Betänkande om juridiskt kön och medicinsk könskorrigering SOU 2014:91

Malmö stad Beredningen för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter 1 (2) Datum 2015-09-16 Diarienummer STK-2015-556 Kommunstyrelsen Betänkande om juridiskt kön och medicinsk könskorrigering SOU 2014:91 STK-2015-556 Ordförande yrkar följande tillägg i yttrandet: Malmö stad anser att i en ytterligare utredning om det juridiska könet bör könsöverskridande identitet eller uttryck beaktas. Med utgångspunkt i det komplexa ansvar som lagförslaget innebär för socialtjänsten för bedömningar och potentiell konflikthantering mellan den unge och deras vårdnadshavare, i de fall de inte är eniga om den ungas beslut att ändra juridiskt kön, bedömer Malmö stad att det är avgörande att kommunen ersätts enligt finansieringsprincipen då detta kommer att kräva stärkta insatser, såväl förebyggande som uppföljande, krav på ökad tillgänglighet och inte minst specialiserad kompetenshöjning på området. Krav på förstärkt lokal samordning som garanterar motverkande av godtyckliga beslut är också av stor vikt. Beredningen för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter föreslår kommunstyrelsen att besluta att för Malmö stad avge yttrande till Socialdepartementet i enlighet med beredningens förslag. För demokratiberedningen Ordförande Nils Karlsson Sekreterare Lisa Janzon

2 (2)

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (3) Datum 2015-09-17 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2015-556 Yttrande Till [Här fyller du i mottagare] Remiss från Socialdepartementet - Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Svar senast 14 september 2015 SOU 2014:91 Kommunstyrelsen föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Socialdepartementet har berett Malmö stad möjlighet att yttra sig över betänkande Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering med förslag om ändrad lagstiftning rörande åldersgräns för fastställelse av könstillhörighet (SOU 2014:91). Kommunstyrelsen får i anledning härav anföra följande. Yttrande Generella kommentarer till utredningens förslag Malmö stad ställer sig överlag, med nedan redovisade kommentarer och undantag, bakom förslaget på ändrad lagstiftning rörande sänkt åldersgräns för fastställelse av könstillhörighet, utifrån att det bidrar till stärkt skydd för barnets och den unges rätt till privatliv, rätten till självbestämmande och integritet. Förslaget är i linje med Malmös antagna kommunfullmäktigemål, Strategisk Plan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad och Strategi för arbetet för sexuell hälsa. Det faller inom ramen för Malmös pågående arbete för ett förstärkt barnrättsperspektiv i stadens alla verksamheter, tjänster och service samt det pågående arbetet med likabehandlingsplaner i alla stadens skolor. Malmö stad ställer sig bakom BO:s särskilda yttrande rörande förslaget på sänkt åldersgräns för tillståndsansökan för medicinsk korrigering och anser att åldersfrågan bör utredas vidare. Malmö stad anser även det avgörande att lagändringen följs av ersättning till kommunen enligt finansieringsprincipen för att täcka ökade kostnader kopplade till förstärkta insatser och

kompetenshöjning som möjliggör för socialtjänsten och andra lokala aktörer att leva upp till de kommande kraven. 2 (3) Malmö stad gör dock bedömningen att de konsekvenser som byte av det juridiska könet innebär i praktiken, så väl för individen som ur ett myndighetsperspektiv, bör utredas vidare. System som säkerställer att alla personnummerkopplade ärenden, dokument och intyg inte riskerar att falla mellan stolarna måste utvecklas, och det är avgörande att den enskilde fortsättningsvis garanteras hälso- och sjukvårdsuppföljningar på ett korrekt sätt. Malmö stad anser att i en ytterligare utredning om det juridiska könet bör könsöverskridande identitet eller uttryck beaktas Specifika kommentarer rörande ändring av juridiskt kön 14.4.5 Unga som har fyllt 15 år föreslås kunna ansöka om ändring av juridiskt kön själva I förhållande till huvudgruppen för utredningens uppdrag, unga som fyllt 15 år men inte 18 år med en önskan om att ändra juridisk könsidentitet, så är Malmö stads utgångspunkt att det inom denna grupp finns mycket olikheter, olika behov och förutsättningar för de enskilda unga att kunna tillgodogöra sig de kommande möjligheterna till större självbestämmande och anser att detta speciellt bör beaktas. Omfattande informationsspridning, stöd och samarbeten med nyckelaktörer inom civilsamhället blir därför av stor vikt för att nå ut brett, så att alla unga transpersoner, oavsett bakgrund och funktionsförutsättningar, kan ta del av möjligheten att använda sig av den utökade rätten till självbestämmande. Till exempel anser Malmö stad att målgruppen unga med olika funktionsnedsättningar, såväl fysiska som intellektuella, utgör en särskilt sårbar och utsatt grupp vars specifika förutsättningar och behov bör beaktas. 14.4.6 Skatteverket ska informera socialnämnden i vissa fall Malmö stad anser att den föreslagna bestämmelsen i socialtjänstlagen (2001:453) inte är helt förenlig med ansatsen att stärka den unges rätt till privatliv, rätten till självbestämmande och integritet. Samtidigt gör Malmö stad bedömningen att barnets rätt till skydd i detta hänseende väger tyngre och att kommunen utifrån den bedömningen kan ställa sig bakom förslaget. Malmö stad anser att fokus på stödet till den unge bör ligga på möjligheten för socialtjänsten, och andra relevanta aktörer såsom ungdomshälsan och elevhälsan, att erbjuda stöd i ett tidigare skede. Ökade möjligheter till tidigt förebyggande arbete, god tillgänglighet till socialtjänstens personal och ett aktivt utåtriktat arbete för kvalitativt stöd skulle ge socialtjänsten större möjligheter att göra en skyddsbedömning av den unge och eventuell risk för hot eller våld. Satsningar som underlättar för att den unge själv ska kunna söka och ta emot stöd bör prioriteras.

