Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer



Relevanta dokument
Kolorektal cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Cancer i kvinnliga könsorgan

Urinblåsecancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Lungcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst- och Prostatacancer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen

Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård

Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Analys av kostnader för cancervård

Jessica Wihl onkolog/ gynonkolog Medicinsk rådgivare RCC Syd

Cancervårdsprocesser Utdata från VAS. Iréne Eriksson o Bengt Sallerfors, Hallands sjukhus

Barncancer. Ett växande problem

Ingela Fröjdh, Skånevård Sund, Region Skåne Anna Egonsson, Landstinget, Kronoberg (Ralph Dahlgren, Landstinget, Kronoberg)

Beräkningsunderlag. för andel cancerpatienter som genomgått SVF Version 2.1

Kvalitetsdata i cancervården

Kvalitetsdeklaration Statistik om nyupptäckta cancerfall 2016

Bättre cancervård med patienten i fokus

Kvalitetsregister för prostatacancer. Diagnosår 2003

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Data för de utvalda personerna från Tumörregistret har kompletterats genom tillgång till data enligt följande:

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december Medellivslängden i Sverige Åldersstruktur Epidemiologi

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

DRG och dess användningsområden

Vi bygger för cancervården

Satsning på cancervården

HSN G 4 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Patienter i specialiserad vård 2007

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Mag- och tarmförbundet. Tarmcancerrapporten 2012/13

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälso- och sjukvård A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

TELEFONLISTA FUNKTION KOORDINATORER STANDARDISERADE VÅRDFÖRLOPP (SVF) SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson.

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010

Nivåstrukturering, standardiserade vårdförlopp m.m. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

Svensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik

Cancer Incidence in Sweden HS0105

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Läkemedelskostnader under 2007 i Region Skåne

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Kvalitetsdeklaration Statistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2016

HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun

Införandet av standardiserade vårdförlopp i VGR. Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen

Sjukdomar i sluten vård HS0110

Kvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund SR

Södra sjukvårdsregionen

Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, Nils Janlöv, Vårdanalys

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Inledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Statistik om sjukdomar behandlade i sluten vård 2015

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Peniscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne

Resultatbudget (Mkr) progn

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Hur lång tid behöver jag vänta innan jag får komma till specialist? Hur lång tid tar det innan jag får besked om min diagnos? Att mäta i realtid

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan

Transkript:

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26

Cancersjukdomar sex olika sammanfattning.doc 2 Bakgrund I en rapport Tumörsjukdomar i Skåne 2004-2005 daterad 2006-02-08 visades uppgift om vårdkontakter och kostnader för patienter med cancersjukdom i Skåne. Materialet kom från patient- och befolkningsregister för Skåne. En annan rapport Tumörsjukdomar kan tidiga symtom och tecken bidra till tidigare diagnos och behandling daterad oktober 2006 visar vårdkontakter och diagnoser före insjuknande. Dessa båda rapporter hämtade uppgifter från patientregister i Skåne. Nu finns nya data genom att uppgifter från patientregister samordnas med uppgifter från det Regionala Tumörregistret i Södra regionen. Data ges för sex olika cancerformer. Dessa täcker totalt ca 2/3 av incidensen av cancer. Rapporterna, en för respektive cancerform, innehåller ett flertal tabeller, varav en del är stora. Det är för att basmaterial ska finnas i samma dokument. Syfte Syftet är att ge underlag för dimensionering och lokalisering av vård. Därför presenteras materialet så att producenter av vård - Region Skåne och dess olika förvaltningar - ska kunna bedöma nuvarande och framtida behov av resurser för denna vård. Materialet bör kunna granskas och diskuteras av specialister. Läsanvisning I rapporterna visas för personer som insjuknat (incidens) olika kalenderår deras vård per kalenderår. Det gör att man kan följa en insjuknad population, t ex 1999, med deras vård under varje år därefter. För de som insjuknat senare år kan man dessutom finna deras vård före insjuknande. Detta ger underlag att beräkna förändringar över tiden för nyinsjuknade personer. Så dessa data visas vård för en population över tiden. Men materialet visar också vårdens omfattning olika kalenderår för alla som insjuknat både före och efter detta kalenderår (prevalens). All vård t ex 2004 visas för alla som insjuknat hela perioden 1999 2004. Så dessa data visar vård ett kalenderår för alla som insjuknat före, under (och efter) detta år. Några resultat Kolorektalcancer, lungcancer och prostatacancer ökade under perioden. De flesta personer hade kontakt med primärvården såväl före som efter insjuknande. I alla cancerformer fanns ett stort antal vårdkontakter både i öppen och sluten vård. Jämfört med befolkningen i motsvarande ålder var kostnader och vårdsökande 3 8 gånger högre för personer som insjuknade i redovisade cancerformer.

