men i takt med att inkomstklyftorna mellan kvinnor och män minskar kan det förväntas att det blir allt mindre självklart hur det obetalda arbetet ska fördelas i heterosexuella relationer. Idag möts flera olika generationer på arbetsmarknaden. De äldsta har fostrats av föräldrar som föddes i början av 1900-talet, medan de yngsta är födda på 1990-talet. För kvinnor i yngre generationer är det inte lika självklart som för tidigare generationer att gå ner i arbetstid eller acceptera enklare arbetsuppgifter om de skaffar barn. Attityderna skiljer sig dock åt mellan tjejer och killar. Bland tjejer (16-25 år) tycker 6-7 procent att kvinnor bör ta ett större ansvar än män för barn och hemarbete. Bland killar i samma ålder tycker 15-17 procent att kvinnor bör ta det största ansvaret för obetalt hem- och omsorgsarbete 4. Även om det har skett stora förändringar på arbetsmarknaden så påverkas yrkesval fortfarande i hög grad av normer om vad som är lämpligt att göra beroende på kön. Sysselsättningsgraden är ojämnt fördelad, kvinnor och män värderas olika lönemässigt och chefspositionerna innehas fortfarande till hög grad av män. De senaste decennierna har kvinnor successivt breddat sina yrkesval och tagit plats i mansdominerade yrken som kräver högre utbildning. Män har inte ännu kommit in i kvinnodominerade yrkesområden på motsvarande sätt, varken de yrken som kräver kort eller lång utbildning. När fler kvinnor kommer in på en tidigare mansdominerad arbetsplats anses yrkets status generellt sjunka. För män på kvinnodominerade arbetsplatser är förhållandet annorlunda. För att beskriva kvinnors förutsättningar att göra karriär på mansdominerade arbetsplatser brukar metaforen glastak ibland användas. För män som gör karriär i kvinnodominerade yrken kan istället begreppet glashiss användas för att symbolisera möjligheten att passera kvinnor som varit verksamma längre i yrket 5. Knappt 15 procent av Sveriges befolkning är födda utomlands, vilket dock inte avspeglas på arbetsmarknaden i önskvärd utsträckning. Sverige är ett av de länder i Europas som har störst skillnad i sysselsättningsgrad mellan personer födda i Sverige och personer födda utanför EU. För utlandsfödda män blir det lättare att få jobb ju längre man är bosatt i landet. För utlandsfödda kvinnor finns inget sådant samband, vilket påverkar möjligheten till ekonomisk självständighet. 6 I Västra Götaland utgör kvinnor 75 procent av alla deltidsarbetslösa och 66 procent av de timanställda. Forskning har visat att oavsett typ av tidsbegränsad anställning, bransch eller socioekonomisk tillhörighet leder tidsbegränsad anställning till fast jobb för män i betydligt större utsträckning än för kvinnor 7. Denna form av strukturella diskriminering kan motverkas genom upprättande av formella rutiner i organisationer för att erbjuda kvinnor tillsvidareanställning på heltid. 4 Ungdomsstyrelsen, Unga, maskulinitet och våld 5 SOU 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden 6 Vid arbetslivets gränser. Sysselsättning, matchning och barriärer 1974-2010. Parl. socialförsäkringsutredningen, 2013. 7 Håkansson, Kristina; Språngbräda eller segmentering En longitudinell studie av tidsbegränsat anställda, Forskningsrapport 2001:1 IFAU 7