14.4.7 Barn och unga som har fyllt 12 år men inte 15 år föreslås kunna ansöka tillsammans med vårdnadshavaren Det komplexa ansvar som lagförslaget innebär för socialtjänstens bedömningar och potentiell konflikthantering mellan den unge och dennes vårdnadshavare, i de fall de inte är eniga om den ungas beslut att ändra juridiskt kön, kräver stärkta insatser, ökad tillgänglighet och inte minst specialiserad kompetenshöjning på området. Malmö stad gör bedömningen att det är avgörande att kommunen tilldelas proportionerligt statligt stöd enligt finansieringsprincipen för att möjliggöra detta. 3 (3) Specifika kommentarer rörande medicinsk könskorrigering 14.6.4 Vårdnadshavarens samtycke och den unges samtycke och mognad och 14.7 Ändring av juridiskt kön eller tillstånd till vissa ingrepp utan den ena vårdnadshavarens samtycke Med hänvisning till BO:s särskilda yttrande, vilket bland annat refererar till FN:s barnrättskommittés rekommendationer rörande oåterkalleliga beslut och behovet av att hänsyn tas till utvecklingen av barnets behov över tid, anser Malmö stad att frågan om sänkt åldersgräns för möjlighet att söka tillstånd för medicinsk korrigering, genom ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna, bör utredas vidare. Allmän kommentar rörande ekonomiska konsekvenser för kommunen Med utgångspunkt i det komplexa ansvar som lagförslaget innebär för socialtjänsten för bedömningar och potentiell konflikthantering mellan den unge och deras vårdnadshavare, i de fall de inte är eniga om den ungas beslut att ändra juridiskt kön, bedömer Malmö stad att det är avgörande att kommunen ersätts enligt finansieringsprincipen då detta kommer att kräva stärkta insatser, såväl förebyggande som uppföljande, krav på ökad tillgänglighet och inte minst specialiserad kompetenshöjning på området. Krav på förstärkt lokal samordning som garanterar motverkande av godtyckliga beslut är också av stor vikt. Ordförande [Förnamn Efternamn] [Fyll i titel] [Förnamn Efternamn] [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden]

Malmö stad Stadskontoret 1 (8) Datum 2015-08-28 Vår referens JOHANNA Sjöwall Utvecklingssekreterare johanna.sjowall@malmo.se Tjänsteskrivelse Betänkande om juridiskt kön och medicinsk könskorrigering SOU 2014:91 STK-2015-556 Sammanfattning Socialdepartementet har berett Malmö stad möjlighet att yttra sig över betänkande av utredning om juridiskt kön och medicinsk könskorrigering med förslag om ändrad lagstiftning rörande åldersgräns för fastställelse av könstillhörighet (SOU 2014:91). Utredningens förslag om ändrad lagstiftning innebär att lagen om fastställande av könstillhörighet, också kallad könstillhörighetslagen (1972:119), ersätts av två nya separata lagar, en som möjliggör ändring av det juridiska könet i folkbokföringen genom tilldelning av ett nytt personnummer och en rörande tillståndsprövning för medicinsk könskorrigering. Den nya lagstiftningen frikopplar ändringen av det juridiska könet från eventuell medicinsk korrigering och skulle ge möjlighet för unga som fyllt 15 år själva att kunna ansöka om ändring av juridiskt kön, samt ge barn och unga som har fyllt 12 år men inte 15 år möjlighet att, tillsammans med vårdnadshavaren, att ansöka om ändring av juridiskt kön. Unga som fyllt 15 skulle även ges möjlighet att söka tillstånd om medicinsk könskorrigering. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att för Malmö stad avge yttrande till Socialdepartementet i enlighet med upprättat förslag Beslutsunderlag [Här kommer namnet på de handlingar som ligger till grund för beslutsförslaget hämtas in automatiskt. Du behöver inte skriva något under denna rubrik.] Beslutsplanering KS Arbetsutskott 2015-08-24 Demokratiberedningen 2015-09-16 Beredningen för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter 2015-09-16 KS Arbetsutskott 2015-09-21 Kommunstyrelsen 2015-09-30 Ärendet Utredarnas uppdrag har varit att utreda om åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet bör ändras. Motivet till detta är att transsexualism i många fall, inte minst bland unga, in- SIGNERAD 2015-09-03

nebär ett psykiskt lidande för personen i fråga på grund av problem som denne möter i vardagen. En annan utgångspunkt är också att nuvarande lagstiftning på området inte är förenlig med Sveriges internationella åtaganden, såsom Europakonventionen, FN:s konvention om barnets rättigheter och andra mänskliga rättighetskonventioner. 2 (8) Sedan Sveriges lag om fastställande av könstillhörighet, också kallad könstillhörighetslagen (1972:119) stiftades har de mänskliga rättigheterna utvecklat en ny syn på rätten till och processen att ändra könstillhörighet. Kravet på sterilisering i den svenska könstillhörighetslagen togs utifrån denna utveckling också bort 2013. Detta innebar att krav på medicinskt ingrepp för fastställelse av ändrad könstillhörighet försvann. En ändring av en persons könstillhörighet uppfatttas istället som en process bestående av två delar, varav den ena innebär en administrativ procedur för att juridiskt fastställa ändringen, dvs. ändringen av en persons juridiska kön i folkbokföringen. Den andra delen innebär den könskorrigerande vården och behandlingen som, med undantag för vissa specifika ingrepp som regleras i könstillhörighetslagen, regleras i hälso-och sjukvårdslagen. Den administrativa ändringen, dvs. ändringen av en persons juridiska kön, har varit huvudsakligt fokus för utredningen, även om utredarna gjort tolkningen att en fördjupning även krävts gällande den medicinska ändringsprocessen utifrån att den för många transpersoner bedöms vara av stor betydelse. Betydelsen av möjligheten att ändra juridisk könsidentitet enligt betänkandet Enligt beskrivningen i betänkandet är transpersoner ett paraplybegrepp för personer vars könsidentitet eller könsuttryck alltid eller under perioder skiljer sig från det biologiska eller juridiska könet. För transpersoner som lever i sin egenidentifierade könsidentitet, utan motsvarande identitetshandlingar, uppkommer i många fall problem när de måste legitimera sig med ett kvinnligt eller manligt personnummer eller namn som inte stämmer överens med den egna könsidentiteten. Det finns bland annat risk för att personen dagligen blir ifrågasatt eller bemött på ett kränkande sätt i samband med utförande av vardagliga ärenden. En ändring av en persons juridiska kön i folkbokföringen innebär i själva verket en personnummerändring, vilket möjliggör för personen i fråga att skaffa nya identitetshandlingar. I och med det kan personen uppvisa identitetshandlingar som stämmer överens med vederbörandes egenidentifierade könsidentitet, vilket är av betydelse både för personens hälsa och välmående, och för personens möjligheter att delta på lika villkor i samhällslivet. Förslaget till en ny lag om ändring av juridiskt kön är, dock inte begränsad till en viss grupp personer i samhället. Det ska stå den som önskar fritt att ansöka om ändring av juridiskt kön. Unga transpersoner speciellt utsatta Utifrån kunskapen om att psykisk och social ohälsa är köns- och åldersberoende och tenderar att öka i samband med puberteten lyfter utredarna att unga kan få speciellt stora svårigheter att utveckla stabila och positiva identiteter, samt att ungdomar som tänker i termer av HBT-identiteter ofta saknar förebilder och stöd som kan hjälpa dem att utveckla positiva identiteter. Utredarna hänvisar bland annat till en undersökning av EU:s byrå för grundläggande rättigheter om levnadsförhållanden för HBT-personer i Europa 2013 1 och en studie utgiven av Ungdomsstyrelsen 2010, Hon hen han: en analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. Studierna återger HBT-personers speciella utsatthet 1 Erfarenheter av diskriminering och hatbrott bland HBT-personer i EU och Kroatien (FRA, 2013)

