En studie i den sudanesiska regeringens och internationellt ställningstagande till folkmordet i Darfur.

Darfur-konflikten En studie i den sudanesiska regeringens och internationellt ställningstagande till folkmordet i Darfur. 1

1. INLEDNING... 3 1.1INTRODUKTION... 3 1.2 FRÅGESTÄLLNING... 3 1.3 SYFTE... 3 1.4 BEGRÄNSNINGAR... 4 1.5 DEFINITIONER... 4 1.6 METOD OCH MATERIAL... 4 2. BAKGRUND TILL DARFUR-KRISEN... 4 2.1 SITUATIONEN 2003-2004... 6 2.2 VILKA ÄR JANJAWEED?... 7 2.3 SITUATIONEN I DARFUR IDAG... 7 3. OLIKA STÄLLNINGSTAGANDEN... 8 3.1 SUDANS ARGUMENTERING... 8 3.2 VICE PRESIDENTEN... 8 3.3 SUDANS OPPOSITIONSLEDARE... 9 3.4 ESPAC (THE EUROPEAN-SUDANESE PUBLIC AFFAIRS COUNCIL)... 11 3.5 INTERNATIONELLT STÄLLNINGSTAGANDE... 11 3.6 MINORITY RIGHTS GROUP INTERNATIONAL (MRG)... 11 3.7 FN... 12 3.7.1 Kofi Annans uttalande 16 september, 2004... 12 3.7.2 Pressmeddelande, 24 september, 2004... 12 3.7.3 Kofi Annans uttalande i Nairobi, Kenya 18 november, 2004.... 13 4. SAMMANFATTNING... 13 4.1 SLUTSATS... 14 KÄLLFÖRTECKNING... 15 2

1. Inledning 1.1 Introduktion Världen har ännu en gång fått skåda ett folkmord. Tio år efter folkmordet i Rwanda, är det nu Sudan och Darfur regionen som står i fokus. Det har diskuterats huruvida situationen i Darfur är etnisk rensning eller folkmord. FN har kallat katastrofen för etnisk rensning medan USA använder benämningen folkmord. Egentligen spelar det ingen som helst roll vad katastrofen i Darfur har för benämning. Det viktiga är att man är medveten om att det existerar ett problem och tar tag i det. Jag har i detta PM studerat bakgrunden till konflikten och undersökt hur situationen ser ut i nuläget. Det är alltså en pågående konflikt vilket det skrivs rapporter om dagligen och där situationen kontinuerligt ändras. Jag kommer med hjälp av bakgrunds fakta ta upp möjliga drivkrafter till katastrofen och undersöka kopplingen mellan den sudanesiska regeringen och den arabiska Janjaweed milisen. Jag har även studerat internationellt ställningstagande och den sudanesiska regeringens ståndpunkt till konflikten. Jag anser att det är viktigt att undersöka en sådan här aktuell konflikt, som fortfarande pågår. Mellanöstern har alltid varit i fokus och det rapporteras en hel del därifrån och därför är det lätt att andra konflikter i världen hamnar i skuggan av de konflikter som har varit långvariga men som fortfarande pågår. Sudan är ett land som hör till det arabiska samfundet och är en av medlemsländerna i Arabförbundet. 1 Anledningen till varför jag valde att fokusera mig på Sudan och Darfur konflikten, är för att det är aktuellt och för att Sudan är ett land som jag vet väldigt lite om. 1.2 Frågeställning Min huvudfråga är följande: Är den sudanesiska regeringen ansvarig för folkmordet i Darfur enligt internationella lagar? Andra del frågor är, vad har FN för ståndpunkt till konflikten? Och hur ställer sig den sudanesiska regeringen till konflikten? Tesen jag driver är att det finns en koppling mellan Sudans regering och Janjaweed-milisen, samt att det är den här kopplingen som har bidragit till den katastrof som råder idag. 1.3 Syfte Syftet med mitt PM är att undersöka FN och den sudanesiska regeringens ståndpunkt i konflikten i Darfur, samt ta fram bakgrunds fakta. 1 http://www.arableagueonline.org/arableague/english/level2_en.jsp?level_id=11 3