Cancersjukdomar sex olika sammanfattning.doc 3 Personer med cancer hade också i hög grad vård för andra sjukdomar. Omfattningen av detta visas i rapporterna. Under 2005 var den totala kostnaden för Skåne ca 1,2 mdr för personer som tidigare insjuknat i redovisade cancerformer. Av detta avsåg ca hälften vård för angiven cancerdiagnos. De större sjukhusen tar hand om huvuddelen av vården. Materialet visar fördelning av vårdinsatser mellan sjukhusen både i det akuta skedet och åren därefter. Materialet kan användas för att bedöma lokalisering till olika sjukhus. Inom cancervården utvecklas nya mediciner vilket kan påverka kostnaderna framöver. Därför bör detta material kompletteras med data för läkemedel som en bas för att bättre kunna bedöma den framtida utvecklingen. Då kan här framtaget material också användas för att simulera olika utvecklingslinjer. Fortsatt arbete Ett fortsatt arbete Vårdkontakter ur ett kvalitetsperspektiv bör göras med ett patientfokus.

Cancersjukdomar sex olika sammanfattning.doc 4 Material och metod I rapporterna ges ett underlag från det regionala tumörregistret för definition av patienter med cancerdiagnos för perioden 1999-2004. Materialet omfattar Södra sjukvårdsregionen. Följande diagnoser ingick i underlaget: ICD10: C18-C21 Kolorektal cancer (ICD7: 153-154) ICD10: C34 Lungcancer (ICD7: 1621) ICD10: C50 Bröstcancer (ICD7: 170) ICD10: C51-C56 Cancer i kvinnliga könsorgan (ICD7: 171, 172, 174, 1750, 176) ICD10: C61 Prostatacancer (ICD7: 177) ICD10: C67 Urinblåsecancer (ICD7: 1810, 1816) Totalt omfattade registret 32 673 anmälda tumörer. Patientens ålder definierades som den ålder patienten hade vid ingången av året för tumöranmälan. Hemort definierades som den hemort patienten hade vid den tidsmässigt första tumöranmälan. Hemorter delades in i län samt sjukvårdsdistrikt i Skåne. Dessa uppgifter gäller per cancerform. I rapporterna visas fördelning av antal anmälda fall per sjukhus och år och antal anmälda personer per hemort och år. I det regionala tumörregistret krypterades personnummer med den nyckel som används i Region Skåne. Uppgifter om patienter länkades därefter till vårdregister i Region Skåne för perioden 1999-2005. För perioden 1999-2005 visas antal vårdkontakter i sluten och öppen vård i Region Skåne. Beräkningar görs också per insjuknad person, men då enbart för bosatta i Skåne. För detta material ges också uppgift om sjukhus. Vid kolorektal cancer anmäldes i vissa fall flera tumörer vid samma tillfälle. Vid bearbetningar mot patientregister användes dock endast en anmälan per person. Den definierades som den tidsmässigt första anmälan.

Cancersjukdomar sex olika sammanfattning.doc 5 Resultat Tumörregistret Antal anmälda tumörer Antal anmälda tumörer var totalt under perioden 32 673. Av dessa anmäldes 9,3 procent från sjukhus i Blekinge, 9,7 procent från sjukhus i Kronoberg, 7,0 procent från sjukhus i Södra Halland och 73,8 procent från sjukhus i Skåne. Från övriga Sverige fanns 86 anmälningar. Per cancerform visades följande antal: Kolorektal cancer 6 435 anmälningar. Dessa ökade ca fem procent årligen under 2000- talet. År 1999 var dock antalet på samma nivå som år 2004. Lungcancer 3 684 anmälningar. Dessa ökade ca 12-13 procent per år 2003 och 2004. Bröstcancer 7 631 anmälningar. Antalet var stabilt under perioden med undantag för år 2004 då det fanns en ökning ca 10 procent. Cancer i kvinnliga könsorgan 3 025 anmälningar. Antalet var stabilt under perioden. Prostatacancer 9 397 anmälningar. Dessa ökade ca 5-10 procent per år. Urinblåsecancer 2 501 anmälningar. Antalet var stabilt under perioden. Antal personer I materialet ingick 31 998 personer med de definitioner som visades ovan (samma person kan förekomma i fler än en av respektive cancerform, faktiskt antal personer var 31 377). En jämförelse gjordes mellan Kronobergs, Blekinge och Södra Hallands län samt sjukvårdsdistrikt i Skåne, där antal insjuknade per område standardiserades för ålder och kön i befolkningen. Den visade: Kolorektalcancer: Incidensen var högre i Blekinge län och Nordöstra distriktet i Skåne Lungcancer: Incidensen var högre för Sydvästra distriktet i Skåne Bröstcancer: Incidensen var högre för Sydvästra och Mellersta distrikten i Skåne Cancer i kvinnliga könsorgan: Incidensen var högre för Nordöstra distriktet i Skåne Prostatacancer: Incidensen var högre för Mellersta distriktet i Skåne Urinblåsecancer: Incidensen var högre för Sydvästra distriktet i Skåne

