1. Utveckla system för att ursprungsmärka svenska mejeriprodukter. 2. Bredda den frivilliga branschgemensamma LRF/Li/SvDHmärkningen.



Relevanta dokument
Mjölkpolitik i tuffa tider. Foto: Jan Peterssonc

Handlingsplan för att utveckla svensk mjölkproduktion. Styrgruppens slutrapport, juni 2017

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri

Handlingsplan. för att utveckla svensk mjölkproduktion

(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen.

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi.

440 milj till kreativa problemlösningar

Nya innovationsstödet för jordbruk, trädgårds- och rennäring EIP-Agri. Januari 2016

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki

De mest framgångrika lantbruksföretagarna i länet väljer allt oftare en utveckling för sitt företag som innebär direktkontakt med marknaden, dvs

Slutbetänkande Konkurrenskraftsutredningen. Attraktiv, innovativ och hållbar, - strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen

Landsbygdsprogrammet

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare

För mera information: Om Växa Sverige

J v EKONOM ISTYRN INGSVERKET

Friska nötkreatur ger välmående gårdar

Ett nytt regelverk för livsmedelskontrollen

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Från utmaning till innovation med support inom EIP Agri

Plattform för Strategi 2020

Lönsamhet och konkurrenskraft från jord till bord med lantbruksföretaget i centrum

Temperaturmätning landsbygdsprogrammet per den 31 mars 2017

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Kajsa Berggren

Vad är livsmedelsstrategin?

Stöd till projekt för främjande av livskraftigt hästföretagande

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Specificerade kunskapskrav

Gemensam avsiktsförklaring mellan Finland och Sverige om samarbete i syfte att öka exporten av livsmedel och drycker

Greppa Näringen - Varumärkesplattform september 2009

Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin

Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning

Lantmännens Strategi 2020

Industriell plattform för leverantörer

Näringspolitik djurskydd - vad vill vi? Hög konkurrenskraft med bibehållen god djuromsorg!

Epizootihandboken Del I 11 Lantbruksnäringen_130904

Datainsamling för djurgård

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy Alkutuotanto 1

Bilaga 1 Version Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Detta är Jordbruksverket

Stärkta handelsmöjligheter med ackreditering och standarder

Nötkreatursstödet ska stödja och påverka intresset för mjölk- och köttproduktionen.

Landsbygdsprogrammet Strategiskt samtal 29 februari 2016

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Via länken hittar du också information om hur du får tag på Miljöhusesyn som broschyr.

(5) Om Växa Sverige

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens Svensk Mjölk Karlstad

Samarbete inom landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan

Verksamhetsplan SWEDTRAIN 2018

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

Så här fortsätter Greppa Näringen

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

VÄXADAGARNA /2 JÖNKÖPING MJÖLK

Handlingsplan Mjölk 2.0. Senast uppdaterad

Tillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG.

Sammanfattning av Workshop Grislyftet 12 december 2011

Mervärden i svensk mjölkproduktion

Vi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

E-strategi för Strömstads kommun

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte

TORKAN påverkan och effekter på svenskt kött.

Aktuella frågor. Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten. Utbildningsdepartementet.

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Tillväxt eller avveckling Kan vi själva påverka?

Miljösamverkan Västerbotten

Skötsel av våtmarker och dammar 2017

Internationell strategi

Handlingsplan

PRIMES [4] Strategisk implementering av grön offentlig upphandling. Energikontor Sydost

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013

Nästa steg för ekologiskt lantbruk - Eko 3.0

Internationell strategi

Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge Sara Persson, Region Skåne

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Strategier för uthållig vinst och lönsamhet Sverige

Handlingsplan. Strategi för ökad internationalisering

Kunskap och nätverk nyckeln till framtidens affärer

Verksamhetsplan Bakgrund. Syfte och mål

Handlingsplan för samverkan

1(11) Kontrollplan Kontrollområde: Livsmedel. Styrdokument

Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl

Nötkreatursstödet ska stödja och påverka intresset för mjölk- och köttproduktionen. Här kan du läsa om de villkor som gäller för stödet.