Jag vill undersöka varför man inte har tagit ställning till situationen i Darfur tidigare och varför man inte håller vid beslutade avtal och resolutione 1.4 Begränsningar Jag har begränsat mig till att enbart undersöka FN, MRG (Minority Rights Group) rapporter, samt uttalanden från framstående sudanesiska politiker. Vad gäller FN rapporterna, har jag begränsat mig till att enbart undersöka FN: s generalsekreterare Kofi Annans uttalande samt att jag hänvisar till olika resolutioner som har antagits för Darfur konflikten. MRG rapporter har jag undersökt, för att de har ett samarbete med FN, men ger en mer tydlig ställning till konflikten. Bakgrunds fakta kommer främst från Human Rights Watch. Jag skulle även kunna undersöka USA:s ställning, eftersom att man oftast diskuterar vad USA och FN har diskuterat angående konflikten. Detta skulle bli ett för omfattande PM om jag skulle ta upp USA:s ståndpunkt i det hela, men däremot kommer det att framgå i min analys med ett par ord om vad som har uttalats av USA. 1.5 Definitioner etnisk rensning avsikten att fördriva en folkgrupp/etnisk grupp 2 folkmord - *utrotning av hela folk- och rasgrupper 3 *fysisk nedbrytning av en grupp. Avsikten att förstöra en hel grupp, men folkmordskonventionen hävdar att det bara krävs att en del av en etnisk grupp förstörs för att termen folkmord ska tillämpas. 4 1.6 Metod och material Jag kommer mestadels att utgå ifrån artiklar från Human Rights Watch, FN, Minority Rights Group International (MRG) och pressmeddelanden från den sudanesiska regeringen. Vad gäller landfakta och historia så använder jag böcker. Majoriteten av källorna utgås ifrån Internet. Uttalanden från den sudanesiska regeringen hämtas främst från artiklar som har publicerats i sudanesiska tidningar, som även de är uthämtade från Internet. 2. Bakgrund till Darfur-krisen 2 http://www.genocidewatch.org/never%20again.htm, Genocide Emergency: Darfur, Sudan, Dr. Gregory H. Stanton President, Genocide Watch, 2 april, 2004 3 Bonniers svenska ordbok, sid. 147, femte upplagan 1991, 4 http://www.genocidewatch.org/never%20again.htm, Genocide Emergency: Darfur, Sudan, Dr. Gregory H. Stanton President, Genocide Watch, 2 april, 2004 4

Darfur är Sudans största region och gränsar till Libyen, Tchad och Centralafrika. Regionen har varit indelad i syd, väst och norr sedan 1994 där de afrikanska stammarna Masalit och Fur är de etniska grupper som dominerar västra Darfur. Området har en blandning etniska grupper och befolkningen uppnår mer än 1.7 miljoner. Tillsammans utgör Fur och Masalit majoriteten av befolkningen i västra Darfur. 5 Masalit- och Fur-stammarna samt andra afrikanska stammar i Darfur har en historia av sammandrabbningar om land med herdar från arabiska stammar, framförallt kamel- och boskapsherdarna Beni Hussein från Kabkabiya området i norra Darfur och Beni Halba från södra Darfur. Nomadiska grupper flyttar säsongs vis över stora områden, som är bebodda av andra nomadiska stammar såsom Zaghawa och många andra. Dessa flyttar regelbundet genom territorier som bebos av bönder. De etniska grupperna Zaghawa och Masalit och andra från Darfur har även stora samhällen i östra Sudan. 6 Framtill 1970-talet kontrollerades dessa spänningar av traditionella konflikt lösnings tekniker som stöddes av lagar som införts från den anglo-egyptiska gemensamma överhöghet 1898-1956. Medan strider över tillgångar ägde rum, löstes dessa vanligtvis genom förhandlingar mellan samfundsledarna. Såsom den sudanesiska regeringen kvarstår, är detta inte fallet, för att det nuvarande våldet bara är en förlängning av den dominerande ekonomiska etniska konflikten som alltid har existerat i området. 7 Under de senaste decennierna har en kombination av torka, reducerade tillgångar, brist på bra styre och demokrati och lätt tillgängliga vapen lett till att de lokala sammandrabbningarna har blivit alltmer blodiga och politiserade. En omorganiserad administration av president Omar El Bashirs regering i Darfur gav medlemmar från arabiska etniska grupper nya maktpositioner, vilket Masalit och deras Fur och Zaghawa grannar såg som ett försök att underminera deras traditionella ledarskaps roll och makten av deras samfund i deras hemland. Gemensamma fientligheter bröt ut i västra Darfur samt andra platser under 1998 och 1999, när arabiska nomader började vandra söderut med sina flockar tidigare än vanligt. Under sammandrabbningarna 1998 brändes mer än sextio Masalit byar, en arabisk by var bränd, ungefär sextionio masaliter och elva araber dödades och mer än 5000 masaliter tvångs förflyttades, de flesta flydde antingen till staden Geneina eller till Tchad. Trots ett avtal för kompensation för båda sidorna som förhandlades fram av lokala stamledare, började sammandrabbningarna återigen under 1999 då nomadiska herdar ännu en gång flyttade söderut tidigare än vanligt. Dessa strider blev blodigare, med mer än 125 Masalit byar delvis eller helt nerbrända eller evakuerade och många hundra människor dödade inklusive ett antal arabiska stamhövdingar. Regeringen förde in militära styrkor i ett försök att stoppa våldet och utsåg en militärledare ansvarig för den allmänna säkerheten med makten att även styra västra Darfurs statsstyrande. En förliknings konferens hölls under 1999 där man kom överens om att kompensera för masalit och arabiska förluster. Många intellektuella och framstående masaliter 5 www.hrw.org, Sudan: Darfur Destroyed: Summary 6 de Waal och Ajawin 2002, sid. 234-235 7 www.hrw.org, Sudan: Darfur Destroyed: Summary 5