vad det gäller upplevelser av intolerans, våld och diskriminering och mönstret i såväl Europa som Sverige visar att just unga transpersoner löper störst risk att drabbas. I Sverige är den största andelen transpersoner som uppger att de mår dåligt unga i åldern 16-29 år. 3 (8) Barnrättsperspektivet och mänskliga rättigheter vägledande Med referens till Europakonventionen, FN:s konvention om barnets rättigheter och andra internationella mänskliga rättighetskonventioner som Sverige är del av, gör utredarna bedömningen att respekt för den enskildes privatliv och rätten till självbestämmande och integritet innebär att det ska stå individen fritt att ändra det kön som har registrerats i folkbokföringen. Processen att ändra det juridiska könet ska vara snabb, enkel och transparent och det är viktigt att de lagar som reglerar den juridiska ändringen inte uppställer några direkta eller indirekta krav på medicinsk vård och behandling för att den enskilde ska få till stånd en ändring. Ingen ska tvingas genomgå någon form av medicinsk eller psykologisk behandling, process eller prövning för att ändra det juridiska könet. Utredarna förespråkar därför att med utgångspunkt i barnets bästa, mänskliga rättigheter och principen om icke diskriminering ska ungas rätt att i förekommande fall ändra juridiskt kön erkännas. Unga som har fyllt 15 år bedöms ha uppnått en ålder och mognad att vederbörande själv, och oberoende av vårdnadshavarens samtycke, kan ansöka om ändring av juridiskt kön i folkbokföringen. Bedömningen för förslag på sänkt åldersgräns för ändring av juridiskt kön görs även utifrån analys av svårighetsgraden av ett sådant beslut. Svårighetsgraden vad gäller ändringen av en persons juridiska kön bedöms vara rättsligt och formellt sett låg, eftersom det i praktiken innebär en personnummerändring genom ansökan till Skatteverket. Den större utmaningen bedöms istället ligga i att den unge aktivt gör ett val som går emot de normer och föreställningar som råder i ett heteronormativt samhälle. Utredarna föreslår även en särskild bestämmelse i lagen om ändring av juridiskt kön för barn och unga under 12 år med medfödd avvikelse i könsutvecklingen. En förutsättning för ändring i dessa fall är, mot bakgrund av barnets ringa ålder, att det till ansökan bifogas ett läkarintyg som visar att en ändring är i enlighet med utvecklingen av barnets könsidentitet och i enlighet med barnets vilja, med beaktande av barnets ålder och mognad. Socialnämnden och socialtjänstens roll när vårdnadshavare inte samtycker eller samtycke av minst en vårdnadshavare krävs Utredarna gör bedömningen att när en person som har fyllt 15 år men inte 18 år ansöker om ändring av juridiskt kön i folkbokföringen och vårdnadshavaren har en annan inställning än den unge, eller om vårdnadshavarens inställning inte framgår av ansökan, ska Skatteverket informera socialnämnden om detta. En ny bestämmelse föreslås i socialtjänstlagen (2001:453) och av bestämmelsen ska det framgå att socialnämnden, efter information från Skatteverket, genast ska kontakta den unge i syfte att göra en bedömning av om den unge är i behov av omedelbart skydd. En sådan bedömning ska dokumenteras. Vidare föreslår utredarna att beslut att inleda eller inte inleda utredning ska, om det inte finns synnerliga skäl, fattas inom fjorton dagar från det att den unge kontaktades. Ett sådant beslut behöver dock inte fattas om det redan pågår en utredning om den unge. För den som fyllt 12 år men inte 15 år som önskar ändra sitt juridiska kön förutsätts både den unges och vårdnadshavarens samtycke och när vederbörande har två vårdnadshavare är ut-

gångspunkten att båda måste samtycka till ändringen. Oenigheter vårdnadshavare emellan ska inte drabba den unga som har ett tydligt behov av att ändra sitt juridiska kön och utifrån det föreslås ett tillägg i föräldrabalken. Förslaget till tillägg syftar till att göra det möjligt för socialnämnden att besluta att en ändring får ske utan den andra vårdnadshavarens samtycke, om det krävs med hänsyn till barnets bästa. 4 (8) Medicinsk korrigering Den nya lagen gör det även möjligt för en ung person som fyllt 15 år att söka tillstånd från Socialstyrelsen om medicinsk korrigering genom ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna. I dessa fall är en ändring av det juridiska könet en förutsättning. Andra förutsättningar för tillstånd ska vara att det är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet, att vårdnadshavare samtycker och att den unge bedöms ha tillräcklig mognad att själv samtycka till ingreppet. För sådana ingrepp gör utredningen också bedömningen att det är nödvändigt att uppställa krav på diagnoser för att tillstånd ska beviljas och den enskilde måste ha erhållit diagnosen könsdysfori. Utredarna beskriver könsdysfori som en medicinsk diagnos som innebär att en persons könsidentitet avviker helt eller delvis från det kön personen fått registrerat vid födseln. Diagnosen omfattar tre olika diagnoskoder och transsexualism betraktas som den mest uttalade formen av könsdysfori. Transsexualism beskrivs som en önskan att leva och bli accepterad som en medlem av det motsatta könet, ofta åtföljt av en känsla av obehag eller otillräcklighet med det egna anatomiska könet och en önskan om hormonell eller kirurgisk behandling för att kroppsligen likna det prefererade könet så mycket som möjligt. Utredarna betonar att eftersom personer med könsdysfori lider av att leva i sitt biologiska kön syftar vården och behandlingen till att minska lidandet av könsdysforin. För att personer som upplever sig tillhöra det andra könet ska komma i fråga för kirurgiska ingrepp krävs att de sedan en tid uppträder i enlighet med den egenidentifierade könsidentiteten och att de antas kunna leva i denna könstillhörighet även i framtiden. Dessutom krävs att personen har de fysiska förutsättningarna att genomgå det aktuella ingreppet. Enligt utredarna är motivet till att införa en särskild lag vad gäller tillstånd för dessa ingrepp bland annat att ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna är av mycket speciell karaktär och att det rör sig om irreversibla ingrepp. Utredarna understryker därför vikten av att Socialstyrelsens kvalitetsgranskning, som tillståndsgivning innebär, finns kvar. Den föreslagna lagen ska enligt utredarna betraktas som en speciallagstiftning inom hälso- och sjukvårdens område. Det kommer enligt utredarna att finnas framtida utrymme för hälso- och sjukvården att i samarbete med Socialstyrelsen mer konkret kunna utveckla villkoren för tillstånd till vissa ingrepp, vilka också ska skapa förutsättningar för kvalitetsutveckling där patienternas intressen sätts i främsta rummet, utan hinder som beror på den rättsliga regleringen. Utredarna understryker vikten av att personer med könsdysfori får tillgång till vård och behandling. Betänkandet inkluderar även ett särskilt yttrande från Barnombudsmannen (BO) (SOU 2014:91 s 331-333). I BO:s yttrande lyfts att förslaget på sänkt ålder, från 18 till 15 år, för ansökan om tillstånd för medicinsk könskorrigering genom operation av könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna är komplex ur ett barnrättsperspektiv då detta handlar om irreversibla ingrepp. I