Länet i siffror Programval till gymnasieskolan skiljer sig mellan unga kvinnor och män. Det vanligaste valet för kvinnor är hantverk (t.ex. florist, frisör och textil design) eller barn- och fritid. Det vanligaste för män är el, bygg eller energi. Dubbelt så många män som kvinnor har en heltidsanställning tre år efter avslutad yrkesinriktad gymnasieutbildning. 8 46 procent av kvinnorna och 37 procent av männen i Västra Götaland fortsätter till högre utbildning efter gymnasiet. 9 Bland professorerna på Chalmers 10 är 93 procent män och på Göteborgs universitet 11 är 73 procent av professorerna män. De största yrkesgrupperna bland män i Västra Götaland är ingenjörer och tekniker. De vanligaste yrkena bland kvinnor är vård- och omsorgsyrken. 93 procent av alla anställda inom barnomsorgen är kvinnor. Genomsnittslönen för en byggnadsarbetare utan högskoleutbildning är 27 500 kr. Genomsnittslönen för en högskoleutbildad förskolelärare är 24 400kr. 12 Medelinkomsten för män i Västra Götaland är 294 000 kr medan medelinkomsten för kvinnor är 225 000 kr. Det innebär en skillnad på i genomsnitt 5 800 kr per månad. 27 procent av förvärvsarbetande män är höginkomsttagare jämfört 11 procent av kvinnorna. 13 Bland offentliganställda chefer i länet är 65 procent kvinnor, men på de högsta chefspositionerna är 60 procent män. Kvinnor är chefer på lägre positioner och är i majoritet på drift- och verksamhetsnivå. Inom näringslivet är män i majoritet och innehar 75 procent av chefspositionerna. 14 I 23 av länets 49 kommuner är könsfördelningen jämställd på kommunalpolitiska förtroendeuppdrag (mellan 40 och 60 procent). I 21 kommuner utgör män en majoritet med över 60 procent och i fyra av dessa kommuner innehar män 82 procent av uppdragen. På regionnivå har det skett en förändring de senaste åren och fördelningen mellan kvinnor och män är numera jämn. 8 SCB - Anställningsform i mars, tre år efter avslutad utbildning, bland gymnasieavgångna efter utbildningens inriktning, kön, anställningsform och år. 9 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 10 Högskoleverket & SCB (UF 23 SM 1201) (2012), s. 36. http://www.scb.se/statistik/uf/uf0202/2011a01c/uf0202_2011a01c_sm_uf23sm1201.pdf. Kontrollerad 2013-03-14. 11 Årsredovisning Göteborgs universitet 2012, tabell 28, s. 56. http://www.gu.se/digitalassets/1440/1440626_arsredovisning- 2012.pdf. Kontrollerad 2013-03-14. 12 SCB - Genomsnittlig månadslön, kronor efter region, sektor, yrkesgrupp (SSYK), kön och år. 13 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 14 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 8

66 procent av kvinnorna mellan 20-64 år arbetar heltid jämfört med 90 procent av männen i samma åldersgrupp. Den öppna arbetslösheten är jämnt fördelad mellan kvinnor och män, men kvinnor utgör 75 procent av alla deltidsarbetslösa och 66 procent av de timanställda. I Västra Götaland har kvinnor 30 procent lägre pensioner än män. 15 I genomsnitt tar män i Västra Götaland ut 24 procent av föräldraförsäkringen. I länet finns dock variationer: Mäns uttag varierar mellan 14 och 28 procent i olika kommuner. 16 Antalet kvinnor i Västra Götaland som är egenföretagare i eget aktiebolag är 4795. Antalet män är 19 975. Kvinnor som är egenföretagare i andra former än aktiebolag uppgår till 14 026 personer medan männen är 29 422 personer. 17 Män utgör 72 procent av andelen egenföretagare och 67 procent av andelen nyföretagare i länet. Mer än 50 procent av kunderna hos företagsfrämjande aktörer är kvinnor, men Västra Götalandsregionens uppföljningar visar att endast 16 procent av regional såddfinansiering går till kvinnor. 18 15 http://www.ptk.se/global/nyheter/2012/kvinnors_pensioner_2012_slutversion_2.pdf 16 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 17 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 18 Jämställdhet gör skillnad handlingsplan för jämställd regional tillväxt, s. 5 f. 9

Nationella mål, regionala mål och insatser Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regionalt mål Långsiktiga och hållbara strukturer för jämställdhet i Västra Götaland. INSATSER Verka för att centrala aktörer samverkar i frågor som rör jämställdhet genom att utveckla befintliga kommunala och regionala nätverk (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). Sprida statistik om jämställdhet i Västra Götaland (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). Följa upp hur offentlig verksamhet arbetar med könsuppdelad statistik och jämställdhetsintegrerade budgetprocesser (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). Bidra med metod- och kunskapsunderlag för att stödja arbetet med könskonsekvensanalyser i samband med politiska beslut på kommunal och regional nivå (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Enkätundersökning och/eller intervjuer med nätverksdeltagare för att undersöka om fler kontaktytor mellan aktörerna har upprättats. Mäta spridning och användning av statistikbok Om kvinnor och män i Västra Götaland respektive Västra Götalandsregionens interaktiva statistikdatabas. Enkät till berörda aktörer för att följa upp hur många som arbetar med könsuppdelad statistik och jämställdhetsintegrerade budgetprocesser. Sammanställning av antal aktörer som tagit del av kunskapsunderlag och/eller erbjudits metodstöd för att stödja arbetet med könskonsekvensanalyser. 10

