Kriminalvårdens brottsofferperspektiv runt klienter dömda för sexualbrott och problematik med våld i nära relation
En dag i taget, ingjuta mod. Mycket är förstört i livet genom övergreppen, ingen människa kan i djupet ana, alla skikt berörs /Inger mamma till Lisa
Vad ska jag prata om?- varför? Hur? Vi behöver veta en del. Vi behöver veta vad vi kan göra.
5% eller 70000 unga personer i Sverige upplever att dem inte fritt får välja sin partner/ gift mot sin vilja 10% av barnen har bevittnat våld mot en annan familjemedlem, 5% gör det ofta, flera av dessa barn blir själva slagna/ kommittén mot barnmisshandel
7-8% av kvinnorna i Sverige har någon gång under sin barndom utsatts för sexuella övergrepp, motsvarande siffra för män är 1-3 % (Svedin, 1999) 23% av sexualbrotten i Sverige anmäls (NTU 2011) 26% av sexualbrotten sker i offrets eller gärningspersonens hem (BRÅ 2008)
Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Bild:S.Medina
Varför går hon inte????? Skadad självbild Destruktiv relation, symbiotiska bindningar Rädsla, dödshot Beroende Heder Ambivalens Ojämlikhet Våldets normaliseringsprocess
Våldets normaliseringsprocess När det onormala blir normalt En del av svaret kring varför kvinnan inte lämnar den destruktiva relationen återfinns i normaliseringsprocessen som ytterst handlar om att onormala inslag blivit det normala för den som blir utsatt. Hon slutar att reagera på det absurda eftersom det representerar hennes vardag. Ofta karaktäriseras normaliseringsprocessen av oerhört starka växlingar mellan ytterligheter såsom våld och värme, separation och återförening.
Tystnadens kultur Hear no evil See no evil Speak no evil
Arbetet med förövaren Bild: J.Brink
Risk, need and responsivity-rbm Prioritera insatser mot klienter med högst risk Identifiera och arbeta med klientens individuella riskfaktorer för återfall i brott Insatserna skall vara adekvat konstruerade för att ha god effekt
En våldtagen kvinna berättar När jag träffar personalen i brottsofferslussen var det först som om jag var tvungen att prata två språk, ett till personalen och ett till min man, jag sa olika saker, jag kan inte säga sanningen till min man, domstolen har varit och han vet vad han gjort mot mig, jag har anmält honom och han fick ett straff, han sitter här nu, det är bättre att jag får träffa honom och få reda på om vi kan bo tillsammans igen eller om han fortfarande har det där problemet, annars kommer han ut och vi har inte pratat om det och då kan ingen skydda mig
Ett (o)möjligt arbete? Möjligt, omöjligt eller rent av en förutsättning Arbetet med förövaren- brottsofferhänsyn Risker vid beaktande av ett fokus- Ensidigt behandlingsarbete? Hur förmår vi klienten att ta ansvar för sina problem? Hur kan en drabbad person läka?
Betydelsen av att få mötas Avlasta skuld Ta position för sig själv Möjliggöra separation och förflytta fokus Bryta tystnadens kultur Finna nya redskap i kontakten Praktisera behandlingsinsikter Motverka destruktiva arenor
Möjliggöra möte mellan offer och förövare Möten och kontakt på goda grunder En kontakt som inte varit möjlig eller destruktiv utan brottsoffersluss Offerperspektivet i grunden Underlätta, stödja och bidra med nya redskap för båda parter
Brottsoffersluss Möten Utredning
Bakgrund och Utveckling av ett brottsofferperspektiv Från brott till brottsoffersluss Medel från brottsoffermyndigheten Hederspris BRÅ internationell tävling GD beslut 2007 om spridning av arbetssättet Handlingsplan nätverk sexualbrott/vin En del av Kriminalvårdens ordinarie verksamhet Regeringsuppdrag mot unga och våldsamma män
Förhindra återfall i brott Skapa möjligheter under ansvar
KARTLÄGGNING Klienten Brottsoffer Kartläggningen inbegriper såväl en beskrivning av klientens problematik med fokus på risk som att identifiera brottsoffer eller andra sårbara personer som löper risker runt förövaren. Då det är klienten som är föremål för kriminalvårdens insatser ska fokus och utgångspunkten vara klientens kriminalitet.
Brottsofferkarta för sex- och relationbrottsdömda Brottsofferfaktorer: Finns brottsoffer att beakta runt klienten Kontaktförbud? Tidigare överträdelser av kontaktförbud? Vårdnad av barn? Anmälan om misstanke om missförhållande till socialtjänsten? Utsatta barn- socialtjänstens beskrivning av barnets behov? Utlåtande från annan extern aktör? Brottsoffers och barns geografiska bostadsort (förutsatt att det inte är en skyddad uppgift)? Klientfaktorer: Risk- och behovsbedömning? Risknivå, relevanta riskfaktorer att beakta ur brottsoffersynpunkt? Ref. Kumla riskbedömning/rättspsyk/övr aktmaterial? Klientens inställning till dom och brottsoffer? (häkte brottsrubricering) Motivation till förändring? Inställning till att delta/deltagande i relevant programverksamhet? Gemensam bild av klienten eller övriga uppgifter? Utredare och datum:
Upprätthållandet av ett Brottsofferperspektiv kräver kunskap om och beaktandes av Förövarpsykologi Kunskap om offrets utsatthet (viktomologi) Juridik-lagrummets möjligheter och begränsningar Barnperspektiv och synen brottsoffer i kriminalvården Ledningens ansvar och roll Klientbeslut genom hela verkställigheten
Risker i kontakt med förövaren Otillbörlig påverkan Våldtäkt Fysiskt våld Stigmatisering Barn som används som redskap Brister i bemötandet från personal, förakt & oförståelse
Vem är brottsoffer?