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016

Internationell policy för Tranemo kommun

Lönsam mjölkproduktion

Vad har vi åstadkommit? Linköping

Energi, klimat och landsbygdsutveckling

Transkript:

Åtgärderna i listan beskrivs kortfattat. Ansvaret för genomförande eller finansiering av åtgärderna finns närmare beskrivet i Handlingsplan för att utveckla svensk mjölkproduktion. KORTVERSION Föreliggande åtgärder har av värdekedjans aktörer identifierats som verkningsfulla för att utveckla den svenska mjölkproduktionen. För detta krävs fortsatta insatser av aktörer i hela värdekedjan såväl som myndigheter. Varumärken och kommunikation 1. Utveckla system för att ursprungsmärka svenska mejeriprodukter. 2. Bredda den frivilliga branschgemensamma LRF/Li/SvDHmärkningen. 3. Fortsatt arbete med konsumentaktiviteter för att synliggöra den svenska mjölkproduktionens mervärden. 4. Fortsatt bidra till kunskapsöverföring mellan generationer. 5. Öka kommunikationen om på vilka sätt den svenska mjölkproduktionen skiljer sig från andra länders produktion. 6. Sprida kunskap i handeln om mervärden i svensk mjölkproduktion. 7. Underlätta för mejeriföretag som vill ansöka om skyddad ursprungsbeteckning. 8. Intensifiera arbetet med att stärka varumärkena för Herrgård, Grevé och Präst. Export 9. Utveckla exportstrategier samt investera i den exportkompetens och marknadskunskap som är nödvändig för att konkurrera på exportmarknaden. 10. Ta fram en gemensam exportstrategi för samverkan på ett antal fokusmarknader. 11. Genomföra en marknadsvalsanalys som avser svenska mejeriprodukter. 12. Rapportera handelshinder till Kommerskollegium. 13. Marknadsföra mervärden på viktiga tillväxtmarknader. 14. Kartlägga i vilken utsträckning svensk export av mejeriprodukter stoppas på grund av krav på godkännanden, certifikat och intyg samt långa handläggningstider. 15. Se över möjligheterna att stärka Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets arbete med marknadstillträdesfrågor, och Business Swedens arbete med mejerisektorns företag. Riskhantering 16. Utforma och genomföra en kompetensutvecklingsinsats för riskhantering som riktas till mjölkföretag.

Statliga kreditgarantier 17. Erbjuda lån med statlig kreditgaranti till företag i kris som har överlevnadsförmåga. 1 Företagsöverlåtelse 18. Se över möjligheterna till riskkapital för att underlätta nyinträde i jordbruket. Rådgivning till företag i kris 19. Utforma ett rådgivningskoncept för mjölkföretag i kris. Landsbygdsprogrammet kan användas för att delfinansiera rådgivningskonceptet förutsatt att det finns ett brett intresse från aktörer i branschen att medverka med finansiering. Rådgivning utifrån ett helhetsperspektiv på företaget 20. Utveckla samverkan mellan rådgivningskompetenser för att mjölkproducenterna i högre grad ska kunna erbjudas en rådgivning som kopplar ihop ekonomi, management, produktionsprocesser och produktion. Management och produktionsprocesser Åtgärder för erfarenhetsutbyte mellan mjölkproducenter 21. Skapa plattformar för att utbyta erfarenheter mellan mjölkföretag vad gäller management och produktionsprocesser. 22. Utreda möjligheter till utbyte av kompetens mellan länder inom EU. Åtgärder för kompetenshöjning av mjölkproducenter genom rådgivning 23. Öka kunskapen om management och produktionsprocesser hos mjölkföretagare. 24. Fortbildningar för företagsledare med fokus på ledarskap, produktionsprocesser, rutiner och effektivitet. 25. Kompetenshöjning utifrån devisen Ökad lönsamhet utan att bygga. 26. Säkerställa att företagen har kännedom om tillgängliga verktyg för att optimera djurflödet i stallarna. 27. Öka företagens kunskaper om hur olika avelsplaner påverkar besättningens ekonomi, inklusive vinsterna med att öka antalet laktationer per ko och lägre inkalvningsålder. 28. Tillhandahålla lättillgängliga och branschanpassade fortbildningar för anställd personal med fokus på förbättring av rutiner och effektivitet. 29. Arbeta för en översyn av grundutbildningen (naturbruksgymnasium).