Cancersjukdomar sex olika sammanfattning.doc 6 Vård före och efter insjuknande Andel personer med vårdkontakt Antal personer med hemort i Skåne var totalt 23 008 i hela materialet. Vissa personer hade mer än en av visade cancerformer och förekommer mer en än gång. Antalet personer beräknat per cancerform var då 23 476. I alla cancerformerna hade över 80 procent kontakt med vården åren före insjuknande. För bröstcancer var andelen ca 90 procent. Åren efter insjuknande hade nästan samtliga vårdkontakt, beräknat på årligen överlevande personer. Andelen som hade kontakt med primärvården var för kolorektalcancer ca 75 procent åren före insjuknande och ca 90 procent året för insjuknande och åren därefter, beräknat på årligen överlevande personer. För lungcancer var andelen före ca 75 procent, året för insjuknande ca 90 procent och åren efter ca 80 procent. För bröstcancer var motsvarande andelar 75 (åren före), 90 (insjuknandeår) respektive 85 (åren därefter) procent. För cancer i kvinnliga könsorgan var andelen 70, 90 respektive 85 procent och för prostatacancer 70, 95 respektive 90 procent. Dessa tal gällde också för urinblåsecancer. Det fanns således inte några stora skillnader mellan cancerformerna i avseende av patienternas kontakt med primärvården. Talen var relativt höga redan före insjuknande, varför en ökad observans på tidiga tecken kan vara möjlig i primärvården. Antal vårdkontakter De vårdkontakter som här redovisas beräknas för alla insjuknade i respektive cancerform, trots att, under en längre period, en del personer avlider. Men materialet visar det antal vårdkontakter som under en definierad period gäller för gruppen nyinsjuknade under ett år. Under en period för insjuknandeåret och sex år därefter hade personer med kolorektalcancer ca 5 vårdtillfällen per person. Summan av vårdtillfällen under året före insjuknade, insjuknandeåret och året efter var 3,2 3,5 per person. För öppen vård var antal läkarkontakter per person ca 40 under insjuknandeåret och sex år därefter. För treårsperioden före, under och efter insjuknande var antalet ca 20 per person. För övriga cancerformer var motsvarande antal kontakter per person: Lungcancer 5,0 (sju år) respektive 4,5 (tre år) vårdtillfällen samt 30 respektive 20 läkarbesök Bröstcancer 4,0 respektive 2,5 vårdtillfällen samt 45 respektive 25 läkarbesök Cancer i kvinnliga könsorgan 6,0 respektive 4,0 vårdtillfällen samt 45 respektive 25 läkarbesök Prostatacancer 4,0 respektive 1,8 vårdtillfällen samt 40 respektive 20 läkarbesök Urinblåsecancer 6,0 respektive 4,0 vårdtillfällen samt 50 respektive 25 läkarbesök