detta hänseende nämner BO även att enligt FN:s barnrättskommitté måste alla fördelar med en behandling också vägas mot alla tänkbara risker och biverkningar. Den unges rätt till privatliv och självbestämmande över sin egen kropp och könsidentitet ställs emot att bedömningen om vad som är barnets bästa måste göras med hänsyn till att barnets behov kan utvecklas över tid. 5 (8) BO tar fasta vid att utredningens ursprungliga direktiv inte inbegripit utredning rörande åldersgränsen för att söka tillstånd för medicinsk korrigering genom ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna, utan att detta tillkommit som ett resultat av utredningens egen tolkning av uppdraget. BO anser därför att frågan måste utredas mer för att kunna ta ställning till om åldersgränsen för operation av könsorganen eller avlägsnande av könskörtlarna bör sänkas. Effekter på kommunal nivå Utredarnas konsekvensanalys lyfter att effekterna av lagändringsförslaget på kommunal nivå främst hamnar på socialnämnder och socialtjänst som får centrala roller och ansvar. Dessa instanser ska genomföra riskbedömningar rörande eventuellt skyddsbehov för den unge och kunna medla i situationer där den unges vårdnadshavare inte samtycker. Som flera andra aktörer som är i daglig kontakt med unga, ska de också kunna erbjuda adekvat stöd för ungas identitetsutveckling, särskilt i frågor som rör könsidentitet, könsuttryck eller juridisk kön. Utredningen gör också bedömningen att kostnadsökningar kommer att uppstå för kommuner och att det måste tas i beaktande att det krävs ett kunskapslyft inom socialtjänsten vad gäller situationen för unga transpersoner. Inga konkreta beräkningar för dessa kostnader nämns, men bedömningen är att staten bör anvisa medel för uppdragen, då det inte är möjligt att effektivisera den sociala barn- och ungdomsvården, i syfte att skapa ekonomiskt utrymme för arbetet vad gäller unga transpersoner. Stadskontorets överväganden rörande utredningens förslag Stadsområdesnämnd Väster (se Dnr SOFV-2015-633) att utredningens förslag har goda intentioner och att det innebär att föräldraperspektivet får stå tillbaka för barnets rätt att föra sin egen talan i frågor som rör det barnet självt. Sociala Resursnämnden (se Dnr SRN-2015-548) ställer sig positiv till utredningens förslag och anser att nuvarande köns-tillhörighetslag inte är förenlig med respekten för mänskliga rättigheter, skydd mot diskriminering och rätten till självbestämmande och integritet. Nämnden ser en tydlig koppling till barnperspektivet och barnkonventionen vilken anger att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet och att varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Nämnden anser vidare det även viktigt att väga in den, i utredningen beskrivna, ökade livskvalitén för unga transpersoner då de erhåller ett rättsligt bekräftande av den egenidentifierade könsidentiteten. En viktig aspekt inte minst för att åstadkomma en minskad psykisk ohälsa inom den aktuella målgruppen. Stadskontoret gör bedömningen att Malmö stad kan ställa sig överlag positiv till betänkandets förslag rörande sänkt ålder för ändring av juridiskt kön utifrån barnrättsperspektivet, då förslaget skulle stärka den unges rätt till privatliv och självbestämmande rörande den egna könsidentiteten. Förslagen är i linje med Malmös antagna kommunfullmäktigemål och Strategisk Plan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad och Strategi för arbetet för sexuell hälsa. Det faller inom ramen för Malmös pågående arbete för ett förstärkt barnrättsperspektiv i stadens alla verksamheter, tjänster och