arresterades, fängslades och torterades då de regeringsstödda arabmiliserna började attackera Masalit byar. Ett antal arabiska hövdingar och civila dödades också i dessa strider. Våldet har stadigt ökat efter detta. 8 Konflikten mellan bönder och nomadbefolkningen har pågått i minst 20 år och urartade under 2002. civila mål har anfallits av regeringstrogna miliser. 9 Konflikten trappades upp under februari 2003, när två rebellgrupper, SPLM/SPLA (Sudan Peoples s Liberation Movement och dess väpnade gren Sudan People s Liberation Army) 10* och JEM (the Justice and Equality Movement), som utgörs av de etniska grupperna Fur, Masalit och Zaghawa, begärde ett slut på ständig ekonomisk marginalisering och sökte maktdelning inom den arabisk regerande sudanesiska staten. De sökte även regerings aktioner för att få slut på deras rivalers missförhållanden, arabiska herdar som drog ut till afrikanska lantbruk/jordbruksområden och som hade en nomadisk tradition av beväpnade miliser. 11 2.1 Situationen 2003-2004 Sedan februari 2003 har den sudanesiska regeringen använt miliser, kända som Janjaweed, i Darfur mot civila från Fur, Zaghawa, Masalit och andra etniska grupper, från vilka rebellgrupperna SPLA/M och JEM har uppstått. 12 Regeringen har gett flygstöd, vapen, kommunikation och annat stöd till Janjaweed-miliserna, ofta vid sidan om regeringstrupper. Milisen har varit en huvudkomponent i regeringens militära kampanj i Darfur; en kampanj som har resulterat i mord, våldtäkt och landsfördrivning av tusentals civila. Hundratals byar i Darfur har blivit helt eller delvis nedbrända och förstörda av bombattentat och markattacker. Mer än en miljon människor har tvingats från sina hem och mer än 158 000 människor har flytt från Darfur till grannlandet Tchad. Majoriteten av de civila som är kvar i Darfur, befinner sig i flyktingläger och vid utkanten av städer, där de är beroende av internationell humanitär hjälp. Denna hjälp har den sudanesiska regeringen blockat och begränsat i flera månader. 13 I dessa regerings kontrollerade områden fortsätter de civila att vara offer för Janjaweed-milisen, som är lokaliserade i flyktinglägren och byar i områden de kontrollerar. 8 april, 2004 skrev den sudanesiska regeringen tillsammans med rebellgrupper under avtalet för den humanitära vapenvila, men detta har inte fått våldet att upphöra. Attacker mot civila har fortsatt. Det har hänt att regeringen har bombat både civila och militära mål. Milisen har plundrat 8 http://hrw.org/reports/2004/sudan0504/4.htm 9 www.manskligarattigheter.gov.se, Mänskliga rättigheter i Sudan 2003 10 Länder i fickformat nr. 301 Sudan, sid. 11, Utrikespolitiska Institutet 2004 *SPLM/A grundades som en armé förenad med en marxistisk - leninistisk rörelse, dedicerad till den revolutionära transfereringen av Sudan. Sid. 258 freedom of association in the SPLM s new sudan. 11 http://hrw.org/reports/2004/sudan0504/2.htm 12 http://hrw.org/english/docs/2004/07/19/darfur9096_txt.htm 13 http://hrw.org/english/docs/2004/07/19/darfur9096_txt.htm 6

