Handlingar. till möte med servicenämnden torsdag 22 aug 2013

Transkript

1 Handlingar till möte med servicenämnden torsdag 22 aug 2013

2 1(2) Föredragningslista Sammanträde med servicenämnden torsdag 22 augusti 2013 Plats Visionen, Regionens Hus Vänersborg, Östergatan 1 Tid kl sammanträdet börjar med lunch kl Program - Mötets öppnande - Upprop - Val av justerare - Tidpunkt för protokollets justering - Fastställande av föredragningslista - Presidiets rapport - Kontaktpolitikernas rapporter - Servicedirektörens rapport - Genomgång av dagens ärenden och informationsärenden Ärenden 1. Remissvar Förslag till jämställdhetsstrategi Jämställt Västra Götaland Dnr SN Ekonomisk rapportering, avvikelserapport juli Dnr SN Åtgärder med anledning av prognostiserat underskott 2013 Dnr SN Kompensation enligt övergångsregel i ny hyresmodell Dnr SN Remissvar Förslag till ny styrmodell Dnr SN kl 14.00, Eva Arrdal, direktör ägarstyrning 6. Sammanställning över anmälningsärenden Dnr SN POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Östergatan 1 TELEFON: HEMSIDA: E-POST: servicenamnden@vgregion.se

3 2(2) Servicenämnden Sammanträdesdatum Redovisning av delegeringsbeslut Dnr SN Lena Hult Ordförande

4 ÄRENDE 1

5 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SN Ledningskansliet/HR-enheten Handläggare Mathias Hassnert Servicenämnden Remissvar Förslag till jämställdhetsstrategi Jämställt Västra Götaland Ärendet Regionstyrelsen har för servicenämndens yttrande översänt remiss, från Rättighetskommitténs kansli, gällande förslag till jämställdhetsstrategi Jämställt Västra Götaland , dnr RS Redogörelse Strategin är uppdelad i tre temaområden: Makt och inflytande, Makt och hälsa samt Makt och mäns våld mot kvinnor. Synpunkter på de insatser och regionala mål som bedöms ha relevans för Regionservice som arbetsgivare, samt för regionala mål som handlar om det offentliga ställningstagandet för jämställdhet, redovisas i remissvaret. Förslag till servicenämndens beslut Servicenämnden är positiv till de mål och insatser som beskrivs i förslag till jämställdhetsstrategi Jämställt Västra Götaland , med följande justeringar: 1. För att skapa bättre förutsättningar för styrning och uppföljning, behövs en konkretisering av enstaka regionala mål och insatser enligt redovisning i remissvaret. 2. Tillämpning av ett objektivt och systematiskt rekryteringsförfarande under temaområdet Makt, inflytande och hälsa, betonas istället för anonymiserat rekryteringsförfarande. Regionservice Sten Axelsson Servicedirektör POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Östergatan 1 TELEFON: HEMSIDA: E-POST: servicenamnden@vgregion.se

6 Sida 2(2) Datum Diarienummer SN Bilaga Remissvar Expedieras till Regionstyrelsen Rättighetskommitténs kansli, Anjelica Hammersjö Regionservice ledningskansli, HR-enheten

7 Sida 1(3) BILAGA till tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SN Ledningskansliet/HR-enheten Handläggare Mathias Hassnert Rättighetskommitténs kansli Remissvar Förslag till jämställdhetsstrategi Jämställt Västra Götaland Ärendet Regionstyrelsen har för servicenämndens yttrande översänt remiss, från Rättighetskommitténs kansli, gällande förslag till jämställdhetsstrategi Jämställt Västra Götaland , dnr RS Redogörelse Synpunkter lämnas på de insatser och regionala mål som bedöms ha relevans för Regionservice som arbetsgivare samt för regionala mål som handlar om det offentliga ställningstagandet för jämställdhet. Temaområde Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Regionservice är positiv till temaområdets mål och åtgärdsförslag, med följande synpunkter och tillägg: Regionalt mål 1: Begreppet långsiktiga och hållbara strukturer bör konkretiseras ytterligare, för att bättre motsvara de kriterier som kan ställas på tydliga och uppföljningsbara mål och därigenom skapa bättre förutsättningar för egen styrning hos aktörerna. Insats punkt 1: Kravställningen för insatsen bör förtydligas, exempelvis genom att lyfta fram utveckling av befintliga kommunala och regionala nätverk ännu tydligare i skrivningen. Regionalt mål 2: Begreppet likvärdiga förutsättningar bör konkretiseras ytterligare för att bättre motsvara de kriterier som kan ställas på tydliga och uppföljningsbara mål samt för att skapa bättre förutsättningar för egen styrning hos aktörerna. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Östergatan 1 TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionservice@vgregion.se

8 Sida 2(3) Datum Diarienummer SN Insats punkt 2: En tydligare styrning av insatser för att nå ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen är avgörande för att nå förväntat resultat. Styrningen kan t.ex. handla om att vilka resurser som ska tilldelas ändamålet samt att redovisa och följa upp riktade åtgärder. Insats punkt 3: Insatsen omfattar även regionens arbetsplatser och möjligheten att förena arbete med föräldraskap. I övrigt inga ytterligare synpunkter. Regionalt mål 3: Det är önskvärt att begreppet den könsegregerade arbetsmarknaden konkretiseras ytterligare, för att skapa bättre förutsättningar för egen styrning hos regionens aktörer. Insats punkt 4a: Insatsen bör förtydligas till att omfatta chefer, personal som rekryterar och fack. I övrigt inga synpunkter. Insats punkt 4b: Begreppet mångfaldscertifierade verktyg bör konkretiseras och/eller exemplifieras för att skapa bättre förutsättningar att nå förväntat mål. Insats punkt 4c: En utredning av avidentifierade rekryteringshandlingar inom Region Skåne, utförd av Malmö Högskola (Region Skåne, Dnr ) visade att anonymiserat rekryteringsförfarande i sig inte behöver ha gynnsamma effekter på jämställdhet. Några direkta effekter på mångfald i personalsammansättningen gick inte att påvisa i denna utredning. En del av den information som avkodas i en ansökningshandling kunde också vara till nackdel för den sökande. Däremot konstaterades att en välmotiverad kravprofil bidrog till mer jämlika rekryteringar, eftersom framtagande av kravprofilen ofta ledde till ett ifrågasättande av egna fördomar och en medvetenhet om egna underliggande antaganden i en rekrytering. Mot bakgrund av detta förordas att begreppet anonymiserat rekryteringsförfarande ersätts med objektivt och systematiskt rekryteringsförfarande, förslagsvis i enlighet med Diskrimineringsombudsmannens riktlinjer,

9 Sida 3(3) Datum Diarienummer SN Temaområde Makt och hälsa Regionservice är positiv till temaområdets mål och åtgärdsförslag. I övrigt inga ytterligare synpunkter. Temaområde Makt och mäns våld mot kvinnor Regionservice är positiv till temaområdets mål och åtgärdsförslag, med följande synpunkter och tillägg: Regionalt mål 1: Begreppet långsiktiga och hållbara strukturer bör konkretiseras ytterligare, för att bättre motsvara de kriterier som kan ställas på tydliga och uppföljningsbara mål och därigenom skapa bättre förutsättningar för egen styrning hos aktörerna. I övrigt inga ytterligare synpunkter inom temaområdet. Sammanfattning Servicenämnden är positiv till de mål och insatser som beskrivs i Jämställt Västra Götaland , med följande justeringar: Konkretisering av enstaka regionala mål och insatser enligt ovan, för att skapa bättre förutsättningar för styrning och uppföljning. I stället för anonymiserat rekryteringsförfarande under temaområdet Makt, inflytande och hälsa betona tillämpning av ett objektivt och systematiskt rekryteringsförfarande.

10 REMISS: Jämställt Västra Götaland Jämställt Västra Götaland är ett förslag till länsövergripande jämställdhetsstrategi som har utarbetats av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Strategin ersätter den tidigare regionala jämställdhetsstrategin Balans i livet. Jämställt Västra Götaland är uppdelad i tre temaområden: Makt och inflytande, Makt och hälsa samt Makt och mäns våld mot kvinnor. Temaområdena utgår från de nationella jämställdhetspolitiska målen med ett särskilt fokus på hälsa. Under varje temaområde finns regionala mål, förslag på insatser samt plan för uppföljning. Rättighetskommitténs kansli inom Västra Götalandsregionen och enheten för social hållbarhet inom Länsstyrelsen ansvarar för samordning, processtöd och uppföljning av strategin. Andra centrala aktörer i länet är inbjudna att delta i strategiarbetet och genomföra de föreslagna insatserna. Strategin kommer att följas upp kontinuerligt under programperioden för att utvärderas och revideras För att få berörda aktörers synpunkter på Jämställt Västra Götaland har Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götaland beslutat att skicka förslaget på remiss. Remissvaren ska vara Västra Götalandsregionen tillhanda senast den 15 augusti Svaren skickas till anjelica.hammersjo@vgregion.se För frågor kontakta: Anjelica Hammersjö anjelica.hammersjo@vgregion.se Ulrika Helldén ulrika.hellden@lansstyrelsen.se

11 Remissinstanser som handläggs av Rättighetskommitténs kansli, Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsnämnden Dalsland Hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborg, Centrum Väster Hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborg, Hisingen Hälso- och sjukvårdsnämnden Mittenälvsborg Hälso- och sjukvårdsnämnden nordöstra Göteborg Hälso- och sjukvårdsnämnden norra Bohuslän Hälso- och sjukvårdsnämnden Partille, Härryda, Mölndal Hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad Hälso- och sjukvårdsnämnden Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Hälso- och sjukvårdsnämnden Trestad Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg Hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg Fastighetsnämnden Kollektivtrafiknämnden Kommittén för folkhälsofrågor Kulturnämnden Miljönämnden Primärvårdsstyrelsen (VGPV) Regionutvecklingsnämnden Servicenämnden Styrelsen för beställd primärvård Idéburen sektor Bris Region Väst Brottsofferjouren Västra Götaland Forum för feministiska föräldrar FN-förbundet Göteborgs Räddningsmission Göteborgs Rättighetscenter Kvinnofolkhögskolan Kvinnojourer i Väst Män för jämställdhet RFSL Borås RFSL Göteborg RFSL Skaraborg Rådet för funktionshinderfrågor Rädda Barnen Region Väst Röda Korset Samrådet för de nationella minoriteterna UN Women Göteborg Utväg Skaraborg Utväg Södra Älvsborg Vi andas samma luft/grunden Västergötlands Idrottsförbund Västsvenska idrottsförbundet

12 Remissinstanser som handläggs av Länsstyrelsen Västra Götaland Kommuner Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg (samtliga stadsdelar) Götene Herrljunga Hjo Härryda Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö

13 Kommunalförbund Fyrbodals kommunalförbund Göteborgsregionens kommunalförbund Sjuhärads kommunalförbund Skaraborgs kommunalförbund Länsstyrelsens regionala jämställdhetsnätverk samt regionala samverkansgrupp våld i nära relationer Arbetsförmedlingen Brottsofferjouren östra Skaraborg Centrum för genusforskning (GIG) Göteborgs universitet Chalmers Tekniska Högskola EDCS (Equality Development Center Skaraborg) - Resurscentrum för jämställdhet och mångfald ESF-rådet Försvaret (Försvarsmedicincentrum) Försäkringskassan GAC (Göteborg Artist Centre) Göteborgs tingsrätt Göteborgs universitet Hovrätten Väst Högskolan Borås Högskolan Skövde Högskolan Väst Kammarrätten i Göteborg Kriminalvården (Region Väst) Länsstyrelsen i Västra Götalands län Hav- och vattenmyndigheten Migrationsverket Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Nationella sekretariatet för genusforskning Polismyndigheten RRC, Kvinna Skaraborg Räddningstjänsten Storgöteborg Rättsmedicinalverket (RPA i Göteborg) Rättsmedicinalverket (Rättsmedicinska avdelningen i Göteborg) Sahlgrenska Akademin Skaraborgs tingsrätt Skatteverket Socialstyrelsen (Region Sydväst) Tillväxtverket (Västsverige) Uddevalla tingsrätt Winnet Västra Götaland Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum

14 Jämställt Västra Götaland REMISSVERSION

15 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Förord 2

16 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Arbetet med jämställdhet är reglerat av lagstiftning och styrdokument, men för att skapa konkret förändring krävs aktivt arbete, utvärdering av insatser och att med jämna mellanrum formulera nya mål och riktningar för arbetet. Dessutom måste alla som arbetar med frågorna reflektera över sina egna föreställningar för att inte riskera att omedvetet reproducera rådande maktstrukturer. Det är inte enkelt, men avgörande för att skapa ett samhälle som värnar de mänskliga rättigheterna för alla invånare. Arbetet för jämställdhet i Västra Götaland har pågått under lång tid och gett märkbara resultat. I dag tar allt fler män ansvar för sina barn och fler kvinnor har tagit plats i politiska församlingar och styrelser. Det innebär att barn har bättre tillgång till sina föräldrar och att den representativa demokratin speglar befolkningen bättre. Samtidigt finns det mycket kvar att göra. Kvinnors arbete värderas fortfarande lägre än mäns och pojkar uppvisar genomgående sämre skolresultat än flickor. Arbetet för ett jämställt Västra Götaland går vidare. Samverkan för jämställdhet i Västra Götaland Jämställt Västra Götaland har tagits fram av Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Arbetet är ett led i Länsstyrelsens uppdrag att ta fram en länsövergripande jämställdhetsstrategi som rapporteras till regeringen i februari Jämställt Västra Götaland handlar om arbetet för jämställdhet inom Västra Götaland som geografiskt område. Offentliga verksamheter så som kommuner och statliga myndigheter är centrala för strategins genomförande. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har övergripande ansvar för att samordna, stödja och följa upp arbetet under programperioden samt för utvärdering och revidering Länsstyrelsen har ett övergripande uppdrag att implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen i länet. Det innebär att samordna och stödja arbetet med jämställdhetsintegrering, analysera nationella mål i relation till regionala förhållanden, fördjupa den regionala samverkan, tydliggöra ansvarsfördelningen mellan aktörer och att förstärka arbetet med jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. I ett längre perspektiv handlar uppdraget även om att förbättra uppföljningen och utvärderingen av den regionala jämställdhetspolitiken. Riksdagens nationella jämställdhetspolitiska mål (prop. 2005/06:155) Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 3