service samt det pågående arbetet med likabehandlingsplaner i alla stadens skolor. 6 (8) I de delar förslaget ej kommenteras ställer sig stadskontoret helt bakom utredarnas rekommendationer. 14.4.5 Unga som har fyllt 15 år föreslås kunna ansöka om ändring av juridiskt kön själva I förhållande till huvudgruppen för utredningens uppdrag, unga som fyllt 15 år men inte 18 år med en önskan om att ändra juridisk könsidentitet, så är stadskontorets utgångspunkt att det inom denna grupp finns mycket olikheter, olika behov och förutsättningar för de enskilda unga att kunna tillgodogöra sig de kommande möjligheterna till större självbestämmande och anser att detta bör beaktas ytterligare. Sociala Resursnämnden lyfter till exempel att målgruppen ungas med intellektuella funktionsnedsättningar förutsättningar och behov vid byte av juridiskt kön bör lyftas fram tydligare då dessa unga får anses utgöra en särskilt sårbar och utsatt grupp. 14.4.6 Skatteverket ska informera socialnämnden i vissa fall Stadsområdesnämnd Väster anser att en ny bestämmelse i socialtjänstlagen är nödvändig för att socialtjänsten ska få kännedom om unga som juridiskt byter kön. Nämnden är medveten om att detta till vis del kränker den unges rätt till privatliv men anser samtidigt att det är viktigt att socialtjänsten i ett tidigt skede kan gå in och stötta den unge i hans eller hennes beslut, samt göra en skyddsbedömning av den unge om han eller hon utsetts för hot eller våld. Stadskontoret gör bedömningen att Malmö stad kan ställa bakom den föreslagna bestämmelsen i socialtjänstlagen (2001:453), enligt vilken socialnämnden efter information från Skatteverket, i fall där vårdnadshavaren har en annan inställning eller där vårdnadshavarens inställning inte framgår av ansökan, genast ska kontakta den unge i syfte att göra en bedömning av om den unge är i behov av omedelbart skydd. Detta är komplext och visserligen inte helt förenligt med ansatsen att stärka den unges rätt till privatliv, rätten till självbestämmande och integritet, men barnets rätt till skydd bedöms i detta hänseende väga tyngre. För skyddsbedömning av den unge och risker för hot eller våld är det av stor vikt att socialtjänsten och andra aktörer, såsom elevhälsan och ungdomsmottagningar, i ett tidigt skede kan gå in och stötta den unge i dennes beslut. Fokus bör därför ligga på ökade möjligheter till tidigt förebyggande arbete, god tillgänglighet och utåtriktat arbete för kvalitativt stöd. Satsningar som underlättar för att den unge själv ska kunna söka och ta emot stöd bör prioriteras. 14.4.7 Barn och unga som har fyllt 12 år men inte 15 år föreslås kunna ansöka tillsammans med vårdnadshavaren Sociala resursnämnden ställer sig bakom det föreslagna tillägget, att göra det möjligt för socialnämnden att besluta om att en ändring får ske utan den andre vårdnadshavarens samtycke, om det krävs med hänsyn till barnets bästa. Dock anser nämnden att detta förstärkta skydd och stöd i socialtjänstlagen för unga transpersoner och deras vårdnadshavare förutsätter en omfattande och nationellt finansierad kompetenshöjning inom berörda myndigheter som kommer att få ett utökat ansvar i dessa frågor. Med utgångspunkt i det komplexa ansvar som lagförslaget innebär för socialtjänsten för bedömningar och potentiell konflikthantering mellan den unge och deras vårdnadshavare, i de fall de

inte är eniga om den ungas beslut att ändra juridiskt kön, bedömer stadskontoret att det är avgörande att kommunen ersätts enligt finansieringsprincipen då detta kommer att kräva stärkta insatser, såväl förebyggande som uppföljande, krav på ökad tillgänglighet och inte minst specialiserad kompetenshöjning på området. Krav på förstärkt lokal samordning som garanterar motverkande av godtyckliga beslut är också av stor vikt. 7 (8) 14.5 Medicinsk könskorrigering 14.6.4 Vårdnadshavarens samtycke och den unges samtycke och mognad och 14.7 Ändring av juridiskt kön eller tillstånd till vissa ingrepp utan den ena vårdnadshavarens samtycke Stadsområdesnämnd Väster anser att beslutsfattare i så stor utstäckning som möjligt bör undvika att ta irreversibla beslut och anser att frågan bör utredas ytterligare. Stadskontoret gör bedömningen att frågan om sänkt åldersgräns för möjlighet att söka tillstånd för medicinsk korrigering, genom ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna, bör utredas vidare. Stadskontoret anser det rimligt att Malmö stad ställer sig bakom BO:s särskilda yttrande och argumentation utifrån FN:s barnrättskommittés rekommendationer rörande oåterkalleliga beslut och behovet av att ta hänsyn till utvecklingen av barnets bästa över tid. Stadskontorets slutsatser Stadskontoret sammanlagda bedömning är att Malmö stad överlag kan ställa sig bakom betänkandets förslag rörande sänkt ålder för ändring av juridiskt kön utifrån barnrättsperspektivet, då förslaget skulle stärka den unges rätt till privatliv och självbestämmande rörande den egna könsidentiteten. Vidare anser stadskontoret att Malmö stad kan ställa sig bakom förslaget att information automatiskt ska skickas till socialtjänst från Skatteverket i fall där den unge ansökt om ändring av juridiskt kön utan vårdnadshavares samtycke eller där dennes inställning inte framgår. Bedömningen görs utifrån att synen på barnets rätt till skydd i detta hänseende väger tyngst, trots att det inte är helt förenligt med ansatsen att stärka den unges rätt till självbestämmande och privatliv. Insatser bör fokuseras på förbättrat förebyggande stöd och vägledning, genom ökad tillgänglighet och stärkta kunskaper, för att den unge ska kunna få det stöd och skydd som krävs i ett tidigt skede. Stadskontoret bedömning överensstämmer med Sociala Resursnämndens rörande unga med såväl fysiska som intellektuella funktionsnedsättningar, utgör särskilt sårbara och utsatta grupper vars specifika behov och förutsättningar vid byte av juridiskt kön bör beaktas. Stadskontoret förespråkar att Malmö stad ställer sig bakom BO:s särskilda yttrande rörande förslaget på sänkt ålder för att söka tillstånd från Socialstyrelsen om medicinsk korrigering genom ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna, och rekommendationen att åldersfrågan utreds vidare. Stadskontoret gör dock bedömningen att de konsekvenser som byte av det juridiska könet innebär i praktiken, så väl för individen som ur ett myndighetsperspektiv, bör utredas vidare. System som säkerställer att alla personnummerkopplade ärenden, dokument och intyg inte riskerar att falla mellan stolarna måste utvecklas, och det är avgörande att den enskilde fortsättningsvis garanteras hälso- och sjukvårdsuppföljningar på ett korrekt sätt.

Stadskontorets bedömning är att det är avgörande att kommunen ersätts enligt finansieringsprincipen för att täcka ökade kostnader kopplade till förstärkta insatser och kompetenshöjning som möjliggör för socialtjänsten och andra lokala aktörer att leva upp till de kommande kraven som lagändringen innebär. 8 (8) Avslutningsvis betonar Stadskontoret, i likhet med Sociala Resursnämnden och Stadsområdesnämnd Väster, att lagändringen innebär ett nytt och utökat uppdrag för socialtjänsten. Det är därför av stor vikt att Malmö stads samordning inom området omsorgsfullt byggs upp internt, samt att samarbete med externa relevanta aktörer, såväl myndigheter som civilsamhällesrepresentanter förstärks, för löpande kvalitetskontroll, utveckling och attitydförändringsarbete. Detta arbete måste ske på ett sätt som garanterar att alla unga transpersoner, oavsett bakgrund och funktionsförutsättningar, kan ta del av information, stöd och vägledning rörande möjligheter att använda sig av den utökade rätten till självbestämmande. Möjligheterna för representanter och organisationer i civilsamhället att bidra till detta arbete bör också tas tillvara och relevanta aktörer bör även kunna erbjudas stöd och resurser från kommunen för detta. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