Cancersjukdomar sex olika sammanfattning.doc 7 Bröstcancer och prostatacancer visade lägre tal än övriga cancerformer medan urinblåsecancer och cancer i kvinnliga könsorgan visade högst tal. För öppen vård finns i rapporterna också uppgift om kontakter i primärvården. I respektive rapport visas också antal vårdkontakter hos annan vårdpersonal än läkare. Kostnader För respektive cancerform redovisades kostnader under år 2004 för de patienter som insjuknat under en sexårsperiod (insjuknandeår och de fem föregående åren, se Tabell XVII i respektive rapport). Dessutom redovisades kostnader år 2005 för insjuknade under en sjuårsperiod, med en något annorlunda beräkningsmetod (Tabell XXIX i respektive rapport). Nedan visas dessa kostnader (år 2004 för insjuknade under en sexårsperiod respektive år 2005 för insjuknade under en sjuårsperiod) - kolorektalcancer 280 310 mkr - lungcancer 160 160 mkr - bröstcancer 250-285 mkr - cancer i kvinnliga könsorgan 110-120 mkr - prostatacancer 270 315 mkr - urinblåsecancer 90 105 mkr Med de kostnader som gällde för vård år 2005 kan ungefärliga kostnader beräknas per insjuknad 2004 för en period som omfattar året för insjuknande och de följande sex åren. Beräkningen grundas på det underlag som visas för de som insjuknat tidigare under perioden. Den totala kostnaden per person under en sjuårsperiod i 2005 års kostnadsläge blir då: - kolorektalcancer ca 440 tkr per person - lungcancer ca 300 tkr per person - bröstcancer ca 320 tkr per person - cancer i kvinnliga könsorgan ca 340 tkr per person - prostatacancer ca 250 tkr per person - urinblåsecancer ca 340 tkr per person Kostnader per person under året före insjuknande, insjuknandeåret och året efter insjuknande beräknades och var för de som insjuknade år 2004: - kolorektalcancer 20 tkr året före insjuknande, 170 tkr insjuknandeåret och 90 tkr året efter - lungcancer 20 tkr året före insjuknande, 170 tkr insjuknandeåret och 70 tkr året efter - bröstcancer 10 tkr året före insjuknande, 90 tkr insjuknandeåret och 65 tkr året efter - cancer i kvinnliga könsorgan 10 tkr året före insjuknande, 140 tkr insjuknandeåret och 60 tkr året efter

Cancersjukdomar sex olika sammanfattning.doc 8 - prostatacancer 20 tkr året före insjuknande, 80 tkr insjuknandeåret och 70 tkr året efter - urinblåsecancer 20 tkr året före insjuknande, 100 tkr insjuknandeåret och 70 tkr året efter Vård med diagnosen som huvuddiagnos I de olika rapporterna ges uppgifter om de vårdtillfällen, besök hos läkare och kostnader där respektive tumörsjukdom var huvuddiagnos vid vårdkontakten. Samtliga besök hos läkare hade dock inte uppgift om diagnos, vilket främst gällde primärvård före år 2004. När uppgifter om totalt antal vårdkontakter och kostnader jämförs med motsvarande uppgifter i diagnosen ges en uppfattning om all övrig vård för respektive patientgrupp. Omfattningen var klart mycket större än för hela populationen i motsvarande åldersgrupper (se nedan under rubriken Vård jämfört med hela befolkningen ). Vård vid sjukhus Omfattning av vården 2004 för nyinsjuknade samma år och 2005 för alla insjuknade 1999-2004 beräknades och fördelades per sjukhus. Dessa tal ger en uppfattning om volymer dels i den mer akuta fasen (insjuknandeåret), dels åren därefter. En viss skillnad ses för vissa cancerformer. Sammantaget har alla cancerformer en koncentration till de stora sjukhusen. Den ungefärliga andelen (procent) vårdkontakter i sluten vård var vid de stora sjukhusen (första siffran anger andel av totalt antal vårdtillfällen och andra siffran andel av vårdtillfällen där diagnosen var huvuddiagnos). Cancerform Lund UMAS Helsingborg Kristianstad Totalt större sjukhus Kolorektalcancer 26-31 24-22 13-14 14-12 77-79 Lungcancer 25-35 30-31 13-7 9-9 78-81 Bröstcancer 30-39 27-20 14-15 8-9 80-82 Cancer i kvinnliga könsorgan 44-58 19-15 11-8 10-10 85-91 Prostatacancer 23-24 25-26 14-13 10-11 72-75 Urinblåsecancer 24-28 28-26 14-15 13-11 78-79 Anm. Större sjukhus = Lund, UMAS, Helsingborg och Kristianstad Motsvarande uppgifter ges i de olika rapporterna för öppen vård och kostnader. Dessutom ges underlag för de mindre sjukhusen.