1 kap. 5 FARK Fängelse Med brottsoffer avses en person som har utsatts för brott av en intagen, om brottet har riktats mot offrets liv, hälsa, frihet eller frid och den intagne avtjänar straff för brottet, ett barn som är närstående till en intagen och som har bevittnat när den intagne utövat våld eller begått andra övergrepp, och ett barn som har bevittnat när en intagen har utövat våld eller begått andra övergrepp mot en person som är närstående till barnet.
Dödligt våld i nära relation
Barn till kvinnor som fallit offer för dödligt våld i nära relation /Lysell Barnen löper 3 ggr så hög risk att senare utveckla allvarlig psykisk störning, begå självmordsförsök och utveckla missbruk samt att senare i livet dömas för våldsbrott av något slag Barnen löper 4 ggr så hög risk för att senare begå självmord Barnens prognos tycks inte påverkas i de fall då fadern tar sitt eget liv. Prognosen är dock sämre för de barn där barnet förlorar sin förälder före 15 års ålder.
Mer behöver göras för dessa barn generellt Barnen behöver identifieras
FN:s BARNKONVENTION FNs konvention om barnets rättigheter Antogs av generalförsamlingen 1989 och ratificerades av Sverige 1990. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.
Barnkonventionen 193 stater, bindande, mest ratificerad av alla konventioner 4 principer: barnets bästa alltid i främsta rummet, respekt för barnets vilja, icke-diskrimineringsprincipen och rätten till liv, överlevnad och utveckling. Definition av barn Barnrättskommittén Concluding observations Två tilläggsprotokoll Försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi
Ett barns perspektiv?
Ett barn(s)perspektiv förpliktigar Förbjudet att höra men inte lyssna, att bjuda in men inte ta in /Överlien Demoniseringens effekter Nyansera bilden Subjektets upplevelser
Synen på barn och föräldraskap Förhållningssätt i barnfrågor Barn som brottsoffer Särskild kunskap om utsatta barn
Barn berättar inte för att försätta sig i en svår situation utan för att komma ur den Monica Dahlström-Lannes
Offerproblematik-varför berättar inte barnet? Hear no evil Berättar sällan självmant Behöver lång tid See no evil Enbart det som finns dokumenterat Saknar ord Ej medvetna Speak no evil Skam, skuldkänsla Hot, rädda för konsekvenserna
Skadeverkningar Övergreppens natur Tid Relation till förövaren Dokumentation av övergrepp
Att vara utsatt.. Att det inte längre är som det brukar vara Ledsen Arg Skam-äckel Att känna sig annorlunda.. Koncentrationssvårigheter Deppression och självskadebeteende Sexualiserat beteende Självdestruktivitet Isolering Tillitsbrist och förvirring -vem kan man lita på?
Ett barns mönster för framtida interaktioner med andra grundläggs genom vårdgivarens förmåga att fungera som en trygg bas. Detta är avgörande för hur den inre arbetsmodellen för relaterandet senare kommer att se ut
Barn i Kriminalvård? Bild:J.Brink
Barns rätt till kontakt med sin förälder Barns rätt till skydd från sin förälder
Barns rätt i kontakten med kriminalvård Föräldrautbildning Kontakt med förälder Besöksmiljön Identifierar utsatta barn runt klienterna Barnmisshandel dokumentation och relevanta insatser Generellt ställningstagande för våldsutsatta barn? SoL anmälan vid misstanke om missförhållanden Formell klagan - IVO
Juridik utan psykologi är galenskap August Strindberg Bild: J.Brink
Umgänge utan beaktandes av brottmålsdom
Föräldrabalken 6 kap Barn har rätt till omvårdnad, trygghet, och en god fostran. Beh med aktning för sin person får ej utsättas för bestraffning eller annan kränkande behandling (1983:47) Den som har vårdnaden ska tillgodose barnets behov, Barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömning av vad som är bäst för barnet ska fästas särskild vikt vid risk för att barnen, el annan i fam, utsätts för övergrepp el att barnet olovligen förs bort el hålls kvar el annars far illa Barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn till barnets vilja-ålder och mognad
Vidare 7/ föräldrabalk Om en förälder vid utövande av vårdnaden gör sig skyldig till missbruk, försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa el utveckling ska rätten besluta om ändring i vårdnaden. Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna och den ena brister enl ovan ska rätten anförtro vårdnaden åt den andra föräldern ensam.
S verkar i och för sig glad och frimodig och syntes delta med glädje i de sexlekar som regisserats av G och hans sätt att ta i flickan kan inte anses ha inneburit något egentligt tvång
Från 8 till 4 år och 6 månader.. Förhållandena är också speciella på så sätt att övergreppen utförts av personer som kunnat kontrollera sitt handlande. Kvinnorna har alltså kunnat ta hänsyn till barnen på ett annat sätt än en gärningsman vars handlande styrs av en önskan att få sexuell tillfredställelse
Hur uttrycker vi oss? Barnpornografi? Mindre allvarligt brott? Samlag med underårig? Brott av normalgraden? Barnsexturism? Trasslig skilsmässa -VIN Problemfylld relation -VIN
Hanna Harnesk Leg.psykolog, nationell samordnare för brottsofferperspektiv runt målgruppen sexoch relationsbrottsdömda 031-7528875 Hanna.harnesk@kriminalvarden.se