civila och deras boskap inom Darfur och över gränsen in i Tchad, samt rebellattacker mot olika mål som hjälptransporter. Sedan början av konflikten i Darfur har regeringen i Khartoum förnekat alla samband med Janjaweed-milisen och framförallt förnekas att milisen har rekryterats och beväpnats av regeringen som en hjälpkraft. 14 2.2 Vilka är Janjaweed? Ordet janjaweed är ett arabiskt vardagsuttryck, som betyder en man med ett gevär på en häst. Den regeringsstödda Janjaweed-milisen härstammar från Abala. De är nomadiska kamelherdar som utvandrade till Darfur från Tchad och Västafrika under 1970-talet. De är även ifrån arabiska kamelherdar stammar från norra Darfur. 15 Milismännen är huvudsakligen medlemmar i nomadiska arabstammar, som länge har varit oeniga med Darfurs bofasta afrikanska bönder. Tills förra året var det konflikter över Darfurs knappa vatten och jordtillgångar. Termen janjaweed har under åren varit synonym för bov, då dessa krigare på hästar var kända för att angripa icke-arabiska bondgårdar och stjäla boskap. Janjaweed-milisen började bli mer aggressiva förra året efter att de två icke arabiska rebellgrupperna, SPLA/M och JEM, gick emot den sudanesiska regeringen och hävdade att den arabiska regimen i Khartoum försummade dem. Som svar på detta, började Janjaweed-milisen plundra städer och byar som beboddes av afrikanska stammar från vilka rebellgrupperna fick sitt stöd, dvs. de Zaghawa, Masalit och Fur stammarna. Det är viktigt att poängtera att denna konflikt är helt avskild från det 21 åriga inbördeskriget, som stod mellan den muslimska regeringen mot kristna och rebeller i landets södra områden. Janjaweed-milisen, som befolkar västra Sudan, har inget med den konflikten att göra. En forskare med Human Rights Watch meddelade att den sudanesiska armén öppet rekryterade arabiska män. De lovades vapen och en månadslön på 116 dollar i utbyte att gå med i en Janjaweed trupp. 16 2.3 Situationen i Darfur idag Enligt Human Rights Watch är Sudans regering ansvariga för etnisk rensning och brott mot mänskligheten i Darfur. Regeringen som beväpnar och stöder Janjaweed-milisen har utfört ett flertal attacker mot den civila befolkningens etniska grupper från de afrikanska grupperna, Fur, Masalit och Zaghawa. Det har förekommit massakrer, avrättningar av civila inklusive kvinnor 14 http://hrw.org/english/docs/2004/07/19/darfur9096_txt.htm, Darfur Documents Confirm Governments Policy of Militia Support, A Human Rights Watch Briefing Paper, 20 juli 2004. 15 http://hrw.org/english/docs/2004/07/19/darfur9096_txt.htm 16 "http://www.house.gov/wolf/issues/hr/trips/sudanrpt_web.pdf" \ t "_blank" here. Brendan I. Koerner is a contributing editor at Wired and a fellow at the New America Foundation. Who Are the Janjaweed? A guide to the Sudanese militiamen, By Brendan I. Koerner, juli 22, 2004 7

och barn, brännande av städer och byar, samt avfolkning av områden som har bebotts av Fur, Masalit och Zaghawa stammar. Milisen säger sig vara muslimer precis som de attackerade afrikanska grupperna. De har förstört moskéer, dödat muslimska religiösa ledare och vanhelgat Koran tillhörigheter, som tillhör deras fiender. Regeringen och Janjaweed-milisen har dödat tusentals av Fur, Masalit och Zaghawa folk, ofta kallblodigt, våldtagit kvinnor, förstört byar, matförråd och andra väsentliga tillgångar för den civila befolkningen. De har fördrivit mer än en miljon civila, mestadels bönder, till flyktingläger och bosättningar i Darfur, där de lever på gränsen till överlevnad, gisslan för janjaweed misshandel. Mer än 110 000 andra har flytt till grannlandet Tchad, men en stor majoritet krigsoffer förblir instängda i Darfur. 17 3. Olika ställningstaganden 3.1 Sudans argumentering Ett argument till fördel för en federal stat med överlåtande makter: federalism och självbestämmande kommer att skapa nya etniska konflikter, speciellt i västra Sudan. 18 Ledare från Baggara stammen i Kordofan och Darfur, har ett argument om att ingen delningslinje kan dras mellan olika etniska grupper, på grund av att de är geografiskt blandade och ofta ingifta. De menar också att, eftersom folket i dessa regioner är historiskt marginaliserade, skulle ett skapande av ett federalt system enbart ändra den lokala makt balansen till fördel för icke arabiska grupper i dessa områden. Detta skulle alltså innefatta hela Darfur och dess 40 olika etniska grupper. Det som har varit frustrerande för västra Sudans invånare är att regeringen i Khartoum med framgång har använt delning och regler taktiker för att hålla dem svaga. Västra Sudan är ett område med etnisk blandning. Man hittar sällan områden som bebos av en enda grupp. Darfur är ett lapptäcke av olika grupper. Denna etniska blandning skapar enorma utmaningar, om konceptet av regional autonomi eller självbestämmande ska appliceras på västra Sudan. 19 3.2 Vice presidenten Vice presidenten Ali Osman Mohamed Taha menar att den sudanesiska regeringen gick in i samtal utan någon som helst förinställning till Darfur frågan i N djamena i Addis Abeba och i Abuja, med betoning på att all förbrytelse mot slutförande avtal begicks av den andra sidan. Han kallade till formationen av en gemensam mekanism med Förenta Nationerna, för att assisteras av observatörer från den Afrikanska Unionen för att undersöka dessa förbrytelser. Vad gäller Darfur poängterar vice presidenten att regeringens position hejdas av policys och behandlingar för den 17 http://hrw.org/reports/2004/sudan0504/2.htm 18 de Waal och Ajawin, 2002, sid.229 19 de Waal och Ajawin, 2002, sid. 234 8