Malmö stad Stadsområdesnämnd Väster 1 (2) Datum 2015-06-017 Adress Diarienummer SOFV-2015-633 Yttrande Till Kommunstyrelsen Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) STK-2015-556 Sammanfattning Utredningens övergripande direktiv är att se över processen gällande en ändring av en persons könstillhörighet. Kravet om sterilisering i samband om fastställande av könstillhörighet avskaffades i juli 2013. Det finns inte längre något krav på medicinskt ingrepp för fastställelse av könstillhörighet. Det är en process i två delar, den ena delen omfattar den administrativa proceduren för det juridiska fastställandet och den andra delen handlar om den medicinska utredningen och behandlingen. Yttrande Utredningens utgångspunkt är att barnets bästa alltid ska beaktas vid frågor som rör barn. För att stärka barnrättsperspektivet och barnens rättigheter krävs att man kontinuerligt ser över lagstiftning som berör barn. Nämnden anser att utredningens förslag om att den som har fyllt 15 år ska själv kunna ansöka om ändring av juridiskt kön, oberoende av vårdnadshavarens samtycke eller inställning till ändringen har goda intentioner. Nämnden hörsamar faktumet att detta innebär att föräldraperspektivet får stå tillbaka för barnets rätt att föra sin egen talan i frågor som rör det barnet självt. Utredningen ger även förslaget att sänka åldersgränsen för att söka tillstånd till operation av könsorganen eller avlägsnande av könskörtlarna. Idag föreligger en 18-års gräns vid operation av könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna. Nämnden anser att beslutsfattare i så stor utstäckning som möjligt bör undvika att ta irreversibla beslut. Nämnden anser att frågan bör utredas ytterligare. En ny bestämmelse föreslås i socialtjänstlagen (2001:453) Bestämmelsen anger att Skatteverket ska informera socialnämnden vid ändring av juridiskt kön. Av bestämmelsen ska det framgå att socialnämnden, efter information från Skatteverket, genast ska kontakta den unge i syfte att göra en bedömning av om den unge är i behov av omedelbart skydd. En sådan bedömning ska dokumenteras. Nämnden anser att en ny bestämmelse i socialtjänstlagen är nödvändig för att socialtjänsten ska få kännedom om unga som juridiskt byter kön. Nämnden är medveten om att detta till vis del kränker den unges rätt till privatliv men anser samtidigt att det är viktigt att socialtjänsten i ett tidigt skede kan gå in och stötta

den unge i hans eller hennes beslut. Av betydande vikt är också att socialtjänsten kan göra en skyddsbedömning av den unge om han eller hon utsetts för hot eller våld. 2 (2) Byte av juridiskt kön och medicinsk könskorrigering är komplext område. För att på bästa sätt kunna bemöta den målgrupp som utredningen berör anser nämnden att socialtjänsten bör utveckla sin kompetens inom området. Det är också av stor betydelse att det på sikt utvecklas goda samarbetesformer med andra delar av kommunen samt andra organisationer som har god kunskap om målgruppen. ] Ordförande Jamal El-Haj Sekreterare Monika Laurell

Malmö stad Sociala resursnämnden 1 (2) Datum 2015-06-25 Adress Baltzarsgatan 4 Diarienummer SRN-2015-548 Yttrande Till Kommunstyrelsen Remiss från Socialdepartementet - Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Svar senast 14 september 2015 STK-2015-556 Sociala resursnämnden beslutar att lämna följande yttrande: Yttrande Sociala resursnämnden ställer sig positiv till utredningens förslag om ändrade åldersgränser vid byte av juridiskt kön. Nämnden anser, enligt utredningens förslag, att nuvarande könstillhörighetslag inte är förenlig med respekten för mänskliga rättigheter, skydd mot diskriminering och rätten till självbestämmande och integritet. Det innebär att ungas behov av att i förekommande fall kunna ändra juridiskt kön måste erkännas. Sociala resursnämnden ser en tydlig koppling till barnperspektivet och barnkonventionen vilken anger att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet och att varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Dock anser sociala resursnämnden att målgruppen ungas med intellektuella funktionsnedsättningar förutsättningar och behov vid byte av juridiskt kön bör lyftas fram tydligare då dessa unga får anses utgöra en särskilt sårbar och utsatt grupp. Sociala resursnämnden anser det relevant att utredningen gör förtydligande avseende åldersaspekten då den unge har fyllt 12 år då det krävs att den unge tillsammans med vårdnadshavaren ska ansöka om ändring av juridiskt kön. En ändring av det juridiska könet förutsätter både den unges samt vårdnadshavarens samtycke. Sociala resursnämnden ställer sig bakom det föreslagna tillägget, att göra det möjligt för socialnämnden att besluta om att en ändring får ske utan den andre vårdnadshavarens samtycke, om det krävs med hänsyn till barnets bästa. Dock anser sociala resursnämnden att detta förstärkta skydd och stöd i socialtjänstlagen för unga transpersoner och deras vårdnadshavare förutsätter en omfattande och nationellt finansierad kompetenshöjning inom berörda myndigheter som kommer att få ett utökat ansvar i dessa frågor. Sociala resursnämnden ställer sig bakom utredningens framhållande att ändring av ålder vid beslut om juridiskt kön är ett administrativt beslut avseende folkbokföring och där det, enligt det nya förslaget, inte finns någon koppling eller samband med könskorrigerande vård och

behandling inom ramen för hälso- och sjukvården. Sociala resursnämnden anser det även viktigt att väga in den, i utredningen beskrivna, ökade livskvalitén för unga transpersoner då de erhåller ett rättsligt bekräftande av den egenidentifierade könsidentiteten. En viktig aspekt inte minst för att åstadkomma en minskad psykisk ohälsa inom den aktuella målgruppen. Samma inställning finns i Malmö stads Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i vilken öppenhet och inkludering och lika rättigheter och möjligheter för alla människor framhålls. I Malmö stads Strategi för arbetet med sexuell hälsa är en målsättning att diskriminering och kränkning på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck skall minska, vilket också stöds av innehållet i den relevanta och gedigna utredningen. 2 (2) Ordförande Carina Nilsson Sekreterare Ebba Cedergren

Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering Betänkande av Utredningen om åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet Stockholm 2014 SOU 2014:91