17 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Västra Götalandsregionen arbetar med jämställdhetsfrågor på flera olika nivåer. På politisk nivå arbetar särskilt kommittén för rättighetsfrågor med jämställdhet och andra rättighetsfrågor. På tjänstemannanivå finns tre kunskapscentrum som arbetar med jämställdhetsfrågor: kunskapscentrum för jämlik vård, Västra Götalandsregionens kompetenscentrum för våld i nära relationer och Närhälsan kunskapscentrum för sexuell hälsa. Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy poängterar jämställdhetens betydelse för att uppnå god hälsa och hållbar utveckling. Genom Personalvision 2021 har regionfullmäktige beslutat att regionen som arbetsgivare ska vara föregångare i arbetet med jämställdhet och mångfald. Enligt Västra Götalandsregionens vision Det goda livet ska jämställdhet genomsyra all verksamhet. Arbetsprocess Jämställt Västra Götaland har utarbetats i dialog med flera centrala aktörer i länet: kommuner, kommunalförbund, statliga myndigheter, högskolor och universitet, resurscentra för kvinnors företagande och idéburen sektor. Våren och hösten 2012 genomfördes processträffar och fokusgrupper för att inhämta synpunkter kring prioriterade områden för jämställdhetsstrategin. Deltagande aktörer var bland annat de fyra jämställdhetsnätverk som sammankallas av länsstyrelsen 1. Styrgrupp och arbetsgrupp för strategiarbetet består av representanter från enheten för social hållbarhet vid Länsstyrelsen i Västra Götaland och rättighetskommitténs kansli vid Västra Götalandsregionen. Som processtöd har en referensgrupp tillsatts bestående av representanter från folkhälsokommitténs sekretariat, kunskapscentrum för jämlik vård, regionutvecklingssekretariatet och Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Vid framtagandet av Jämställt Västra Götaland har andra regionala styrdokument beaktats, så som: Handlingsplan för arbetet år med den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) Jämställdhet gör skillnad handlingsplan för jämställd regional tillväxt Regional strategi för Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak Samling för social hållbarhet handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland Västra Götaland Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Västra Götalandsregionens vision Det goda livet 1 (2012): Regionala jämställdhetsnätverket (35 myndigheter och organisationer), Kommunnätverket för jämställdhetsintegrering (38 kommuner), Kommunnätverket våld i nära relationer (40 kommuner), Regionala samverkansgruppen våld i nära relationer (14 myndigheter och organisationer). 4

18 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Innehåll Jämställdhet handlar om rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Samtidigt påverkas människors förutsättningar av exempelvis ålder, etnicitet, sexuell orientering och funktionsnedsättning. Fördomar och maktstrukturer hänger ofta ihop och förstärker varandra. Därför innehåller denna strategi i vissa fall fler aspekter än kön. Tre teman Jämställt Västra Götaland är uppdelad i tre övergripande temaområden. Utgångspunkten är de av riksdagen beslutade jämställdhetspolitiska målen, med en särskild inriktning mot hälsa utifrån Västra Götalandsregionens ansvarsområden. Eftersom makt är en central del i all jämställdhetspolitik genomsyras samtliga temaområden av ett maktperspektiv. Varje temaområde har ett antal regionala delmål. Delmålen har brutits ner i förslag på insatser, som för att tydliggöra roll- och ansvarsfördelning har tilldelats en eller flera aktörer. Målet är att skapa ett långsiktigt och hållbart jämställdhetsarbete i hela Västra Götaland. 1. Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Avsnittet tar upp förutsättningar för arbete, utbildning, politiskt inflytande och positioner inom näringslivet. 2. Makt och hälsa Avsnittet tar upp fysisk och psykisk hälsa, förutsättningar för sjukskrivning och rehabilitering samt tillgången till idrotts- och föreningsliv. 3. Makt och mäns våld mot kvinnor Avsnittet tar upp olika former av våld med fokus på våld i nära relationer och hur utsattheten för våld påverkar förutsättningarna för jämställdhet i Västra Götaland. 5

19 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Regionala mål Långsiktiga och hållbara strukturer för jämställdhet i Västra Götaland Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att delta på arbetsmarknaden och den politiska arenan Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att kombinera föräldraskap med lönearbete och politiska uppdrag Den könssegregerade arbetsmarknaden ska brytas Antalet kvinnor som är företagare i länet ska öka i länet Lägesanalys I framväxten av den moderna arbetsmarknaden exkluderades kvinnor från arbete och utbildning, vilket innebar att diskriminering och segregation byggdes in i arbetsmarknadens strukturer. De senaste decennierna har strukturerna långsamt luckrats upp, men trots förändringar hänger dessa normer och strukturer till viss mån kvar även i dag. Jämställdhetspolitiska landvinningar har lett till en minskande könssegregation på arbetsmarknaden. Detta har varit positivt för många, men även mötts av motstånd eftersom det inneburit en omfördelning av politiska, ekonomiska och organisatoriska resurser mellan könen. Trots att det i dag inte finns så många formella hinder för jämställdhet kan det antas att kvardröjande stereotyper om vad kvinnor och män är lämpade för spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden. Normer förändras inte automatiskt genom generationsväxling: Bland unga kvinnor är det 6-7 procent som anser att män är bättre chefer än kvinnor. Bland unga män är det 21 procent som anser detta 2. Således krävs insatser för att skapa strukturell förändring. På utbildningsområdet har det skett stora förändringar sedan 1927 när kvinnor fick rätt att studera på statliga läroverk. I dag är majoriteten av högskolestuderande kvinnor. Ett flertal studier visar att kvinnor har ett kunskapsförsprång och att män riskerar att halka efter om inga förändringar sker. 3 Men trots att kvinnor i högre grad tar högskoleexamen är det fortfarande fler män som anställs som forskare och professorer. Fram till 1960-talet fanns det särskilda kvinnolöner inskrivna i kollektivavtal; kvinnors löner var 30 procent lägre än mäns för samma jobb. I dag finns inga avtalsmässigt reglerade kvinnolöner. Trots detta tjänar män i Västra Götaland i genomsnitt 5800 kronor mer i månaden än kvinnor. 2 Ungdomsstyrelsen, unga maskulinitet och våld 3 Rapport Högskoleverket 2008:20 R, Kvinnor och män i högskolan 6

20 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Inkomstklyftorna har bidragit till att kvinnor tagit ett större ansvar för obetalt hem- och omsorgsarbete, men i takt med att inkomstklyftorna mellan kvinnor och män minskar kan det förväntas att det blir allt mindre självklart hur det obetalda arbetet ska fördelas i heterosexuella relationer. Idag möts flera olika generationer på arbetsmarknaden. De äldsta har fostrats av föräldrar som föddes i början av 1900-talet, medan de yngsta är födda på 1990-talet. För kvinnor i yngre generationer är det inte lika självklart som för tidigare generationer att gå ner i arbetstid eller acceptera enklare arbetsuppgifter om de skaffar barn. Attityderna skiljer sig dock åt mellan tjejer och killar. Bland tjejer (16-25 år) tycker 6-7 procent att kvinnor bör ta ett större ansvar än män för barn och hemarbete. Bland killar i samma ålder tycker procent att kvinnor bör ta det största ansvaret för obetalt hem- och omsorgsarbete 4. Även om det har skett stora förändringar på arbetsmarknaden så påverkas yrkesval fortfarande i hög grad av normer om vad som är lämpligt att göra beroende på kön. Sysselsättningsgraden är ojämnt fördelad, kvinnor och män värderas olika lönemässigt och chefspositionerna innehas fortfarande till hög grad av män. De senaste decennierna har kvinnor successivt breddat sina yrkesval och tagit plats i mansdominerade yrken som kräver högre utbildning. Män har inte ännu kommit in i kvinnodominerade yrkesområden på motsvarande sätt, varken de yrken som kräver kort eller lång utbildning. När fler kvinnor kommer in på en tidigare mansdominerad arbetsplats anses yrkets status generellt sjunka. För män på kvinnodominerade arbetsplatser är förhållandet annorlunda. För att beskriva kvinnors förutsättningar att göra karriär på mansdominerade arbetsplatser brukar metaforen glastak ibland användas. För män som gör karriär i kvinnodominerade yrken kan istället begreppet glashiss användas för att symbolisera möjligheten att passera kvinnor som varit verksamma längre i yrket 5. Knappt 15 procent av Sveriges befolkning är födda utomlands, vilket dock inte avspeglas på arbetsmarknaden i önskvärd utsträckning. Sverige är ett av de länder i Europas som har störst skillnad i sysselsättningsgrad mellan personer födda i Sverige och personer födda utanför EU. För utlandsfödda män blir det lättare att få jobb ju längre man är bosatt i landet. För utlandsfödda kvinnor finns inget sådant samband, vilket påverkar möjligheten till ekonomisk självständighet. 6 I Västra Götaland utgör kvinnor 75 procent av alla deltidsarbetslösa och 66 procent av de timanställda. Forskning har visat att oavsett typ av tidsbegränsad anställning, bransch eller socioekonomisk tillhörighet leder tidsbegränsad anställning till fast jobb för män i betydligt större utsträckning än för kvinnor 7. Denna form av strukturella diskriminering kan motverkas genom upprättande av formella rutiner i organisationer för att erbjuda kvinnor tillsvidareanställning på heltid. 4 Ungdomsstyrelsen, Unga, maskulinitet och våld 5 SOU 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden 6 Vid arbetslivets gränser. Sysselsättning, matchning och barriärer Parl. socialförsäkringsutredningen, Håkansson, Kristina; Språngbräda eller segmentering En longitudinell studie av tidsbegränsat anställda, Forskningsrapport 2001:1 IFAU 7

21 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Hur ser det ut? Programval till gymnasieskolan skiljer sig mellan unga kvinnor och män. Det vanligaste valet för kvinnor är hantverk (t.ex. florist, frisör och textil design) eller barn- och fritid. Det vanligaste för män är el, bygg eller energi. Dubbelt så många män som kvinnor har en heltidsanställning tre år efter avslutad yrkesinriktad gymnasieutbildning procent av kvinnorna och 37 procent av männen i Västra Götaland fortsätter till högre utbildning efter gymnasiet. 9 Bland professorerna på Chalmers 10 är 93 procent män och på Göteborgs universitet 11 är 73 procent av professorerna män. De största yrkesgrupperna bland män i Västra Götaland är ingenjörer och tekniker. De vanligaste yrkena bland kvinnor är vård- och omsorgsyrken. 93 procent av alla anställda inom barnomsorgen är kvinnor. Genomsnittslönen för en byggnadsarbetare utan högskoleutbildning är kr. Genomsnittslönen för en högskoleutbildad förskolelärare är kr. 12 Medelinkomsten för män i Västra Götaland är kr medan medelinkomsten för kvinnor är kr. Det innebär en skillnad på i genomsnitt kr per månad. 27 procent av förvärvsarbetande män är höginkomsttagare jämfört 11 procent av kvinnorna. 13 Bland offentliganställda chefer i länet är 65 procent kvinnor, men på de högsta chefspositionerna är 60 procent män. Kvinnor är chefer på lägre positioner och är i majoritet på drift- och verksamhetsnivå. Inom näringslivet är män i majoritet och innehar 75 procent av chefspositionerna. 14 I 23 av länets 49 kommuner är könsfördelningen jämställd på kommunalpolitiska förtroendeuppdrag (mellan 40 och 60 procent). I 21 kommuner utgör män en majoritet med över 60 procent och i fyra av dessa kommuner innehar män 82 procent av uppdragen. På regionnivå har det skett en förändring de senaste åren och fördelningen mellan kvinnor och män är numera jämn. 66 procent av kvinnorna mellan år arbetar heltid jämfört med 90 procent av männen i samma åldersgrupp. Den öppna arbetslösheten är jämnt fördelad mellan 8 SCB - Anställningsform i mars, tre år efter avslutad utbildning, bland gymnasieavgångna efter utbildningens inriktning, kön, anställningsform och år. 9 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 10 Högskoleverket & SCB (UF 23 SM 1201) (2012), s Kontrollerad Årsredovisning Göteborgs universitet 2012, tabell 28, s pdf. Kontrollerad SCB - Genomsnittlig månadslön, kronor efter region, sektor, yrkesgrupp (SSYK), kön och år. 13 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 14 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 8

22 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND kvinnor och män, men kvinnor utgör 75 procent av alla deltidsarbetslösa och 66 procent av de timanställda. I Västra Götaland har kvinnor 30 procent lägre pensioner än män. 15 I genomsnitt tar män i Västra Götaland ut 24 procent av föräldraförsäkringen. I länet finns dock variationer: Mäns uttag varierar mellan 14 och 28 procent i olika kommuner. 16 Antalet kvinnor i Västra Götaland som är egenföretagare i eget aktiebolag är Antalet män är Kvinnor som är egenföretagare i andra former än aktiebolag uppgår till personer medan männen är personer. 17 Män utgör 72 procent av andelen egenföretagare och 67 procent av andelen nyföretagare i länet. Mer än 50 procent av kunderna hos företagsfrämjande aktörer är kvinnor, men Västra Götalandsregionens uppföljningar visar att endast 16 procent av regional såddfinansiering går till kvinnor Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 17 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 18 Jämställdhet gör skillnad handlingsplan för jämställd regional tillväxt, s. 5 f. 9

23 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationella mål, regionala mål och insatser Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regionalt mål Långsiktiga och hållbara strukturer för jämställdhet i Västra Götaland. INSATSER Verka för att centrala aktörer samverkar i frågor som rör jämställdhet genom att utveckla befintliga kommunala och regionala nätverk (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). Sprida statistik om jämställdhet i Västra Götaland (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). Följa upp hur offentlig verksamhet arbetar med könsuppdelad statistik och jämställdhetsintegrerade budgetprocesser (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). Bidra med metod- och kunskapsunderlag för att stödja arbetet med könskonsekvensanalyser i samband med politiska beslut på kommunal och regional nivå (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Enkätundersökning och/eller intervjuer med nätverksdeltagare för att undersöka om fler kontaktytor mellan aktörerna har upprättats. Mäta spridning och användning av statistikbok Om kvinnor och män i Västra Götaland respektive Västra Götalandsregionens interaktiva statistikdatabas. Enkät till berörda aktörer för att följa upp hur många som arbetar med könsuppdelad statistik och jämställdhetsintegrerade budgetprocesser. Sammanställning av antal aktörer som tagit del av kunskapsunderlag och/eller erbjudits metodstöd för att stödja arbetet med könskonsekvensanalyser. 10

24 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationella jämställdhetspolitiska mål En jämn fördelning av makt och inflytande: Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Regionala mål Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att delta på arbetsmarknaden och den politiska arenan. Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att kombinera föräldraskap med lönearbete och politiska uppdrag. INSATSER Erbjuda utbildningsinsatser med ett normkritiskt perspektiv på föräldraskap och barns uppväxtvillkor för föräldrar och blivande föräldrar (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, familjecentraler). Verka för ett jämställt uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn (Centrala aktörer: Försäkringskassan, Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, länets samtliga arbetsgivare). Verka för en långsiktig planering av mötestider, underlag i god tid och tydliga formella strukturer för att underlätta för småbarnsföräldrar att delta i politiken (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, kommuner). I den mån det är genomförbart förlägga mötestider mellan kl. 9 och 15 för att skapa bättre förutsättningar för att kombinera föräldra- och yrkesroll (Centrala aktörer: samtliga arbetsgivare, politiska nämnder och styrelser). Utarbeta en informationsfolder om föräldraskap och mötesplanering utifrån ett jämställdhetsperspektiv (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). Erbjuda kompetenshöjande åtgärder till offentligt anställda för att säkerställa att invånare inte bemöts utifrån stereotypa föreställningar kring kön (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner). 11

25 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Statistik från utbildningsanordnarna över hur många föräldrar som har utbildats samt intervjuer med deltagande föräldrar om vilken användning de har haft av kunskapen Jämföra uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn i Västra Götaland 2013 samt 2017 utifrån statistik från Försäkringskassan. Anordna fokusgrupper med föräldrar för att testa informationsfoldern om föräldraskap och mötesplanering. Mäta genom enkät hur stor andel av berörda aktörer som använder informationsfoldern om föräldraskap och mötesplanering. Sammanställning av antal offentliganställda som tagit del av kompetenshöjande åtgärder för att säkerställa att invånare inte bemöts utifrån stereotypa normer kring kön. Uppföljning av deltagares användning för insatsen. 12