humanitära situationen i samarbetet med det internationella samfundet. Han sade att det avgjorda avtalet i Abuja skulle förstärka regeringens och det internationella samfundets ansträngningar att lindra lidandet hos den civila befolkningen i området. Vice presidenten hyllar de ansträngande insatserna av den afrikanska unionen och Nigeria, för att ha infört stabilitet i Darfur. Den andra axeln för regeringens politik gentemot Darfur arbetar för att stoppa striden och alla former av fientlighet, genom att bekräfta regeringens välkomnande av Abuja protokollet och att den ska genomföras. Vad gäller den tredje axeln för lösningen i Darfur frågan poängterar vice presidenten att detta skulle involvera anförandet av politisk dialog med alla beväpnade grupper. Han menar även att regeringen var bestämd att fullföra denna politiska dialog för att komma fram till en övergripande uppgörelse. 20 Vice presidenten har beskrivit kriget i Darfur som ett politiskt krig, som involveras av lokala krafter och som backas upp av utländska kretsar som drar fördel av de lokala motsägelserna i Darfur och att omvandlingen till öken och torka på samma gång har bidragit till att sätta eld på kriget i Darfur. Han pekar på att kriget i Darfur var menat att hindra/hejda fredsförhandlingarna i Naivasha. Vice presidenten lägger tonvikten på att samma politiska vilja som regeringen har visat i de södra delarna skulle användas i Darfur, som han menar att regeringen var bestämd att gå mot fredsfasen och stabilitet baserad på rättvisa och partnerskap med det internationella samfundet. 21 3.3 Sudans oppositionsledare Sudans oppositionsledare Sadiq al-mahdi gav en intervju om Darfur-krisen till den ledande engelsk-språkiga tidningen Sudan Vision. Han är ledare i Sudans Ummaparti och är imam i den religiösa Ansarrörelsen. Han har varit premiärminister under åren 1986-1989. Hans administration störtades 1989 av den nuvarande regeringen och han återvände från politisk exil under det sena 1990-talet. 22 Al-Mahdi föreslog ett antal steg som hjälp till att lösa situationen i Darfur. I de inkluderar att överlåta administrationen av regionen till nationella experter; utredning av fel görande i Darfur och hålla de inblandade ansvariga, upphöra aggressionerna mot civila, garantera lämpliga bistånd till människor som har påverkats av konflikten i Darfur och satsa på vapenvila kontrollerad av AU. Han förespråkade även för sammankomsten av en Darfur konferens med deltagandet av politiska partier som var representerade i ett konstituerande sammanträde, SPLM/A, de två beväpnade partierna i Darfur, stam- och klanledare och framstående darfurier utanför och innanför Sudan. Någon sådan konferens skulle leda till politisk, ekonomisk, administrativ, säkerhet, service och stammässiga frågor relaterade till Darfur. 23 20 http://www.sudan.gov.sd/akhbar.htm 21 Ibid. 22 http://www.sudan.net/, Sudan opposition leader: No "ethnic cleansing in Darfur, The European-Sudanese Public Affairs Council, 24 juni, 2004 23 Ibid. 9