2 Åtgärder för kompetenshöjning av rådgivare 30. Inventera behov av, och tillgång till, utbildning, forskning, rådgivning, kurser inom management. 31. Utföra kompetenshöjning av rådgivare inom management. 32. Samverkan och organisation av nationell och internationell benchmarking mellan rådgivare. 33. Utveckla ett pilotprojekt för mentorsprogram för rådgivare. 34. Dialog om hur landsbygdsprogrammet kan användas för att stärka rådgivningen. 35. Utveckla nya rådgivningsformer som utnyttjar internet/tekniska hjälpmedel för att effektivisera rådgivningen. 36. Utreda behov och tillgänglig kompetens för rådgivning med inriktning på ekologisk drift samt för drift av mindre besättningar. Utnyttja potentialen i mjölkavkastning 37. Söka finansiering för att kartlägga goda strategier för höjd mjölkavkastning för att öka kunskapen hos rådgivarna. 38. Fortsatt deltagande i den internationella EDF-(European Dairy Farmers) gruppen för jämförande internationella lönsamhetsstudier. 39. Söka finansiering för att utifrån samarbetet inom EDF utföra en studie av strategier hos de mjölkföretag som har bäst lönsamhet i andra länder. 40. Förmedla kunskapen från den pågående forskningssatsningen i de nordiska länderna kring förbättrad fodereffektivitet. 41. Fortsätta utveckla fodereffektiviteten utifrån både nationell och internationell expertis. Stärkt vallodling och effektivare ensilering 42. Kontinuerligt arbeta för att höja mjölkproducenternas kunskap om vallfoderproduktion. 43. Utveckla samordning mellan växtodlingsrådgivning och foderrådgivning i syfte att förbättra rådgivningen. 44. Uppföljning av Vallkonferensen 2014 riktad till rådgivare inom utfodring och växtodling 45. Öka användningen av Grovfoderverktyget för att optimera foderpriset. 46. Söka utvecklingspengar för att tillsammans med rådgivare sammanställa ett rådgivningsmaterial om aktuell ensileringskunskap från forskningen. Foderoptimering 47. Söka utvecklingsmedel för framtagande av informationsmaterial om hanteringssystem för kraftfoder på

gårdsnivå och utveckla strategier för att bereda kraftfoderblandningar i egen regi på mjölkgården. 48. Erbjuda flexibla lösningar till mjölkföretagen i form av premixer, inköp av foderråvaror, koncentrat och färdigfoder. 49. Erbjuda möjlighet att prissäkra foder och foderråvaror. 50. Ta fram ett webbverktyg för att öka mjölkböndernas kunskap i samband med foderinköp och prisförhandlingar. 51. Fortsätta arbetet med branschgemensamma märkningsparametrar, analysmetoder och avvikelsetoleranser för foder. 52. Utreda möjligheterna till satsningar på ett fodertekniskt utvecklingscenter i anslutning till Nationellt center för lantbrukets djur på Lövsta. 3 Kostnadseffektiva byggnadsinvesteringar 53. Sammanställa kunskap och identifiera kunskapsluckor om byggnation och byggnadsinventarier, inklusive upphandling, för att föreslå långsiktiga åtgärder för att stärka kompetensutvecklingen. 54. Undersöka vilka regeländringar som behöver göras för att möjligöra typgodkännande av färdiga modulstallar. 55. Utveckla färdiga typgodkända modulkoncept för kostallar. 56. Genomföra regelbundna temadagar och kurser för länsstyrelsernas byggnadskonsulenter. 57. Undersöka om det är möjligt att återinföra utbildning som fokuserar på teknik- och byggkompetens inom jordbruket samt att stärka forskar- och lärarkompetensen inom området. 58. Fortsatt arbete med att förenkla tillståndsprövningen enligt miljöbalken. 59. Säkerställa kvaliteten i förprövningen av djurstallar samt en mer likriktad hantering av förprövningsärenden. Regelverk och produktionsvillkor Åtgärder på kort sikt (1 år) 60. Analysera hur konkurrenskraften påverkas innan nationella beslut fattas om produktionsmedelsskatter. 61. Utreda om sänkt arbetsgivaravgift för ett företags första anställda i små företag är en kostnadseffektiv åtgärd för att stärka dessa företags konkurrenskraft. 62. Utreda olika alternativ och former för avbytartjänst. 63. Ta fram en plan för att stötta och avlasta mjölkföretagare som drabbats av ekonomiska eller andra svårigheter. 64. Säkerställa ändamålsenliga rutiner kopplade till stödhanteringen så att utbetalningarna kan ske i tid. 65. Utreda och komma med förslag på hur avgifterna för kommunernas inspektioner samt handläggning kan harmoniseras samt belysa avgifternas effekter på företagandet.