26 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Ekonomisk jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Regionalt mål Den könssegregerade arbetsmarknaden ska brytas. INSATSER Verka för att grundskoleelever ges förutsättningar att göra icke-könsstereotypa praktikval (Centrala aktörer: kommuner). Erbjuda utbildning för rektorer, lärare samt studie- och yrkesvägledare om hur stereotypa föreställningar om kön påverkar elevers möjlighet till förutsättningslösa yrkes- och utbildningsval (Centrala aktörer: kommuner, högskolor och universitet). Genomföra satsningar för att fler män ska söka sig till vård- och omsorgssektorn genom riktade utbildningar (Central aktör: Västra Götalandsregionen). Verka för att arbetsplatser bättre speglar befolkningen i fråga om kön och etnicitet genom: - Utbildning för rekryteringsansvariga om jämställd rekrytering (Centrala aktörer: länets samtliga arbetsgivare). - Ökat användande av mångfaldscertifierade verktyg i rekryteringsprocessen. (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, länets samtliga arbetsgivare). - Ökad tillämpning av ett anonymiserat rekryteringsförfarande (Centrala aktörer: länets samtliga arbetsgivare). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Ta fram statistik över vilka praktikplatser som har erbjudits elever i kommunerna och analysera statistiken ur ett jämställdhetsperspektiv. Ge extern aktör i uppdrag att sammanställa statistik över hur många rektorer, lärare samt studie- och yrkesvägledare har utbildats samt genomföra utvärdering av huruvida utbildningen har gett användbar kunskap. Sammanställa statistik över fördelningen mellan kvinnor och män anställda i vård- och omsorgssektorn 2013 respektive Sammanställa och analysera statistik över hur många män som har gått en riktad utbildning för att få fler män att söka sig till vård- och omsorgssektorn samt genomföra intervjuer med deltagare om huruvida utbildningen har inspirerat till vidare studier inom vård och omsorg. Sammanställa statistik över hur många rekryteringsansvariga som utbildats i jämställd rekrytering samt genomföra utvärdering av huruvida utbildningen har gett användbar kunskap. Enkätundersökning för att kartlägga hur många aktörer som använder sig av mångfaldscertifierade verktyg samt anonymiserat rekryteringsförfarande. 13

27 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Ekonomisk jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Nationellt mål för jämställd regional tillväxt Kvinnor och män ska ges samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Regionalt mål Andelen kvinnor som är företagare i länet ska öka. INSATSER Utveckla arbetet i det regionala rådet för samordning av insatser för att främja jämställd regional tillväxt som sammankallas av Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer). Använda det regionala rådet för jämställd regional tillväxt för att synliggöra goda exempel från kommuner, företag och organisationer som arbetar med jämställdhet (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer, Tillväxtverket). Öka kunskaperna om genus, jämställdhet och kvinnors företagande genom kompetensutveckling av aktörer vid rådgivning och stöd till företagare (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer, Tillväxtverket) Sprida information om möjligheten för organisationer med verksamhetsbidrag att ansöka om jämställdhetsbonus från Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat för att inhämta expertkunskaper om jämställdhetsintegrering (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer, Tillväxtverket). Öka tillgängligheten till företagsstöd genom att anpassa öppettider efter målgruppernas behov samt tillhandahålla webbaserade tjänster (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer). 14

28 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Enkätundersökning och/eller intervjuer med nätverksdeltagare för att undersöka om fler kontaktytor mellan aktörerna har upprättats. Årligen sammanställa och analysera statistik över antalet företagare i länet som identifierar sig som kvinnor respektive män. Sammanställa statistik över antalet personer som erhållit kompetensutveckling om genus, jämställdhet och kvinnors företagande samt genomföra en enkätundersökning och/eller intervjustudie med deltagarna om huruvida kunskapen upplevs som användbar. Enkätundersökning eller intervjustudie med berörda aktörer för att undersöka hur många som nåtts av informationen om möjligheten att söka jämställdhetsbonus, hur mycket medel organisationerna har sökt samt vilka åtgärder organisationerna har vidtagit. Enkätundersökning och/eller kartläggning via telefon/internet för att undersöka hur stor andel av aktörerna som har anpassade öppettider samt webbaserade tjänster. 15

29 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Makt och hälsa Regionala mål Förbättrad hälsa bland kvinnor och män Förbättrad psykisk hälsa bland unga kvinnor och män Lika tillgång och möjlighet till en aktiv fritid för kvinnor och män Lägesanalys Rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Redan 1979 antog FN konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor som fastställer att alla konventionsstater ska säkerställa alla invånares tillgång till hälso- och sjukvård med jämställdhet mellan kvinnor och män som grund 19. Den faktiska möjligheten till god hälsa beror dock i dag i hög grad på kön. Du förväntas vara antingen kvinna eller man och bemöts och behandlas i enlighet med normerna för det kön du tillskrivits. Alla människor kan exempelvis drabbas av bröstcancer, men denna cancerform uppmärksammas sällan bland män eftersom bröstcancer är kvinnligt könskodat. Personer som inte kan eller vill leva upp till normerna för det kön de förväntas vara riskerar också i högre grad att utsättas för våld och trakasserier. Föreställningar om kön får konsekvenser. Både när det gäller självskattad ohälsa och statistiska underlag (exempelvis sjukskrivningsdagar, utskrivna läkemedel eller medellivslängd) finns stora skillnader mellan kvinnor och män. En central orsak till detta är kvinnors och mäns skilda levnadsvillkor, familjeansvar, arbetsliv och olika tillgång till makt och inflytande 20. En undersökning av hälsan i Västra Götaland 2011 visar att män i högre grad än kvinnor rapporterar ohälsosamma levnadsvanor, övervikt, lågt socialt deltagande samt högre användning av diabetes- och blodfettssänkande medicin. Kvinnor rapporterar oftare psykiska besvär, mer kontakt med vården och högre användning av bland annat antidepressiva och ångestdämpande läkemedel, sömnmedel och värkmedicin 21. Kvinnors ohälsa hänger ofta samman med brist på makt, inflytande och resurser. I Västra Götaland rapporterade dubbelt så stor andel kvinnor som män att de kände sig mycket stressade under Var tionde kvinna uppger stress eller psykiska påfrestningar som orsaken till arbetsrelaterade besvär 23. Bland flickor är depression, ängslan och oro vanliga symtom på psykisk ohälsa, vilket kan vara uttryck för en upplevelse av maktlöshet. Nära 30 procent av unga kvinnor mellan år i Västra Götaland rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. 24 Psykiatrisk sjukhusvård ges till betydligt fler unga kvinnor än män år Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel 12:1 20 Jämställdhet och folkhälsa. Ett kunskapsunderlag. Karolinska Institutets Folkhälsoakademi Hälsa på lika villkor i Västra Götaland Västra Götalandsregionen. 22 Hälsa på lika villkor i Västra Götaland Västra Götalandsregionen. 23 Arbetsorsakade besvär Arbetsmiljöverket Hälsa på lika villkor i Västra Götaland Västra Götalandsregionen. 25 Folkhälsorapport Socialstyrelsen

30 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Bland pojkar är problem- och riskbeteenden vanligare uttryck för psykisk ohälsa. Sannolikt bidrar manlighetsideal till att unga män underrapporterar nedstämdhet, oro och annan psykisk ohälsa. I ett samhälle där män förväntas leva upp till traditionella normer för manlighet riskerar mäns depression att osynliggöras, med en riskfylld livsstil till följd. Andelen män med riskabla alkoholvanor i Västra Götaland är dubbelt så stor som andelen kvinnor 26. Antalet alkoholrelaterade dödsfall i riket är tre gånger så högt för män 27. I riket dör 2,3 gånger så många män som kvinnor i åldern år av självmord 28. Mäns depressioner ligger ofta dolda i olika typer av riskfyllt beteende, som missbruk 29 och de diagnoskriterier som finns för depression kan sägas genomsyras av de symtom som kvinnor oftare uppvisar, vilket kan leda till att män underdiagnosticeras i mötet med hälso- och sjukvården. Sveriges kommuner och landsting har beskrivit de fördomar som finns kring kvinnor och män i sjukskrivningsprocessen 30 och visat att läkare i högre utsträckning ger kvinnor psykiatriska diagnoser även om det finns somatiska grunder, och att rehabiliteringen anpassas därefter. Män får oftare fysiska sjukdomsdiagnoser och får snabbare åtgärder och rehabilitering. En ojämställd sjukskrivningsprocess kan alltså leda till felbedömningar och felbehandlingar med effekter för hälsa och välbefinnande. För att skapa bättre förutsättningar för hälsa är en aktiv fritid en central del. Fritid är fri tid som kan spenderas utan några som helst förpliktelser. Med aktiv fritid menas här en fysiskt aktiv fritid som ger hälsofrämjande effekter 31. Då kvinnor generellt utför mycket mer obetalt hem- och omsorgsarbete och har därmed mindre fri tid 32. Av mäns och kvinnors skilda motionsaktiviteter kan urskiljas att kvinnor väljer flexibla aktiviteter i sin närmiljö som går att förena med tidsbrist, familjeliv och traditionell arbetsdelning, så som löpning, promenader eller gym. Män och pojkar ägnar sig i större utsträckning än kvinnor åt organiserad idrott och lagidrotter. Det innebär att kvinnor inte i lika hög grad konkurrerar med männen om samhälleliga resurser 33. Det ges mer lokalt föreningsstöd till pojkar 34. Traditionellt har idrottsrörelsen varit mansdominerad och pojkars utövande, bidrags- och anläggningsbehov gynnas ofta på bekostnad av flickor. Det handlar både om vilken typ av aktiviteter som ges stöd och hur träningstider och träningsanläggningar fördelas. Den mansdominerade idrottsrörelsen har även traditionellt varit en plats där manlighet har inneburit att tydligt distansera sig från kvinnlighet och homosexualitet 35, vilket innebär att arbetet för jämställdhet i föreningslivet även behöver ha ett hbtq-perspektiv. Ett jämställdhetsperspektiv skapar möjlighet till en god hälsa för fler. 26 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 27 Dödsorsaker Socialstyrelsen Bremberg S. Varför mår flickor sämre, när pojkar tar livet av sig? Psykisk Hälsa 2012, nr Hilte M. Om depression och manlighet. Psykisk Hälsa 2012, nr Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen. Sveriges kommuner och landsting Om fysisk aktivitet. Centrum för folkhälsa, Stockholms Läns Landsting. 32 På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. SCB Idrott kön och genus en kunskapsöversikt. Riksidrottsförbundet Idrotten i siffror. Riksidrottsförbundet Fundberg, Jesper (2003) Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. 17

31 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Länet i siffror 2011 dog 169 män och 43 kvinnor i alkoholrelaterade sjukdomar i Västra Götaland 36. Omkring 30 procent av unga kvinnor och 15 procent av unga män uppvisar ångestsymtom. Minst 1 procent av flickor mellan år någon gång har skurit sig själva. Tre gånger så många kvinnor som män mellan vårdas på sjukhus för självmordsförsök. Tre gånger så många män som kvinnor tar sitt liv. I Sverige totalt tog 10,4 kvinnor och 26 män per sitt liv under Bland personer över 80 år är snedfördelningen ännu större: 8 kvinnor och 42,6 män per Två tredjedelar av personer som drabbas av hot och våld på sin arbetsplats är kvinnor. De allra flesta som drabbas arbetar inom skola, vård och omsorg. Kvinnor i Västra Götaland tar ut 38 sjukdagar per år, män tar ut 26 sjukdagar per år. 36 Socialstyrelsen Dödsorsaker

32 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationella mål, regionala mål och insatser Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt mål Förbättrad hälsa bland kvinnor och män. INSATSER Förbättrad regional infrastruktur för metod- och kunskapsöverföring i jämställdhetsoch hälsofrågor (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, universitet och högskolor, kommunalförbund, FoU, relaterade samverkansorgan). Verka för att hälso- sjukvården har ett normkritiskt perspektiv på kön i anamnesen genom återkommande utbildningsinsatser (Central aktör: Västra Götalandsregionen). Uppmuntra till förändrade livsstilsbeteenden genom att rikta normkritiska frågor till män vid besök på vårdcentraler (Central aktör: Västra Götalandsregionen) Motverka riskbruk, riskbeteenden och alkoholrelaterade sjukdomar särskilt bland män, exempelvis genom kompetenshöjande insatser till berörda aktörer (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner, universitet och högskolor, FoU). Motverka fördomar kring kön i sjukskrivningsprocessen, exempelvis genom fortsatta insatser för jämställd sjukskrivning (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Sammanställning av hur många aktörer som deltar i någon form av plattform/nätverk som behandlar jämställdhets- och hälsofrågor. Sammanställning av antalet deltagare i utbildningsinsatser om normkritik inom vården samt utbildningsinsatser om riskbruk, riskbeteenden och alkoholrelaterade sjukdomar. Ge extern aktör i uppdrag att följa upp huruvida deltagarna har använt ovanstående kunskap i sitt dagliga arbete. Inventera befintliga riktlinjer för vilka frågor som ställs i anamnesen i Västra Götalandsregionen och analysera dessa ur ett jämställdhetsperspektiv. Sammanställning av statistik från Försäkringskassan kring antal sjukdagar för kvinnor respektive män 2013 och

33 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt mål Förbättrad psykisk hälsa bland unga kvinnor och män. INSATSER Utveckla befintliga nätverk som en plattform för att lyfta ungdomar som målgrupp i det suicidpreventiva arbetet för att främja kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner, högskolor och universitet). Inventera befintliga metoder för att skapa förutsättningar för unga kvinnors hälsorelaterade egenmakt (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner). Motverka självskadebeteende bland unga kvinnor exempelvis genom att sprida kunskap, erfarenheter och verktyg från Handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av unga med självskadebeteende, den så kallad kunskapsnoden självskadebeteende (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen i samverkan med Region Skåne och SLL). Verka för att unga män i högre grad upplever sig välkomna till Ungdomsmottagningar genom att erbjuda utbildningsinsatser om andrologi (Central aktör: Västra Götalandsregionen). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Enkät och/eller intervjuer med nätverksdeltagare för att undersöka om fler kontaktytor mellan aktörerna har upprättats i fråga om ungdomar i suicidpreventivt arbete. Analysera sammanställningen av befintliga metoder för att skapa förutsättningar för unga kvinnors hälsorelaterade egenmakt. Sammanställa antalet aktörer som tagit del av kunskap, erfarenheter och verktyg från kunskapsnoden självskadebeteende. Sammanställa andelen anställda på ungdomsmottagningar som innehar andrologisk kompetens 2014 i jämförelse med

34 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt mål Lika tillgång och möjlighet till en aktiv fritid för kvinnor och män. INSATSER Verka för likvärdiga möjligheter till fritidsaktiviter bland kvinnor och män, till exempel genom att: Inventera fördelningen av medel (Inbjudna aktörer: kommuner). Inventera fördelningen av träningstider (Centrala aktörer: kommuner). Genomföra könskonsekvensanalyser (Centrala aktörer: kommuner). Erbjuda utbildningsinsatser för idrotts- och föreningsrörelsen för att motverka stereotypa normer kring kön och homo-, bi-, och transpersoner (Centrala aktörer: idéburen sektor, kommuner, idrottsrörelsen). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Sammanställa antalet kommuner som genomfört könskonsekvensanalyser vid fördelning av medel till fritidsaktiviteter samt analysera hur fördelningen ser ut på aggregerad nivå. Uppdra extern aktör att analysera fördelningen av resurser till idrotts- och föreningslivet ur ett jämställdhetsperspektiv avseende resurser, tider, tränare, representation i media etc. Sammanställa antalet personer inom idrotts- och föreningsrörelsen som erbjudits utbildningsinsatser om normkritiska perspektiv på kön och hbtq-frågor. 21