Sudan Vision ställde frågan om huruvida Darfur problemet är nytt eller om det är ett arv. Svaret från al-mahdi var bland annat att ett få antal arabiska ungdomar erbjöds militär träning för att kontra SPLA s aktiviteter. Medlemmar ur icke-sudanesisk arabiska stammar deltog och formade en elitisk grupp, vars aktivitet sågs som en naturlig militär. Det var grupper som motsatte sig till denna grupp och såg på regeringen som sin fiende, på grund av dess stöd till gruppen. Som ett resultat började motståndargruppen att lansera omstörtande aktiviteter. För att undertrycka dessa aktiviteter, gav regeringen sitt stöd till den första gruppen, som följdes av en stat av polarisering för att slutligen kulminera i humana tragedier, som drog den yttre världens uppmärksamhet. Flera utländska delegationer, som har besökt regionen har själva sett tragedierna. Fur befolkningen som flydde till Tchad pratade med utländska mediebyråer om tragedierna i regionen och på så sätt drog till sig den allmänna internationella opinionens oro. Under omständigheterna, höll den amerikanska administrationen den sudanesiska regeringen öppet ansvarig för dessa tragedier och varnade om ingripande om konflikten inte avslutades. Al- Mahdi menar att beväpnade ingripande är fel och kommer att ha en negativ effekt. Akuta handlingar måste göras för att leda problemen genom olika scenarier. Bland annat kan det vara en administrativ reform genom att överlåta administrationen för regionen till nationella experter som ger intrycket att förändring har skett. Det andra är att organisera en utredning av de fel som har begåtts och gripa de ansvariga som har begått dem. Detta är vad han anser är nödvändiga åtgärder tillsammans med ett avtal om vapenvila under Afrikanska unionen med en grupp observatörer. 24 En annan fråga löd: Uppgår den nuvarande konflikten i Darfur till etnisk rensning? Svaret från al-mahdi var att det var självklart att konflikten hade en etnisk aspekt utan en inblandning av en medveten etnisk policy. De olika miliserna har utfört attacker motiverade av orsaker, bland annat etniska. När man ställde frågan: Kan dessa attacker beskrivas som stamliga vedergällnings räder? Svarade al-mahdi att några beväpnade grupper trodde att attacker mot stam baser skulle underminera deras motståndare. Han säger att han inte tror att regeringen har beslutat att utföra ett krig med hjälp av etnisk rensning. Han menar dock att några inslag som regeringen stödde har intensifierat fientligheten gentemot andra parter med anledningar som etniska. 25 Den 6 juli publicerade Darfur staternas president och olika ministrar 15 olika resolutioner som ska öka säkerheten och stabiliteten i Darfur. Det har trots allt lagts ner en hel del ansträngningar från Sudans sida, trots att internationella källor oftast anklagar Sudan för att inte samarbeta. Några av dessa resolutioner handlar om till exempel att stärka säkerhets åtgärder och skydda medborgarna i Darfur. Ungefär nio av femton resolutioner lägger tonvikten på humanitär hjälp. Ingen resolution tar upp hur man ska bemöta eller handskas med de beväpnade inblandade grupperna. 26 24 Ibid. 25 Ibid. 26 www.sudan.net, Sudanese Government Mesaures Addressing Darfur Crisis, 6 juli 2004 10

3.4 ESPAC (The European-Sudanese Public Affairs Council) Ett pressmeddelande publicerat av The European-Sudanese Public Affairs Council (ESPAC) den 4 november, 2004 tar upp hur den internationella median har vinklat konflikten i Darfur. Darfur-krisen är här ett brutalt inbördeskrig mellan de två rebellgrupperna SPLA/M och den sudanesiska regeringen. I pressmeddelandet betonar man på hur viktigt det är med att rapportera konflikten ur en objektiv synvinkel, för att göra det måste observatörer koppla bort propagandan, medias sensationsmakeri och pressande politiska grupper, speciellt inom USA. Sådant som redan har förvanskat uppfattningen om Darfur krisen och Sudan. Exempel på propaganda som använts enligt ESPAC är: 1) anklagelser om folkmord och etnisk rensning i Darfur. 2) anklagelser om att kemiska vapen har använts i Darfur. En framstående tysk nyhetstidning hävdar att de syriska och sudanesiska regeringarna har använt kemiska vapen mot civila i Darfur. 27 3.5 Internationellt ställningstagande USA:s förra utrikesminister Colin Powell anklagar den sudanesiska regeringen för folkmord i Darfur och menar att den är ansvarig för det som pågår där. Han hävdar även att regeringen samarbetar med Janjaweed-milisen. Den sudanesiska regeringen förnekar anklagelserna och försäkrar att den arbetar, samarbetar och åstadkommer framgång. Sudan är negativ till all utländsk inblandning i sina interna affärer och är emot de som söker denna inblandning för egna intressen. 28 3.6 Minority Rights Group International (MRG) 18 september antogs resolution 1564, som konstaterar att den överväger att ta ytterliggare åtgärder, inklusive sanktioner. Generalsekreterare Kofi Annan har konsekvent kallat på akuta handlingar i Darfur och hävdar att säkerhetsrådet för första gången i dess historia, har behövt handla efter artikel 8 av den 1948 konventionen om förhindrande och bestraffning av brott och folkmord. Resolution 1564 refererar till rapporter av eldupphör kommissionen från den sudanesiska regeringens helikopter anfall och janjaweed attackerna mot Yassin, Hashaba och Gallab byarna den 26 augusti 2004. Enligt Minority Rights Group, borde sådana rapporter om regerings attacker vara en omedelbar grund till att genomföra striktare åtgärder och sanktioner, för att försäkra att attacker upphör utan ytterligare försening. Attackerna fortsatte nästan en månad efter FN:s resolution den 30 juli, vilket är klar och tydlig bevis på en dålig tro att den sudanesiska regeringen, som erbjöds ett anfang på en period av 30 dagar för att sätta stopp på sådana attacker. 29 27 www.sudan.net, The Darfur Road-map, Sudan and The Future, 4 november 2004 28 www.sudanvisiondaily.com, Genocide from two concepts, 4 november 2004 29 http://www.minorityrights.org/news_details.asp?id=313 11