Nationella jämställdhetspolitiska mål En jämn fördelning av makt och inflytande: Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Regionala mål Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att delta på arbetsmarknaden och den politiska arenan. Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att kombinera föräldraskap med lönearbete och politiska uppdrag. INSATSER Erbjuda utbildningsinsatser med ett normkritiskt perspektiv på föräldraskap och barns uppväxtvillkor för föräldrar och blivande föräldrar (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, familjecentraler). Verka för ett jämställt uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn (Centrala aktörer: Försäkringskassan, Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, länets samtliga arbetsgivare). Verka för en långsiktig planering av mötestider, underlag i god tid och tydliga formella strukturer för att underlätta för småbarnsföräldrar att delta i politiken (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, kommuner). I den mån det är genomförbart förlägga mötestider mellan kl. 9 och 15 för att skapa bättre förutsättningar för att kombinera föräldra- och yrkesroll (Centrala aktörer: samtliga arbetsgivare, politiska nämnder och styrelser). Utarbeta en informationsfolder om föräldraskap och mötesplanering utifrån ett jämställdhetsperspektiv (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). Erbjuda kompetenshöjande åtgärder till offentligt anställda för att säkerställa att invånare inte bemöts utifrån stereotypa föreställningar kring kön (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner). 11

LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Statistik från utbildningsanordnarna över hur många föräldrar som har utbildats samt intervjuer med deltagande föräldrar om vilken användning de har haft av kunskapen Jämföra uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn i Västra Götaland 2013 samt 2017 utifrån statistik från Försäkringskassan. Anordna fokusgrupper med föräldrar för att testa informationsfoldern om föräldraskap och mötesplanering. Mäta genom enkät hur stor andel av berörda aktörer som använder informationsfoldern om föräldraskap och mötesplanering. Sammanställning av antal offentliganställda som tagit del av kompetenshöjande åtgärder för att säkerställa att invånare inte bemöts utifrån stereotypa normer kring kön. Uppföljning av deltagares användning för insatsen. 12

Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Ekonomisk jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Regionalt mål Den könssegregerade arbetsmarknaden ska brytas. INSATSER Verka för att grundskoleelever ges förutsättningar att göra icke-könsstereotypa praktikval (Centrala aktörer: kommuner). Erbjuda utbildning för rektorer, lärare samt studie- och yrkesvägledare om hur stereotypa föreställningar om kön påverkar elevers möjlighet till förutsättningslösa yrkes- och utbildningsval (Centrala aktörer: kommuner, högskolor och universitet). Genomföra satsningar för att fler män ska söka sig till vård- och omsorgssektorn genom riktade utbildningar (Central aktör: Västra Götalandsregionen). Verka för att arbetsplatser bättre speglar befolkningen i fråga om kön och etnicitet genom: - Utbildning för rekryteringsansvariga om jämställd rekrytering (Centrala aktörer: länets samtliga arbetsgivare). - Ökat användande av mångfaldscertifierade verktyg i rekryteringsprocessen. (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, länets samtliga arbetsgivare). - Ökad tillämpning av ett anonymiserat rekryteringsförfarande (Centrala aktörer: länets samtliga arbetsgivare). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Ta fram statistik över vilka praktikplatser som har erbjudits elever i kommunerna och analysera statistiken ur ett jämställdhetsperspektiv. Ge extern aktör i uppdrag att sammanställa statistik över hur många rektorer, lärare samt studie- och yrkesvägledare har utbildats samt genomföra utvärdering av huruvida utbildningen har gett användbar kunskap. Sammanställa statistik över fördelningen mellan kvinnor och män anställda i vård- och omsorgssektorn 2013 respektive 2017. Sammanställa och analysera statistik över hur många män som har gått en riktad utbildning för att få fler män att söka sig till vård- och omsorgssektorn samt genomföra intervjuer med deltagare om huruvida utbildningen har inspirerat till vidare studier inom vård och omsorg. Sammanställa statistik över hur många rekryteringsansvariga som utbildats i jämställd rekrytering samt genomföra utvärdering av huruvida utbildningen har gett användbar kunskap. Enkätundersökning för att kartlägga hur många aktörer som använder sig av mångfaldscertifierade verktyg samt anonymiserat rekryteringsförfarande. 13

Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Ekonomisk jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Nationellt mål för jämställd regional tillväxt Kvinnor och män ska ges samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Regionalt mål Andelen kvinnor som är företagare i länet ska öka. INSATSER Utveckla arbetet i det regionala rådet för samordning av insatser för att främja jämställd regional tillväxt som sammankallas av Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer). Använda det regionala rådet för jämställd regional tillväxt för att synliggöra goda exempel från kommuner, företag och organisationer som arbetar med jämställdhet (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer, Tillväxtverket). Öka kunskaperna om genus, jämställdhet och kvinnors företagande genom kompetensutveckling av aktörer vid rådgivning och stöd till företagare (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer, Tillväxtverket) Sprida information om möjligheten för organisationer med verksamhetsbidrag att ansöka om jämställdhetsbonus från Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat för att inhämta expertkunskaper om jämställdhetsintegrering (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer, Tillväxtverket). Öka tillgängligheten till företagsstöd genom att anpassa öppettider efter målgruppernas behov samt tillhandahålla webbaserade tjänster (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer). 14

LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Enkätundersökning och/eller intervjuer med nätverksdeltagare för att undersöka om fler kontaktytor mellan aktörerna har upprättats. Årligen sammanställa och analysera statistik över antalet företagare i länet som identifierar sig som kvinnor respektive män. Sammanställa statistik över antalet personer som erhållit kompetensutveckling om genus, jämställdhet och kvinnors företagande samt genomföra en enkätundersökning och/eller intervjustudie med deltagarna om huruvida kunskapen upplevs som användbar. Enkätundersökning eller intervjustudie med berörda aktörer för att undersöka hur många som nåtts av informationen om möjligheten att söka jämställdhetsbonus, hur mycket medel organisationerna har sökt samt vilka åtgärder organisationerna har vidtagit. Enkätundersökning och/eller kartläggning via telefon/internet för att undersöka hur stor andel av aktörerna som har anpassade öppettider samt webbaserade tjänster. 15

Makt och hälsa Regionala mål Förbättrad hälsa bland kvinnor och män Förbättrad psykisk hälsa bland unga kvinnor och män Lika tillgång och möjlighet till en aktiv fritid för kvinnor och män Lägesanalys Rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Redan 1979 antog FN konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor som fastställer att alla konventionsstater ska säkerställa alla invånares tillgång till hälso- och sjukvård med jämställdhet mellan kvinnor och män som grund 19. Den faktiska möjligheten till god hälsa beror dock i dag i hög grad på kön. Du förväntas vara antingen kvinna eller man och bemöts och behandlas i enlighet med normerna för det kön du tillskrivits. Alla människor kan exempelvis drabbas av bröstcancer, men denna cancerform uppmärksammas sällan bland män eftersom bröstcancer är kvinnligt könskodat. Personer som inte kan eller vill leva upp till normerna för det kön de förväntas vara riskerar också i högre grad att utsättas för våld och trakasserier. Föreställningar om kön får konsekvenser. Både när det gäller självskattad ohälsa och statistiska underlag (exempelvis sjukskrivningsdagar, utskrivna läkemedel eller medellivslängd) finns stora skillnader mellan kvinnor och män. En central orsak till detta är kvinnors och mäns skilda levnadsvillkor, familjeansvar, arbetsliv och olika tillgång till makt och inflytande 20. En undersökning av hälsan i Västra Götaland 2011 visar att män i högre grad än kvinnor rapporterar ohälsosamma levnadsvanor, övervikt, lågt socialt deltagande samt högre användning av diabetes- och blodfettssänkande medicin. Kvinnor rapporterar oftare psykiska besvär, mer kontakt med vården och högre användning av bland annat antidepressiva och ångestdämpande läkemedel, sömnmedel och värkmedicin 21. Kvinnors ohälsa hänger ofta samman med brist på makt, inflytande och resurser. I Västra Götaland rapporterade dubbelt så stor andel kvinnor som män att de kände sig mycket stressade under 2011 22. Var tionde kvinna uppger stress eller psykiska påfrestningar som orsaken till arbetsrelaterade besvär 23. Bland flickor är depression, ängslan och oro vanliga symtom på psykisk ohälsa, vilket kan vara uttryck för en upplevelse av maktlöshet. Nära 30 procent av unga kvinnor mellan 16-19 år i Västra Götaland rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. 24 Psykiatrisk sjukhusvård ges till betydligt fler unga kvinnor än män 15-24 år 25. 19 Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel 12:1 20 Jämställdhet och folkhälsa. Ett kunskapsunderlag. Karolinska Institutets Folkhälsoakademi 2009. 21 Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011. Västra Götalandsregionen. 22 Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011. Västra Götalandsregionen. 23 Arbetsorsakade besvär 2012. Arbetsmiljöverket 2012. 24 Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011. Västra Götalandsregionen. 25 Folkhälsorapport 2009. Socialstyrelsen 2009. 16