35 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Makt och mäns våld mot kvinnor Regionala mål Skapa långsiktiga och hållbara strukturer för att motverka mäns våld mot kvinnor Berörda aktörer i Västra Götaland ska kunna identifiera tecken på våldsutsatthet och ha beredskap för att tillhandahålla stödinsatser till våldsutsatta Tidig upptäckt och tidiga insatser riktade till våldsutsatta, våldsutövare och barn som lever med våld i länet Särskilt utsatta grupper ska tillhandahållas målgruppsanpassade stödinsatser och information Lägesanalys Sedan slutet av 1970-talet har FN och det internationella samfundet formulerat mäns våld mot kvinnor som ett allvarligt brott mot kvinnors och barns mänskliga fri- och rättigheter. Våldet har också lyfts som ett folkhälso- och demokratiproblem. År 1993 antog FN deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor, men redan 1979 antogs konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Dessa konventioner utgör tillsammans grunden för att motverka mäns våld mot kvinnor. Regeringens fjärde jämställdhetspolitiska mål är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra samt att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet 37. Begreppet mäns våld mot kvinnor syftar till att synliggöra våld som en jämställdhetsfråga, där mäns överrepresentation bland våldsutövare anses vara ett resultat av, och bidra till, en ojämn fördelning av makt och inflytande i samhället. Inom maskulinitetsforskning belyses hur pojkar lär sig använda våld som ett sätt att lösa konflikter, där våld är tätt sammankopplat med konstruktionen av kön. Detta avspeglas i våldsstatistiken. Kopplingen mellan jämställdhet och våld syns särskilt tydligt bland unga år, där unga mäns benägenhet att utöva våld hänger samman med synen på kön. En studie från Ungdomsstyrelsen visar att killar som instämmer i stereotypa påståenden om kön löper 3,2 gånger högre risk att ha utövat en våldsam eller kränkande handling jämfört med killar som inte instämmer i dessa påståenden 38. Resultaten visar på vikten av att jämställdhetsarbete och våldsförebyggande arbete hänger ihop. 37 Regeringens proposition 2005/06:155 Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken. Se även regeringens skrivelse 2011/12:3 Jämställdhetspolitikens inriktning Ungdomsstyrelsen (2012) Unga, maskulinitet och våld. 22

36 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen använder både begreppen mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Mäns våld mot kvinnor kan ses som ett paraplybegrepp som innefattar flera olika delar, där våld i nära relationer är en del. Det våld som utövas i nära relationer kan delas upp i två övergripande kategorier. Den första kategorin handlar om gräl som eskalerat till våld men som inte syftat till att få kontroll över någon annans liv. Den andra kategorin handlar om våld som utövas inom ett större mönster av kontrollerande beteende, och innefattar ett flertal makt- och kontrollmedel över en längre tidsperiod. Den första kategorin är lika förekommande mot kvinnor och män, medan majoriteten av det kontrollerande våldet utövas av män mot kvinnor 39. Våld i nära relationer kan anta många olika former: Det kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och/eller materiellt. Alla människor kan utsättas för våld, men våldets uttryck och konsekvenser ser olika ut beroende på faktorer som kön, könsuttryck, sexuell orientering, ålder, etnicitet, religiösa uttryck eller funktionsnedsättning. Stereotypa föreställningar kan leda till att vissa individer misstros i mötet med hjälpinstanser och att deras våldsutsatthet därmed tenderar att underskattas. Dock vet vi att grupper med svagt skydd i samhället ofta är mer våldsutsatta än andra. Det kan handla om personer med funktionsnedsättning, äldre, barn/ungdomar, hbtq-personer, personer i prostitution, unga vuxna med erfarenhet av sex mot ersättning, personer med erfarenheter av rasism inklusive papperslösa och flyktingar samt personer i missbruk och beroende. Att vara utsatt för strukturell diskriminering innebär en utsatt livssituation som kan utnyttjas av våldsutövaren. Att befinna sig i beroendeställning skapar en maktobalans som kan innebära ökad risk att utsättas för våld. Inom de flesta av grupperna är kvinnor mer utsatta än män. Det är av yttersta vikt att öka kunskapen hos professionella om hur levnadsvillkoren ser ut för särskilt utsatta grupper och hur detta påverkar våldsutsattheten och behovet av stöd. 39 Eng. begrepp: Situational couple violence samt Intimate terrorism, Johnson, Michael (2008) A Typology of Domestic Violence. Intimate terrorism, violent resistance and situational couple violence. 23

37 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND En väl fungerande samverkan mellan berörda aktörer skapar bättre förutsättningar för att personer som lever med våld tillgodoses rätten till stöd. Genom att handla gemensamt på en övergripande organisatorisk nivå skapas möjlighet att utbyta kunskap och erfarenheter som sedan kan ligga till grund för stödinsatserna. Länet i siffror Ungefär 10 procent av alla barn i Sverige har någon gång upplevt våld i hemmet. Många barn som upplever våld blir också själva slagna sexualbrott anmäldes i länet procent av dem som misstänktes för sexualbrott i Västra Götaland var män fall av misshandel (inklusive grov) anmäldes i Västra Götaland procent av de misstänkta var män. 398 fall av grov kvinnofridskränkning anmäldes i länet fall av grov fridskränkning anmäldes i länet procent av de utsatta för sexualbrott 2011 var kvinnor. 9 av 10 våldtäkter i länet 2011 skedde inomhus 43. 1,7 procent av unga män/unga vuxna i Sverige har erfarenhet av sex mot ersättning. Motsvarande siffra bland unga kvinnor/unga vuxna kvinnor är 1,5 procent ,9 procent av personer i samkönade relationer i Sverige rapporterar erfarenheter av psykiskt, sexuellt och/eller fysiskt våld i en nuvarande eller före detta parrelation 45. Brottet grov kvinnofridskränkning fokuserar på upprepade kränkningar i form av vålds- frids- eller sexualbrott som en man begår mot en kvinna i en nära relation. De handlingar som avses är exempelvis misshandel, olaga hot, olaga tvång, sexuellt eller annat ofredande samt sexuellt utnyttjande. Lagen är utformad för att underlätta åtal av gärningsmän som upprepat kränkt en närstående kvinna. Våld i samkönade relationer eller gärningar som begås i en relation där parterna inte bor tillsammans faller under brottet grov fridskränkning. Det gäller även handlingar som riktats mot andra närstående, till exempel barn, föräldrar eller syskon. Det enda som skiljer grov fridskränkning från grov kvinnofridskränkning är beskrivningen av brottsoffer och gärningsman. Källa: 40 SOU 2001:72 Barnmisshandel att förebygga och åtgärda; Socialstyrelsens folkhälsorapport BRÅ Brottsförebyggande Rådet, statistikdatabas 42 BRÅ Brottsförebyggande Rådet, statistikdatabas 43 BRÅ Brottsförebyggande Rådet, statistikdatabas 44 Ungdomsstyrelsen (2010) Se mig. 45 Holmberg/Stjernquist (2008) Våldsamt lika och olika. En skrift om våld i samkönade parrelationer. 24

38 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationella mål, regionala mål och insatser Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Regionalt mål Skapa långsiktiga och hållbara strukturer för att motverka mäns våld mot kvinnor INSATSER Stärka samverkan mellan berörda aktörer genom att utveckla arbetet i befintliga nätverk (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner, Polisen, Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Försäkringskassan, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, övrig statlig förvaltning, kommuner, frivilligorganisationer). Stärka samverkan mellan berörda aktörer i fråga om: Boende (Centrala aktörer: kommuner). Riskbedömningar (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, rättsväsende, kommuner). Skyddade personuppgifter (Centrala aktörer: Skatteverket, Länsstyrelsen, kommuner, Polisen). Sprida processkartor som ett verktyg för att tydliggöra aktörer och ansvarsområden samt förenkla stöd- och hjälpprocessen för våldsutsatta och våldsutövare (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner, statlig sektor, idéburen sektor). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Enkät och/eller intervjuer med nätverksdeltagare för att undersöka om fler kontaktytor mellan aktörerna har upprättats. Enkätundersökning riktad till berörda aktörer för att uppskatta hur många av aktörerna som använder processkartor samt huruvida de uppfattar verktyget som användbart. 25

39 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Regionalt mål Berörda aktörer i Västra Götaland ska kunna identifiera tecken på våldsutsatthet och ha beredskap för att tillhandahålla stödinsatser till våldsutsatta. INSATSER Löpande erbjuda kompetensutveckling för yrkesverksamma som möter våldsutsatta, våldsutövare eller barn som lever med våld (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, rättsväsende, kommuner, idéburen sektor). Verka för att arbetsgivare har kunskap och beredskap för att kunna stötta personal som lever med våld genom riktad information (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner, idéburen sektor, företagshälsovård). Rekommendera arbetsgivare att löpande erbjuda handledning för personal som möter våldsutsatta, våldsutövare och barn som lever med våld (Centrala aktörer: samtliga arbetsgivare, kommuner). Verka för att hälso- och sjukvården har kunskap för att upptäcka våldsutsatthet och rutinmässigt ställer frågor om våld i anamnesen (Centraka aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner). Verka för att kommuner har kunskap för att upptäcka våldsutsatthet och utreder den hjälpsökandes behov (Centrala aktörer: kommuner). Verka för att personal inom skola och förskola erbjuds utbildning för att identifiera tecken på våldsutsatthet hos barn (Centrala aktörer: kommuner). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Sammanställa hur många yrkesverksamma som möter våldsutsatta som har erbjudits kompetensutveckling. Enkätundersökning och/eller intervjustudie med yrkesverksamma som tagit del av utbildningen om huruvida den varit till användning i deras arbete. Sammanställning av antal arbetsgivare som nåtts av riktad information om verktyg för att stötta personal som lever med våld. Enkätundersökning riktad till arbetsgivare för att undersöka hur stor andel av personalen som erbjuds regelbunden handledning i sitt arbete. Ge extern aktör i uppdrag att analysera vårddata för att undersöka om sjukvårdspersonal rutinmässigt ställer frågor om våld i anamnesen. Enkätundersökning riktad till kommuner för att undersöka hur stor andel av personalen som fått utbildning om att identifiera tecken på våldsutsatthet hos barn. 26

40 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Regionalt mål Tidig upptäckt och tidiga insatser riktade till våldsutsatta, våldsutövare och barn som lever med våld i länet. INSATSER Utveckla verktyg och indikatorer för att mäta antalet våldsutsatta i länet (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, högskolor och universitet, kommuner). Verka för framtagande av kommunal statistisk över hur många barn, ungdomar och vuxna som lever med våld i länet (Centrala aktörer: kommuner) Utveckla befintliga nätverk för att stärka myndighetssamverkan och kunskapsöverföring om behandling av våldsutövare (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, Kriminalvården, Polisen, kommuner). Inrätta rutiner för att tidigt erbjuda våldsutövare behandling (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, Kriminalvården, Polisen, kommuner). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Kartläggning av vilka verktyg som har utvecklats för att mäta antalet våldsutsatta i länet Inventera kommunal statistik och analysera statistiken på aggregerad nivå. Enkätundersökning riktad till och/eller intervjuer med nätverksdeltagare för att undersöka om fler kontaktytor mellan aktörerna har upprättats. Enkätundersökning för att se om rutiner för att tidigt erbjuda våldsutövare behandling har inrättats. 27

41 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Regionalt mål Särskilt utsatta grupper ska tillhandahållas målgruppsanpassade stödinsatser och information. INSATSER Verka för att yrkesverksamma har kunskap om hur levnadssituationen för särskilt utsatta grupper påverkar våldsutsattheten genom att erbjuda utbildningsinsatser (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner, Polisen, Kriminalvården, idéburen sektor). Inventera rutiner för att förebygga och upptäcka våld som utövas av anhörigvårdare och andra vårdgivare (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, kommuner). Inventera förekomsten av informationsmaterial om samhällets resurser för våldsutsatta i tillgängliga format samt på fler språk än svenska och engelska (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner, idéburen sektor). Genomföra kunskapshöjande insatser för yrkesverksamma om unga vuxna med erfarenhet av sex mot ersättning, grooming, prostitution och människohandel för sexuella ändamål. (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, Kriminalvården, Polisen, kommuner ). Rekommendera berörda aktörer att skapa möjligheter till boende och stöd för våldsutsatta kvinnor i missbruk/beroende utan krav på drogfrihet (Centrala aktörer: kommuner). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Enkätundersökning riktad till deltagare i utbildningsinsatser om särskild våldsutsatthet för att kartlägga om de utbildade upplever utbildningsinsatserna som relevanta. Sammanställning och analys av befintliga rutiner för att upptäcka och förebygga våld som utövas av vårdgivare. Utifrån inventeringen av befintliga informationsmaterial om samhällets resurser för våldsutsatta föreslå kompletteringar. Enkätundersökning och/eller intervjustudie för att kartlägga hur många som har utbildats och huruvida de utbildade upplever sig ha fått ökad kunskap. Enkätundersökning riktad till kommuner för att kartlägga om våldsutsatta kvinnors möjlighet till stöd utan krav på drogfrihet har förbättrats. Kartlägg antalet platser för målgruppen 2014 samt

42 Sida 1(4) Remissinstanser för Jämställt Västra Götaland som handläggs av Rättighetskommitténs kansli Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsnämnden Dalsland Hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborg, Centrum Väster Hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborg, Hisingen Hälso- och sjukvårdsnämnden Mittenälvsborg Hälso- och sjukvårdsnämnden nordöstra Göteborg Hälso- och sjukvårdsnämnden norra Bohuslän Hälso- och sjukvårdsnämnden Partille, Härryda, Mölndal Hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad Hälso- och sjukvårdsnämnden Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Hälso- och sjukvårdsnämnden Trestad Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg Hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg Fastighetsnämnden Kollektivtrafiknämnden Kommittén för folkhälsofrågor Kulturnämnden Miljönämnden Primärvårdsstyrelsen (VGPV) Regionutvecklingsnämnden Servicenämnden Styrelsen för beställd primärvård Idéburen sektor Bris Region Väst Brottsofferjouren Västra Götaland Forum för feministiska föräldrar FN-förbundet Göteborgs Räddningsmission Göteborgs Rättighetscenter Kvinnofolkhögskolan Kvinnojourer i Väst Män för jämställdhet RFSL Borås RFSL Göteborg RFSL Skaraborg Rådet för funktionshinderfrågor Rädda Barnen Region Väst Röda Korset Samrådet för de nationella minoriteterna POSTADRESS: BESÖKSADRESS: Västra Götalandsregionen Östergatan 1 Regionens Hus Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: rattighet.kansli@vgregion.se