Så tidigt som den tredje juli var den sudanesiska regeringen överens med FN om att omedelbart sätta stopp på dödandet, genom sin förenade kommuniké beslutad av Kofi Annan. 30 Den 30 juli antogs resolution 1556, som anspelar på möjligheten för sanktioner under artikel 41, om omedelbar handling inte tas för att stoppa attackerna som utförs av regeringen och Janjaweed milisen. MRG hävdar att den nya resolutionen kan frambringa relativt svaga ekonomiska och politiska sanktioner. Om den sudanesiska regeringen förbiser detta, ska det noteras och resulteras i övervägande för starkare sanktioner, Artikel 42, vilket kan inkludera militärt ingripande under extrema omständigheter, om Sudan skulle fortsätta att attackera och misslyckas att försvara sina medborgare. Säkerhetsrådet tillstår inom deklarationen 1564 att situationen i Darfur utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet och stabilitet i regionen. Resolutionen kallar även på den snabba etableringen av en internationell kommission av utredning, för att utreda kränkning av mänskliga rättigheter och diskutera om handlingar av folkmord har inträffat i Darfur eller inte. 31 3.7 FN 3.7.1. Kofi Annans uttalande 16 september, 2004 I denna rapport menar generalsekreteraren att säkerhetsrådet diskuterar resolutionen om Darfur, där en internationell kommission bestämmer huruvida folkmord har begåtts. I pressmeddelandet förklarar Annan att civila fortfarande attackeras och flyr från deras byar. Detta sker alltså månader efter att regeringen överlämnade sig att hålla miliserna under kontroll. Vapenvilan bryts av båda grupperna och dessa måste sluta bryta mot vapenvilan. Generalsekreteraren har satt press på säkerhetsrådet. Det är första gången som rådet verkat under artikel 8 om folkmords konvention. Säkerhetsrådet måste fortsätta sätta press på alla parter och galvanisera ett fullt internationellt stöd för ansträngningarna från Afrikanska Unionen, som behöver omedelbar och omfattande stöd, för att utplacera trupper till Darfur. Kofi Annan anser att de berördas långsikta säkerhet garanteras genom en politisk lösning, som beslutas av parterna själva. 32 3.7.2. Pressmeddelande, 24 september, 2004 I ett annat pressmeddelande från den 24 september, förklarar Kofi Annan att befolkningen i Darfur utsätts för humanitärt lidande, hemskt våld och missbruk av mänskliga rättigheter, och att det internationella samfundet ska skydda Darfurs befolkning och sätta stopp för deras dödskamp. Han nämner även att den Afrikanska Unionen har åtagit sig det stora ansvaret av ledarskap vad gäller säkerheten och de politiska områdena. Men krisen i Darfur är inte enbart ett afrikanskt problem, den påverkar även hela det internationella samfundet oavsett vad krisen har för beteckning. 33 30 Ibid. 31 Ibid. 32 www.un.org, 16 september, In statement to press, secretary-general urges security council to act on Darfur resolution without delay, unite in face of crisis 33 http://www.un.org/news/press/docs/2004/sgsm9502.doc.htm 12

3.7.3. Kofi Annans uttalande i Nairobi, Kenya 18 november, 2004. Annan menar att situationen i Darfur har uppstått huvudsakligen genom medvetna våldshandlingar mot civila inklusive omfattande dödande och våldtäkter. I Abuja har parterna i Darfur konflikten undertecknat protokoll angående den humanitära situationen och säkerheten. De måste sträva efter att stå fast vid dessa överenskommelser. De borde också pressas till att bevara styrkan gentemot att komma fram till överenskommelser om politiska och andra framträdande problem. Rådet ska sända ett akut meddelande om denna effekt till både Sudans regering och rebellgrupperna och till andra stater som har ett visst inflytande på dem. Han förklarar även hur säkerheten i Darfur fortsätter att försämras trots de undertecknade avtalen om vapenvila som undertecknades i N Djamena som förstärktes i Abuja. Både Sudans regering och dess miliser såväl som rebellgrupperna har brutit mot dessa avtal. 34 4. Sammanfattning Konflikten i Darfur började kring det sena 1990-talet och trappades upp under 2003. Den regeringsstödda Janjaweed milisen används som ett hjälpmedel till att hålla emot motståndarna SPLA/M. Milisen rykte ut under regeringsaktioner efter att SPLA/M hade begärt en förändring för de afrikanska stammarna i Darfur. Dessa sammandrabbningar har lett till att människor mördas, torteras, våldtas och landsfördrivs ur sina byar dagligen. De humanitära problemen ökar samtidigt som säkerheten och stabiliteten försämras. Organisationer som Human Rights Watch och Minority Rights Group har haft observatörer på plats, som har rapporterat om situationen. Minority Rights Group tar direkt ställning till konflikten i Darfur och fördömer de handlingar som strider mot de mänskliga rättigheterna. De hävdar även att den sudanesiska regeringen är de ansvariga för folkmordet i Darfur. FN är avvaktande och förklarar den rådande situationen, genom att beskriva vilka handlingar som utförs mot den civila befolkningen. Generalsekreteraren Kofi Annan hävdar gång på gång att alla inblandade parter är ansvariga och att alla har ett lika stort ansvar till att bidra till fredsprocessen. Regeringen pekas inte direkt ut som den stora boven i dramat, men de anses dock vara ansvariga för miliserna som utför de brutala handlingarna mot civilbefolkningen i Darfur. Den sudanesiska regeringen själv fördömer alla våldsbrott som har skett och sker i området, men ser sig själva inte som ansvariga för dessa. Enligt rapporterna från Human Rights Watch har regeringen förnekat ett samarbete med Janjaweed-milisen och förnekar därmed all stöd till dessa. De som direkt menar att Sudans regering är ansvarig för folkmordet i Darfur är USA. Colin Powells uttalande visar att man lägger ansvaret på regeringen och att de står för de största humanitära skadorna som har skett. Det vill säga de hundratusentals döda civila, hundratusentals landsfördrivna och de tusentals våldtagna kvinnor och flickor. MRG nämner att konflikten står mellan SPLA/M och regeringen och deras allierade miliser, samtidigt som andra källor inte benämner miliserna som regeringens allierade. De ser snarare att 34 http://www.un.org/apps/sg/printsgstats.asp?nid=1182 13

