Aktiviteter Del 5. Mer vetande

Aktiviteter Del 5. Mer vetande Bilaga till slutrapport för åtgärd 13 Mobilitetsnätverk Klimp 2004-2008

Innehåll Del 5. Mer vetande Tankvärt på macken....................................................... 127 Kännedom om aktiviteten bland allmänheten... 133 Klimat, ekonomi, politik................................................... 134 Kännedom om aktiviteten bland allmänheten... 140 På hållbar väg med bättre resvanor.......................................... 141 Skapa framtidens bil och bränsle............................................ 146 Människan och klimatet.................................................... 149 Morgondagens Nyheter daterad till söndagen den 21 april 2030........................ 151 Hållbara färdsätt för en attraktiv och hållbar stad... 159 Anteckningar från workshop.... 163 Seminarium för företagare................................................. 165

Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 127 Tankvärt på macken 2006 Syftet med utställningen var att beskriva vilka bränslen som idag finns tillgängliga för privatbilisten på marknaden i Norrköping. Syftet var också att jämföra de olika bränslena utifrån ett miljömässigt, hälsomässigt och ekonomiskt perspektiv. Utställningen byggdes upp som en mack med fem olika pumpar. Varje pump beskrev ett bränsle, för- och nackdelar ur miljösynpunkt, var bränslet kommer ifrån samt hur det produceras, hur mycket utsläpp det orsakar samt pris per liter och mil. De bränslen som beskrevs var följande: bensin, diesel, etanol, biogas samt naturgas. Det fanns även kartor som visar var det finns mackar som erbjuder förnybara fordonsbränslen och korta presentationer av fordonsmodeller som drivs med förnybara drivmedel. Utställningen visades på Agenda 21-kontoret mellan den första februari och den sista september. Under denna period hade utställningen 11 134 besökare. Den invigdes den första februari av kommunalråd Eva Andersson. Vid invigningen bjöds det även på sång av Daniella Larsson från Superstars samt godisbilar från Ahlgren s. Invigningen lockade ett trettiotal besökare.

128 Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008

Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 129 Norrköpings Tidningar 22 januari 2006

130 Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 Agenda 21 Nyhetsbrev Mars 2006 Årgång 12 Nummer 1 Syftet är att få besökaren att inse att det är angeläget att få en omställning av våra transporter från fossila drivmedel till en ökad användning av förnybara fordonsbränslen både ur miljöhänsyn och utifrån tillgångsaspekten på olja. Idag orsakar de fossila drivmedlen som bensin och diesel stora koldioxidutsläpp som i sin tur påverkar vårt klimat. Utställningen Tankvärt på Macken invigd Hur produceras etanol, biogas och diesel? Vilka miljöeffekter har olika drivmedel och vilka är förmånerna förutom miljövinsten om man använder förnybara drivmedel? Detta är några frågor som du kan få svar på om du besöker utställningen Tankvärt på Macken. Trots att bilarna idag är effektivare och ger betydligt mindre utsläpp än tidigare så äts dessa förbättringar upp av att bilarna blir både er och större. Hälften av världens totala oljetillgångar beräknas vara förbrukade inom en tioårsperiod. Produktionen kommer därmed att minska samtidigt som efterfrågan ökar. Utställningen är producerad av Nätverket för hållbara transporter och visas fram till 30/9. Välkommen in på Macken! Med klassiska Roy och Roger -sången av skönsjungande Daniella invigdes utställningen Tankvärt på macken på Agenda 21-kontoret den 1 febrauri. Daniella assisterade även kommunalråd Eva Andersson vid själva bandklippningen. Utställningen visar och jämför ett antal olika fordonsbränslen, både icke förnybara och förnybara. Här beskrivs vad de olika bränslena innehåller, hur de produceras, deras driftkostnad och deras miljöeffekter. Kommunalråd Eva Andersson och hennes assistent Daniella hade kul på invigningen av Tankvärt på Macken.

Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 131 Nyhetsbrev E.ON Gas februari 2006

Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 133 Kännedom om aktiviteten bland allmänheten 75 18 procent av de svarande i en enkätundersökning kommer, år 2008, ihåg utställningen från början av 2006. Känner väl till 18 Känner till Hört talas om 1 5 12 7 Ej hört talas om Vet ej/ej svar Källa: Enkätundersökning kring hållbara transporter, allmänheten. Genomförd av Nordiska Undersökningsgruppen 2008. Ur enkäten: Inom projektet har det förekommit ett antal aktiviteter. Hur väl känner du till följande aktiviteter som genomförts inom projektet sedan starten hösten 2005? Enkät kring hållbara transporter Norrköping Allmänheten 2008 Version 3.0 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 2009-01-30 Tankvärt på macken, utställning utformad som blåa bränslepumpar som beskriver olika bränslens för och nackdelar. NORDISKA UNDERSöKNINGSGRUPPEN (SCANDINAVIAN SURVEY GROUP) POSTAL ADDRESS: Slottsgatan 14, 553 22 Jönköping PHONE +46 36 34 62 30 FAX +46 36 71 27 26 VAT NO. SE 556311045001 INTERNET: www.nugruppen.se 1

134 Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 Klimat, ekonomi, politik 2006 Utställningen lånades av Riksutställningar, under perioden 13 oktober till och med 5 november. Syftet var utställningen är att synliggöra den samtida klimatutvecklingen och lyfta fram exempel på hur politiska beslut och ekonomiska drivkrafter har påverkat klimatutvecklingen samt även visa hur individen genom personliga beslut och handlingar kan påverka utvecklingen. Utställningen bestod av tre utställningstorn i storlek med en telefonkiosk som placerades utanför stadsbiblioteket. Där presenterades även kommunens satsningar som berör klimatet nätverket för hållbara transporters kalendarium, miljöprogrammet och klimathandlingsplanen. Som ett komplement till utställningen genomfördes en föresläsning med titeln Klimat, Ekonomi, Politik Varför är det så svårt att komma överens? av chefen på CSPR Björn- Ola Linnér.

Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 135 Hur farligt är vädret? Vem äger klimatet? När bestäms framtiden? Dessa frågor tas upp i vandringsutställningen Klimat Ekonomi Politik som presenteras av Naturhistoriska riksmuseet och Riksutställningar. Utställningen handlar om den samtida klimatutvecklingen och lyfter fram exempel på hur vårt klimat påverkas av politiska beslut och ekonomiska drivkrafter. Den visar även hur du genom personliga beslut och handlingar kan påverka utvecklingen. Utställningen kommer att besöka 12 orter över hela Sverige och visas i tre utställningstorn som placeras i det offentliga rummet. Varmt välkommen till utställningen Klimat Ekonomi Politik utanför Stadsbiblioteket i Norrköping! Missa inte invigningen fredagen den 13 oktober kl. 14.00 Utställningen pågår från 13/10 till 5/11 Läs mer om utställningen på www.riksutstallningar.se i samarbete med med stöd av

136 Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 www.folkbladet.se 14 oktober 2006 Tillsammans kan vi rädda vår planet http://www.folkbladet.se/print.aspx?articleid=2662151 Tillsammans kan vi rädda vår planet What a wonderful world spelas på trombon utanför Norrköpings stadsbibliotek. En passande melodi vid invigningen av utomhusutställningen "Klimat Ekonomi Politik". En utställning som ska väcka tankar om hur vi tillsammans kan rädda vår planet. Fyra stora torn i blått, vitt, gult och rosa står placerade utanför stadsbiblioteket. Tornen, som liknar gamla telefonkiosker, är fyllda med rapp information som ger tankeställare angående vårt klimat: "Tänk om du fick malaria av en mygga i Malmö" "Tänk om du vore en isbjörn utan is". Tre TV-apparater visar intervjuer med kloka människor som delar med sig av sina klimatkunskaper. Där finns även ett klotterplank där du kan lämna dina egna miljömeddelanden, antingen med penna eller via SMS. <span class="mr">kortbyxor i oktober </span>invigningstalaren Mattias Ottosson (s) drar en historia om sin lille son som häromdagen tyckte att det var så varmt att han ville ha kortbyxor på sig, en önskan som inte gick igenom, men som gav pappa Ottosson en tankeställare. - Vad är det som händer egentligen, varför är det så varmt fast det är oktober? Varje individ måste ta sitt ansvar och arbeta för en hållbar utveckling, säger han i sitt tal. <span class="mr">hållbara transporter </span>det är nätverket för hållbara transporter som tagit hit riksutställningars "Klimat Ekonomi Politik". I tre veckor ska den finnas på plats utanför biblioteket och initiativtagaren Jannica Scheling rekommenderar ett besök på kvällen. - När det blir mörkt händer något med utställningen, bilderna förändras och för fram ett helt annat budskap än på dagen, säger hon hemlighetsfullt. Jag hoppas att utställningen kommer väcka debatt och få fler människor att inse vikten av att använda hållbara transporter. För att ta sig fram med en hållbar transport måste man inte äga en etanolbil, istället kan man åka kollektivt, cykla eller promenera och då får man ju motion också. Utställningen finns på plats dygnet runt till den 5 november och är bemannad under affärstiderna. Karin Jansson 1 av 2 2008-12-20 14:13

Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 137 Tillsammans kan vi rädda vår planet http://www.folkbladet.se/print.aspx?articleid=2662151 "Samvetet", en skultpur av Olle Lundström. Jannica Schelin från nätverket för hållbara transporter. Foto: Andreas Skogh 2 av 2 2008-12-20 14:13

138 Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 = Òhäáã~íI=ÉâçåçãáI=éçäáíáâ=== J=î~êÑ ê= ê=çéí=ë =ëî êí=~íí=âçãã~= îéêéåë\ò= = _à êåjlä~=iáåå êi=`éåíêìã=ñ ê= âäáã~íéçäáíáëâ=ñçêëâåáåö=îáç=iáåâ éáåöë= ìåáîéêëáíéí=ñ êéä ëéêk== Tisdagen den 31 oktober kl. 18.00 Biblioteksteatern, Stadsbiblioteket ( Ingång via Café Swartz ) Nätverket för hållbara transporter inbjuder till en föreläsning med Björn-Ola Linnér som är föreståndare vid Centrum för klimatpolitisk forskning (CSPR) och docent vid tema Vatten i natur och samhälle, Linköpings universitet. Björn-Ola berättar om kopplingarna mellan klimat, politik och ekonomi samt varför nationella och internationella överenskommelser behövs. Passa även på att besöka Riksutställningars utomhusutställning Klimat Ekonomi Politik som visas utanför Stadsbiblioteket. Fri entré! Välkommen! Nätverket för hållbara transporter är del av kommunens klimatinvesteringsprogram och är ett samarbete mellan ett flertal kommunenheter, Vägverket, Östgötatrafiken, E.ON, Svensk Biogas, miljövetarprogrammet samt Klimatforskningscentret CSPR - båda vid Linköpings universitet. Syftet med nätverket är att höja medvetandegraden om hur transporter bidrar till klimatförändringarna och därmed förändra människors och organisationers attityder och val av lösningar för sina res- och transportbehov.

Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 139 Strömvirveln 4 september 2006. Tidning för anställda och förtroendevalda i Norrköpings kommun

140 Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 Kännedom om aktiviteten bland allmänheten 79 15 procent av de svarande i en enkätundersökning kommer, år 2008, ihåg utställningen som genomfördes hösten 2006. Känner väl till 15 Känner till Hört talas om 1 3 11 6 Ej hört talas om Vet ej/ej svar Källa: Enkätundersökning kring hållbara transporter, allmänheten. Genomförd av Nordiska Undersökningsgruppen 2008. Ur enkäten: Inom projektet har det förekommit ett antal aktiviteter. Hur väl känner du till följande aktiviteter som genomförts inom projektet sedan starten hösten 2005? Enkät kring hållbara transporter Norrköping Allmänheten 2008 Version 3.0 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 2009-01-30 Utomhusutställning Klimat, Politik, Ekonomi, tre utställningstorn i storlek av en telefonkiosk som visar hur politiska beslut och ekonomiska drivkrafter påverkar klimatutvecklingen NORDISKA UNDERSöKNINGSGRUPPEN (SCANDINAVIAN SURVEY GROUP) POSTAL ADDRESS: Slottsgatan 14, 553 22 Jönköping PHONE +46 36 34 62 30 FAX +46 36 71 27 26 VAT NO. SE 556311045001 INTERNET: www.nugruppen.se 1

Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 141 På hållbar väg med bättre resvanor 2006 Informationsfolder som används flitigt vid alla tillfällen av informationsspridning.

Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 143

146 Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 Skapa framtidens bil och bränsle 2008 Myggnätet är Agenda 21-kontorets nätverk för barn mellan fyra och nio år. Medlemmarna i Myggnätet får regelbundet uppdrag som är kopplade till hållbar utveckling. Syftet är bland annat att barnen tidigt ska börja reflektera kring dessa frågor och sedan ha med sig dessa tankar under sin fortsatta utbildning och levnadssätt. Under våren 2008 deltog nätverket i att ta fram ett spanaruppdrag. Temat blev: Skapa framtidens bil och bränsle och redovisades i form av teckningar. Nätverket producerade även vykort av barnens teckningar som de fick ta med sig hem.