43 Sida 2(4) Datum Diarienummer RHK UN Women Göteborg Utväg Skaraborg Utväg Södra Älvsborg Vi andas samma luft/grunden Västergötlands Idrottsförbund Västsvenska idrottsförbundet Remissinstanser för Jämställt Västra Götaland som handläggs av Länsstyrelsen Kommuner Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg (samtliga stadsdelar) Götene Herrljunga Hjo Härryda Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund

44 Sida 3(4) Datum Diarienummer RHK Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Kommunalförbund Fyrbodals kommunalförbund Göteborgsregionens kommunalförbund Sjuhärads kommunalförbund Skaraborgs kommunalförbund Länsstyrelsens regionala jämställdhetsnätverk samt Länsstyrelsens regionala samverkansgrupp våld i nära relationer Arbetsförmedlingen Brottsofferjouren östra Skaraborg Centrum för genusforskning (GIG) Göteborgs universitet Chalmers Tekniska Högskola EDCS (Equality Development Center Skaraborg) - Resurscentrum för jämställdhet och mångfald ESF-rådet Försvaret (Försvarsmedicincentrum) Försäkringskassan GAC (Göteborg Artist Centre) Göteborgs tingsrätt Göteborgs universitet Hovrätten Väst Högskolan Borås Högskolan Skövde Högskolan Väst Kammarrätten i Göteborg

45 Sida 4(4) Datum Diarienummer RHK Kriminalvården (Region Väst) Länsstyrelsen i Västra Götalands län Hav- och vattenmyndigheten Migrationsverket Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Nationella sekretariatet för genusforskning Polismyndigheten RRC, Kvinna Skaraborg Räddningstjänsten Storgöteborg Rättsmedicinalverket (RPA i Göteborg) Rättsmedicinalverket (Rättsmedicinska avdelningen i Göteborg) Sahlgrenska Akademin Skaraborgs tingsrätt Skatteverket Socialstyrelsen (Region Sydväst) Tillväxtverket (Västsverige) Uddevalla tingsrätt Winnet Västra Götaland Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum

46 ÄRENDE 2

47 Handling utsänds senare

48 ÄRENDE 3

49 Sida 1(5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SN Ledningskansliet/Ekonomienheten Handläggare Lena Carlsson Tell Servicenämnden Åtgärder med anledning av prognostiserat underskott Ärendet Servicenämnden har till ägarutskottet redovisat förslag till åtgärder med anledning av prognostiserat underskott för Åtgärderna summerar till 41 mnkr. Beloppet fördelar sig enligt följande: 16 mnkr förändring av avkastningskrav och nyttjande av eget kapital 18 mnkr intäktsökning genom prisjustering 7 mnkr kostnadsminskning Bakgrund Regionservice har erhållit ett avkastnings- och effektivitetskrav inom ramen för ordinarie driftsbudget för år 2013 motsvarande 10 % av Regionservice omsättning. Regionservice har sedan 2009 genomfört årliga effektiviseringar motsvarande 2 % per år. De delar Regionservice förväntas bära inom ramen för sin driftverksamhet består av nedanstående poster: Ackumulerat avkastningskrav 109 mnkr inklusive konsultneddragning Minskat anslag för inköpsverksamheten 15 mnkr Införande- och driftskostnader för e-handeln 35 mnkr Utvecklingskostnader 35 mnkr Det ursprungliga avkastningskravet har under budgetåret justerats ned med 25 mnkr. Vidare har beslut fattats om prissänkning för servicetjänster till sjukhusen med 0,7 %, vilket motsvarar en intäktsminskning för Regionservice på 7 mnkr. Ytterligare avkastningskrav för Regionservice har tillkommit med anledning av att positiv resultatpåverkan för uppskrivning av hjälpmedelslagret enligt POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Östergatan 1 TELEFON: HEMSIDA: E-POST: servicenamnden@vgregion.se

50 Sida 2(5) Datum Diarienummer SN särskilt beslut ska tillfalla regionkansliet. Vidare har Regionservice erhållit del av sparkrav för IT-konsulter. Mot bakgrund av det samlade effektivitetskravet, samt vidtagna och planerade besparingsåtgärder i verksamheten, lämnar Regionservice en prognos på -70 mnkr för år Från dessa 70 mnkr ska avräknas regionstyrelsens beslut att bevilja servicenämnden utnyttjande av eget kapital motsvarande 35 mnkr för utvecklingskostnader under Återstående prognostiserat underskott för året är -35 mnkr. Regionstyrelsen beslutade 21 maj 2013, 110, att ge bland annat servicenämnden i uppdrag att besluta om nya och kompletterande åtgärder med anledning av prognostiserat underskott. Återrapportering ska ske till regionstyrelsen senast 1 juli Redogörelse Servicenämnden har till ägarutskottet redovisat nedanstående åtgärder med anledning av prognostiserat underskott. Förändring av avkastningskrav Bland de föreslagna åtgärderna återfinns kostnader, som felaktigt belastar Regionservice och önskan från Regionservice har varit att först justera dessa för att skapa rätt utgångsläge för storleken på åtgärdsförslaget. Bland dessa kostnader finns: återbetalning av e-handeln, som felaktigt beräknats på en beräkningsbas där VGR IT och transfereringar ingår (5 mnkr) extra avkastningskrav under pågående budgetår med anledning av beslut om att resultatpåverkan av uppskrivet hjälpmedelslager ska tillfalla regionkansliet (totalt 37 mnkr, varav budgeterad del 8,6 mnkr) extra sparkrav för IT-konsulter under pågående budgetår (2,6 mnkr) Prisjusteringar Regionservice belastas av merkostnaden för ekologiska livsmedel. Servicenämnden har begärt en justering av priserna till slutkund med anledning av de merkostnader som uppstår för ekologiska livsmedel. En prisjustering retroaktivt från årsskiftet 2013 innebär ökade intäkter för Regionservice med 16 mnkr.

51 Sida 3(5) Datum Diarienummer SN Sker ingen kompensation för merkostnaden är alternativet att helt sluta köpa ekologiska livsmedel, vilket innebär att regionfullmäktiges mål om ekologiska livsmedel inte kan följas. Med anledning av ökade kostnader inom restaurangverksamheten kommer en prishöjning av personalmåltider att genomföras fr.o.m. 1 september Beräknad delårseffekt för år 2013 är 2 mnkr i ökade intäkter. Lokaleffektiviseringar Servicenämnden föreslår flytt av verksamhet från externt förhyrda lokaler vid Regionens Hus i Uddevalla och Mariestad till regionens interna lokaler på sjukhusen i Uddevalla respektive Mariestad. Servicenämnden föreslår även att samtliga hyresavtal för Regionens Hus och administrativa centra överförs från Regionservice till Västfastigheter. Förslaget innebär en mer effektiv samordning av externa hyreskontrakt och därmed ett kostnadseffektivare lokalutnyttjande. Ekonomiska effekter uppstår när beslut fattas. Beräknad årlig effekt efter inledande kostnader är 2 mnkr. Ett tjänsteutlåtande har upprättats med begäran om kompensation enligt övergångsregel i ny hyresmodell. Kompensationen för 2013 är beräknad till 2,7 mnkr. Förslag till införande av upphandlingsavgift Regionkansliets ekonomiavdelning utreder för närvarande ett eventuellt införande av upphandlingsavgift. Servicenämnden återkommer när denna utredning är klar. Fortsatt konsolidering av administrativ service I samband med övertagande av administrativa tjänster från regionens verksamheter kan fortsatt konsolidering och effektivisering genomföras. Konsolidering planeras främst ske inom ekonomiservice- och redovisningsområdet. Ekonomiska effekter sker när överföring sker.

52 Sida 4(5) Datum Diarienummer SN OH-kostnader inom Regionservice För närvarande pågår en översyn av lednings- och stabsorganisationen inom Regionservice. Ny organisation beräknas träda i kraft fr.o.m. 1 oktober En minskning av OH-kostnaden beräknas kunna ske med 5 mnkr under Övriga ekonomiska förutsättningar Finansiering av införande av materialförsörjning i vården (MiV) och införande av ny måltidslösning är inte beslutad, och har därmed inte beaktats i ovanstående ekonomiska bedömning. Nya vårdhygieniska riktlinjer ställer ökade krav på lokalvården inom hälsooch sjukvården. Dessa ökade krav har inte heller beaktats i ovanstående ekonomiska bedömning. Konsekvenser Ovan beskrivna åtgärder är möjliga att genomföra för att uppnå effekter för att eliminera det ofinansierade underskottet. Regionservice tjänster innebär en vidareförmedling med finansiering av mottagande förvaltningar. Det är därför svårt att vidta ytterligare kostnadsreducerande åtgärder utöver de effektiviseringskrav som framställts i budget, utan påverkan på annan förvaltning. Ytterligare effektiviseringar får till följd att mottagaren påverkas genom en minskad servicenivå. Konsekvenserna av minskade personalkostnader inom lokalvård, innebär att städning inte kan utföras med samma frekvens som idag. Konsekvenserna av minskade livsmedelskostnader inom måltidsverksamheten innebär att måltider inte kan levereras i tillräcklig mängd för att uppfylla vårdens beställningar. Konsekvensen av minskade personalkostnader inom måltidsverksamheten innebär att måltiderna inte kan tillagas till den omfattning som krävs enligt nuvarande beställningar. Listan på konsekvenser kan beskrivas enligt ovan för samtliga av Regionservice tjänster.

53 Sida 5(5) Datum Diarienummer SN Förslag till servicenämndens beslut Servicenämnden redovisar ovanstående förslag till åtgärder och konsekvenser till regionstyrelsen. Regionservice Sten Axelsson Servicedirektör Expedieras till Regionstyrelsen Regionservice ledningskansli, ekonomienheten

54 ÄRENDE 4

55 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SN Ledningskansliet/Ekonomienheten Handläggare Lena Carlsson Tell Servicenämnden Kompensation enligt övergångsregel i ny hyresmodell Ärendet I samband med införandet av ny hyresmodell har en analys av konsekvenserna av denna modell genomförts. Redogörelse Utgångsläget i beslutsunderlag till ny hyresmodell visade för Regionservice del en hyressänkning motsvarande 1,5 mnkr. En analys visar att de verkliga effekterna av en ny hyresmodell istället kommer att innebära en hyresökning med 3 mnkr. Till detta kommer en verksamhetsflytt av parkeringsverksamheten från Regionservice till Västfastigheter, vilket innebär ett intäktsbortfall för Regionservice med 1 mnkr Sammantaget summerar ovanstående konsekvenser till 4 mnkr. Detta ärende avser endast hyresökningar och verksamhetsförändringar med anledning av ny hyresmodell. I underlaget har därför inte prisförändringar inom parkeringsverksamheten samt omfördelning av anläggningar beaktats, vilket i en senare analys kommer att visa på ytterligare kostnadsökningar. I beslut till ny hyresmodell finns en övergångsregel, som ger möjlighet till kompensation för ökade kostnader med anledning av hyresmodellen. Kompensation utges under en tvåårsperiod med två tredjedelar det första året och en tredjedel det andra året. Med anledning av ovan beskrivna konsekvenser begär Regionservice kompensation med två tredjedelar av 4 mnkr, dvs. 2,67 mnkr. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Östergatan 1 TELEFON: HEMSIDA: E-POST: servicenamnden@vgregion.se

56 Sida 2(2) Datum Diarienummer SN Förslag till servicenämndens beslut Begäran om ersättning med 2,67 mnkr, enligt beslutad övergångsregel, lämnas till regionstyrelsen. Regionservice Sten Axelsson Servicedirektör Expedieras till Regionstyrelsen Regionservice ledningskansli, ekonomienheten

57 ÄRENDE 5

58 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SN Ledningskansliet/Ekonomienheten Handläggare Lena Carlsson Tell Servicenämnden Remissyttrande till föreslagen ny styrmodell Ärendet Regionstyrelsens internrevision överlämnade i november 2012 Ekans rapport Servicesamspelet i Västra Götalandsregionen. Regionstyrelsen beslutade om fortsatt arbete i enlighet med redovisad inriktning. Servicenämnden har mottagit regionkansliets förslag till ny styrmodell för Regionservice, nedan kallat remissförslaget och redovisar här sitt remissvar, dnr RS Beredning Servicenämnden är för förändring i enlighet med Ekans förslag, men ser inte hur remissförslaget förbättrar styrning, uppföljning och effekthemtagning av servicetjänster inom regionens verksamheter. I Ekans rapport Servicesampelet i Västra Götalandsregionen presenteras en modell där drivkrafter för incitament, styrbarhet och uppföljningsbarhet står i centrum. Remissförslaget till ny styrmodell innehåller i grundläggande delar en bristande logik i resonemanget, vilket medför att viktiga drivkrafter snarare motverkar varandra, än samverkar. På så sätt avviker förslaget från den modell för servicesamspel, som Ekan har presenterat. I förslaget till ny styrmodell saknas incitament för att öka kvalitet. Detta går tvärs emot den nationella inriktningen inom offentlig sektor, om att införa ett mer värdebaserat ersättningssystem. Västra Götalandsregionen ingår idag i arbetet med målrelaterad ersättning (MRE), som införs inom flera landsting. I ett målrelaterat ersättningssystem klassificeras enklare tjänster såsom servicetjänster som rörliga. I remissförslaget tas inte hänsyn till att olika kunder har skilda behov eller att tjänsterna är olika. Ambitionen i remissförslaget att minska antalet fakturor är vällovligt, men e-handelns införande medför att transaktionsmängden femdubblas. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Östergatan 1 TELEFON: HEMSIDA: E-POST: servicenamnden@vgregion.se

59 Sida 2(2) Datum Diarienummer SN Ytterligare konsekvenser av remissföreslaget blir att: incitament och styrbarhet minskar tjänsterna går ifrån den branschlogik, som är gängse och som har byggts upp inom Regionservice under flera år möjligheterna till jämförelser med andra försvåras möjligheterna till upphandling försvåras För de fall regionstyrelsen fattar beslut om remissförslaget, bör följande ändå beaktas: omfördelning av finansieringsmodellen med utgångspunkt i totalkostnadsbokslutet Regionservice budget måste ändras i enlighet med konsekvensen av remissförslaget volymen för varje år måste fastställas utifrån faktiskt utnyttjande fastställande av att Regionservice har processägaransvar för interna och externa tjänster En djupare analys av remissförslaget finns under bilaga 1. Förslag till servicenämndens beslut Servicenämnden föreslår regionstyrelsen att beakta ovanstående, samt att ett reviderat förslag testas i mindre omfattning under 2014, och först därefter fattas beslut om eventuell förändring av nuvarande styrmodell. Regionservice Sten Axelsson Servicedirektör Bilaga 1. Djupare analys av remissförslaget Expedieras till Regionstyrelsen Regionservice ledningskansli, ekonomienheten