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss. Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2014. ISBN 978-91-38-24214-8 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Gabriel Wikström Regeringen beslutade den 20 februari 2014 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över bestämmelserna om åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet i könstillhörighetslagen. Direktiv för utredningen fastställdes samma dag (dir. 2014:20, bilaga 1). Som särskild utredare förordnade regeringen den 24 april 2014 Lotta Vahlne Westerhäll, professor i offentlig rätt med särskilt inriktning mot socialrätt vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Som sekreterare förordnades den 1 juni 2014 Therese Bäckman, juris doktor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Som sakkunniga i utredningen förordnade regeringen den 1 juni 2014 ämnessakkunnig Marie Ek, Enheten för diskriminering vid Arbetsdepartementet och kansliråd Martin Färnsten, Enheten för folkhälsa och sjukvård vid Socialdepartementet. Som experter i utredningen förordnade regeringen den 1 juni 2014 Attila Fazekas, överläkare vid Könsidentitetsmottagningen i Lund, Dennis Jutterström, jurist vid Socialstyrelsen, Jonah Nylund, projektledare vid Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Torbjörn Odlöw, universitetslektor i civilrätt vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Elin Olsson, utredare vid Barnombudsmannen och Per-Anders Rydelius, professor i psykiatri vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Sjukhuset. Utredningsarbetet har bedrivits i nära samarbete med utredningens sakkunniga och experter. Med anledning härav har betänkandet skrivits i vi-form. En av utredningens experter har emellertid framfört avvikande mening i vissa delar.

Utredningen antog namnet Utredningen om åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Utredningen överlämnar härmed betänkandet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering, SOU 2014:91. Uppdraget är i och med detta slutfört. Göteborg i december 2014 Lotta Vahlne Westerhäll /Therese Bäckman

Innehåll Sammanfattning... 17 Summary... 25 1 Författningsförslag... 35 1.1 Förslag till lag om ändring av juridiskt kön... 35 1.2 Förslag till lag om tillståndsprövning av vissa ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna... 37 1.3 Förslag till lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580)... 39 1.4 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)... 41 1.5 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken (1949:381)... 43 2 Vårt uppdrag och arbete... 45 2.1 Uppdraget... 45 2.2 Avgränsningar... 47 2.3 Utredningens arbetsformer... 49 3 Begrepp och samhälleliga föreställningar och normer... 51 3.1 Inledning... 51 3.2 Heteronormativitet och tvåkönsnormen... 52 5

Innehåll SOU 2014:91 3.3 Kön... 53 3.3.1 Biologiskt kön... 53 3.3.2 Juridiskt kön... 54 3.3.3 Könsidentitet... 54 3.3.4 Könsuttryck... 55 3.4 Sexuell läggning... 55 3.5 Hbt-personer... 56 3.6 Transpersoner däribland transsexuella... 56 3.7 Personer med medfödd avvikelse i könsutvecklingen... 58 3.8 Komma ut processen... 59 3.9 Utgångspunkter för vårt arbete... 60 3.9.1 Det biologiska könet är inte ensamt avgörande för en persons könsidentitet... 60 3.9.2 Transpersoner en grupp med olika behov... 61 4 Levnadsförhållanden för unga transpersoner... 65 4.1 Inledning... 65 4.2 Ett europeiskt perspektiv... 65 4.3 Hälsa... 66 4.3.1 Hälsans relation till diskriminering... 67 4.3.2 Åldersfaktorer... 68 4.3.3 Avsaknad av emotionellt stöd... 69 4.3.4 Psykiskt välbefinnande... 69 4.3.5 Självmordstankar och självmordsförsök... 70 4.3.6 Bruk av alkohol... 71 4.4 Utsatthet... 72 4.4.1 Rädsla för att gå ut ensam... 72 4.4.2 Riskkalkylering i det offentliga rummet... 73 4.4.3 Kränkande bemötande eller behandling... 73 4.4.4 Hot om våld... 74 4.4.5 Utsatt för våld... 75 4.4.6 Sexuella övergrepp... 76 6

SOU 2014:91 Innehåll 4.5 Unga hbt-personers utsatthet i familjen... 76 4.5.1 Hedersproblematik... 79 4.6 Förtroende för olika samhällsinstitutioner... 82 4.7 Brister i stöd och hjälp... 83 5 Mänskliga rättigheter och skydd mot diskriminering... 85 5.1 Inledning... 85 5.2 FN:s barnkonvention... 86 5.2.1 Artikel 2: Principen om icke-diskriminering... 87 5.2.2 Artikel 3: Barnets bästa... 88 5.2.3 Artikel 4: Genomförandet av konventionens rättigheter... 91 5.2.4 Artikel 12: Barnets rätt att bli hörd... 92 5.2.5 Ungdomars hälsa och utveckling... 94 5.2.6 Barns namn och identitet... 98 5.2.7 Barnkonventionen och åldersgränser i lagstiftning... 99 5.3 FN:s konventioner om mänskliga rättigheter... 101 5.4 Europakonventionen... 103 5.4.1 Allmänt om Europakonventionen och Europadomstolen... 103 5.4.2 Artikel 8 i Europakonventionen... 106 5.5 Europadomstolen och rätten att ändra juridiskt kön... 107 5.6 Yogyakartaprinciperna... 109 5.6.1 Princip 3: Rätten till erkännande inför lagen... 110 5.6.2 Princip 6: Rätten till privatliv... 111 5.6.3 Princip 13: Rätten till social trygghet och till andra sociala skyddsåtgärder... 112 5.6.4 Princip 18: Skydd mot medicinskt utnyttjande... 113 5.6.5 Princip 24: Rätten att bilda familj... 113 7

Innehåll SOU 2014:91 5.7 Transpersoners skydd mot diskriminering i internationell rätt... 113 5.7.1 Europarådets standarder och rekommendationer för att motverka diskriminering på grund av könsidentitet... 114 5.8 Transpersoners skydd mot diskriminering i den svenska diskrimineringslagen... 117 5.8.1 Allmänna utgångspunkter... 117 5.8.2 Diskrimineringsgrunder... 118 5.8.3 Diskriminering inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten... 121 5.9 Utgångspunkter för vårt arbete... 122 6 Vårdnadshavarens rätt att bestämma och barnets självbestämmanderätt... 125 6.1 Inledning... 125 6.2 Europakonventionen... 125 6.3 Vårdnadshavarens ansvar och bestämmanderätt... 127 6.4 När vårdnadshavarna är oense... 129 6.5 Samhället kan överta den faktiska vårdnaden... 132 6.6 Ökad självbestämmanderätt i takt med ålder och mognad... 133 6.7 Barns bestämmanderätt inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten... 134 6.7.1 Hälso- och sjukvården... 134 6.7.2 Socialtjänsten... 137 6.8 Utgångspunkter... 140 7 Könstillhörighetslagen... 141 7.1 Könstillhörigheten i juridisk mening... 141 8