4 66. Utreda hur befintliga branschpolicys påverkar mjölkföretagens lönsamhet. Åtgärder på lång sikt 67. Verka för att myndigheter med regelverk riktade mot mjölkproduktion får tydliga uppdrag att aktivt arbeta med regelförenklingar. 68. Fortsatt undersöka möjligheten att modernisera beteslagstiftningen. 69. Ta fram ett förslag för att förenkla rapportering och journalföring av djur och förflyttning mellan olika produktionsplatsnummer. 70. Ta fram ett underlag med rimliga nivåer på sanktioner och avdrag för tvärvillkors- och förgröningsavvikelser. 71. Undersöka om gold plating förekommer i tolkning av ekoförordningen. 72. Fortsätta arbetet med samordning av kontroller samt verka för ökad kompetens och bättre dialog mellan kontrollmyndighet och lantbrukare. 73. Utreda möjligheten till riktad praktik hos mjölkföretagare för att öka kunskapen om mjölkproduktion hos studenter. 74. Vägledning till de officiella veterinärerna om djurskyddskontroll vid slakt samt förbättra informationshanteringen mellan myndigheterna. 75. Se över hur andelen ekologisk areal kan öka utan att stödnivåerna för ekologisk produktion riskerar att sänkas. Säkrad djurvälfärd 76. Genomföra informations- och utbildningsaktiviteter som belyser kopplingarna mellan djurmiljö, skötsel, näringsstatus, fertilitet och djurhälsa inklusive kopplingar till kostnader, exemplevis med hjälp av verktygen Fråga kon och Signaler djurvälfärd. 77. Genomföra en ekonomisk analys av vad djurhälsa och smittläge innebär för lönsamheten inom svensk mjölkproduktion. 78. Uppmuntra unga veterinärer att arbeta med nötkreaturens sjukdomar och till vidareutbildning av veterinärer för rådgivning inom förebyggande djursjukvård. Forskning och innovation 79. Utöka samarbetet med relevanta forskningsinstitut och lärosäten i Sverige samt investera i den FoU som är nödvändig för att konkurrera globalt. 80. Vidareutveckla samarbetsnätverk för att stärka mjölk- och mejerisektorns position i innovationssystemet. 81. Samverka inom näringen för att bistå forskarvärlden i arbetet med att ansöka om EU-medel för tillämpad forskning.

82. Ta fram ett förslag till en tioårig forskningsstrategi inom mjölk- och mejeriområdet. 83. Initiera bildandet av en Innovationsgrupp kopplad till det Europeiska Innovationspartnerskapet (EIP). 84. Definiera mjölk- och mejerisektorns forsknings- och innovationsbehov i ett strategiskt innovationsprogram (SIO). 85. Utarbeta en plan för en flerårig satsning på tillämpad forskning inom mjölkproduktionen, där bl.a. forskning rörande långsiktigt företagande ingår. 86. Se över hur finansieringen av tillämpad forskning samt den långsiktiga finansieringen av nationella forskningscentra inom mjölk- och mejeriområdet kan säkerställas. 87. Se över möjligheterna att stärka kompetensen och forskningen om lantbruksbyggnation vid SLU. 5