60 Sida 1(11) BILAGA 1 till tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SN Ledningskansliet/Ekonomienheten Handläggare Lena Carlsson Tell Servicenämnden Remissyttrande till föreslagen ny styrmodell Ärendet Regionstyrelsen har för servicenämndens yttrande översänt remiss gällande förslag till ny styrmodell för Regionservice, dnr RS Bakgrund Regionstyrelsens internrevision överlämnade i november 2012 Ekans rapport Servicesamspelet i Västra Götalandsregionen. Regionstyrelsen beslutade om fortsatt arbete i enlighet med redovisad inriktning. Servicenämnden har mottagit regionkansliets förslag till ny styrmodell för Regionservice och redovisar här sitt remissvar. Sammanfattning av inriktning enligt Ekans rapport Styrbarhet, uppföljningsbarhet och incitament I Ekans rapport Servicesamspelet rekommendationer del B, sid 7 poängteras vikten av ett fungerande servicesamspel mellan ägare, beställare och utförare som en avgörande styrfilosofi i en ny styrmodell. En viktig grundprincip i sammanhanget är att hålla ihop tjänsterna för att skapa styrbarhet, uppföljningsbarhet och enkelhet i informationsstrukturen. Detta möjliggör transparens för tjänsternas innehåll och utveckling. Incitament att minska självkostnaden och öka effektiviteten för service är ett gemensamt ansvar i servicesamspelet. Incitament att styra självkostnaden från både köpande och säljande part förutsätter transparens i definitionen och uppföljningen av tjänsterna. Servicenämnden konstaterar att för att uppnå transparens behöver kostnadsdrivande faktorer för tjänsterna vara kända av båda parter. Därför behöver utförande part ansvara för att informera om kostnadsutvecklingen för tjänsterna och de åtgärder som vidtas för att uppnå mål om effektivisering inom ramen för den egna verksamheten. Köpande part behöver å andra sidan ansvara för att genom god beställarkompetens bidra till att kostnaderna kan hållas nere. För att realisera effekterna behöver köpande part genom sin verksamhetsstyrning ta tillvara på möjliggjorda effektiviseringar. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Östergatan 1 TELEFON: HEMSIDA: E-POST: seervicenamnden@vgregion.se

61 Sida 2(11) Datum Diarienummer SN Rekommenderad finansieringsmodell I Ekans rapport Servicesamspelet rekommendationer del B, sid 8 beskrivs vikten av att justera de finansiella strömmarna så att förutsägbarhet, styrbarhet och incitament för förbättring skapas inom både kärnverksamhet och Regionservice. För att uppnå detta föreslås för den löpande verksamheten: en sluten finansieringsmodell nollställning av nuvarande finansieringsmodell användning av Västra Götalandsregionens befintliga principer för internhandel med tillämpning av självkostnadsprincipen En nollställning av nuvarande finansieringsmodell krävs för att fördela rätt totalkostnad till rätt köpande enhet utifrån den mix av tjänster och volym, som idag nyttjas. Totalkostnadsbokslutet fördelar Regionservice totala kostnadsmassa per tjänst och köpande enhet. På så sätt ges underlag för självkostnad per tjänst och den verkliga totalkostnaden per köpande enhet. Totalkostnadsbokslutet ger underlag för att jämföra den kostnad, som köpande enheter i dag betalar med den verkliga totalkostnaden enligt nuvarande mix och volym av tjänster. Underlaget kan utgöra underlag för nollställning och omfördelning av finansieringen mellan köpande enheter. Servicenämnden kan se att nollställningen är en nödvändighet för att skapa transparens och få effekter av minskad självkostnad och god beställarkompetens för volym att tillfalla rätt köpande enhet. I dag finns både under- och överfinansierade tjänster per beställare, som försvårar transparens av tjänsternas effekter. Detta eftersom effekter per tjänst på Regionservice sida inte alltid tillfaller rätt köpande enhet. På så sätt faller en del av incitaments- och styrbarhetstanken. Ekan föreslår en finansieringsmodell, som bygger på ett slutet system enligt nedanstående bild.

62 Sida 3(11) Datum Diarienummer SN Den slutna finansieringsmodellen stöder servicesamspelet och ger båda parter incitament att: öka sin egen effektivitet och hjälpa kunden med sin incitament för kunden att i vardagen ha en positiv grundsyn och ett gott utvecklande samarbetsklimat i servicesamspelet eftersom det leder till mer resurser till kärnverksamheten incitament för båda parter att arbeta med utvecklingsfrågor incitament för kunden att implementera nya goda arbetssätt, men även möjlighet att avbryta sämre. 1 Fria nyttigheter ska i princip inte förekomma. Detta innebär som huvudregel att den som beställt också har betalningsskyldighet. I den mån köparen anser att han inte har budgetmedel eller av annat skäl inte anser sig behöva betala för beställd produkt, är det ändå köparens skyldighet att betala. Nya tillämpningar måste föregås av samråd mellan köpare och säljare. 2 För att förbättra kommunikationen omkring effekter anser servicenämnden att det krävs en ömsesidig förståelse för sin egen verksamhets delaktighet och möjlighet att påverka kostnaden. Dessutom krävs förståelse för vilka åtgärder som krävs för att tillvarata möjliggjorda effektiviseringar. Detta förutsätter en utvecklad controllerkompetens hos både köpande och säljande enhet. 1 Servicesamspelet rekommendationer del B, Ekan, sid 9 2 Internhandel inom Västra Götalandsregionen regler och rutiner

63 Sida 4(11) Datum Diarienummer SN Sammanfattning av föreslagen ny styrmodell Förslaget till ny styrmodell utgår från i huvudsak fyra principer: Ingen nollställning av nuvarande finansieringsmodell Sammanslagning av tjänster all inclusive Fokus på Regionservice kostnadsutveckling Ingen avräkning p.g.a. volym Servicenämndens sammanfattning Kombinationen av dessa principer innebär att de mekanismer för styrbarhet, uppföljningsbarhet och incitament som behöver samverka för att ge ett fungerande servicesamspel istället motverkar varandra och sätter styrmodellens funktion ur spel. I nedanstående tabell finns en beskrivning över de konsekvenser som de föreslagna principerna medför och hur dessa principer avviker från Ekans förslag. Konsekvenser av förslagen ny styrmodell Remissförslaget innebär en sammanblandning av kostnad, tjänst och transaktionsmängd. Antal fakturor kan oavsett styrmodell minimeras genom samlingsfakturering. Däremot innebär e-handelns utbyggnad att transaktionsmängderna kommer att öka. Transaktionsmängden är i sig inget problem utan möjliggör snarare uppföljningsbarhet och kostnadskontroll. Förslag Nollställning av finansieringsmodellen sker inte inför 2014 Enligt Ekans rapport, styrande principer och Regionservice slutsatser En nollställning av nuvarande finansieringsmodell krävs för att fördela rätt totalkostnad till rätt köpande enhet utifrån den mix av tjänster och volym, som idag nyttjas. Nollställningen är en nödvändighet för att skapa transparens och få effekter av minskad självkostnad och god beställarkompetens för Konsekvens av förslag Incitaments- och styrbarhetsprincipen faller.

64 Sida 5(11) Datum Diarienummer SN volym att tillfalla rätt köpande enhet. I dag finns både under- och överfinansierade tjänster per beställare, som försvårar transparens av tjänsternas effekter. Detta eftersom effekter per tjänst på Regionservice sida inte alltid Tjänsterna bakas ihop tillfaller rätt köpande enhet. Samlingsfakturering av tjänster kan ske för att minska fakturavolymer. För att få styrbarhet, uppföljningsbarhet och incitament krävs en transparens i kostnadsredovisningen hos både köpande och säljande part. Viktigt att skilja på fakturahantering och möjlighet till kostnadskontroll. Incitament att minska självkostnaden och öka effektiviteten för service är ett gemensamt ansvar. Kostnadsdrivande faktorer för tjänsterna ska vara kända av båda parter. Köpande part ansvarar för att genom god beställarkompetens bidra till att kostnaderna kan hållas nere. Köpande part ansvarar för att genom sin verksamhetsstyrning ta tillvara på möjliggjorda effektiviseringar. Försvårar kraftigt och fördyrar ömsesidighet i kostnadskontroll och incitament att ta tillvara på möjliggjorda effektiviseringar hos köpande enhet. Fokus på Regionservice kostnadsutveckling Ekans rapport förespråkar samspel mellan ägare, kund och Regionservice, som en förutsättning i en ny styrmodell. Ett synsätt med en ensidig kostnadskontroll hos Regionservice stödjer inte principerna om incitament och styrbarhet där köpande part ansvarar för att genom god beställarkompetens hålla kostnaderna nere. Försvårar kraftigt och fördyrar ömsesidighet i kostnadskontroll och incitament att ta tillvara på möjliggjorda effektiviseringar hos köpande enhet.

65 Sida 6(11) Datum Diarienummer SN Ingen avräkning p.g.a. Innebär i praktiken ett fast volym anslag oberoende av volymförändringar. En fast anslagsmodell där tjänster bakas ihop och inte följs upp och styrs från köpande enhet innebär en modell som tillåter fria nyttigheter. Regionservice kommer att styras på effektivitet och kostnadskontroll medan kunderna ges ansvarsfrihet för kostnadskontroll och effekthemtagningar avseende servicetjänster inom sin egen verksamhet. Kommer i praktiken att innebära en styrning på kundens villkor där kostnader för volymökningar successivt byggs på en redan felaktig självkostnad för tjänsterna hos respektive kund. En modell som ur ett ekonomiskt perspektiv saknar helhetssyn och tillåter Regionservice tjänster att bli en fri nyttighet för kunderna. Remissvar Här följer servicenämndens svar till ett urval av de slutsatser som presenteras i förslaget till ny styrmodell. 1.1 Utdrag ur förslag till styrmodell: Innehållet i rapporten är framtaget i samarbete mellan representanter för Regionservice, internbeställare och regionkansliet och har genomförts i dialogform och i form av arbetsmöten. Servicenämndens svar: Slutgiltigt förslag till ny styrmodell är inte framtagen i dialog med Regionservice. Representanter från Regionservice har deltagit i möten under hösten/vintern och har där haft rollen av att förklara och beskriva processer, begrepp och grundläggande principer samt det totalkostnadsbokslut som har tagits fram för 2011 och Detta är exempel på två faktafel i rapporten, varav synsättet för samverkan speglar även det fortsatta förslaget. Ekans innebörd av servicesamspelet där tre parter ges möjlighet till samverkan utifrån givna villkor och där styrbarhet, uppföljningsbarhet och incitament är grundpelare ges inte stöd i föreslagen styrmodell.

66 Sida 7(11) Datum Diarienummer SN Utdrag ur förslag till ny styrmodell: För att Regionservice ska öka fokus på kvalitets- och produktivitetsförbättringar samt öka sin egen möjlighet till kostnadskontroll, föreslås att flera tjänster slås ihop till större tjänsteområden all inclusive Servicenämndens svar: Fler tjänster som slås ihop till all inclusive möjliggör inte Regionservice egen kostnadskontroll. Tvärtom försvåras kostnadskontroll om inte det breda tjänsteinnehållet följs upp var för sig. Regionservice jobbar aktivt med metoder för verksamhetsstyrning och kostnadskontroll av tjänsterna. Kostnadskontroll är inte att likställa med betalningskonstruktion. Antal fakturor kan oavsett styrmodell minimeras genom samlingsfakturering. 1.3 Utdrag ur förslag till ny styrmodell: Årliga fasta abonnemang ska fastställas totalt per beställare. Huvudregeln för finansieringsmodellen är att, utifrån regionfullmäktiges beslut om index, effektiviseringskrav etc, regiondirektören årligen fastställer prislistan samt total VGR-intern intäkt. Denna intäkt är densamma som budget för innevarande år, justerat med regionfullmäktiges beslut och de eventuella förändringar som överenskommits/beslutats av ägaren av Regionservice och beställande förvaltningar bilateralt. Ingen nollställning av nuvarande finansieringsmodell. För att öka tilliten till och förtroendet för Regionservice krävs att resultatet av det interna arbetet inom Regionservice för att öka produktiviteten och effektiviteten synliggörs och kommuniceras. Servicenämndens svar: Genom att slå ihop tjänsterna till all inclusive försvåras Regionservice möjlighet att följa kostnadsutveckling, produktivitet och effektivitet och att komma ner på en detaljeringsnivå som fångar relevant information för att göra tjänsten styrbar. För att kunna förse köpande enheter med information om de effektiviseringar som har kommit dem till godo, krävs en nollställning av nuvarande finansieringsmodell och en transparent styrmodell, där effekter faller ut i relation till beställd tjänst hos rätt köpande enhet. Nuvarande modell innehåller skevheter med under- och överfinansiering av tjänster mellan kunder, varför det är inte är möjligt att följa effekter inom en tjänst från utförarled till mottagare. Att använda budget innevarande år för

67 Sida 8(11) Datum Diarienummer SN intäktsfördelning, tar inte hänsyn till de ingående skevheter som finns i nuvarande finansieringsmodell. Sammantaget motverkar alltså idéerna om all inclusive, ingen nollställning och kommunikation av produktivitet och effektivitet varandra. De leder till att mekanismerna i servicesamspelet sätts ur spel istället för att samverka utifrån principerna om styrbarhet, uppföljningsbarhet och incitament. 1.4 Utdrag ur förslag till ny styrmodell: Tumregeln är att utvecklingsprojekt som närmast avser renodlade serviceprocesser finansieras av Regionservice, medan övriga har en blandfinansiering beroende på situation. Servicenämndens svar: Tydlighet och riktlinjer omkring finansiering av utvecklingsprojekt, främst blandsituationer är en förutsättning för att inte låsas fast i kundvisa prisdiskussioner på detaljnivå. Remissförslaget är otydligt i hur utvecklingsprojekt ska hanteras. 1.5 Utdrag ur förslag till ny styrmodell: I praktiken innebär detta att sjukhusen i allmänhet har ett ekonomiskt anslag för sin verksamhet. Detta innebär i sin tur att förvaltningarna, för att behålla en ekonomi i balans, måste utföra vården på annat sätt och/eller förbättra produktiviteten. Servicenämndens svar: Olika delar av Västra Götalandsregionen har olika ingående mekanismer i sin verksamhetsstyrning. För servicetjänster finns ett starkt samband mellan ett aktivt deltagande i beställarrollen från köpande part och de effekter som uppnås i form av sänkta kostnader. Incitament att påverka kostnaden för servicetjänster måste finnas hos både beställande och utförande part. 1.6 Utdrag ur förslag till ny styrmodell: Med detta följer att det viktigaste att följa är Regionservice kostnad för tjänsten totalt inte i första hand Regionservice kostnad per tjänst per regionintern kund. En konsekvens av detta blir också att kostnaden för Regionservice kan vara olika på olika orter, men det som kunden får betala kan vara lika för regionens nyttjare av tjänsten. Servicenämndens svar: Kostnaden för tjänsterna kan vara olika beroende på de förutsättningar, som finns på den plats där tjänsten utförs. För principen om incitament behöver