Bland pojkar är problem- och riskbeteenden vanligare uttryck för psykisk ohälsa. Sannolikt bidrar manlighetsideal till att unga män underrapporterar nedstämdhet, oro och annan psykisk ohälsa. I ett samhälle där män förväntas leva upp till traditionella normer för manlighet riskerar mäns depression att osynliggöras, med en riskfylld livsstil till följd. Andelen män med riskabla alkoholvanor i Västra Götaland är dubbelt så stor som andelen kvinnor 26. Antalet alkoholrelaterade dödsfall i riket är tre gånger så högt för män 27. I riket dör 2,3 gånger så många män som kvinnor i åldern 16-24 år av självmord 28. Mäns depressioner ligger ofta dolda i olika typer av riskfyllt beteende, som missbruk 29 och de diagnoskriterier som finns för depression kan sägas genomsyras av de symtom som kvinnor oftare uppvisar, vilket kan leda till att män underdiagnosticeras i mötet med hälso- och sjukvården. Sveriges kommuner och landsting har beskrivit de fördomar som finns kring kvinnor och män i sjukskrivningsprocessen 30 och visat att läkare i högre utsträckning ger kvinnor psykiatriska diagnoser även om det finns somatiska grunder, och att rehabiliteringen anpassas därefter. Män får oftare fysiska sjukdomsdiagnoser och får snabbare åtgärder och rehabilitering. En ojämställd sjukskrivningsprocess kan alltså leda till felbedömningar och felbehandlingar med effekter för hälsa och välbefinnande. För att skapa bättre förutsättningar för hälsa är en aktiv fritid en central del. Fritid är fri tid som kan spenderas utan några som helst förpliktelser. Med aktiv fritid menas här en fysiskt aktiv fritid som ger hälsofrämjande effekter 31. Då kvinnor generellt utför mycket mer obetalt hem- och omsorgsarbete och har därmed mindre fri tid 32. Av mäns och kvinnors skilda motionsaktiviteter kan urskiljas att kvinnor väljer flexibla aktiviteter i sin närmiljö som går att förena med tidsbrist, familjeliv och traditionell arbetsdelning, så som löpning, promenader eller gym. Män och pojkar ägnar sig i större utsträckning än kvinnor åt organiserad idrott och lagidrotter. Det innebär att kvinnor inte i lika hög grad konkurrerar med männen om samhälleliga resurser 33. Det ges mer lokalt föreningsstöd till pojkar 34. Traditionellt har idrottsrörelsen varit mansdominerad och pojkars utövande, bidrags- och anläggningsbehov gynnas ofta på bekostnad av flickor. Det handlar både om vilken typ av aktiviteter som ges stöd och hur träningstider och träningsanläggningar fördelas. Den mansdominerade idrottsrörelsen har även traditionellt varit en plats där manlighet har inneburit att tydligt distansera sig från kvinnlighet och homosexualitet 35, vilket innebär att arbetet för jämställdhet i föreningslivet även behöver ha ett hbtq-perspektiv. Ett jämställdhetsperspektiv skapar möjlighet till en god hälsa för fler. 26 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 27 Dödsorsaker 2011. Socialstyrelsen 2013. 28 Bremberg S. Varför mår flickor sämre, när pojkar tar livet av sig? Psykisk Hälsa 2012, nr 4. 29 Hilte M. Om depression och manlighet. Psykisk Hälsa 2012, nr 4. 30 Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen. Sveriges kommuner och landsting 2010. 31 Om fysisk aktivitet. Centrum för folkhälsa, Stockholms Läns Landsting. 32 På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. SCB 2012. 33 Idrott kön och genus en kunskapsöversikt. Riksidrottsförbundet 2003. 34 Idrotten i siffror. Riksidrottsförbundet 2011. 35 Fundberg, Jesper (2003) Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. 17

Länet i siffror 2011 dog 169 män och 43 kvinnor i alkoholrelaterade sjukdomar i Västra Götaland 36. Omkring 30 procent av unga kvinnor och 15 procent av unga män uppvisar ångestsymtom. Minst 1 procent av flickor mellan 13-18 år någon gång har skurit sig själva. Tre gånger så många kvinnor som män mellan 15-24 vårdas på sjukhus för självmordsförsök. Tre gånger så många män som kvinnor tar sitt liv. I Sverige totalt tog 10,4 kvinnor och 26 män per 100 000 sitt liv under 2011. Bland personer över 80 år är snedfördelningen ännu större: 8 kvinnor och 42,6 män per 100 000. Två tredjedelar av personer som drabbas av hot och våld på sin arbetsplats är kvinnor. De allra flesta som drabbas arbetar inom skola, vård och omsorg. Kvinnor i Västra Götaland tar ut 38 sjukdagar per år, män tar ut 26 sjukdagar per år. 36 Socialstyrelsen Dödsorsaker 2011 18