Cancersjukdomar sex olika sammanfattning.doc 9 Överlevnad För de som insjuknade de olika åren ges uppgifter om andel överlevande för den period där det finns data. I viss mån kan förändringar för insjukandeåret och året därefter utläsas men den studerade perioden är något kort för det. Andelen överlevande under en femårsperiod (inkluderande insjuknandeåret) var: - kolorektalcancer ca 50 procent - lungcancer ca 15 procent - bröstcancer ca 80 procent - cancer i kvinnliga könsorgan ca 60 procent - prostatacancer ca 70 procent - urinblåsecancer ca 55 procent Vård jämfört med hela befolkningen För samtliga cancerformer visades stora skillnader i antal vårdkontakter och kostnader jämfört med hela befolkningen i motsvarande åldersgrupper. Kvoten per person mellan personer som insjuknade i cancer (insjuknandeåret samt året efter) jämfördes med befolkningen för vårdtillfällen, läkarbesök och kostnader: Cancerform Kvot vårdtillfällen Kvot läkarbesök Kvot kostnader Kolorektalcancer 5,41 2,71 7,38 Lungcancer 8,30 2,94 7,51 Bröstcancer 5,37 3,33 5,73 Cancer i kvinnliga könsorgan 8,73 3,34 7,01 Prostatacancer 2,74 2,39 3,35 Urinblåsecancer 6,58 2,89 5,11

Cancersjukdomar sex olika sammanfattning.doc 10 Utveckling de närmaste åren Utifrån detta material kan vårdbehov beräknas för de närmaste åren. Det bör analyseras av företrädare för de olika verksamhetsområdena. Då bör tillföras kunskap om förväntade förändringar i behandlingsmetoder, förväntad förändring av incidens och förväntad förändring av överlevnad. Det ger underlag för att diskutera vårdstruktur vård vid och utanför sjukhus samt lokalisering av vård till olika sjukhusen. I delrapporterna för respektive cancerform finns sådant material. För befolkningen i Skåne visas vård 2005 för insjuknade under perioden 1999-2004 plus vård 2004 för insjuknade 2004. Därmed ges omfattning av vård under ett år för en population som insjuknat samma år samt de föregående sex åren. Nedan visas kostnaden dels för befolkningen i Skåne, dels för en motsvarande population om 100 000 invånare. - kolorektalcancer 308 mkr resp 27 mkr - lungcancer 159 mkr resp 14 mkr - bröstcancer 285 mkr resp 25 mkr - cancer i kvinnliga könsorgan 121 mkr resp 10 mkr - prostatacancer 314 mkr resp 27 mkr - urinblåsecancer 105 mkr resp 9 mkr Den totala kostnaden under ett år för de som insjuknat i de här beräknade cancerformerna var således ca 1,2 mdr för Skåne. Då bör noteras att ca 5 procent av populationen fanns i fler än en cancerform. För dessa räknades samma vård mer än en gång. Å andra sidan förekom också vård för personer som insjuknat före 1999, vilken ej är beräknad. Kostnaden för vård i huvuddiagnosen beräknades till 538 mkr. Här förekom ingen dubbel beräkning, men en del vårdkontakter saknade diagnos, varför uppgifterna är något för låga. Fördelningen per cancerform var: - kolorektalcancer 125 mkr - lungcancer 75 mkr - bröstcancer 112 mkr - cancer i kvinnliga könsorgan 66 mkr - prostatacancer 113 mkr - urinblåsecancer 47 mkr Som jämförelse kan nämnas att kostnaden för all hälso- och sjukvård för befolkningen i Skåne under år 2005 var ca 16 mdr. Omkring 8 procent av denna kostnad var således för personer med här beräknade cancersjukdomar. Gruppen (levande 2005-12-31) omfattade ca 15 000 personer, dvs ca 1,3 procent av befolkningen.

Cancersjukdomar sex olika sammanfattning.doc 11 Vård i Skåne för insjuknade i andra län I rapporterna visas omfattningen av vård i Skåne för personer bosatta i angränsande län. Uppgifter om vård i hemlänen saknas, med undantag för sluten vård i Blekinge 2003-2005. Kommentarer Materialet visar vård för patienter med sex vanliga former av cancer. Eftersom det innehåller data för sju år ger det visst underlag att bedöma trender och kan användas vid beräkning av vårdens utveckling framåt i tiden. Då bör man ta hänsyn till förändringar i Incidens Överlevnad Vård och omsorg (inklusive läkemedel samt ev också kommunala åtaganden) Vårdutnyttjande kan också bedömas utifrån insatser och resultat per patient. I ett sådant arbete, Vårdkontakter ur ett kvalitetsperspektiv, kan göras ytterligare preciseringar av t ex tumörutbredning och uppdelning inom cancerformer.