68 Sida 9(11) Datum Diarienummer SN köpande enhet få del av de effekter, som uppstår inom det egna tjänsteområdet. För att skapa relevans för mottagaren av information omkring effekter, behöver köpande enheter kunna härleda hur effekter har kommit dem till del. 1.7 Utdrag ur förslag till ny styrmodell: Det är viktigt att antalet fakturor och/eller automatbokningar minskar kraftigt samtidigt som de produkter/tjänster som Regionservice tillhandahåller blir så standardiserade som möjligt. Det är också viktigt att Regionservice kan öka fokus att arbeta med sin totala kostnadsutveckling, produktivitet och kvalitetsförbättringar och minska det nu omfattande arbetet med priskalkylering och debiteringar. Servicenämndens svar: Viktigt att skilja på kostnadskontroll, tjänst och betalkonstruktion. Antal fakturor kan oavsett styrmodell minimeras genom samlingsfakturering. Regionservice arbetar aktivt med verksamhetsstyrning genom uppföljning av mål för bl.a. produktivitet, kvalitet och ekonomiskt mervärde. Grundarbetet i produktivitetsmätningar och uppföljning kräver insatser i viss omfattning för kalkylering och kostnadsfördelning. Införandet av e-handeln innebär en ökad transaktionsvolym, vilket genom tillämpning av automatkonteringar ger en förbättrad uppföljningsbarhet. 1.8 Utdrag ur förslag till ny styrmodell: Vi kan också se att flera av tjänsterna är sådana där det varken är rimligt eller önskvärt att kärnverksamheten är aktiva beställare och därmed kan välja att beställa eller inte beställa dessa, t ex patientmåltider, städ och tvätt. Servicenämndens svar: Att bortse från kundens roll som aktiv beställare av t ex patientmåltider och tvätt ställer helt andra krav på Regionservice kännedom om verksamhetsplaneringen. Här finns möjlighet till kostnadsreduktion och mindre svinn genom en god beställarkompetens. 1.9 Utdrag ur förslag till ny styrmodell: Likaså gäller för att stimulera till ökat användande av regionens lokaler vid dagkonferenser/möten ska den fasta kostnaden för lokalytorna som drivs av Regionservice vara en fri nyttighet för användaren. Servicenämndens svar: Ett ökat användande av regionens lokaler styrs av andra regelverk. Att skapa fria nyttigheter kan istället leda till ett överutnyttjande där behovet inte alltid övervägs, vilket i förlängningen kan leda till att externa lokaler behöver

69 Sida 10(11) Datum Diarienummer SN utnyttjas när de interna lokalerna är upptagna. Remissförslaget innebär ingen ömsesidighet mellan förvaltningar, eftersom endast de lokalytor, som tillhandahålls av Regionservice föreslås vara en fri nyttighet Utdrag ur förslag till ny styrmodell: Inom förvaltningen används en omfattande interndebitering. Servicenämndens svar: Graden av internhandel inom Regionservice har minimerats då många förvaltningsgemensamma kostnader ingår i ett OH. Försystem och kostnadsdrivande faktorer ställer krav på att viss internhandel fortsatt sker. Dessutom bygger nuvarande ersättningsmodell på att alla kostnader bokföringsmässigt fördelas till tjänst. Varje tjänst ska kunna bära sina kostnader Utdrag ur förslag till ny styrmodell Som tidigare nämnts innebär ju bl.a. en ökad standardisering och samordningsmöjlighet att det är Regionservice totala kostnader och effektivitet som förväntas bli lägre och att det därmed inte självklart innebär att varje intern kund skall finansiera OH m.m. helt i proportion med nyttjandet av enskild produkt. Servicenämndens svar: Att hantera olika grad av OH-fördelningar i prissättningen mot specifik kund är inte praktiskt möjligt och blir motsägelsefullt kopplat till en ökad standardisering Utdrag ur förslag till ny styrmodell För att följa utvecklingen av effektiviteten räcker det inte med att följa produktiviteten utan förändring/utveckling av kvaliteten och kundnyttan måste också mätas och/eller på annat sätt beskrivas och kommuniceras och sättas i relation till kostnadsutvecklingen. Servicenämndens svar: Regionservice arbetar aktivt med verksamhetsstyrning genom uppföljning av mål för bl.a. produktivitet, kvalitet och ekonomiskt mervärde. I denna målstyrning följs kvalitet upp i form av nöjd-kund-index. För att skapa relevans för mottagaren av information om effekter behöver köpande enheter kunna härleda hur effekter har kommit dem till del. Ekonomiska effekter kan inte härledas i en modell med fasta anslag, som bygger på en befintlig finansieringsmodell där skevheter inte har nollställts.

70 Sida 11(11) Datum Diarienummer SN Utdrag ur förslag till ny styrmodell Under rubriken Pris- och ersättningsmodell beskrivs fyra olika principer: Abonnemang för överenskommen volym +- normalvariationer Abonnemang Styckprisdebiteras marginalkostnad Regionbidrag Servicenämndens svar: I remissförslaget framgår inte innebörden av normalvariationer. Inom Regionservice tjänster finns variationer varför det kan vara svårt att fånga en rättvisande s.k. normalvariation. Av remissförslaget framgår inte om normalvariationen avser totalnivå eller per tjänst. Princip för tjänster som avropas löpande på uppdrag finns inte beskriven. Gäller t ex tryckeri, tjänsteid, konsulter och utbildning. Styckprisdebitering med marginalkostnad kräver en omfördelning av den OH som idag ingår i ett satt pris. För tjänster såsom catering t ex skulle krav ställas på olika priser beroende på extern eller intern kund. Fasta kostnader för konferensadministration och utbildningsservice föreslås fördelas efter föregående års nyttjande medan rörliga kostnader debiteras per kund och tillfälle. Lösningen blir komplicerad och administrativt krävande. En enklare lösning skulle i så fall vara att delfinansiera tjänsten via regionbidrag. Incitament för kostnadsreduktion och återhållsamhet sätts ur spel genom att samla vissa av de rörliga tjänsterna i ett abonnemang. Detta gäller t ex tryckeri och tjänsteid. Regionservice har inte heller hela Västra Götalandsregionen som kund för vissa tjänster.

71

72

73 (9) Dnr RS Rapport - Åtgärder med anledning av internrevisionens rapport Granskning av servicesamspelet inom Västra götalandsregionen Regionstyrelsens internrevision överlämnade i november 2012 rapporten Servicesamspelet i Västra Götalandsregion. Regionstyrelsen beslutade i samband med att mottagandet av rapportern antecknades att uppdra åt regiondirektören att vidta åtgärder för att genomföra fortsatt arbete i enlighet med den inriktning som redovisades och återkomma till regionstyrelsen med förslag till beslut under våren Sammantaget finns enligt revisionsrapporten brister i både struktur- och kulturfrågorna för att kunna få en serviceverksamhet och ett servicesamspel, där regionservice är huvudleverantören av service som fungerar tillräckligt bra. Det handlar i hög grad om frågor som handlar om förtroende och öppenhet, men också om tekniska frågor som totalkostnadsbokslut och priskalkylering. Styrmodell I tjänsteutlåtandet som låg till grund för regionstyrelsens uppdrag i november 2012 framhölls bland annat: Styrmodellen bör beskrivas i form av ägardirektiv eller i reglementet till servicenämnden. En handling som tydliggör samspelet och rollerna kring servicefrågor skall tas fram. Handlar inte bara om Regionservice utan innefattar även samarbetsformer, gränssnittsfrågor och ägarens roll. organiseringens idé ansvar, mål och mandat finansieringsprinciper incitament (styrbarhet) grad av internhandel den gemensamma ledningsprincipen och samarbetsformen prissättningsmodell och uppföljningsmodell En nollställning av finansieringsmodellen skall vara genomförd senast april Ett förslag till en samlad styrmodell skall redovisas våren I denna rapport redovisas förslag på styrmodell med vägledande intentioner och principer för det nya servicesamspelet i regionen (bilaga 1) samt konkreta förslag på åtgärder. Prissättning Bakgrund Konsultrapporten konstaterar bl.a. att prisfrågan är infekterad och att den måste lösas ut så att parterna kommer vidare. Prisfrågan skall inte ses som en del av servicesamspelet i

74 kundrådet utan ses som ett rent ägarbeslut. Syftet med detta är enligt konsultrapporten att parterna, regionservice och beställande kärnverksamhet, skall slippa ägna så mycket tid till ekonomiska frågor sinsemellan och i stället fokusera på att utveckla/förbättra samspelet om verksamhetens utveckling. I nuvarande budget och i nu liggande budgetförslag från den politiska ledningen för 2014 ges regionens verksamhet bl.a. i uppdrag att ha kostnadskontroll och redovisa en ekonomi i balans samt att arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet. I budgetförslaget konstateras också att regionens samlade intäkter sätter gränser för hur stora kostnaderna kan vara samt sätter gränser för verksamheternas volymutveckling. Den vanligaste internhandelsprincipen inom regionen är och har varit ren styckprisdebitering (använd volym x priset enligt av förvaltningen/styrelsen fastställd prislista). Stora sådana flöden mellan förvaltningar i regionen sker och har skett vad gäller tjänster mellan Hälso- och sjukvårdens utförare och Hälso- och sjukvårdsnämnderna och från Arbetsliv & Hälsa, Västfastigheter, Servicenämnden och vissa laboratorietjänster till kärnverksamheten. För att kunna styra de totala kostnaderna för t.ex. sjukhusens verksamhet finns en regel som innebär att styckprisdebitering skall ske men att utbetalning till sjukhusen inte sker med ett totalt högre belopp än vad som finns beskrivet i vårdöverenskommelsen oavsett faktiskt producerad volym. I praktiken innebär detta att sjukhusen i allmänhet har ett ekonomiskt anslag för sin verksamhet. Detta innebär i sin tur att förvaltningarna för att behålla en ekonomi i balans måste utföra vården på annat sätt och/eller förbättra produktiviteten. Detta sätt att reglera storleken på sjukhusens intäkter gör att fokus måste finnas på kostnadskontroll och inte på intäktsoptimering. I den nya styrmodell som för närvarande håller på att implementeras inom regionens IS/IT-verksamhet har man valt att förändra ekonomistyrningen så att merparten av tjänsterna styrs och prioriteras regionsgemensamt i branscher som även kommer att ha ekonomiskt ansvar för drift och utveckling. Bakgrunden är att dessa tjänster ur ett ägarperspektiv måste standardiseras och samordnas och inte kan väljas bort av enskild verksamhet. Rörlig debitering direkt till kärnverksamheten kommer att ske för några få tjänster där kärnverksamheten bör och kan påverka sin konsumtion av tjänsten. Inom företagshälsovården har under året beslutats om en ny modell där kostnaden för basutbudet, som alla förvaltningar måste erbjuda sina medarbetare och inte kan avstå från, inte debiteras styckvis. Ett fast belopp kommer att debiteras alla förvaltningar och där storleken på beloppet bestäms av regiondirektören inför varje budgetår utifrån regionfullmäktiges beslut om indexförutsättningar och effektiviseringskrav samt antalet anställda i förvaltningen ett bestämt datum hösten före budgetåret. Övriga tjänster som företagshälsovården erbjuder debiteras i grunden styckvis. Regiondirektören har nyligen fått uppdrag att se över den prissättning som används vid kostnadsfördelning av förvaltningsöverskridande nyttjande av laboratorietjänster. Även här är det troligt att förändringar i tillämpningen av internhandelsmodellen med en större grad av abonnemang kommer att föreslås. Beredning Syftet med regionservice bildande var bl.a. att genom att nyttja regionens storlek kunna få en högre effektivitet i kvalitet och kostnader i utförandet av servicetjänster samtidigt som kärnverksamheten kan fokusera på vårdfrågor. En högre grad av standardisering av tjänster var ett av verktygen. I själva andemeningen i detta ligger att kostnaden totalt för service Sida 2

75 bör bli lägre om en förvaltning ansvarar för den än summan av de kostnader många förvaltningar har för att producera samma verksamhet. Med detta följer att det viktigaste att följa är regionservice kostnad för tjänsten totalt inte i första hand regionservice kostnad per tjänst per regionintern kund. En konsekvens av detta blir också att kostnaden för regionservice kan vara olika på olika orter men det som kunden får betala är kan vara lika för regionens nyttjare av tjänsterna. Det är viktigt att antalet fakturor och/eller automatbokningar minskar kraftigt samtidigt som de produkter/tjänster som regionservice tillhandahåller blir så standardiserade som möjligt. Det är också viktigt att regionservice kan öka fokus att arbeta med sin totala kostnadsutveckling, produktivitet och kvalitetsförbättringar och minska det nu omfattande arbetet med priskalkylering och debiteringar. Regionkansliet har tillsammans med Regionservice gått igenom den tjänstekatalog som regionservice har för Vi har då gemensamt konstaterat att tjänsterna är uppdelade i en rad olika delkomponenter med några bastjänster och en mängd olika s.k. tilläggstjänster som varje förvaltning beställt och betalat separat. Endast ett fåtal av tjänsterna är sådana där volymförändringar under året i någon större utsträckning påverkar regionservice kostnader för tjänsten eftersom merparten av kostnaderna är fasta eller halvfasta. Vi kan också se att flera av tjänsterna är sådana där det varken är rimligt eller önskvärt att kärnverksamheten är aktiva beställare och därmed kan välja att beställa eller inte beställa dessa, t.ex. patientmåltider, städ och tvätt. Förslag För att regionservice skall öka fokus på kvalitets- och produktivitetsförbättringar samt öka sin egen möjlighet till kostnadskontroll skall flera tjänster slås ihop till större tjänsteområden all inclusive. Årliga fasta abonnemang skall fastställas totalt per betalande förvaltning och där det är adekvat, inkluderar normalvariationer i volym. Stora volymförändringar kan innebära merkostnadsdebiteringar. Några av tjänsterna skall renodlas, t.ex. skall lokalkostnaden för regionens hus inte debiteras via regionservice. Vissa tjänster, såsom ett antal logistiktjänster, postutdelning, avfallshantering skall i nuläget kostnadsfördelas till regionens förvaltningar utan koppling till särskild aktivitet men kan i en framtid komma att finansieras direkt från ägaren. Likaså gäller för att stimulera till ökat användande av regionens lokaler framför externa lokaler vid dagkonferenser/möten skall den fasta kostnaden för lokalytorna som drivs av regionservice vara en fri nyttighet för användaren. Lokalkostnaderna skall därför också kostnadsfördelas utan koppling till särskild aktivitet. Andra tjänster skall även fortsättningsvis debiteras styckvis full ut utifrån nyttjandet. Huvudregeln är att utifrån regionfullmäktiges beslut om index, effektiviseringskrav etc. fastställer regiondirektören årligen den regioninterna prislistan samt regionservice totala VGR-interna intäkt. Denna intäkt är den samma som budget för innevarande år justerat med regionfullmäktiges beslut och de eventuella förändringar som överenskommits/beslutats dels av ägaren dels av regionservice och beställande förvaltningar bilateralt. Beställande förvaltningars totalkostnad är motsvarande. Fakturering skall ske i 12-delar. I bilaga 2 redovisas den debiteringsgrund mm som skall gälla för respektive tjänst framöver. Nollställning av nuvarande finansieringsmodell Regionservice har hittills haft en rad olika sätt att finansiera sitt tjänsteutbud. Graden av abonnemang, priser, tilläggsbeställningar etc. har överenskommits bilateralt med varje för- Sida 3