konflikten står mellan SPLA/M och regeringen. Dock lägger man även här ansvaret på regeringen. 4.1 Slutsats Jag ser konflikten som en tydlig etnisk konflikt, där den ena sidan har använt sig utav både etnisk rensning och folkmord. Detta är alltså en konflikt mellan SPLA och den sudanesiska regeringens indirekta inblandning. Denna indirekta inblandning förekommer då de finansierar och utrustar Janjaweed-milisen, som i sin tur använder dessa resurser till att driva bort afrikanska stammar från Darfur. Många sudanesiska uttalanden har handlat om Darfur, men det är sällan som man nämner Janjaweed-miliserna. Istället diskuterar man till exempel fredsavtal som skall undertecknas av SPLA och regeringen. Ibland verkar det som om dessa uttalanden undviker att se samband mellan miliserna och regeringen. Det här kan jämföras med andra internationella organisationer som Human Rights Watch eller MRG, där man direkt ser en koppling och pekar ut Sudans regering som den direkt skyldige. FN å andra sidan har tagit tag i problemet med mjukare tag och avvaktat med att uttala sig. Man har självklart sett hur situationen har utvecklats till en katastrof, men generalsekreteraren har med all försiktighet talat i hypoteser. Han har antytt att det kan vara ett folkmord och att man i så fall måste åtgärda detta. Samtidigt har han hävdat att man ska ta till åtgärder redan innan man kallar situationen i Darfur för ett folkmord. Själv ser jag kopplingar till Rwanda 1994, där man reagerade för långsamt och för sent. Observatörer fanns på plats, men trots detta lät man det gå så långt som det gick. Liknande tendenser kan man se när det gäller Darfur-konflikten. Utländska delegationer åker fram och tillbaka, internationella biståndsorganisationer publicerar rapporter dagligen, om hur säkerheten försämras ju längre tid det går. Människor lider och dör ständigt, just nu främst av sjukdomar, svält och det fortsatta våldet i regionen. Trots detta fortsätter diskussionerna kring vad som bör göras och hur man bör handskas med problemen. Man hänvisar till de antagna resolutionerna som inte verkar hjälpa och ändå är det ingen som lyfter ett finger. Det internationella samfundet har ännu en gång misslyckats med att agera och förhindra katastrofer, som de som just nu pågår i Sudan. USA, FN, MRG och Human Rights Watch är eniga om att regeringen är ansvarig för Darfur-befolkningens misär, nu gäller det att sätta diskussionerna om sanktionerna i praktiken. Detta har även stärkt min tes om att den sudanesiska regeringen har en koppling till Janjaweedmilisen och att det därmed är regeringen som mer eller mindre är ansvarig för hur situationen ser ut i Darfur idag. 14

Källförteckning Internet www.arableagueonline.org www.genocidewatch.org www.house.gov www.hrw.org www.manskligarattigheter.gov.se www.minorityrights.com www.sudan.net/http://www.sudan.gov.sd/akhbar.htm www.sudanvisiondaily.com www.un.org Tryckta källor Bonniers Svenska Ordbok, Bonnier Fakta Bokförlag AB, Stockholm, 1991 de Waal, Alex och Ajawin, Yoanes, When Peace Comes, Justice Africa, Asmara, 2002 Länder i fickformat nr. 301 Sudan, Utrikespolitiska Institutet, 2004 15