Nationella mål, regionala mål och insatser Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt mål Förbättrad hälsa bland kvinnor och män. INSATSER Förbättrad regional infrastruktur för metod- och kunskapsöverföring i jämställdhetsoch hälsofrågor (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, universitet och högskolor, kommunalförbund, FoU, relaterade samverkansorgan). Verka för att hälso- sjukvården har ett normkritiskt perspektiv på kön i anamnesen genom återkommande utbildningsinsatser (Central aktör: Västra Götalandsregionen). Uppmuntra till förändrade livsstilsbeteenden genom att rikta normkritiska frågor till män vid besök på vårdcentraler (Central aktör: Västra Götalandsregionen) Motverka riskbruk, riskbeteenden och alkoholrelaterade sjukdomar särskilt bland män, exempelvis genom kompetenshöjande insatser till berörda aktörer (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner, universitet och högskolor, FoU). Motverka fördomar kring kön i sjukskrivningsprocessen, exempelvis genom fortsatta insatser för jämställd sjukskrivning (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Sammanställning av hur många aktörer som deltar i någon form av plattform/nätverk som behandlar jämställdhets- och hälsofrågor. Sammanställning av antalet deltagare i utbildningsinsatser om normkritik inom vården samt utbildningsinsatser om riskbruk, riskbeteenden och alkoholrelaterade sjukdomar. Ge extern aktör i uppdrag att följa upp huruvida deltagarna har använt ovanstående kunskap i sitt dagliga arbete. Inventera befintliga riktlinjer för vilka frågor som ställs i anamnesen i Västra Götalandsregionen och analysera dessa ur ett jämställdhetsperspektiv. Sammanställning av statistik från Försäkringskassan kring antal sjukdagar för kvinnor respektive män 2013 och 2017. 19

Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt mål Förbättrad psykisk hälsa bland unga kvinnor och män. INSATSER Utveckla befintliga nätverk som en plattform för att lyfta ungdomar som målgrupp i det suicidpreventiva arbetet för att främja kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner, högskolor och universitet). Inventera befintliga metoder för att skapa förutsättningar för unga kvinnors hälsorelaterade egenmakt (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner). Motverka självskadebeteende bland unga kvinnor exempelvis genom att sprida kunskap, erfarenheter och verktyg från Handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av unga med självskadebeteende, den så kallad kunskapsnoden självskadebeteende (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen i samverkan med Region Skåne och SLL). Verka för att unga män i högre grad upplever sig välkomna till Ungdomsmottagningar genom att erbjuda utbildningsinsatser om andrologi (Central aktör: Västra Götalandsregionen). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Enkät och/eller intervjuer med nätverksdeltagare för att undersöka om fler kontaktytor mellan aktörerna har upprättats i fråga om ungdomar i suicidpreventivt arbete. Analysera sammanställningen av befintliga metoder för att skapa förutsättningar för unga kvinnors hälsorelaterade egenmakt. Sammanställa antalet aktörer som tagit del av kunskap, erfarenheter och verktyg från kunskapsnoden självskadebeteende. Sammanställa andelen anställda på ungdomsmottagningar som innehar andrologisk kompetens 2014 i jämförelse med 2017. 20

Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt mål Lika tillgång och möjlighet till en aktiv fritid för kvinnor och män. INSATSER Verka för likvärdiga möjligheter till fritidsaktiviter bland kvinnor och män, till exempel genom att: - Inventera fördelningen av medel (Inbjudna aktörer: kommuner). - Inventera fördelningen av träningstider (Centrala aktörer: kommuner). - Genomföra könskonsekvensanalyser (Centrala aktörer: kommuner). Erbjuda utbildningsinsatser för idrotts- och föreningsrörelsen för att motverka stereotypa normer kring kön och homo-, bi-, och transpersoner (Centrala aktörer: idéburen sektor, kommuner, idrottsrörelsen). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Sammanställa antalet kommuner som genomfört könskonsekvensanalyser vid fördelning av medel till fritidsaktiviteter samt analysera hur fördelningen ser ut på aggregerad nivå. Uppdra extern aktör att analysera fördelningen av resurser till idrotts- och föreningslivet ur ett jämställdhetsperspektiv avseende resurser, tider, tränare, representation i media etc. Sammanställa antalet personer inom idrotts- och föreningsrörelsen som erbjudits utbildningsinsatser om normkritiska perspektiv på kön och hbtq-frågor. 21