76 valtning/styrelse årligen. Till grund för den finansieringsmöjlighet respektive beställande förvaltning anser sig ha för interna köp av tjänsterna finns den verksamhetsövergång som gjordes från 2008 när regionservice bildades och resurser som användes av förvaltningarna för dessa uppdrag ombildades från drift av egenregiverksamhet till köp av tjänster från regionservice. Den ekonomistyrningsmodell som regionservice har internt innebär i grova drag att de organisatoriska enheterna distrikt är ekonomiskt och verksamhetsmässigt ansvariga för s.k. vårdnära tjänster, som inkluderar lokalvård, sjukhusintern logistik och övriga kundnära tjänster. Distrikens intäkter motsvarar de kostnader som respektive beställande förvaltningen inom distriktets geografiska område betalar för dessa tjänster. Övriga tjänster tillhör något av fem områden (administrativt centrum, gemensam produktion, inköp, måltider och partnerrelation) där vart och ett av områdena är ekonomiskt och verksamhetsmässigt ansvariga med samma intäktsprincip som distriken. Inom förvaltningen används en omfattande interndebitering. Med grund i bokslutet för 2012 har regionservice för första gången gjort ett s.k. totalkostnadsbokslut. Det här innebär att förvaltningens samtliga kostnader i bokslutet fördelas med hjälp av olika nycklar (beräknad andel av nyttjandet) till respektive regionserviceintern organisatorisk enhet (om kostnaden inte bokförts på den nivån från början) och därifrån (inklusive enhetens direkta kostnader) till respektive produkt på lägsta nivå (t.ex. per kvm städad yta, tvätt av ett plagg, en portion mat). Detta är i grunden samma princip som använts vid priskalkylering. Regionservice har i slutet av april gjort en sammanställning av totalkostnadsbokslutet som visar kalkylerad totalkostnad år 2012 per distrikt/område relativt de intäkter som respektive kund har fakturerats. Se bilaga 3. Sammanställningen visar på avvikelser av varierande storlek i ett intervall av +-12 %. Att de kostnader som förvaltningarna betalat för respektive tjänster inte är helt överensstämmande med de (fördelade) kostnader som regionservice haft för totaltjänsten kan ha många olika orsaker. Det kan likaväl vara kostnaderna som är fel som intäkterna. Som tidigare nämnts innebär ju bl.a. en ökad standardisering och samordningsmöjlighet att det är regionservice totala kostnader och effektivitet som förväntas bli lägre och att det därmed inte självklart innebär att varje intern kund skall finansiera OH mm helt i proportion med nyttjandet av enskild produkt. Det är inte känt hur den faktiska kostnaden (exkl. fördelade kostnader) per produkt inom de olika distriken ser ut än mindre om en positiv produktivitetsutveckling skett och om den varit lika stor inom alla distrikt mm. Är innehållet jämförbart? Blir fördelningen av förvaltnings- områdes- distriktsgemensamma kostnader per produkt rimlig per produkt om förvaltningen köper stora eller små volymer? etc. etc. Mot bakgrund av detta skall ingen noll-ställning av nuvarande finansieringsmodell ske. Överenskommelser Mellan beställande förvaltningar och Regionservice skall årliga eller fleråriga överenskommelser som reglerar basförutsättningar, målsättning och ekonomiskt utrymme för leverantören och beställaren tecknas. Regionstyrelsen har 2012 beslutat om att tvååriga överenskommelser generellt skall tecknas mellan regionens samtliga beställare och respektive utförare. Överenskommelse skall tecknas på förvaltningsnivå. Även om huvudstrategin är att effektivisera via stordrift, processorientering och standardisering så förekommer lokala variationer och särskild Sida 4

77 förhållanden som måste hanteras med lokal kännedom och respekt. Lokala förutsättningar gör att varje förvaltning tillsammans med regionservice skall ha en gemensam plan för att möta dessa lokala möjligheter och problem. I överenskommelsen skall normalvariationen på volymer inom t.ex. lokalvård, patientmåltider och tvätteri tydliggöras. En mall som skall användas för samtliga överenskommelser är framtagen. Avsteg från enhetligheten när det gäller överenskommelser får och bör ibland ske mot extern kund eller konkurrensutsatt kund. Effektivitetsmätning och kommunikation Nyckeltal För att öka tilliten till och förtroendet för regionservice krävs att resultatet av det interna arbetet inom regionservice för att öka produktiviteten och effektiviteten synliggörs och kommuniceras. Regionservice har med stöd från regionkansliet tagit fram ett antal mått (indikatorer) som i någon mening visar på utvecklingen av produktiviteten inom regionservice. De mått som nu redovisas och föreslås följas framöver har samtliga ett värde från 2012 som bas och kan tas fram och redovisas varje månad. Att det fanns ett resultat för 2012 var en förutsättning för att måtten skall kunna följas under 2013 men innebar också att måtten är ganska trubbiga då regionservice inte har fokuserat på den här typen av indikatorer tidigare. Arbetet med att utveckla måtten alternativt finna andra och mer relevanta/tydliga mått kommer att fortgå under året och framöver. Följande nyckeltal uttryckt i ekonomiska termer kommer att följas löpande under Regionservice rapporterar talen löpande enligt ordinarie tidplan för månadsrapportering. 1. Personalkostnad leverantörsfakturering/inköps omsättning på leverantörsfakturor (Adm. service) 2. Direkt kostnad depå/orderrader (Depåverksamheten) 3. Direkt kostnad/kg tvätt (Tvätt verksamheten) 4. Direkt kostnad kostverksamhet/producerade portioner (Måltidsverksamheten) 5. Personalkostnad städ/städad yta (Städverksamheten) 6. Leverantörstrohet, inköpsvolym giltiga avtal/total inköpsvolym motp 100 (Inköpsverksamheten) 7. Upphandlingseffekt Amesto, prisförändring mot tidigare avtal (Inköpsverksamheten) 8. Antal tecknade avtal/antal leverantörer (Inköpsverksamheten) I bilaga 4 återfinns en mer detaljerad beskrivning av respektive indikator samt värdet för Kvalitetsindikatorer För att följa utvecklingen av effektiviteten räcker det inte med att följa produktiviteten utan förändring/utveckling av kvaliteten och kundnyttan måste också mätas och/eller på annat sätt beskrivas och kommuniceras och sättas i relation till kostnadsutvecklingen. Konsultrapporten konstaterade att det i vissa fall finns ett lågt förtroende för kvaliteten i de tjänster som levereras och att kvalitetsindikatorer inte kommuniceras i tillräcklig grad. Det- Sida 5

78 ta är särskilt tydligt och aktuellt för området lokalvård, där flera förvaltningar uttrycker en vilja att ta över verksamheten i egenregi. Det finns än så länge inga egentliga indikatorer, som visar kvaliteten i leveransen, framtagna. Regionservice kommer tillsammans med kundrådet att under 2013 arbeta fram ett antal sådana indikatorer som kommer att följas från Det är viktigt att de indikatorer som tas fram beskriver kvaliteten i tjänsten både som helhet på förvaltningsnivån och mot respektive beställare/kärnverksamhet. Detta är särskilt viktigt vad gäller t.ex. städverksamhet. Framöver kommer mål för ett antal av dessa indikatorer att aktivt kunna användas för styrning av verksamheten. Internredovisningsresultaträkning Regionens verksamheter redovisar sin ekonomi i form av en traditionell resultaträkning där förvaltningens samtliga kostnader avräknas från samtliga intäkter (regioninterna och externa) för att få fram förvaltningens ekonomiska resultat för perioden. Denna modell används både för att beskriva ekonomisk plan och vid uppföljning. I vissa fall kan det vara väsentligt att redovisa och följa kostnader respektive intäkter för t.ex. drift och utveckling separat. Regionservice kommer därför från och med 2013 att förutom den ordinarie resultaträkningen även göra en så kallad internredovisningsresultaträkning. Den mall som skall användas återfinns i bilaga 5. Förutom att det i denna kommer att framgå kostnader, intäkter och resultat för respektive driftverksamhet och utvecklingsverksamhet med särskild finansiering, kommer även verksamhet med helt regionexterna kunder, t.ex. hjälpmedel och tvätt-verksamhet för andra landsting/regioner att särredovisas. Redovisningen kommer att öka möjligheten att rätt analysera och kommunicera regionservice ekonomiska läge. Styrning av utvecklingsprojekt Kundråd Regionservice har hittills tagit eget ansvar för att driva förstudier, koncept-utveckling och genomförande av nya lösningar inom serviceverksamheten. Beställaren/ kärnverksamheten och ägaren har oftast kommit in sent i processen vilket har resulterat i att parterna inte haft samsyn varken avseende möjligheten till genomförande i sig, t.ex. vad gäller personal- och ledningsrelaterade frågor, eller de ekonomiska effekterna vid ett genomförande. Grundförutsättningen är att regionservice och beställaren/kärnverksamheten fortsättningsvis skall genomföra utvecklingsprojekt tillsammans där alla tre parter i samspelet (ägare, regionservice och beställare) skall ha gemensamt drivnings- och genomförandeansvar för förändringen som helhet men där var och en äger och ansvarar för den del som faller inom respektive parts kompetensområde. Kundrådets medlemmar har utsetts av regiondirektören och består av förvaltningsansvariga och andra nyckelpersoner i servicesamspelet. Kundrådet rapporterar till Koncernledningsgrupperna för Hälso- och sjukvård samt Intern service. Arbetsformer Det är kundrådet, där alla tre parter finns representerade, som skall vara styrgrupp för beredningen av gemensamma utvecklingsprojekt. Sida 6

79 Ägaren kommer ha en extra viktig roll när ett förändringsarbete inte är lika självklar för både kärnverksamhet och regionservice. För att ett sådant förändringsarbete skall kunna komma till stånd krävs att ägaren tar ansvar för en process som leder fram till ett beslut att förändringen i någon mening är väsentlig för regionen som helhet och därmed skall genomföras. Detta beslut kan vara av sådan art att regiondirektören har beslutsrätt. Om förändringen är väsentlig ansvarar regiondirektören för att ta fram underlag för ställningstagande i regionstyrelsen och i vissa fall regionfullmäktige. De flesta utvecklingsarbeten som pågår handlar dock i huvudsak om att förändra dagens arbetssätt i någon riktning och är inte mer omfattande än att en bilateral kommunikation mellan berörd kärnverksamhet och regionservice kring förändringen är tillräcklig. Om någon part i samband med en sådan dialog anser att förändringen är av sådan art att den egna verksamheten påverkas i stor utsträckning och att man därför inte kan komma överens bilateralt om förändringen, skall frågan väckas i kundrådet för en gemensam diskussion och ställningstagande till hur det fortsatta utvecklingsarbetet bör ske. Finansiering Utgångspunkten är att implementering av utvecklingsprojekt skall självfinansieras genom de positiva effekter som effektiviseringen medför finansiellt alternativt att man vill åstadkomma en kvalitetshöjningseffekt som skulle vara dyrare att åstadkomma på annat sätt än att implementera förändringen. Även finansiering av utvecklingsprojekt kan innehålla specialfall beroende på fas i utvecklingsprojektet och var effekt uppkommer. Tumregeln är att utvecklingsprojekt som närmast avser renodlade serviceprocesser finansieras av Regionservice, medan övriga har en blandfinansiering beroende på situation. Grundmodellen kan liksom andra finansierings/ersättningsmodeller i regionen ibland behöva brytas med särskilda bidrag eller krav till/från regionbudgeten till särskilda ändamål. Pågående förändringsprojekt Kundrådet har under våren påbörja arbetet med att förtydliga och konkretisera modellen för utvecklingsprojekt som skall gälla framöver. Modellen skall utgå från regionens metod för projektstyrning och nyttokalkylering (se nedan Projektilen och Peng ) Kundrådet kommer inom sig diskutera formerna för själva arbetet som kan komma att ske genom att en undergrupp. Bl.a. skall rådet under 2013 utreda frågan kring medarbetares organisatoriska tillhörighet inom serviceområdet kan medarbetare vara anställda i kärnverksamhetens förvaltning även om regionservice är processägare (t.ex. städverksamheten, materialhantering)? Kundrådet har under våren 2013 gått igenom de projekt som idag är pågående inom regionservice och har nu axlat rollen som styrgrupp för ett antal av dessa. Vid kommande möten skall status på projekten redovisas varje gång och de beslut som tas i samband med beslutspunkterna kommer tydligt att dokumenteras. De projekt som Kundrådet inte kommer att vara styrgrupp för är sådana som nu är inne i ett slutskede och där avrapportering skall ske inom kort. Projektilen Vid utvecklings- och förändringsarbeten som drivs som projekt eller på ett projektliknande sätt skall verktyget Projektilen användas inom regionen. Det har konstaterats att verktyget i sig dels behöver uppdateras med gemensam och aktuell terminologi samt förtydligas vad gäller styr- och arbetsformer. Dessutom behöver följdsamheten till modellen inte minst Sida 7

80 vad gäller tydligheten i beslutsfattandet vid de s.k. beslutspunkterna bli mycket mer stringent. Inom regiondirektörens stab pågår sedan någon månad tillbaka ett arbete med att förbättra och utveckla Projektilen. Detta arbete beräknas vara klart tidigt i höst. Kundrådet kommer att erbjudas vara referensgrupp i detta arbete Peng Regionen har en metod för hur nyttokalkyler i samband med utvecklings och förändringsarbeten skall göras och beskrivas. Verktyget i sig behöver uppdateras och förtydligas. Inom regionkansliet har ett sådant utvecklingsarbete, som skall vara klart i höst, påbörjas. Årshjul Förutsättningarna i form av eventuellt större förändringar i tjänsteinnehåll samt priser och andra ekonomiska och verksamhetsmässiga förhållanden skall beredas via kundråd och konsernledningsgrupper senast i maj varje år. De frågor som så kräver kan sedan beslutas av regionstyrelsen i juni i samband med övriga planeringsförutsättningar inför kommande budgetår. Regionkansliets roller Tjänstemannaägarrollen på Regionkansliet har flera roller i samspelet. Controllingaktiviteten är en viktig och återkommande roll. Det pågår ett arbete inom regionkansliet som syftar till att generellt tydliggöra och utveckla controllingverksamhetens uppdrag. Utifrån de förändringar som beskrivs i denna rapport är det rimligt att extra aktiviteter planeras just för controllingen av servicesamspelet. Inte minst kommunikationsdelen av controllerrollen blir extra viktig så att utvecklingen sättas in i ett greppbart sammanhang för olika intressenter. Som tidigare beskrivits behöver regionkansliet ta en mer aktiv roll i både utvecklingsarbetet och även i vissa förvaltningsfrågor. Inte minst behöver regionkansliet inför varje budgetår aktivt medverka till att överenskommelser kring eventuellt nya tjänster, eventuella förändringar av tjänsteinnehåll och servicenivåer, kvalitetsmål och eventuellt prioriteringar av och mellan servicetjänster eller förändrade principer i samarbetet i övrigt är väl processade och genomförbara och finansierade. Regionkansliet behöver också vara aktiv och ibland behöva ta initiativ till högre tempo, förändrad standardiseringstakt, legitimera prissättning, kalkyler eller sätta in tillfälliga förstärkningar och döma av i tvistemål. För att kunna möta dessa krav kommer det inom regionkansliet tillskapas en särskild roll som VGR-Beställare/Ägare Service. Bemanning av rollen kommer att ske inom regionkansliets befintliga bemanning och organisation. Det skall inte byggas upp en parallell organisation till den som idag finns inom Regionservice utan en nära samverkan kring fakta och framtagande av underlag mm är en förutsättning för ett fungerande samspel. Ett arbete har påbörjats för att mer i detalj formulera uppdrag och arbetssätt för rollen. Sida 8

81 Servicenämndens reglemente Servicenämndens nuvarande reglemente antogs av regionfullmäktige den 30 november Bedömningen är att den nya styrmodell som föreslås inte står i motsägelse till de riktlinjer och uppgifter som nämnden har enligt reglementet. I samband med nästa ordinarie revision av reglementet bör dock vissa förtydliganden skrivas in. Sida 9

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98