148 Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 Strömvirveln 2 april 2008. Tidning för anställda och förtroendevalda i Norrköpings kommun

Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 149 Vad gör klimatet med oss? Människan påverkar klimatet, men hur påverkar klimatet människan? Vilka effekter har det framtida klimatet på vårt vardagsliv? Hur kommer vi att må, vad kommer vi att äta, hur kommer vi att bo och transportera oss? Inbjudan till framtidsseminariet Människan och klimatet med Tone Bekkestad Måndagen den 21 april klockan 9-12 Rosens sessionssal, Trädgårdsgatan 21 8.30 Kaffe och smörgås 9.00 Hur förändringar i klimatet kan påverka människans livsbetingelser, meteorolog Tone Bekkestad. 11.30 Klimatjeopardy Tone Bekkestad talar om vad de förväntade klimatförändringarna gör med oss människor och med vårt vardagsliv. Anmälan senast den 15 april på intranätets fortbildningssida. Välkomna! Som en introduktion till framtidsseminariet har ett tiotal tjänstemän i kommunen producerat den bifogade tidningen Morgondagens Nyheter för söndagen den 21 april 2030. Sprid gärna inbjudan och låt tidningen gå på cirkulation på arbetsplatsen. Eventuella frågor till Monica Rosander, planeringskontoret, ankn 1040. Planeringskontoret i samverkan med Nätverket för hållbara transporter VÄDRET IDAG +16 Foto: Cornelia Nordström MORGONDAGENS SÖNDAG NYHETER Familjen Boström ville ha ett havsnära boende vid Bråviken men fick vattnet lite väl nära inpå sig. Höjningen av havsytan och det fuktiga klimatet gjorde att de hamnade i mardröm. Familjen var ofta förkylda och Svensén bekymrad över globala klimatarbetet Gunnel Svensén är bekymrad över arbetet i globala klimatkommissionen. Det går inte att få någon samsyn, säger Svensén, som hävdar att det måste skapas en global utsläppsbörs. Hon lyfter fram Kina som ett positivt exempel, men hävdar att Indien och USA vägrar att samarbeta. SID 06 villan fick fuktskador, energiförbrukningen blev hög och det var svårt att odla något i trädgården. Till slut kom vattnet så nära att villan fick rivas. Flytten gick till Söderstaden som de nu kallar för ett drömläge. SID 06 Anna Rachid framtidens företagare Mångfald, miljö och mat det menar Anna Rachid är framgångsreceptet för hennes affärsverksamhet. Hotellsatsningen på Strömsholmen har nu gett henne pris som framtidens företagare. SID 08 21 APRIL 2030 Morgondagens Nyheter är framställd av ett tiotal tjänstemän i Norrköpings kommun som en introduktion till framtidsseminariet Människan och klimatet den 21 april 2008. Tidningen avspeglar deras syn på en möjlig framtid, baserad på Rossby Centres klimatanalyser, ett medelvärde mellan scenario A2 och B2, samt Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande, SOU 2007:60. Kontaktperson: Monica Rosander, planeringskontoret, monica.rosander@norrkoping.se. Från mardröm till drömläge Snart är hettan här igen. Beställ installation av den nya luftkylaren Kalltvarmt idag! Människan och klimatet 2008 Under våren 2008 genomfördes en föreläsning, för anställda i Norrköpings kommun, i samarbete med en grupp medarbetare på planeringskontoret, omvärldsgruppen. Den 21 april 2008 hölls framtidsseminariet Människan och klimatet för anställda i Norrköpings kommun. Meteorolog Tone Bekkestad föreläste om klimatförändringen och hur människan kan komma att påverkas i framtiden. Morgondagens Nyheter Tillsammans med inbjudan till seminariet skickades det ut en tidning, Morgondagens Nyheter. Tidningen är daterad till söndagen den 21 april 2030 och innehåller påhittade artiklar som speglar arrangörernas syn på en möjlig framtid, baserad på Rossby Centres klimatanalyser (ett medelvärde mellan scenario A2 och B2) samt Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande. Utvärdering Efter föreläsningen fick deltagarna möjlighet att fylla i en enkät med frågor om arrangemanget. Sammanställningen av enkäten visar att 97 procent av deltagarna tyckte att Tone Bekkestads föreläsning var bra eller mycket bra och 84 procent tyckte att Morgondagens Nyheter var bra eller mycket bra. På frågan om Har arrangemanget gett dig någon ny kunskap? svarade 84 procent ja, i hög grad eller ja, i någon mån. Familjen Boströms drömläge

150 Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 Vad gör klimatet med oss? Människan påverkar klimatet, men hur påverkar klimatet människan? Vilka effekter har det framtida klimatet på vårt vardagsliv? Hur kommer vi att må, vad kommer vi att äta, hur kommer vi att bo och transportera oss? Inbjudan till framtidsseminariet Människan och klimatet med Tone Bekkestad Måndagen den 21 april klockan 9-12 Rosens sessionssal, Trädgårdsgatan 21 8.30 Kaffe och smörgås 9.00 Hur förändringar i klimatet kan påverka människans livsbetingelser, meteorolog Tone Bekkestad. 11.30 Klimatjeopardy Tone Bekkestad talar om vad de förväntade klimatförändringarna gör med oss människor och med vårt vardagsliv. Anmälan senast den 15 april på intranätets fortbildningssida. Välkomna! Foto: Cornelia Nordström Som en introduktion till framtidsseminariet har ett tiotal tjänstemän i kommunen producerat den bifogade tidningen Morgondagens Nyheter för söndagen den 21 april 2030. Sprid gärna inbjudan och låt tidningen gå på cirkulation på arbetsplatsen. Eventuella frågor till Monica Rosander, planeringskontoret, ankn 1040. Planeringskontoret i samverkan med Nätverket för hållbara transporter

Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 151 Morgondagens Nyheter daterad till söndagen den 21 april 2030. Innehåller påhittade artiklar som speglar arrangörernas syn på en möjlig framtid. VÄDRET IDAG +16 Svensén bekymrad över globala klimatarbetet Gunnel Svensén är bekymrad över arbetet i globala klimatkommissionen. Det går inte att få någon samsyn, säger Svensén, som hävdar att det måste skapas en global utsläppsbörs. Hon lyfter fram Kina som ett positivt exempel, men hävdar att Indien och USA vägrar att samarbeta. SID 06 Anna Rachid framtidens företagare Mångfald, miljö och mat det menar Anna Rachid är framgångsreceptet för hennes affärsverksamhet. Hotellsatsningen på Strömsholmen har nu gett henne pris som framtidens företagare. SID 08 MORGONDAGENS NYHETER SÖNDAG Familjen Boström ville ha ett havsnära boende vid Bråviken men fick vattnet lite väl nära inpå sig. Höjningen av havsytan och det fuktiga klimatet gjorde att de hamnade i mardröm. Familjen var ofta förkylda och villan fick fuktskador, energiförbrukningen blev hög och det var svårt att odla något i trädgården. Till slut kom vattnet så nära att villan fick rivas. Flytten gick till Söderstaden som de nu kallar för ett drömläge. SID 06 21 APRIL 2030 Morgondagens Nyheter är framställd av ett tiotal tjänstemän i Norrköpings kommun som en introduktion till framtidsseminariet Människan och klimatet den 21 april 2008. Tidningen avspeglar deras syn på en möjlig framtid, baserad på Rossby Centres klimatanalyser, ett medelvärde mellan scenario A2 och B2, samt Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande, SOU 2007:60. Kontaktperson: Monica Rosander, planeringskontoret, monica.rosander@norrkoping.se. Från mardröm till drömläge Snart är hettan här igen. Beställ installation av den nya luftkylaren Kalltvarmt idag! Familjen Boströms drömläge

152 Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 02 MN SÖNDAG 21 APRIL 2030 Valdemarsviksbanan påbörjad I går, lördag, togs första spadtaget på Valdemarsviksbanan, som är fortsättningen på banan Norrköping Söderköping. Valdemarsviksbanan är en viktig länk när nu spårvägen har byggts ut till alla stadsdelar i Norrköping och till Söderköping och knutits ihop med järnvägen. Alla småtätorterna i kommunen kan nu nås med duospårvagn, som åker både på spårvägsnätet och järnvägarna. Kommunstyrelsens ordförande Emma Lundvall Persson, som tillsammans med sina kollegor i Söderköping och Valdemarsvik tog det första spadtaget på Valdemarsviksbanan, konstaterar att transporterna i Norrköping har förändrats mycket de senaste decennierna. Numera är det lätt och roligt att cykla i stan. Centralt genom varje stadsdel går det bilfria huvudnätet för cyklar där man når mycket av serviceutbudet och folklivet är rikt. Cykelkärror som var sällsynt för tjugo år sen ser man överallt. Även på gatunätet där bilar får köra går det bra att cykla eftersom det är så få bilar. Bilarnas avgasproblem är inte så stort då de drivs med el eller biogas. Vissa varutransporter sker med bil men de stora leveranserna till centrumhandeln sker med godsspårvagn, via omlastningen vid godsbangården. Kevin Johansson, frivilligorganisationernas klimatnätverk Populärt att vara klimatsmart och att ställa upp för andra För 22 år sedan släppte Stefan Edman, den resande profeten i miljöfrågor, det radikala förslaget att kyrkorna skulle bli klimatsmarta. Alla kyrkans pastorer och präster skulle ha minst en dags utbildning i klimatfrågor. Med båten från Syltenområdet och sedan Nunnebanan tar du dig till vårt värdshus. Hela sommaren serverar vi ekologisk vildsvinsfilé, grillad på biogasgrill. I dag, när det är praxis att alla frivilligledare och även frivilligarbetare går regelbundna klimatutbildningar, känns det overkligt att Stefans Edmans förslag ansågs vara så radikalt. Kevin Johansson från frivilligorganisationernas klimatnätverk konstaterar att man nu kan se resultatet av allt målinriktat arbete kring klimatfrågorna. Det har gett otaliga ringar på vattnet i många organisationer. Utbildningen har gett oss obehagliga insikter i följderna av klimatkatastrofer. Men det har inte gjort oss uppgivna, utan, paradoxalt nog, så mår vi bättre i Norrköping genom att vi använder kunskapen till att engagera oss för andra. Specialutbildningen av frivilliga för klimatarbete hemma och för att åka ut till katastrofdrabbade länder är mer populär än någonsin. Det är flest unga som söker denna specialutbildning och konkurrensen är stenhård. Men i den senaste utbildnings omgången hade vi faktiskt med elva deltagare från Norrköping, berättar Kevin Johansson. Sedan de nordiska länderna tagit deklarationen om klimatinsatser och slagit samman de statliga hjälporganen, har arbetet med att hjälpa i katastrof områden ute i världen blivit mer effektiv. Det nära samarbetet med Röda Korset, kyrkorna och andra frivilligorganisationer har förstärkt kvalitén på insatserna. I stället för att jaga prylar och stressa för att få materiellt hög standard visar dagens unga människor att livskvalitet för dem är att göra något för andra, vare sig det handlar om frivilliga insatser här i Norrköping eller volontärskap utomlands. Välkommen att njuta av en måltid med himmelsk grön utsikt.

Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 153 Cykelkärrorna ser vi överallt nu för tiden Flytt på grund av sjösjuka Familjen Thomas och Naima Eriksson har fått tillstånd att flytta sin Aquavilla från marinan i Marby till hamnen vid Eksund. Den yngste sonen i familjen har svåra problem med sjösjuka och villan behöver finnas i lugnare vatten än Bråviken. Trots att villan varit utsatt för påfrestande sjögång har inga anslutningar till land skadats. Familjen uppges vara mycket nöjda med det nya läget. Framtidsseminarium med sikte på 2055 Norrköpings kommun anordnar i dag ett framtidsseminarium om våra levnadsvillkor år 2055 utifrån de klimatförändringar som vi kan vänta oss. Bland de frågor som behandlats är hur vi kommer att må, vad vi kommer att äta och hur vi kommer att bo och transportera oss om 25 år. 03 Kramas mycket och sänk värmen! SÖNDAG 21 APRIL 2030 MN Klimatpris till Norrköpings elever Birgit Levin och Mohammad Stjernfeldt från Centrumgymnasiet har fått årets utmärkelse Klimatsmart för framtiden. De har producerat en almanacka med klimatråd för ungdomar. Ett exempel ur kalendern från den 14 februari är: Kramas mycket och sänk värmen!. UV-ljus för längre hållbarhet Vi har nyligen vant oss vid kylskåp med plasmaskärm där vi kan se vad som finns i skåpet, vad man kan behöva handla och få förslag på recept på snabb och nyttig mat som man kan laga av innehållet i kylskåpet. Nu kommer en ny funktion som gör att maten håller längre. priser på fossila bränslen så fick vi som odlar lokalt och ekologiskt en ny marknad. När vi sedan började kombinera det med hemkörning i kylbilar och möjlighet till kylfunktion för den levererade maten så hittade vi en ny nisch. Låsfunktionen till kylskåpen är personlig så bara familjen och leverantören kan öppna kylskåpet, som placeras vid entrén. Värmeböljorna på sommaren har ju gjort att maten måste hanteras mycket varsamt. Jag är mycket glad över mitt nya kylskåp, säger Nova Saide. Här kan jag som vanligt se på plasmaskärmen vad som finns i skåpet, vad jag kan behöva handla och få recept på snabb och nyttig mat som jag kan göra av ingredienserna i kylskåpet. Det jättefina med det här kylskåpet är att det har den nya hålla länge - funktionen med UV-ljus. Då håller maten nästan två veckor längre. Jag har fått kylskåpet från Eco-Foods som också levererar vår mat. Det ingår i priset att de ordnar med kylförvaring Foto: Elextrolux när de kör ut maten. Vi har ändrat våra matvanor ganska mycket jämfört med när jag växte upp, påpekar Nova Saide. Kött är väldigt dyrt nu för tiden, djuren behöver så mycket vatten för att växa till, men ärtor, bönor och andra baljväxter finns det gott om. Ekologiskt till dörren Vi var väldigt oroliga för 20 år sedan när livsmedelsmarknaden mer och mer bestod av superföretag som centraliserade all hantering till några få platser i EU, säger Albin Svensson, vd för Eco-Foods. Men när växthuseffekten innebar höga Tropiska frukter från Händelö Här i Norrköping är vi lyckligt lottade, vi har ju både gott om vatten och stor produktion i växthusen på Händelö, menar Albin Svensson. Därifrån får vi mycket av de tropiska frukterna som det nu är för dyrt att transportera från andra delar av världen. Eftersom växthusen värms med överskottsvärme från biogastillverkningen så blir det ingen koldioxid från dem, och de slipper den dyra koldioxidavgiften. I dag har vi organiserat och utvecklat våra idéer, och konsumenterna känner sig trygga med att veta vem och var som maten produceras. Vi har också en växande marknad med färdiglagad mat som tas fram av lokala kockar. Den maten är bättre än vad många kan göra själva hemma, avslutar Albin Svensson med ett skratt.

154 Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 04 MN SÖNDAG 21 APRIL 2030 Fler vaccinationer för barn Socialstyrelsen har efter samtycke från kommuner och sjukvård beslutat att ändra de föreskrifter som hanterar barnvaccinationer. Beslutet innebär att införa obligatorisk vaccinering mot fästingburen encefalit (TBE), malaria och gula febern. För barn i Östergötland kan detta bli verklighet redan nu innan sommaren. Nu är det bara en fråga om när vaccinen införs och detta kommer att ske så fort som möjligt, helst innan sommaren börjar, säger infektionsläkare Françoise Marant. Beträffande malaria och gula febern kommer vacciner att ges till bebisar samtidigt som de får sina tremånadersvaccin och påfyllnadsdosen ges sedan till barnen vid deras tioårsvaccinering. Vad det gäller TBE kommer den första sprutan att ges i samband med att barnet får sitt sexårsvaccin och följer sedan av ett återbesök samma säsong. För att få ett fullgott och långvarigt skydd behövs upprepade påfyllnadsdoser vart femte år. Socialstyrelsens har gjort en bedömning av vaccinens effekter och eventuella bieffekter och samtidigt vägt in ekonomiska faktorer. Resultatet av undersökningen visar att vaccinet leder till avsevärt ökade kostnader för sjukvården men medför samtidigt så pass stora positiva hälsoeffekter att de sistnämnda effekterna överväger. Vaccinen är bland annat införda i Danmark och Norge med goda resultat men trots detta är det viktigt att upprätta uppföljning här i Sverige, påpekar Françoise Marant. Säkrare framtid för våra barn med fler vaccinationer. Klimatkryss Lösningen får du genom att läsa artiklarna i tidningen. Finns på Strömsholmen Åker man till småorter Skicka tävlingsordet till morgondagensnyheter@norrkoping.se tillsammans med ditt namn och telefonnummer senast den 18 april. Vinnare presenteras vid framtidsseminariet Människan och klimatet den 21 april. 1:a pris Fråga Tone om vädret Signerad bok av Tone Bekkestad Feberfärg Ska klimatutskottet göra Ingår i basklustret Miljöprofet Istället för Strasbourg Familj på Söder Tävlingsord 2:a pris En obekväm sanning Film med Al Gore 3:e pris Badhandduk med Norrköpingsmotiv 4:e pris Nyckelband Åk kollektivt utan en tråd på kroppen Med ett microchip i armen behöver du varken handväska eller fickor längre. När du kliver på bussen eller spårvagnen registreras din resa automatiskt och kostnaden dras från ditt betalkort. Med chipet behöver inte hämta ut startkortet för att använda bilpoolen. Bilen, som bokar du som vanligt i din mobildator, känner av när du är i närheten och låser automatiskt upp alla funktioner du behöver för att åka iväg. Kontakta din husläkare för att utöka din frihet med ett litet stick i armen.

Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 155 SÖNDAG 21 APRIL 2030 MN 05 Äldreomsorgen förbereder sig på värmebölja För att inte förra sommarens katastrof, med över hundra döda, ska upprepa sig förbereder sig personalen inom äldreomsorgen inför en eventuell värmebölja i sommar. Per Lindvall hoppas på att kunna sitta ute och fika i sommar utan att få solsting. Personalen utbildas och äldreboendena köper in nödvändigt material. Utbildningen innehåller ämnen såsom nutrition och vätskebalans, men även kunskaper om hur man reglerar kroppstemperaturen på ett effektivt sätt. Utbildningen är jättebra, säger Jesper Gustavsson som är undersköterska på vårdboendet Strömmen. Nu känner vi oss mycket mer förberedda inför sommaren. Kajsa Persson, enhetschef på Strömmen, berättar att förberedelserna också innehåller inköp av fläktar och material för intravenös uppvätskning. Förra sommaren tog detta slut i hela landet, så nu är man ute i god tid för att inte hamna i samma situation som då. Jag tror att vi måste ställa in oss på att detta är något som kommer att inträffa varje sommar, vi måste lära oss att hantera värmen, säger Kajsa. Per Lindvall, 85 år, minns förra sommaren med fasa. Jag trodde att jag skulle smälla av, man var ständigt genomsvettig. Hoppas inte det blir lika varmt i sommar. Man orkar ju varken äta eller dricka när det är så varmt. Nytt sysselsättningsrekord igen Under år 2030 ökade antalet sysselsatta med 2100 personer jämfört med år 2029. Ökningen liksom nivån med 67 000 sysselsatta, är de högsta som noterats i Norrköping under detta årtusende. Uppgången på arbetsmarknaden har pågått sedan 2015 och ökningen har under hela perioden främst skett i basklustret, som består av näringsgrenarna jordbruk, industri, energi, och inom utbildning och forskning samt inom turismnäringen. Näringslivsdirektör Petter Kowalski ger en 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1985 2006 2030 Prognos 2050 förklaring till ökningen. Jordbruksproduktionen är på stark frammarsch och efterfrågan på lokalproducerad mat är visst omättlig. Jordbruksmarken i kommunen har aldrig tidigare varit dyrare att arrendera. Industrin tillhör en växande kunskapsintensiv sektor och Basklustret (jordbruk, industri, energi) Handel och kommunikationer Utbildning och forskning Vård och omsorg Turism Antalet sysselsatta i Norrköping åren 1985-2030 samt en prognos till 2050. De största närings grenarna visas. Källa: Statistiska centralbyrån. under många år har export av klimatanläggningar haft en mycket positiv utveckling. De nya exportprodukterna inom klimatsektorn, till exempel produkterna Värmekylan och Kalltvarmt, är till stor del ett resultat av forskningen vid universitetet. Numera har universitetet och forsk ningsinstituten drygt 10 000 anställda lärare och forskare i Norrköping. Utbildningsnivån i kommunen har också ökat som en följd av detta och tillhör de högsta i landet. Framgångarna inom klimatforskningen spås fortsätta och ökningen av syssel sättningen har varit betydligt starkare för kvinnor än för män. Avknoppningarna av nya företag från universitetet är rekordhög och mycket positiv för kommunen. Det behagliga klimatet fortsätter att locka besökare och innebär också att det startas många nya företag inom sektorn. De flesta resenärerna, över 100 000 år ligen, kommer från medelhavsländerna. Totalprognosen för sysselsättningen fram till år 2050 pekar på en ökning med 5 000 och antalet sysselsatta kommer att uppgå till 72 000. Befolkningen har också ökat under perioden och uppgick vid årsskiftet till 151000 som även det är en rekordnotering. Succén med Ostlänken har medfört att pendlingen mellan Norrköping och andra kommuner har underlättats.

156 Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 06 MN SÖNDAG 21 APRIL 2030 Vi skulle ha flyttat för länge sedan Familjen Boström tvingades flytta när deras villa vid Bråviken höll på att dränkas av havet. De har nu bott i sin lägenhet i Söderstaden i ett år. Vi borde tagit beslutet att flytta hit för länge sedan, säger Åke Boström. Åke och Lotta Boström flyttade till Norrköping med sina två barn för tjugo år sen för att bo nära naturen och med havskontakt. De satsade stort på sin drömvilla, men drömmen visade sig bli en mardröm. Även om det var ganska nära staden blev vi beroende av att ha bil vilket till slut blev för dyrt, säger Åke. Familjen kände att det var för långt att cykla för att klara alla dagliga ärenden till staden. De kände att de blev isolerade och orkade inte med mycket av fritidsutbud på kvällarna. Men både Lotta och Åke menar att det inte var det värsta. Villan var mycket fin, men läget har gett dem bekymmer. Huset, som nu har fått rivas, låg lågt intill havet i en dalgång med osunt klimat. Kalluft från åkerområden längre upp strömmade ner och dimman låg ofta tät. Familjen var ofta förkylda och villan fick fuktskador, energiförbrukningen blev hög och det var svårt att odla något i trädgården. När havsnivån steg fanns inget annat val än att ge upp, säger Åke. Drömmen nära grönskan Nu bor familjen i Söderstaden och har upptäckt att drömmen att bo nära grönskan kan uppfyllas i staden, samtidigt som de lätt når stadens rika utbud av möjligheter. De tycker att det är intressant att se att andra stadsdelar som sedan 2010 byggts om efter principen hållbar stadsplanering har fått stora likheter med de ursprungliga stadsdelarna från trädgårdsstadsepoken 1915 till 1930. Vi har en av stadens finaste gårdar och tillbyggnaden av rymliga balkonger gör att vi inte saknar villans uteplats, ut trycker Lotta med ett leende. De odlar grönsaker på odlingslotten inom gångavstånd. Via parker och rekreationsstråk kan de promenera till Vrinneviskogen på mindre än tio minuter. Skulle vi få uppleva några dagar med snö någon vinter är det bara att gå över Albrekstsvägen och ta på sig skidorna. Men det är ju numera ytterst sällan som vi har dagar med skidföre. Allt inom gångavstånd Det familjen behöver dagligen har de inom gångavstånd. I stadsdelen finns affärer, restauranger, caféer, frisör, skomakare, cykelverkstad, förskolor, skola, arbetsplatser inom kontor och olika småföretag osv. Åke tycker det är lätt att ta cykeln eller spårvagnen till centrum eller till sitt arbete på Butängen. Min fru har lika nära till sitt arbete på Vrinnevisjukhuset, fyra hållplatser eller fem minuter med cykeln. Skulle vi någon gång behöva en bil för att nå ett mål på landsbygden där det saknas kollektivtrafik hyr vi den på stadsdelens bilpool, säger Åke. I slutänden har han en mycket positiv syn på vad förändringen inneburit för familjen. Han menar att det bästa med att bo i den hållbara staden är att han i sitt dagliga liv känner att han bidrar till att hejda klimatförändringen. Åke och Lotta Boström stortrivs i Söderstaden Gunnel Svensén fångad i farten Vi har stämt möte på Butängens station. Europaparlamentariker Gunnel Svensén kliver av snabbtåget med ett stort leende på läpparna, det märks att hon är glad att vara hemma i Norrköping, även om det bara är för ett kort stopp. Jag frågar om hon inte är trött av den långa resan från Bryssel, och hon svarar snabbt att det inte känns som om man reser, utan som en vanlig dag på kontoret. De specialanpassade vagnarna för parlamentarikerna

Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 157 Klimatsmart organisation Kommunstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde i måndags att inom sig inrätta ett särskilt klimatutskott. Utskottets främsta uppgift kommer att bli att, vid beredning av ärenden till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, bevaka att klimataspekterna kontrollerats och bedömts i alla typer av ärenden. SÖNDAG 21 APRIL 2030 MN 07 En första uppgift för utskottet blir att ta fram en checklista till klimatkonsekvensbeskrivningar som ska vara till hjälp för tjänstemän och förtroendevalda vid ärendehanteringen. Kommunen har sedan drygt 25 år en checklista för konsekvensbeskrivning för hållbar utveckling som utvecklats under åren och delvis täcker in klimataspekterna. Med tanke på de effekter vi redan nu kan se i klimatförändringen i form av temperatur- och nederbördsökningar med mera och som stämmer ganska väl med de scenarier som togs fram i början av 2000-talet måste vi i kommunen på ett bättre sätt dra vårt strå till stacken för att hejda utvecklingen, säger kommunstyrelsens ordförande Emma Lundvall Persson. Hon tillägger vidare: Vi har ju jobbat och tänkt i de här banorna i många år. Redan 2008 tillsatte vi en lokal klimatkommission vars tänkande och synpunkter varit till stor nytta för oss, men tyvärr så har detta inte slagit igenom helt i vår organisation. Nu måste vi sätta hårt mot hårt och verkligen ta det på allvar och få en kontrollpunkt i vårt nya klimatutskott. Gunnel Svensén på väg till Kiruna erbjuder en snabb och komfortabel resa mellan Bryssel och Kiruna med bra arbetsoch mötesmöjligheter ombord. Vi har ju prövat den här metoden i cirka ett år nu och de flesta är mycket nöjda med den här lösningen. Sedan Rhens översvämningsproblem i Strasbourg blev så stora att det inte gick att använda parlamentsbyggnaden längre tycker vi att den nya lösningen med Kirunas parlamentsgruva blev utmärkt. Det är så svalt och behagligt där och terroristsäkert, tillägger Gunnel. Då frågan hur hon från lilla Norrköping känner att hon kan påverka i stora EU ställs, blir Gunnel allvarlig. Ja, jag har ju varit länge i lokalpolitiken, där beslutsvägarna är lite snabbare. Det finns stora möjligheter att påverka i EU, men jag trodde nog, lite blåögt, att det skulle gå snabbare. Inom miljöområdet har vi ju faktiskt varit ganska enade i EU. Jag har också förmånen att sitta som EU:s representant i den globala klimatkommissionen som bildades vid Köpenhamnsmötet 2009. Men där är det svårare att få till någon riktig samsyn på hur klimatfrågan ska lösas. Alla ser och känner av problemen; ändrat klimat, stigande havsnivåer, klimatflyktingar, utdöda djurarter, sjukdomar och pandemier. Och ändå skyller alla på varandra och ingen vill ta ansvar. Det är långt ifrån tillräckligt att EU har lyckats nå sina utsläppsmål när den globala utsläppsnivån ökat med en tredjedel de sista tio åren, säger Gunnel lite uppgivet. När Indien och USA vägrar samarbeta är det svårt. Kina däremot är ju ett föredöme, en fantastisk folkvilja och underifrånperspektiv, det skulle jag önska vi fick se mer av här i väst. Vad arbetar ni med just nu i klimatkommissionen? Det är att försöka få till en global utsläppsbörs där företag och privatpersoner kan handla utsläppsrätter till marknadspris. Vi har ju haft det länge nu i både EU och Sydamerika, men om vi kunde skapa en global sådan så skulle vi äntligen kunna tala om en reell vändning i klimatfrågan. Och om vi därtill kunde lära av kinesernas klimatsmarta leverne så skulle en ljusning snart vara i sikte, säger Gunnel samtidigt som hon tittar på klockan och konstaterar att nästa tåg till Kiruna avgår om några minuter. Hon greppar väskan och jag tackar för intervjun.

158 Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 08 MN SÖNDAG 21 APRIL 2030 Framtidens företagare utsedd I går delades priset ut till framtidens företagare i Norrköping. Norrköpings borgmästare Nasir Hakim överlämnade priset till Anna Rachid, vd för Strömsholmens hotell. Hon får priset för sitt innovativa och inspirerande mångfaldsarbete. Poolområdet på Strömsholmens hotell Jag möter Anna Rachid vid poolområdet på Strömsholmen. Den konstgjorda ön är ett paradis för badsugna hotellgäster, men hit kommer även lokalbefolk ningen för att ta sig ett svalkande dopp. Det ny renoverade hotellet har 140 rum som alla är individuellt inredda med marin karaktär och sjöutsikt. Trots att vi bara kommit in en bit i april så värmer solen. På sommaren blir det uppemot 38 grader varmt här, i skuggan. Vi är tacksamma att kommunen satsade på att utöka Strömsholmens yta till det dubbla, säger Anna. Det gjorde det möjligt att bygga pool området dubbelt så stort som det var tänkt från början. Dagligen möts hundratals Norrköpings bor här på Strömsholmen. Anna pekar stolt på de trettio ny planterade palmerna. Våra milda vintrar har gjort det möjligt att verkligen skapa den här känslan att befinna sig vid Medelhavet, förklarar Anna. Strömmens höga vattennivå har gjort det möjligt för både stora och små båtar att lägga till i gästhamnen. Här trängs båtarna på en tamp längds avstånd från den 5-stjärniga restaurangen, där kan du njuta av en nyfångad lax, just uppdragen ur Strömmen eller kanske tar du hissen upp till våning 10 och bara njuter av den vidsträckta utsikten. Kommunens beslut om att satsa på Norrköping som en turist- och handelsbaserad stad visade sig vara en fullträff. Det har gjort att Norrköping är ett myller av människor från olika länder, att kliva in på Drottninggatan är som att befinna sig i vilken storstad som helst. Drottninggatan är en bred boulevard där du kan köpa det mesta, bara ströva omkring eller kanske bara sitta och njuta vid någon av de många uteserveringarna som slog upp sina portar den första mars. Mångfald, miljö och mat Jag frågar Anna varför just hennes affärsidé varit så framgångsrik? Affärsidén är så självklar, utbrister Anna. Tre nyckelord genomsyrar verksamheten mångfald, miljö och mat. Att bo hos oss är något annat än att bara ta in på hotell. Vi levererar positiva och minnesvärda upplevelser som inkluderar allt från vacker och hållbar miljö till god mat och förstklassig service, fortsätter Anna. Vi garanterar att all energi som vi förbrukar kommer från förnybara energikällor. Den garantin vill våra gäster ha. Vår kompetenta och engagerade personal har kulturkompetens från många länder och behärskar cirka femton olika språk. Det innebär att alla våra gäster kan känna igen sig och känna sig som hedersgäster. Vår goda vällagade mat kommer enbart från närproducerade livsmedel, allt annat vore otänkbart, förklarar Anna. Det är några av hemligheterna bakom framgångsreceptet. Jag kom till Sverige när jag var 16 år. Jag bestämde mig snabbt för att lära mig språket och skaffa mig en utbildning, berättar Anna. Jag började med att köpa ett nedslitet vandrarhem. Mitt första riktiga hotell köpte jag för tjugo år sedan och i dag har verksamheten vuxit och finns i fjorton stora städer runt om i Sverige. Att verka i ett främmande land, med bristfälliga kunskaper om hur svenska myndigheter arbetar och svårigheterna med att tolka de sociala koderna, var tufft i början, minns Anna. Det handlar ju inte om att bara vara snäll eller politiskt korrekt. Det handlar också om att göra bra affärer Sveriges utveckling till ett mångkulturellt samhälle och de moderniserade reglerna för arbetskraftinvandring har gjort det mycket lättare för mig att rekrytera rätt kompetens. Utan vårt medvetna mångfaldsarbete hade verksamheten aldrig utvecklats på det sätt den gjort. Man kan faktiskt säga att det har varit en överlevnadsstrategi. Det handlar ju inte om att bara vara snäll eller politiskt korrekt. Det handlar också om att göra bra affärer, konsta terar Anna. Vi är stolta och glada över utmärkelsen. Det ger extra energi inte minst till det arbete vi har framför oss, avslutar Anna Rachid.

Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 159 Hållbara färdsätt för en attraktiv och hållbar stad 2008 Inbjudan till seminarium 26 november i Norrköping Hållbara färdsätt för en attraktiv och trygg stad Stadens struktur och planering påverkar människors rörelsemönster och behovet av motoriserade transporter. Mycket av dagens samhälle har utformats med bilen som utgångspunkt. För att skapa en stad som ger utrymme för människor att röra sig i och att mötas behöver vi planera för ett minskat behov av bilen. Samtidigt får vi renare luft, mindre buller och risken för trafikolyckor minskar en attraktiv och trygg stad. Hur konkurrenskraftig är cykeln och kollektivtrafiken jämfört med bilen i Norrköping i dag? Hur kan vi planera samhället för att uppnå attraktiva miljöer där bilen inte är det mest attraktiva färdmedlet? Välkommen! Stefan Arrelid, kommunalråd Tekniska kontoret i samverkan med Nätverket för hållbara transporter Datum Plats 26 november Louis De Geer, Hemerycksalen, Norrköping Tid 13.15 16.00 Anmälan senast den 21 november till: tina.vennerholm@norrkoping.se seminariet är kostnadsfritt. Frågor Mikael Appelberg, 011-15 12 28 Tina Vennerholm, 011-15 11 83 Program 13.15 Inledning, Stefan Arrelid, kommunalråd 13.20 Tillgängligheten i Norrköping, Lisa Herland, tekniska kontoret Cykel och kollektivtrafik jämfört med bilen Ett av våra mål är att fler ska välja mer hållbara transporter såsom gång, cykel och kollektivtrafik. Det är angeläget att minska restiderna med dessa färdmedel, så att skillnaden blir så liten som möjligt i jämförelse med bil. Lisa Herland presenterar en tillgänglighetsanalys som visar hur konkurrenskraftig cykeln och kollektivtrafiken är som färdmedel gentemot bilen, när det gäller arbetspendling inom Norrköping i dag. 13.45 Bilsnål samhällsplanering, Linda Kummel, Lunds kommun Från miljöprojekt till ordinarie verksamhet Lunds kommun har i projektet Bilsnål samhällsplanering undersökt möjligheterna att implementera bilsnål planering i befintliga planeringsoch exploateringsprocesser. Linda Kummel, samhällsplanerare från stadsbyggnadskontoret i Lund, berättar om hur de i Lund planerar för att uppnå attraktiva miljöer som är tillgängliga med bil, när det behövs, men där bilen inte är det mest attraktiva färdmedlet. 14.30 Workshop inklusive kaffepaus Under hösten 2008 arrangerade nätverket tillsammans med tekniska kontoret ett seminarium under temat hållbar samhällsplanering. Målgruppen var anställda och förtroendevalda i kommunen som berörs av samhällsplaneringsfrågor. Kommunalråd Stefan Arrelid inledde eftermiddagen med en grund inför kommande föredragningar hållbar utveckling ur perspektiven socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Tillgängligheten i Norrköping cykel och kollektivtrafik jämfört med bilen Lisa Herland från tekniska kontoret visade resultat från en studie av tillgängligheten för cykel- och kollektivtrafik i jämförelse med bilen. Tillgängligheten i det här fallet handlar om tid. Bilsnål samhällsplanering från miljöprojekt till ordinarie verksamhet Linda Kummel, projektledare för projektet Bilsnål samhällsplanering i Lund fortsatte seminariet med en presentation av framgångar och problemställnigar som de stött på under projekttiden. Workshop Deltagarna fick även tillfälle att diskutera runt ämnet bilsnål samhällsplanering och hållbara transporter. Trots den korta tid som vi hade till diskussion lyftes många intressanta idéer fram av deltagarna. 15.10 Bilsnål samhällsplanering fortsätter 15.50 Avslut, Stefan Arrelid

160 Aktivteter Del 5. Mer vetande bilaga till slutrapport Klimp 2004-2008 Inbjudan till seminarium 26 november i Norrköping Hållbara färdsätt för en attraktiv och trygg stad Stadens struktur och planering påverkar människors rörelsemönster och behovet av motoriserade transporter. Mycket av dagens samhälle har utformats med bilen som utgångspunkt. För att skapa en stad som ger utrymme för människor att röra sig i och att mötas behöver vi planera för ett minskat behov av bilen. Samtidigt får vi renare luft, mindre buller och risken för trafikolyckor minskar en attraktiv och trygg stad. Hur konkurrenskraftig är cykeln och kollektivtrafiken jämfört med bilen i Norrköping i dag? Hur kan vi planera samhället för att uppnå attraktiva miljöer där bilen inte är det mest attraktiva färdmedlet? Välkommen! Stefan Arrelid, kommunalråd Tekniska kontoret i samverkan med Nätverket för hållbara transporter