Makt och mäns våld mot kvinnor Regionala mål Skapa långsiktiga och hållbara strukturer för att motverka mäns våld mot kvinnor Berörda aktörer i Västra Götaland ska kunna identifiera tecken på våldsutsatthet och ha beredskap för att tillhandahålla stödinsatser till våldsutsatta Tidig upptäckt och tidiga insatser riktade till våldsutsatta, våldsutövare och barn som lever med våld i länet Särskilt utsatta grupper ska tillhandahållas målgruppsanpassade stödinsatser och information Lägesanalys Sedan slutet av 1970-talet har FN och det internationella samfundet formulerat mäns våld mot kvinnor som ett allvarligt brott mot kvinnors och barns mänskliga fri- och rättigheter. Våldet har också lyfts som ett folkhälso- och demokratiproblem. År 1993 antog FN deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor, men redan 1979 antogs konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Dessa konventioner utgör tillsammans grunden för att motverka mäns våld mot kvinnor. Regeringens fjärde jämställdhetspolitiska mål är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra samt att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet 37. Begreppet mäns våld mot kvinnor syftar till att synliggöra våld som en jämställdhetsfråga, där mäns överrepresentation bland våldsutövare anses vara ett resultat av, och bidra till, en ojämn fördelning av makt och inflytande i samhället. Inom maskulinitetsforskning belyses hur pojkar lär sig använda våld som ett sätt att lösa konflikter, där våld är tätt sammankopplat med konstruktionen av kön. Detta avspeglas i våldsstatistiken. Kopplingen mellan jämställdhet och våld syns särskilt tydligt bland unga 16-25 år, där unga mäns benägenhet att utöva våld hänger samman med synen på kön. En studie från Ungdomsstyrelsen visar att killar som instämmer i stereotypa påståenden om kön löper 3,2 gånger högre risk att ha utövat en våldsam eller kränkande handling jämfört med killar som inte instämmer i dessa påståenden 38. Resultaten visar på vikten av att jämställdhetsarbete och våldsförebyggande arbete hänger ihop. 37 Regeringens proposition 2005/06:155 Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken. Se även regeringens skrivelse 2011/12:3 Jämställdhetspolitikens inriktning 2011-2014 38 Ungdomsstyrelsen (2012) Unga, maskulinitet och våld. 22

Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen använder både begreppen mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Mäns våld mot kvinnor kan ses som ett paraplybegrepp som innefattar flera olika delar, där våld i nära relationer är en del. Det våld som utövas i nära relationer kan delas upp i två övergripande kategorier. Den första kategorin handlar om gräl som eskalerat till våld men som inte syftat till att få kontroll över någon annans liv. Den andra kategorin handlar om våld som utövas inom ett större mönster av kontrollerande beteende, och innefattar ett flertal makt- och kontrollmedel över en längre tidsperiod. Den första kategorin är lika förekommande mot kvinnor och män, medan majoriteten av det kontrollerande våldet utövas av män mot kvinnor 39. Våld i nära relationer kan anta många olika former: Det kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och/eller materiellt. Alla människor kan utsättas för våld, men våldets uttryck och konsekvenser ser olika ut beroende på faktorer som kön, könsuttryck, sexuell orientering, ålder, etnicitet, religiösa uttryck eller funktionsnedsättning. Stereotypa föreställningar kan leda till att vissa individer misstros i mötet med hjälpinstanser och att deras våldsutsatthet därmed tenderar att underskattas. Dock vet vi att grupper med svagt skydd i samhället ofta är mer våldsutsatta än andra. Det kan handla om personer med funktionsnedsättning, äldre, barn/ungdomar, hbtq-personer, personer i prostitution, unga vuxna med erfarenhet av sex mot ersättning, personer med erfarenheter av rasism inklusive papperslösa och flyktingar samt personer i missbruk och beroende. Att vara utsatt för strukturell diskriminering innebär en utsatt livssituation som kan utnyttjas av våldsutövaren. Att befinna sig i beroendeställning skapar en maktobalans som kan innebära ökad risk att utsättas för våld. Inom de flesta av grupperna är kvinnor mer utsatta än män. Det är av yttersta vikt att öka kunskapen hos professionella om hur levnadsvillkoren ser ut för särskilt utsatta grupper och hur detta påverkar våldsutsattheten och behovet av stöd. 39 Eng. begrepp: Situational couple violence samt Intimate terrorism, Johnson, Michael (2008) A Typology of Domestic Violence. Intimate terrorism, violent resistance and situational couple violence. 23