SOU 2014:91 Innehåll 7.2 Förutsättningarna för ändrad könstillhörighet enligt 1 könstillhörighetslagen... 143 7.2.1 Upplevelse av att tillhöra det andra könet... 144 7.2.2 Uppträda i enlighet med den önskade könsidentiteten... 145 7.2.3 Antagande om att personen kommer att leva i den önskade könstillhörigheten även i framtiden... 147 7.2.4 18-årsgräns vid beslut om ändrad könstillhörighet.. 148 7.3 Krav avseende folkbokföring och civilstånd... 149 7.4 Möjlighet till ingrepp i könsorganen eller avlägsnande av könskörtlarna... 150 7.5 Ansökningsförfarandet... 151 7.6 Antalet ansökningar om ändrad könstillhörighet... 152 7.7 Kort om förutsättningarna för ändrad könstillhörighet enligt 2 könstillhörighetslagen... 153 7.8 Upphävt krav på sterilisering... 154 7.9 Analys och slutsatser avseende könstillhörighetslagen... 154 7.9.1 1 könstillhörighetslagen är otydlig... 155 7.9.2 Den juridiska delen och den medicinska delen i processen att ändra kön är tätt sammankopplade... 157 7.9.3 Syftet med 1 könstillhörighetslagen... 159 7.9.4 Konsekvenserna av åldersgränsen... 160 7.9.5 Ingen åldersdiskriminering i diskrimineringslagens mening... 161 8 Folkbokföringen vid ändrad könstillhörighet... 163 8.1 Allmänt om folkbokföringen... 163 8.2 Innehållet i Skatteverkets system för folkbokföringsuppgifter... 164 8.3 Ändringsavisering och sekretessmarkering... 165 8.4 Skatteverkets registreringar i samband med ändrad könstillhörighet... 167 9

Innehåll SOU 2014:91 8.5 Kritik mot Skatteverkets registreringar i samband med ändrad könstillhörighet... 169 8.5.1 Förvaltningsrätten i Göteborg... 170 8.6 Avslutande ord... 175 9 Namnlagen... 177 9.1 Inledning... 177 9.2 Förfarandet i mål och ärenden enligt namnlagen... 177 9.3 Byte av förnamn... 178 9.3.1 Könskonträra förnamn... 179 9.3.2 Slutsatser avseende vuxnas möjligheter att byta till könskonträra förnamn... 181 9.4 Namnbyte för personer under 18 år... 182 9.4.1 Anmälan eller ansökan görs av barnets vårdnadshavare... 182 9.4.2 Krav på barnets samtycke från 12 års ålder... 182 9.4.3 Vissa namnbyten förutsätter en bedömning av barnets bästa... 183 9.5 Slutsatser avseende barns och ungas möjligheter att byta till könskonträra förnamn... 185 9.6 Analys och slutsatser avseende namnlagen... 186 10 Steriliseringslagen... 189 10.1 Avskaffandet av det svenska steriliseringskravet i könstillhörighetslagen... 189 10.2 Steriliseringslagen... 189 10.3 Problembeskrivning... 190 10.3.1 Skillnad mellan sterilisering och avlägsnande av könskörtlar (kastrering)... 190 10.3.2 Ska den som ansöker om tillstånd till avlägsnande av könskörtlarna också ansöka om tillstånd till sterilisering?... 191 10

SOU 2014:91 Innehåll 11 Den rättsliga ramen för hälso- och sjukvården... 193 11.1 Inledning... 193 11.2 Inga rättighetslagstiftningar... 193 11.3 Mål för hälso- och sjukvården... 195 11.4 Krav på god vård... 195 11.4.1 Vetenskap och beprövad erfarenhet... 196 11.4.2 Respekt för patientens självbestämmande och integritet... 196 11.5 Grundlagsskydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp... 199 11.6 Allmänt om samtycke inom hälso- och sjukvården... 200 11.6.1 Uttalat krav på samtycke från och med 1 januari 2015... 200 11.6.2 Hur ska samtycke till hälso- och sjukvård lämnas... 200 11.6.3 Rätten till information... 202 11.6.4 Information till närstående... 203 11.6.5 Beslutsförmåga... 204 11.6.6 Undantag från kravet på patientens samtycke... 205 11.7 Barns och ungas bestämmanderätt i hälso- och sjukvården... 206 11.7.1 Barnets bästa ska beaktas... 206 11.7.2 Barns och ungas inställning till vård... 208 11.7.3 Information till barn och unga... 209 11.7.4 Information till vårdnadshavare... 210 11.7.5 Föräldrabalkens bestämmelser... 212 11.7.6 Bedömning av den unges beslutsförmåga... 213 12 Vård och behandling av personer med könsdysfori... 215 12.1 Inledning... 215 12.2 Begreppet könsdysfori... 216 12.3 Vårdens organisering... 218 12.4 Utredning av könsdysfori... 218 12.4.1 Utredning av vuxna... 218 12.4.2 Utredning av barn och unga... 221 11

Innehåll SOU 2014:91 12.5 Innehållet i vården och behandlingen... 224 12.5.1 Real Life Experience/Real Life Test... 225 12.5.2 Hormonbehandling... 227 12.5.3 Röst- och kommunikationsbehandling... 231 12.5.4 Hårborttagning... 231 12.5.5 Kirurgisk behandling... 232 12.6 Reproduktiv hälsa... 233 12.7 Analys och slutsatser... 234 12.7.1 Det finns ingen åldersgräns för vård och behandling av könsdysfori enligt HSL... 234 12.7.2 Vårdnadshavarens inställning är av stor betydelse för att vården ska anses rättsenlig... 235 13 Personer med medfödd avvikelse i könsutvecklingen... 237 13.1 Inledning... 237 13.2 Mänskliga rättigheter... 238 13.3 Vård och behandling i Sverige av personer med medfödd avvikelse i könsutvecklingen... 240 13.3.1 En heterogen grupp... 240 13.3.2 Kongenital binjurebarkshyperplasi... 241 13.3.3 Androgenokänslighet... 243 13.4 Ändrad könstillhörighet enligt 2 könstillhörighetslagen... 246 13.5 Möjlighet till operation av könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna... 248 13.6 1972 års proposition... 249 13.6.1 Förutsättningarna för ändrad könstillhörighet i 1972 års proposition... 251 13.6.2 Förutsättningarna för operativa ingrepp i 1972 års proposition... 252 13.7 2007 års könstillhörighetsutredning... 253 13.8 2012 års proposition... 254 12