En väl fungerande samverkan mellan berörda aktörer skapar bättre förutsättningar för att personer som lever med våld tillgodoses rätten till stöd. Genom att handla gemensamt på en övergripande organisatorisk nivå skapas möjlighet att utbyta kunskap och erfarenheter som sedan kan ligga till grund för stödinsatserna. Länet i siffror Ungefär 10 procent av alla barn i Sverige har någon gång upplevt våld i hemmet. Många barn som upplever våld blir också själva slagna 40. 555 sexualbrott anmäldes i länet 2011. 98 procent av dem som misstänktes för sexualbrott i Västra Götaland var män. 2486 fall av misshandel (inklusive grov) anmäldes i Västra Götaland 2011. 85 procent av de misstänkta var män. 398 fall av grov kvinnofridskränkning anmäldes i länet 2012 41. 283 fall av grov fridskränkning anmäldes i länet 2012 42. 90 procent av de utsatta för sexualbrott 2011 var kvinnor. 9 av 10 våldtäkter i länet 2011 skedde inomhus 43. 1,7 procent av unga män/unga vuxna i Sverige har erfarenhet av sex mot ersättning. Motsvarande siffra bland unga kvinnor/unga vuxna kvinnor är 1,5 procent 44. 24,9 procent av personer i samkönade relationer i Sverige rapporterar erfarenheter av psykiskt, sexuellt och/eller fysiskt våld i en nuvarande eller före detta parrelation 45. Brottet grov kvinnofridskränkning fokuserar på upprepade kränkningar i form av vålds- frids- eller sexualbrott som en man begår mot en kvinna i en nära relation. De handlingar som avses är exempelvis misshandel, olaga hot, olaga tvång, sexuellt eller annat ofredande samt sexuellt utnyttjande. Lagen är utformad för att underlätta åtal av gärningsmän som upprepat kränkt en närstående kvinna. Våld i samkönade relationer eller gärningar som begås i en relation där parterna inte bor tillsammans faller under brottet grov fridskränkning. Det gäller även handlingar som riktats mot andra närstående, till exempel barn, föräldrar eller syskon. Det enda som skiljer grov fridskränkning från grov kvinnofridskränkning är beskrivningen av brottsoffer och gärningsman. Källa: www.nck.uu.se/kunskapsbanken 40 SOU 2001:72 Barnmisshandel att förebygga och åtgärda; Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009 41 BRÅ Brottsförebyggande Rådet, statistikdatabas 42 BRÅ Brottsförebyggande Rådet, statistikdatabas 43 BRÅ Brottsförebyggande Rådet, statistikdatabas 44 Ungdomsstyrelsen (2010) Se mig. 45 Holmberg/Stjernquist (2008) Våldsamt lika och olika. En skrift om våld i samkönade parrelationer. 24

Nationella mål, regionala mål och insatser Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Regionalt mål Skapa långsiktiga och hållbara strukturer för att motverka mäns våld mot kvinnor INSATSER Stärka samverkan mellan berörda aktörer genom att utveckla arbetet i befintliga nätverk (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner, Polisen, Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Försäkringskassan, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, övrig statlig förvaltning, kommuner, frivilligorganisationer). Stärka samverkan mellan berörda aktörer i fråga om: - Boende (Centrala aktörer: kommuner). - Riskbedömningar (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, rättsväsende, kommuner). - Skyddade personuppgifter (Centrala aktörer: Skatteverket, Länsstyrelsen, kommuner, Polisen). Sprida processkartor som ett verktyg för att tydliggöra aktörer och ansvarsområden samt förenkla stöd- och hjälpprocessen för våldsutsatta och våldsutövare (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner, statlig sektor, idéburen sektor). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Enkät och/eller intervjuer med nätverksdeltagare för att undersöka om fler kontaktytor mellan aktörerna har upprättats. Enkätundersökning riktad till berörda aktörer för att uppskatta hur många av aktörerna som använder processkartor samt huruvida de uppfattar verktyget som användbart. 25

Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Regionalt mål Berörda aktörer i Västra Götaland ska kunna identifiera tecken på våldsutsatthet och ha beredskap för att tillhandahålla stödinsatser till våldsutsatta. INSATSER Löpande erbjuda kompetensutveckling för yrkesverksamma som möter våldsutsatta, våldsutövare eller barn som lever med våld (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, rättsväsende, kommuner, idéburen sektor). Verka för att arbetsgivare har kunskap och beredskap för att kunna stötta personal som lever med våld genom riktad information (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner, idéburen sektor, företagshälsovård). Rekommendera arbetsgivare att löpande erbjuda handledning för personal som möter våldsutsatta, våldsutövare och barn som lever med våld (Centrala aktörer: samtliga arbetsgivare, kommuner). Verka för att hälso- och sjukvården har kunskap för att upptäcka våldsutsatthet och rutinmässigt ställer frågor om våld i anamnesen (Centraka aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner). Verka för att kommuner har kunskap för att upptäcka våldsutsatthet och utreder den hjälpsökandes behov (Centrala aktörer: kommuner). Verka för att personal inom skola och förskola erbjuds utbildning för att identifiera tecken på våldsutsatthet hos barn (Centrala aktörer: kommuner). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Sammanställa hur många yrkesverksamma som möter våldsutsatta som har erbjudits kompetensutveckling. Enkätundersökning och/eller intervjustudie med yrkesverksamma som tagit del av utbildningen om huruvida den varit till användning i deras arbete. Sammanställning av antal arbetsgivare som nåtts av riktad information om verktyg för att stötta personal som lever med våld. Enkätundersökning riktad till arbetsgivare för att undersöka hur stor andel av personalen som erbjuds regelbunden handledning i sitt arbete. Ge extern aktör i uppdrag att analysera vårddata för att undersöka om sjukvårdspersonal rutinmässigt ställer frågor om våld i anamnesen. Enkätundersökning riktad till kommuner för att undersöka hur stor andel av personalen som fått utbildning om att identifiera tecken på våldsutsatthet hos barn. 26